Projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2010

Transkript

1 Projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2010 Projektnamn: Sökandeinformation i samverkan Projektägare: Migrationsverket VO Kommunikation Projekttid: fr.o.m t.o.m Nyanlända flyktingars behov av information är stort och det är inte alltid den sökande tar till sig den information som ges som en grund för framtida beslut. Asylsökande är dessutom en av de grupper som enligt Migrationsverkets kundundersökning "nöjd kund" är minst nöjd med den information som ges. Med bakgrund av detta togs initiativet till projektet. Syftet med projektet är att kartlägga olika grupper av asylsökande och deras informationsbehov samt att med grund i denna kartläggning vidta åtgärder för att förbättra kommunikationen med den sökande. Asylsökande är en grupp som svävar i ovisshet och det är därför av särskild vikt att denna grupp får tillgång till rätt information kanaliserad till dem på rätt sätt under ett så tidigt stadium som möjligt i asylprocessen. Det är bl.a. viktigt att Migrationsverket mer proaktivt informerar de sökande om viktiga förändringar i praxis, nya regler och om sådana saker som direkt rör den asylsökande. Dessutom är det viktigt att Migrationsverket anpassar informationen efter olika gruppers behov. För att identifiera olika utsatta grupper av asylsökande (grupper med olika förutsättningar) och undersöka deras informationsbehov involveras olika aktörer, som står nära den sökande under asylprocessen, i arbetet med att ta fram en kommunikationsplan. En extern konsult ansvarar dessutom för att genomföra fokusgruppintervjuer med asylsökande och personer involverade i asylprocessen. Den kommunikationsplan som utarbetas ligger senare till grund för en omfattande samrådsprocess där en bredare grupp aktörer involverade i asylprocessen får chans att diskutera materialet som tagits fram. Slutligen testas dokumentet i ett pilotområde. Viktiga metoder i projektet är proaktivitet, delaktighet och samråd. Resultatet av projektet sprids genom samrådsmöten men senare även genom slutrapporten och ett dokument där resultatet av konsultens arbete, arbetsgruppens möten samt samrådsprocessen sammanställs.

2 Projektnamn: Bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Bakgrund Personer med funktionsnedsättningar och olika former av medicinska behov får ofta vänta alltför länge på en introduktionsplats i en kommun efter beviljat uppehållstillstånd. Detta medför bland annat att viktiga vård- och rehabiliteringsinsatser riskerar att skjutas på framtiden. En annan konsekvens av att mottagande och introduktion senareläggs kan vara att dessa personer på sikt får svårare att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Bosättning och mottagande av personer med särskilda medicinska behov utgör ett särskilt komplext område inom flyktingmottagandet. Samverkansstrukturen mellan berörda myndigheter och organisationer kring målgruppen är till stor del baserad på regionala och lokala initiativ. Dessutom saknas i dagsläget en övergripande kunskap om hur väl ansvariga aktörer lyckas att tillgodose dessa individers behov och rättigheter i samband med bosättning och mottagande. Syfte Projektet syftar till att identifiera centrala problem och utvecklingsområden i bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov. Dessa problem och utvecklingsområden ska sedan bemötas med förslag till utvecklingsinsatser som syftar till att bättre tillgodose målgruppens behov och rättigheter. Projektet ska besvara följande frågeställningar: Vilka insatser behövs för att kommuner ska bli mer benägna att låta nyanlända med särskilda medicinska behov bosätta sig hos dem? Vilka insatser behövs för att aktörer i mottagningsprocessen ska bli bättre på att bistå personer med särskilda medicinska behov i deras etableringsprocess? Utgångspunkten är att tidiga insatser, ökade kunskaper och en effektiv samverkan mellan berörda myndigheter, organisationer och den nyanlände själv ger bättre förutsättningar för en snabb bosättning och ändamålsenlig introduktion av nyanlända med funktionsnedsättningar och olika former av medicinska behov. Genomförande Inom ramen för projektet genomförs en studie där processen för bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov kartläggs och analyseras. Studien genomförs självständigt av en processkartläggare tillsammans med en forskningsledare från Malmö högskola.

3 Under studiens gång kommer representanter från berörda myndigheter och organisationer att konsulteras vid två seminarier. Resultatet av studien ligger sedan till grund för förslag till utvecklingsinsatser som utformas gemensamt av verksamhetsrepresentanterna under ett tredje och sista seminarium i projektets slutfas. Projektnamn: Vidarebosättning i text, bilder och siffror Projektägare: Migrationsverket VO Asylprövning Projekttid: fr.o.m t.o.m Vidarebosättning är på väg att bli en allt större fråga både i Sverige och internationellt. Ändå är kunskapen om ämnet låg och mer lättillgänglig information efterfrågas såväl av medarbetare inom verket som från kommuner, internationella samarbetspartners och regeringen. Samtidigt saknas uppdaterat och användbart material om vidarebosättning. Detta gör det i sin tur svårt att realisera verkets vision om öppenhet och att följa den allmänna kommunikationspolicyn som värnar snabb, öppen och korrekt information. Projektet syftar till att göra vidarebosättningsarbetet lättare att presentera för utomstående aktörer. Målet är att statistiska data kan presenteras och visualiseras, att skriftliga informationsmaterial finns tillgängliga, samt att bilder finns samlade och strukturerade. Det förväntade resultatet är det ska bli lättare för Migrationsverket att kommunicera vidarebosättningsuppdraget med (främst) externa parter. Projektet pågår under 9 månader med start i januari Projektmedlen kommer användas för inrättandet av en projektledare på 50 procent, ekonom 5 procent, samt informatör 50 procent, inköp av material, översättningar, sättning, layout, konsultarvoden samt omkostnader för framtagande av teknisk applikation för presentation av statistik. Projektnamn: Empowerment in resettlement - Kommunikationsmaterial till kvotflyktingar Projektägare: Migrationsverket VO Asylprövning Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet är en direkt följd av ERF-projektet Swedish Quota Communication Strategy, SQCS (E81-015) som avslutas i december Målet med SQCS var att ta fram en strategi för hur fler kvotflyktingar kan nås med anpassad kommunikation innan ankomsten till Sverige. En slutsats

4 från SQCS-projektet var att verket bör utgå ifrån ett distribuerbart material för att nå fler. I den handbok för kommunikation som SQCS-projektet lämnar i december 2009 rekommenderas därför att produkter utvecklas. Målet med föreliggande projekt är att ta fram informationsmaterial som kan distribueras genom flera olika kanaler och att utveckla möjligheter för kvotflyktingar att söka kontakt med Migrationsverket för att få svar på sina frågor. Produkterna som ska tas fram är bland annat förklarande följebrev till beslut, förtydligande information om slutdestination och bostadsort, kontaktuppgifter till mottagande kommun, samt grundläggande information i text och bild (samt eventuellt rörlig bild) om svenskt flyktingmottagande och samhällsliv, i tryckt form samt på dvd. Produkterna ska översättas till de mest förekommande kvotspråken. Projektets syfte är att merparten av de kvotflyktingar som kommer till Sverige ska få ta del av information före ankomsten för att på så sätt öka kvotflyktingarnas förståelse och delaktighet i sin egen vidarebosättning. Projektet är ett samarbete mellan VO AP, VO Kom och IT- avdelningen och kommer att pågå under perioden 1 januari-30 september Projektnamn: Utveckling av Lifos-systemet Projektägare: Migrationsverket VO Rättslig styrning Projekttid: fr.o.m t.o.m Migrationsverkets system för rätts- och landinformation, Lifos, är föråldrat och motsvarar inte kraven på en modern databas. Inom projektets ram ska Lifos ges en ny teknisk utformning som gör det lättare att hitta information, som är lättare att administrera och som uppfyller krav på säkerhet och tillförlitlighet. Resultatet av detta är ökad effektivitet i asylprövningen. Handläggare och beslutsfattare kan ägna mer tid åt beslutsfattande och mindre tid till att söka information. Lifos blir anpassat till e-migration och nya webbar. Landinformationsenhetens personal får ett modernare arbetsredskap och kan få tid till andra viktiga arbetsuppgifter. Utvecklingen av nya Lifos ska ta hänsyn till pågående arbete inom EU vad gäller landinformation. Projektnamn: Prognosutvecklingsprojekt (PUP) Projektägare: Migrationsverket VO Planering och styrning Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektets övergripande syfte är att utarbeta lämpliga arbetsmetoder och prognosmodeller för asylprocessen så att prognosernas kvalitet och värde som beslutsunderlag kan förbättras. Med prognos avses en strukturerad och dokumenterad bedömning av förväntade ärendevolymer och dess

5 konsekvenser - ekonomiska och verksamhetsmässiga - för verket och för samverkande myndigheter. Projektets uppdrag: - Ta fram ny simuleringsmodell för prognoser som bygger på asylprocessen och kopplar ihop verksamhet och ekonomi. Modellen ska ge en ökad möjlighet att snabbt genomföra simuleringar och konsekvensberäkningar. - Ta fram och testa metoder och lämpliga arbetsformer för en mer systematisk och ändamålsenlig omvärldsbevakning och analys. Projektet ska lämna förslag på strategi, metoder och framtida organisation för arbetet med omvärldsbevakning och analys. - Ta fram en eller flera applikationer(universa) i verkets statistikdatabas för att strukturera datafångsten på ett processorienterat sätt. Avsikten är att förbättra möjligheten att ta fram exempelvis kohortanalyser och skapa möjlighet att löpande ta fram och följa upp relevanta flödesvariabler i en simuleringsmodell. Projektnamn: Hiv - En fråga för Migrationsverket, fördjupnings- och konsolideringsfas Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektets övergripande mål är att öka kunskapen om hivrelaterade frågor inom Migrationsverket och att skapa bättre förutsättningar för att bemöta asylsökande som lever med hiv. Slutgiltig målgrupp för projektet är hivpositiva asylsökande. Dessa personer utgör en utsatt grupp i asylsystemet. Inom denna grupp är kvinnor och flickor särskilt utsatta. Därför kommer projektet att genomsyras av ett genusperspektiv i alla skeden och moment. Projektet är en fortsättning på EF som löper under nio månader till och med den 25 februari En förlängning av projektet syftar till att fördjupa den uppnådda kompetenshöjningen och att skapa hållbarhet av projektens resultat på längre sikt genom att de implementeras i den dagliga verksamheten. Projektet löper under två år och är indelat i en fördjupningsoch en konsolideringsfas. En viktig del av projektet är metodutveckling av informationsinsatser till asylsökande. Vi förväntar oss att antalet genomförda hälsosamtal kommer att öka under och efter projektet avslutats. Projektet kommer även fortsättningsvis att inrikta sig på kompetenshöjande insatser. Fördjupningsutbildningar skall erbjudas kontaktpersonerna för hivfrågor som utses på enhetsnivå. Nätverksarbetet kommer att utvecklas och konkretiseras i hela landet med utgångspunkt i de lokala förhållandena. Noaks Ark och Hiv-Sverige är projektpartner. En konferens anordnas tillsammans med Hiv-Sverige med fokus på hivpositiva flyktingars speciella behov. Ett formaliserat nationellt nätverk av kontaktpersoner för hivfrågor

6 har skapats inom Migrationsverket efter projektet har avslutats som fortlöpande tar ansvar för frågorna. Projektnamn: Utveckling av den muntliga processföringen i domstolarna Projektägare: Migrationsverket VO Fövaltningsprocess Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektets övergripande mål är att öka rättsäkerheten i asylprövningen. Projektet ska ta fram ta fram ett metodstöd för processförarna i deras arbete att företräda Migrationsverket talan i överinstans, migrationsdomstolarna. En ny utlänningslag trädde i kraft den 31 mars Ett av syften med ändringen var att öka rättssäkerheten genom att ett domstolsförfarande infördes i överinstans. Detta innebar att Migrationsverket blev en part i processen. Ansvariga för att föra verkets talan i överinstans är processförarna. Samtliga processförare deltog under våren och hösten 2008 i fakultetskurser om domstolsförfarande. Utvärderingen har visat att utbildningen fyllde ett behov och har legat till grund för tanken att utveckla ett metodstöd en utbildning för att få processförarna som yrkesgrupp att agera enhetligt i domstolarna. Projektet ska genom utbildningen få processförarna att agera enhetligt i domstolarna och därmed öka kvaliteten och enhetligheten i asylprövningen. En två dagars utbildning för samtliga processförare ska planeras och genomföras. Utbildningen ska innehålla teoretiska inslag om vilken roll verket har som part med utgångspunkt för de spelregler som finns i rättsreglerna som styr processen och praktiska delar som rollspel. Innehållet ska tas fram i samråd med en referensgrupp. Utbildningen kommer slutligen ligga till grund och implementeras som ett utbildningsblock inom Migrationsverkets utbildningsprogram. Projektnamn: Riktad information till asylsökande barn Projektägare: Migrationsverket VO Kommunikation Projekttid: fr.o.m t.o.m I såväl regleringsbrev som verksamhetsplan framgår att ett barnperspektiv ska genomsyra hela myndighetens verksamhet. En del av barnperspektivet innebär att barnet ska förstå den situation han/hon befinner sig i. Att vara asylsökande är på intet sätt en normal situation och behovet av att förstå sitt sammanhang kan inte nog betonas, speciellt för ett barn.

7 Projektet ska i samverkan med ett antal olika aktörer, som alla kommer i kontakt med de asylsökande barnen, arbeta fram ett informationsmaterial som riktar sig direkt till målgruppen asylsökande barn. En modul/utbildning kommer att utvecklas för de vuxna i barnets närhet för att informationen ska kunna förmedlas via någon vuxen om så behövs. Utöver informationsmaterialet kommer det privata företaget Egmont Kärnan tillsammans med projektet skapa en specialutgåva av tidningen Bamse som tar upp frågorna om flykt, saknad, osäkerhet men också små glädjeämnen i vardagen (riktar sig framförallt till åldersgrupperna 6-12 år). All information kommer att finnas tillgänglig på Migrationsverkets webbplats och beställning av material kommer att vara kostnadsfri. Projektet bygger på samverkan med andra organisationer och myndigheter. Kompetens och erfarenhet av om målgruppen finns inom en rad olika områden. Genom att samla dessa aktörer säkerställs inte bara kvalitén utan också trovärdigheten för informationsmaterialet. Projektet kommer att använda sig av en referensgrupp bestående av barn som befunnit sig i asylprocessen för att därigenom få relevant feedback under projekttiden. Migrationsverket kommer genom projektets arbete bli ett föredöme inom statsförvaltningen genom att direkt vända sig till barn. Dessutom kan myndigheten genom utvärderingen följa upp hur målgruppen uppfattat informationen som förmedlats. Ett stödmaterial som ger vuxna hjälp med att ta upp frågeställningar och tankar utifrån ett barnperspektiv, är ett välkommet nytänkande. Projektnamn: Standard för Migrationsverkets anläggningsboende Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Syftet med projektet är att med hjälp av SIS (Swedish Standards Institute), som kontrakteras för uppdraget, utarbeta en s.k. SIS Workshop Agreement (SIS WA) i Migrationsverkets anläggningsboende. Målgrupp för projektet är asylsökande i anläggningsboende. Genom att upprätta en SIS WA i anläggningsboendet (ett dokument med regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller resultat som är upprättat i samråd av en grupp intressenter och utgivet av SIS) kommer fördelningen av bostäder till asylsökande att bli enhetlig och rättvis. Eventuella skillnader i boendet kommer istället att bero på asylsökandes särskilda behov. Dessutom kommer personal som arbetar med och i anläggningsboende att få bättre stöd för sin verksamhet och intressenter i boendet får enhetliga och tydliga specifikationer. En projektledare kommer att anställas för att arbeta på heltid i projektet. Projektledaren kommer att samarbeta med SIS och referensgrupper med medlemmar från framförallt verksamhetsområdena mottagning och administration. All personal kommer att erbjudas information om SIS WA i

8 anläggningsboendet som upprättas. Som stöd för personalen i implementering av det överenskomna SIS WAdokumentet i anläggningsboendet kommer det att finnas ett antal förbättringsledare. Projektet ägs och drivs av Migrationsverkets verksamhetsområde Mottagning. Projekttiden är planerad för två år, dvs Projektnamn: PrISA (Process-Individ-Samverkan- Arbetslinje) Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet är en fortsättning på det tidigare projektet PrISA. PrISA-projektet, Process, Individ, Samverkan och Arbetslinje, startades den 1 oktober 2008 av Migrationsverket, i samarbete med Arbetsförmedlingen, Vuxenskolan, Östergötlands kommuner, Regionförbundet Östsam och Länsstyrelsen och med ekonomiskt stöd från Europeiska Flyktingfonden. Projektets förlängning påbörjas direkt efter att nuvarande projekt avslutas, det vill säga den 1 oktober 2009 och avslutas den 31 september Projektets effektmål är att det i Östergötlands län finns ett fungerande arbetssätt från asyl till etablering som sätter både individen och arbetslinje i centrum, för att därigenom ge individen bättre förutsättningar för en snabbare etablering i samhället. Viktiga förutsättningar för att detta ska kunna ske är att den satsning som föregående projekt har gjort på verktyget Meritportföljen fullföljs i alla inblandade organisationer. Meritportföljen anses vara ett bra instrument för att få individen att själv tänka kring och formulera sin kompetens - det är individen själv som tar ansvar för sin meritportfölj. Kartläggningen blir successiv och byggs på i kontakt med varje verksamhet, vilket gör att processen blir sammanhängande och information överförs mellan verksamheterna. Utöver arbetet med Meritportföljen har projektet satsat på ett antal kompletterande aktiviteter för att ytterligare stärka målgruppens kontakt med arbetsmarknaden. Syftet med förlängningen är att utifrån ett samlat grepp stödja upprättandet av fungerande metoder och rutiner kring påbörjade aktiviteter. Det nya projektet kommer därigenom att skapa förutsättningar för ett sammanhållet arbetssätt samt likvärdigt och kvalitetsmässigt bra stöd för individen oberoende av vilken verksamhet som individen befinner sig i.

9 Projektnamn: Kvinnor i förvar - att se och bemöta frihetsberövade kvinnors utsatthet Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet syftar till att uppmärksamma och förebygga kvinnors utsatthet på förvaren och vid återvändandet. Tiden på förvaret ska bli en meningsfull förberedelse för ett värdigt och varaktigt återvändande. Genom att personal får tid och förutsättningar att uppmärksamma och aktivt arbeta med kvinnorna utifrån den situation de befinner sig, ska kvinnorna få hjälp med att förstå sin egen situation och att påverka sin framtid. Kvinnors utsatthet förväntas därigenom minska och möjligheten till ett värdigt och varaktigt återvändande stärkas. Genom ett utökat samarbete med NGO, ges kvinnorna möjlighet till kontakt med en oberoende part samtidigt som förtroendet för Migrationsverkets arbete och dess trovärdighet ökar. I samarbetet med NGO i Sverige skapas förutsättningar för att upprätta varaktiga kontaktnät med NGO i kvinnornas hemländer. Projektets övergripande mål är att öka personalen kunskap för att arbeta med kvinnor utifrån den situation de befinner sig. Att förbättra och anpassa förvarets miljö till kvinnors behov. Att öka samarbetet med NGO på förvaret och skapa nätverk med NGO i kvinnornas hemländer samt i återtagandeländer inom Europa (Dublinland). En förstudie görs under de första 6 månaderna för att ta fram statistik och underlag för att kunna mäta och utvärdera resultat. Under förstudien förbereds även intervjumaterial och handlingsplaner för olika situationer samt underlag för utarbetande av hälsoplaner. Samarbetet med lokala NGO utökas och kontakten med NGO i återvändandeländer påbörjas för uppbyggnad av nätverk som kan vara till stöd vid återvändandet. Projektnamn: Kortare Väntan Projektägare: Migrationsverket Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektets övergripande syfte är att minska väntetiderna för de som söker asyl i Sverige och samtidigt öka rättssäkerheten. Detta ska uppnås genom att implementera en ny arbetsmodell för handläggning av asylärenden vid Migrationsverket som är baserad på förslag som återfinns i rapporten "Med sikte på en snabbare asylprocess" (Översynsutredningen). Arbetsmodellen har utprovats och justerats i en förstudie (pilot) i mindre skala. Modellen ska successivt i etapper (efter omfattande förberedelser) införas vid relevanta enheter inom verksamhetsområdena Asylprövning, Mottagning och Förvaltningsprocess. Förvaltningsprocess berörs endast i mindre omfattning. Implementeringen sker efter särskilda riktlinjer.

10 Arbetsmodellen bygger på att tidigt i asylprocessen använda kvalificerad personal för att snabbt identifiera olika kategorier av ärenden i behov av olika åtgärder. Modellen är kundfokuserad och baserad på en rad förändringar inom asylprocessen, bl.a. ett teambaserat arbetssätt, ökat samarbete mellan berörda verksamhetsområden och kontinuerlig granskning och återkoppling av resultat. Projektets ledning består av en projektledare och tre s.k. förändringsledare. Övergripande beslut i projektet fattas av en styrgrupp som är sammansatt av chefer från berörda verksamhetsområden. För att beakta också externa intressenter finns en extern referensgrupp knuten till projektet. Jämsides med implementeringen av arbetsmodellen genomförs ett omfattande arbete att sprida information om och förankra projektet och dess målsättningar både inom verket och externt. Arbetsmodellen ska vara införd vid alla relevanta enheter vid utgången av Under senare delen av 2010 görs en förstudie av arbetsmodellens tillämplighet för nya ärendekategorier. Projektnamn: Kortare väntan - Introduktion och bosättning Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Med denna förstudie vill Migrationsverket lägga grunden till ett omfattande utvecklingsarbete inom mottagningens introduktions- och bosättningsprocesser. Förstudien är indelad i tre delar och inleds med en översyn av utflödet ur mottagningen med förslag till utvecklingsområden, en testning och anpassning av förslaget i en pilot vid två enheter och en testning av en fördjupad utredning av asylsökandes familjebild - anpassad efter BBM:s behov av uppgifter - och ett förändrat förfarande gällande ansökningar om familjeåterförening. Målet med förstudien är att det efter pilotförsöket finns testade, enhetliga och resurseffektiva arbetsformer inom introduktionen och bosättningen som kan vidareutvecklas och implementeras i organisationen. Förändringarna bygger på ett teambaserat arbetssätt, processutveckling enligt LEANprinciper och en harmonisering med andra utvecklingsprojekt (främst inom asylprocessen) men även med förväntade förändringar i Migrationsverkets uppdrag gällande bosättningen. Förstudien leds operativt av en projektledare. Som stöd för utveckling av arbetsformerna vid piloten finns förändringsledare, delprojektledare, enhetschef och teamledare. Medarbetarna kommer att delta i omfattande utbildningsinsatser som förberedelse inför utvecklingsarbetet. Komplementeriteten med andra projekt och utvecklingstendenser stöds av samverkan i en intern samordnings- och referensgrupp samt en extern

11 referensgrupp. Styrgruppen kommer efter piloten att motta resultatet av förstudien både via en summering av projektledaren och en externt utförd utvärdering. Projektnamn: Förvar i framtid Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Mot bakgrund av resultat från genomförd förstudie och de behov som anses föreligga, ska ett pilotprojekt för den framtida förvarsverksamheten genomföras vid Migrationsverkets förvarsenheter i Göteborg. Syftet med pilotprojektet är att pröva ett alternativ till basorganisation för att utveckla och förbättra styrning och en teambaserad organisation som skapar förutsättningar för en rättssäker och enhetlig verksamhet. Målet med pilotprojektet är att det vid projekttidens slut ska ha skapats underlag för en gemensam lednings- och organisationsmodell för samtliga förvarsenheter i landet. För att uppnå detta behövs en gemensam bild av förvarens uppdrag skapas utifrån helhetssyn och Migrationsverkets vision. Arbetet i pilotprojektet ska ses som en process som består av olika faser. I den första fasen implementeras en ny modell för ledning och styrning. Utifrån fastställande av ett teambaserat arbetssätt utses teamledare i den andra fasen och i den tredje fasen indelas medarbetare i nya team. Bemanningsprofil och arbetstidens förläggning efter verksamhetsinnehåll behöver anpassas i ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt schema. En önskvärd utveckling är att medarbetarna ska kunna påverka sina egna arbetstider framöver. En förstudie avseende nytt schemaverktyg för förvarsenheterna har utarbetats. Arbetet i pilotprojektet ska fortsätta i nära samarbete med externt konsultstöd, Right Management. Deras uppgift blir att stödja projektet, ledningen och den nya organisationen i Göteborg samt att leda teamutveckling och värdegrundsarbete i de nya teamen. Projektnamn: Förstudie: Kartläggning och utveckling av identitetsarbetet Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Enligt regleringsbrevet för 2010 ska Migrationsverket redovisa hur myndigheten säkerställer att identitetsuppgifter finns tillgängliga så tidigt som möjligt för att underlätta de olika moment som genomförs i asylprocessen samt vilka effekter som uppnåtts av vidtagna åtgärder.

12 Verkets verksamhetsplan för 2010 under avsnittet Ett utvecklat ID-arbete pekar på att en oklar identitet försvårar asylutredningen och bidrar till att handläggningstiden blir längre. Återvändandearbetet kan också dra ut på tiden. Även för beviljandet av medborgarskap är identitetskravet en viktig fråga. För att få en rättssäker och effektiv ärendeprocess måste verket så tidigt som möjligt i processen få fram nödvändiga identitetsuppgifter, vilket kräver en fortsatt utveckling av arbetssätt. Projektet syftar till att i första hand genomlysa ID-arbetet inom VO Asyl och VO Mottagning men förväntas även belysa och ge förslag på förbättringsåtgärder avseende ID arbetet mellan Polis Migrationsverk och Skattemyndigheter. Projektet har som mål att producera en förstudie före 15 juli Förstudien ska ge förslag på utvecklingsaktiviteter som genom förbättrat arbetssätt och teknikstöd ska leda till att identiteten kan göras sannolik så tidigt som möjligt i asylprocessen. Förslagen ska innehålla resursuppskattningar samt redovisa effekter vid ett genomförande av förslagen. Resultaten är sedan tänkta att användas för att starta (ett eller flera) genomförandeprojekt, vilka efter beslut kan komma att bli föremål för delfinansiering med hjälp av fondmedel. Projektnamn: Förstudie IT-stöd mottagning Projektägare: Migrationsverket VO Mottagning Projekttid: fr.o.m t.o.m Denna förstudie ska ta fram ett lösningsförslag för hantering av särskilda bidrag till sökande enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. Lösningsförslaget ska omfatta alla aktiviteter från ansökan till arkivering. Framtagna förslag ska införlivas i dels den gemensamma processen som är framtagen av e-migration och dels i asylprocessen och nytt arbetssätt framtaget i projekt Kortare väntan. Förstudien ska även ta fram förslag på hantering av ersättningar till kommuner och landsting enligt Förordning (2002:1118) ersättning för mottagande av asylsökande med flera. Förslaget ska hantera ersättningar enligt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera till exempel grundersättning, särskilda kostnader, schablonersättningar, landsting kostnadskrävande varaktig vård, vissa tolkkostnader och extraordinära kostnader. Förstudien ska också hantera platstillgången och vem som belägger vilken plats på Migrationsverkets förläggningar samt hantering av kommunplatser för personer som beviljats tillstånd i Sverige.

13 Förstudien genomförs som ett uppdrag inom projekt e-migration. Projektnamn: Hälsokommunikatörer i Stockholms län Projektägare: Stockholms läns landsting, hälsooch sjukvårdsnämnd Projekttid: fr.o.m t.o.m Utifrån 1) kunskaper om hur migrationsprocessens svårigheter påverkar individernas hälsa, 2) att ojämlikheten i hälsan för utrikesfödda inom Stockholms län speglar sig senare i statistiken, samt 3) att de reguljära hälsofrämjande och förebyggande programmen vanligtvis inte når fram till målgruppen asylsökande och nyanlända, finns det ett behov av att prova andra vägar och andra metoder. Stockholms läns landstings Hälso- och sjukvårdsnämnden, ämnar att på projektbasis utveckla och etablera det nya yrket hälsokommunikatör (HK) i länet, i samarbete med Stockholms stad, Huddinge och Södertälje kommun. Projektet kommer att rekrytera personer med en vårdutbildning som grund och som förutom svenska, talar något av de språk som är aktuella inom de största asyl- och flyktinggrupperna. HK-gruppen skall vidareutbildas i hälsofrämjande och förebyggande arbetsmetoder och anställas under projektperioden på två år. De kommer att planera sitt arbete tillsammans med den lokala primärvården och den kommunala flyktingmottagningen. På så sätt kommer HK att utgöra en bro mellan den svenska hälso- och sjukvården, i synnerhet primärvården, det kommunala flyktingmottagandet och själva målgrupperna. Syftet med projektet är således att främja hälsa och förebygga ohälsa i samband med migration, i första hand för asylsökande och nyanlända i Stockholms län genom att förstärka de hälsofrämjande och förebyggande åtgärder inom primärvården. Utifrån utvärderingen av projektets resultat kommer projektledningen och styrgruppen under projekttiden att arbeta för att utforma ett finansieringssystem som tillåter permanentering av resursen HK i Stockholms län, i ett samarbete mellan landstinget och kommunerna. Nydanande med projektet är att målgrupperna inte prioriterats förut inom Stockholms primärvård, nytt är också att professionellt arbeta i andra språk än svenska, med pedagogiskt material också utformat på flera andra språk.

14 Projektnamn: Barnintroduktion i Jämtlands län Projektägare: Strömsunds kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Projekts mål är: Att systematisera och kvalitetssäkra mottagande och introduktion av vidarebosatta i åldersgruppen 0-19 år. Att de 6 deltagande kommuner utvecklar tydliga mål, strategier och handlingsplaner för mottagande och introduktion av vidarebosatta (0-19 år) och att de får en introduktion som motsvarar deras behov. Vi ser att barn som kommer som kvotflyktingar är i störst behov av särskilda insatser, då de i princip kan förflyttas över en dag från en del av världen till en annan och i de flesta fall helt saknar någon koppling till eller något nätverk i det nya landet. I vilken omfattning tas det hänsyn till barnens upplevelser, intryck och behov? I arbetet vill vi koordinera alla de komponenter som utgör en introduktionsplan för barn. Alla aktörer samverkar om vad de olika delarna innebär och vad de bör innehålla. På organisationsnivå skall det utmynna i lokala överenskommelser och på operativnivå i handlingsplaner som är applicerbara i de olika kommuner, det finns en checklista liknade grundstruktur, med metodikmoduler som understöttar behoven på checklistan. Det materialet ska användas i alla deltagande kommuner av personal som jobbar med målgruppen. Detta blir ett pilot- och samverkansprojekt för att arbeta med förutsättningarna för barnintroduktion i glesbygd med de särskilda omständigheter som detta innebär. Metoden ska ge även små kommuner och mottagningar möjlighet att genom samverkan hålla hög kvalitet i introduktionen. Även andra kommuner kommer att kunna ta del och dra nytta av projektets erfarenheter och resultat. Modellen kan även appliceras på andra målgrupper - övriga flyktingbarn och barn av utländsk härkomst. Projektnamn: INLAND - en utvecklad introduktionsmodell för kvotflyktingar i fem inlandskommuner Projektägare: Norsjö kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m INLAND är ett samverkansprojekt mellan fyra kommuner i Västerbottens och Norrbottens inland: Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina. Projektet har för avsikt att även inkludera Vilhelmina och Dorotea som projektpartners. Kommunerna står idag inför stora utmaningar. Utflyttningen från kommunerna har varit konstant under de senaste decennierna och inom några år väntar stora pensionsavgångar. Kommunerna har därför valt att se flyktingmottagandet som en tillväxtfråga. För att göra

15 mottagandet av kvotflyktingar så bra som möjligt har kommunerna valt att tillsammans utarbeta en samverkansmodell. Projektets övergripande syfte är att genom samverkansmodellen bidra till att vidarebosättningsprocessen ska bli mer hanterbar och förståelig för kvotflyktingarna. På så vis kan projektet bidra till att de nyanlända trivs och väljer att stanna kvar i kommunerna. Vidarebosättningsprocessen blir mer hanterbar om stressen i processen kan minskas till förmån för ökad egenmakt och delaktighet. Samverkansmodellen består av tre delar: Sverigeprogrammets information i flyktinglägret, gemensam samhällsinformation vid ankomst samt fördjupad samhällsinformation under sex månader efter ankomst. Den första delen innebär att kvotflyktingarna redan i flyktinglägret får information om Sverige och kommunerna. Den andra delen genomförs gemensamt för kvotflyktingarna i Malå, Norsjö och Arvidsjaur samt Vilhelmina och Dorotea, delen innebär att kvotflyktingarna under en "temavecka" får gemensam samhällsinformation från myndigheter som exempelvis kommun, Landsting och Arbetsförmedling. Den sista delen består av informationstillfällen med fördjupad samhällsinformation som exempelvis jämställdhet, demokrati och bostaden. Projektet kommer löpande utvärderas. Projektnamn: Förhöjd kvalitet i svensk asylprövning (Quality Initiative) Projektägare: UNHCR Projekttid: fr.o.m t.o.m I ett flertal EU-länder genomför UNHCR kvalitetsgranskningsstudier av de nationella asylsystemen (Quality Initiative). Inom detta projekt - Förhöjd kvalitet i svensk asylprövning (Quality Initiative) - kommer UNHCR:s regionala kontor i Stockholm i samverkan med Migrationsverket att studera kvalitén i utredningsförfarande och beslut om internationellt skydd vid första instansprövningen i Sverige. Studien kommer att fokusera på tillämpningen av lagrummet för flyktingkonventionen (UtlL 4:1) och övriga skyddsbehövande (UtlL 4:2). Analysen kommer främst utgå från bestämmelserna i Genèvekonventionen, Handboken om förfarandet och kriterierna vid fastsällande av flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s skyddsriktlinjer. Studien kommer att inkludera analys av runt 200 asylbeslut och minst 30 muntliga asylutredningar kommer att observeras. Vidare kommer de olika parterna, tjänstemän vid Migrationsverket, offentliga biträden och tolkar, att intervjuas. En majoritet av asylprövningsenheterna kommer att ingå i projektstudien. Projektet kommer att resultera i en rapport med sammanställning och analys från studieresultaten och med UNHCR:s rekommendationer för förhöjd kvalitet presenteras. Rapporten lanseras vid slutseminariet där resultaten och

16 rekommendationerna diskuteras med de olika parterna i asylprocessen. UNHCR:s regionkontor är projektägare och projektet leds av en styrgrupp med deltagare från Asylprövningen, Rättslig styrning och UNHCR. Syftet med projektet är att UNHCR:s observationer och rekommendationer ska leda till ökad kvalitet i Migrationsverkets utredning och beslut om internationellt skydd. Projektnamn: KIS (Kriskompetens, Integration och Svenska styrkor/kärnvärden) Projektägare: Sunderby Folkhögskola Projekttid: fr.o.m t.o.m Behov av att hantera kriser och konflikter ökar inte bara utifrån klimatförändringar och globaliseringseffekter (ekonomisk nedgång, svininfluensa) utan också på etniska, religiösa och/eller kulturella motsättningar. Dessa motsättningar har traditionellt funnit i länder och regioner därifrån våra invandrare kommer ifrån men senare tids utveckling visar att dessa motsättningar blivit synliga i mer invandrartäta områden även i Sverige. Sverige har en lång tradition att verka både som medlare och vid insatser i olika katastrofinsatser och detta tillsammans med behovet att skapa meningsfyllda arbetstillfällen för våra invandrare/nysvenskar är detta kärnan i denna ansökan. Det övergripande målet är att ta fram kompetens inom kris/katastrofområdet där invandrarens etniska, religiösa och/eller kulturella bakgrund ger ett stort mervärde för uppdrag internationellt och även nationellt. Detta åstadkoms genom att som steg 1 göra en förstudie och som steg 2 ta fram och genomföra aktuell utbildning. Denna ansökan avser genomförandet av steg 1, dvs. förstudien. Målet med förstudien är att ta fram beslutsunderlag för att utveckla nya anpassade utbildningar för invandrare/nysvenskar inom kris, konflikt och katastrofhantering d v s behovs- och kravbilden, ekonomiska förutsättningar, lämpliga utbildningsmiljöer samt intressant nyckelkompetens förutom den kulturella bakgrunden. I förstudien deltar Röda korset, Kriskompetenscentrum inom Luleå tekniska universitet, Sunderby Folkhögskola och samverkan sker med integrationsenheterna på aktuella kommuner, Migrationsverkets huvudanläggning i Boden samt med integrationsansvariga på Landstinget och Länsstyrelsen i Norrbotten. Förstudien planeras starta och avslutas

17 Projektnamn: Flytta till arbete och bättre jobbmöjligheter, JobBo Projektägare: Malmö stad, stadskontoret integration och arbetsmarknad Projekttid: fr.o.m t.o.m Sverige behöver invandring för att långsiktigt klara välfärden och säkra tillväxten. Flera bedömare pekar på att kommuner runt om i södra Sverige står inför en demografisk utveckling där befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna år minskar med % under åren Malmö är den fjärde mest invandrartäta kommunen i Sverige. 29 % av befolkningen är födda i utlandet. Konsekvenserna är bl.a. en mycket dålig bostadssituation för nyanlända. Flertalet av de kommunplacerade flyktingarna är inneboende. Även på arbetsmarknaden finns konsekvenser i form av betydande skillnader i förvärvsfrekvens. För att bidra till att underlätta situationen drivs sedan 2008 projektet JobBo. Partners i projektet är Malmö stad, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Jönköping. Projektet har bl.a. som syfte att hjälpa nyanlända flyktingar att flytta från arbetslöshet och trångboddhet till arbete och bättre boendemöjligheter och att arbeta för att hitta flexibla lösningar för samverkan så att projektpartnernas förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt och arbetsanpassat introduktionsarbete stärks. Den föreliggande ansökan är en utveckling av projektet där utöver de nuvarande samverkande parterna även Hallands län ingår. Vidare skall frivilligorganisationer och näringslivets branschorganisationer bjudas in att medverka i arbetet. Projektnamn: Samhällsorientering i samverkan Projektägare: Botkyrka kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet ska ta fram en central resurs för samhällsinformation i Stockholms län. Resursen ska bistå kommuner och myndigheter med strukturer för samverkan, operativ verksamhet och utveckling av webbplats. Målgrupper: 1) Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga som ingår i introduktionsverksamhet 2) Tjänstemän inom introduktionsverksamhet 3) Representanter från myndigheter som vill nå nyanlända.

18 Projektnamn: Med hedern i behåll Projektägare: Luleå kommun, Arbetsmarknadsförvaltningen Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet Med hedern i behåll kommer att bedrivas i Luleå och har som övergripande mål att med utgångspunkt i målgruppens eget engagemang och ökade insikter höja kunskap och utveckla nya metoder för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. Projektets delmål/resultat är: - Ökad kunskap och handlingsberedskap bland berörda aktörer. - Modell upprättad för hur målgruppen själv kan bidra till hur pojkar/män från hederstänkande miljöer får stöd i utveckling av en jämställd och positiv mansroll. - Modell upprättad för hur målgruppen själv kan bidra till att stödja flickor/kvinnor till en jämställd kvinnoroll. Projektets aktiviteter rymmer bl.a. bildande av stödgrupper, volontärläger och utbildningsprogram. Ett innovativt element och en framgångsfaktor är målgruppens aktiva deltagande: projektledare kommer att ha en bakgrund liknande den hos målgruppen samt erfarenhet av frågorna, dessutom kommer personer i målgruppen att utbildas och engageras som förebilder i projektet. Projektnamn: Redo att delta! Projektägare: Svenska Scoutrådet Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet Redo att delta! är ett resultat av ett samarbete mellan två ungdomsorganisationer, Scouterna och KulturUngdom. Det utgår ifrån den offentliga sektorns gemensamma behov och målsättningar att möjliggöra en snabbare etablering för nyanlända ungdomar i åldern år, så att de kan ta ansvar och råda över sina egna liv. Projektidén kommer att stärka nyanlända ungdomens etablering genom bl.a. stärkt ledarskapsförmåga, utökade nätverk, personlig utveckling, tilltro till egen kapacitet och genom mentorer i yrkeslivet få positiva förebilder. Programmets målsättning är att till projektet knutna ungdomar parallellt skall planera och ansöka om projektmedel samt genomföra ett arrangemang i offentlig miljö. För att kunna attrahera så många ungdomars intresse som möjligt väljer man ett brett ämnesfält kultur och miljöarrangemang. Huvudsaken anges vara att arrangemangsidén utgår från ungdomens eget intresse.

19 Projektnamn: Individanpassad introduktion för barn och ungdomar Projektägare: Botkyrka kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet "Individanpassad introduktion för barn och ungdomar" ska utveckla och implementera en mottagningsenhet som på ett individanpassat sätt effektiviserar och höjer kvaliteten på mottagandet för nyanlända elever i åldern år i Botkyrka Kommun. Målsättningen är att effektivisera och samla ihop den befintliga kompetens, skapa samsyn och åstadkomma nya samverkansformer mellan kommunens resurser. Projektet ska framförallt förändra de strukturer som finns i verksamheten, samt skapa tydliga riktlinjer för mottagandet av barn och ungdomar i Botkyrka Kommun. Under hösten 2009 pågår en inventering som ska uppmärksamma barnens behov och önskan av mottagande, samt en kartläggning och analys av möjligheterna till ett ökat inflytande från föräldrarnas sida. Genom detta kommer vi kunna skapa metoder som ska stärka, stödja och motivera målgruppen så att den kan påverka och aktivt ta del av den egna etableringen och skolgången, samt rustas väl inför framtiden i Sverige. Ett introduktionsprogram för just barn och ungdomar kommer att utformas och fokus kommer att ligga på identifiering av den enskildes behov för att tillsammans med denne kunna utforma en individanpassad handlingsplan som kontinuerligt ska följas upp av berörda aktörer. Projektnamn: En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn Projektägare: Sveriges kommuner och Landsting Projekttid: fr.o.m t.o.m SKL och Migrationsverket genomför under innevarande år ett kartläggningsprojekt med målet att redovisa förslag till förbättringsåtgärder och goda exempel för mottagandet av ensam kommande barn och ungdomar. Kartläggningen visar att mottagandet är i stort behov av förbättringsåtgärder. SKL vill tillsammans med Migrationsverket fortsätta (påskynda) arbetet med att gemensamt förbättra och effektivisera det nationella kommunala mottagandet så att så stora resurser som möjligt frigörs för mottagandets främsta uppgift: att ta emot barnen på ett värdigt sätt. Projektet ska via en förstudie skapa en nationell handlingsplan för arbetet med förbättringsåtgärderna (med inriktning mot tydlig uppgift och ansvarsfördelning). Förstudien bygger på det som har framkommit i kartläggningen. SKL bedömer att förbättringsåtgärderna är resurskrävande och förstudien ska därför ge ett bättre underlag för beslut om att starta och

20 planera ytterligare gemensamma insatser (inkl ytterligare projektansökningar). Genom förstudien undersöks möjligheten att genomföra ett mera omfattande förbättringsprojekt (utifrån framtagen handlingsplan) som kan sträcka sig över minst 3 år. Projektet ska vidare erbjuda kommunerna som har ensam kommande barn fördjupad kunskap om syftet med mottagandet samt fakta baserad kompetensutveckling. Projektets primära målgrupp är de kommuner som har ansvaret för barnens mottagande, samt projektägare och projektpartner. Utifrån det gemensamma helhetsgrepp som förbättringsåtgärderna kommer att kräva, bedömer SKL att projektet är ett projekt där mycket kan gå fel, ex förutsättningar ändras eller att den svåra mottagningssituationen förvärras. Projektnamn: Meritportfölj Västmanland Projektägare: Länsstyrelsen i Västmanland Projekttid: fr.o.m t.o.m Målet med projektet Meritportfölj Västmanland är att sprida, förankra och vidareutveckla metoder och struktur för arbete med meritportfölj i samtliga kommuner i Västmanlands län. Metoden ska bli en del av den ordinarie verksamheten inom sfi och introduktionen för nyanlända. Meritportföljen ska fungera som ett underlag som tydligt visar vad den enskilde individen behöver för att komma vidare och etablera sig i samhället. Den ska ge ökade möjlighet till egenmakt genom att synliggöra nyanländas kompetens, stärka deras förmåga att marknadsföra sig samt visa på de valmöjligheter, stöd och utbildnings- och karriärvägar som finns i länet. För de nyanlända förväntas projektet leda till större möjlighet att påverka sin situation och snabbare nå egenförsörjning. För kommunerna och övriga samverkansparter förväntas projektet ge en helhetsbild över behoven hos länets nyanlända samt ge underlag för samordning, gemensam planering och utförande av insatser. Projektnamn: "Vad krävs för att få skydd?" En studie av tolkning och tillämpning av utlänningslagens subsidiära skyddsgrunder Projektägare: Raoul Wallenberginstitutet Projekttid: fr.o.m t.o.m Forskningsstudie som ska undersöka gränsdragningarna mellan olika grunder för uppehållstillstånd i utlänningslagen (2005:716) kap. 4 och 5 samt hur gränsdragningarna tolkas och tillämpas. Konsekvenser av detta för utvecklingen av den svenska migrationsrätten.

21 Konkret lägger studien fokus på: - relationen mellan skydd enligt grunderna i respektive kap p respektive kap 5 6 utlänningslagen. - faktisk innebörd av av kravet i 4 kap 2 p 2 utlänningslagen på orsakssamband mellan den skyddsbehövande individen och den åberopade situationen i hemlandet. - vilka krav ställs på den asylsökandes individuella skäl. - relation mellan subsidiärt skyddsbehövande och flyktingdefinitionen i kap 4 1 utlänningslagen. Projektnamn: Terapi på hemspråk Projektägare: Allbo lärcenter Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet innefattar en förstudie vars mål är att skapa ett genomförandeprojekt som i sin tur syftar till att finna nya möjligheter att hjälpa traumatiserade flyktingar med terapi på sitt modersmål och att finna vägar för att invandrare med terapeutisk utbildning ska kunna komplettera sin utbildning för att kunna bedriva psykoterapeutisk verksamhet på flyktingars modersmål utan hjälp av tolk. Målen för förstudien är att undersöka vilka fortbildningsinsatser som behövs, planera en utbildning för presumtiva hemspråksterapeuter, bygga en organisation som kan samordna utbildningsinsatser och förmedla terapeuter till flyktingmottagningarna. Projektet har också som målsättning att förstudien ska lämna uppslag till en ansökan om ett genomförandeprojekt. Förstudien ska genomföras i fyra delar som innebär en inventering, uppbyggande av en samarbetsorganisation, författande av ansökan om genomförande samt framtagande av rutiner för uppföljning och utvärdering av det kommande genomförandeprojektet. Projektnamn: Kuratorstöd till nyanlända Projektägare: Huddinge kommun Projekttid: fr.o.m t.o.m Projektet syftar till att skapa ett övergripande enhetligt och effektivt kuratorsstöd för nyanlända förskolebarn och deras föräldrar. Projektet ämnar utveckla ett nytt och framgångsrikt arbetssätt med att stödja nyanlända barn i förskolorna, deras föräldrar och personalen på förskolorna. Delar som avses ingå är: Träff med familjerna innan placering. Planering av inskolningen tillsammans med förskolepersonalen. Personalhandledning.

22 Projektet ska kartlägga och inventera vilka behov som finns i förskolan och bland nyanlända barn i förskoleåldern, utarbeta metoder både för att hitta barnen och att ge dem rätt stöd, samverka med barnens föräldrar i arbetet samt ge förskolepersonal handledning. Arbetet som projektet utför ska spridas i kommunen och i landet. Projektnamn: Integration Värmland Projektägare: Länsstyrelsen i Värmlands län Projekttid: fr.o.m t.o.m Länsstyrelsen i Värmland söker finansiella medel från Europeiska flyktingfonden för att utveckla arbetet med flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. En utveckling krävs för att tillgodose målgruppens rätt till arbete, hälsa, skydd mot diskriminering och bostad men också för att klara framtidens arbetskraftsförsörjning i Värmlands län. För att bibehålla och utveckla välfärden måste fler aktörer i länet ta ett gemensamt ansvar för att så snabbt som möjligt lotsa in de nyanlända invandrarna på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen har avsikten att, tillsammans med aktörer inom näringsliv, kommun och frivilligorganisationer, arbeta i ett tvåårigt projekt för att utveckla introduktionen och mottagandet av nyanlända flyktingar och integrera detta i det regionala utvecklingsarbetet. Regional tillväxt och flyktingmottagning är något som bör hållas samman och inte ses som separata delar inom samhällsutvecklingen. Det övergripande syftet med projektet är att ta fram modeller och lösningar inom varje utvecklingsområde och att sprida dessa för implementering inom och utanför länet. Modellerna ska göra introduktionen mer effektiv och korta tiden för individen från nyanländ till egen försörjning. Nyanlända i Värmland ska känna att de vet vart de ska vända sig för att få den information de behöver för att komma ut i egen försörjning så fort som möjligt. Metoder, utbildningar och verktyg ska finnas lättillgängliga i länet som möjliggör en passande kompletterande utbildning för den som behöver eller ingång till arbetslivet för den som behöver. Detta ska göra att flera nyanlända kommer till Värmland och flera stannar i länet.