Likabehandlingsplan. Sävar skola. Sävar skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013 / 2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan Sävar skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013 / 2014 Dokumentnamn Likabehandlingsplan Sävar skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Dokumentansvarig Rektor, likabehandlingsteamet, arbetslagen Godkänd av Rektor Version [1.0] Dokumentdatum [ ] Reviderad [ ]

2 LIKABEHANDLINGSPLAN... Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Ansvariga för planen... 4 Planen gäller från... 4 Planen gäller till... 4 Vår vision... 4 Elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 4 Personalens delaktighet... 4 Förankring av planen... 5 UTVÄRDERING... 5 Resultat av utvärderingen av föregående plan:... 5 Årets plan ska utvärderas senast... 6 Hur?... 6 Ansvariga för att årets plan utvärderas... 6 FRÄMJANDE INSATSER... 7 Livskunskap... 7 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Närvarande vuxna... 8 Elevinflytande... 9 Likabehandlingsteam Kontinuerligt värdegrundsarbete Elevhälsan (20)

3 Lektionsstruktur KARTLÄGGNING Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Kartläggningsmetoder Resultat och analys av kartläggning FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Utifrån resultat och analys av kartläggningen ser vi behov av följande åtgärder: Elevinflytande Fysisk skolmiljö Normer och värden Närvarande vuxna RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner när elev kränks av andra elever Rutiner när elev kränks av personal BILAGOR LikaBehandlingsTeam (LBT) Kontaktuppgifter... 20

4 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola 1 9. Ansvariga för planen Rektor, likabehandlingsteamet, arbetslagen. Planen gäller från Planen gäller till Vår vision Sävar skola ska vara en skola där alla vill lära och utvecklas. Alla barn och elever ska känna sig trygga. Vi jobbar aktivt för att främja trygghet, trivsel och delaktighet. Värdegrundsarbetet ska genomsyra hela verksamheten. All personal på skolan reagerar på och tar avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevernas delaktighet Eleverna ska delta i utvärdering, kartläggning, främjande insatser och förebyggande verksamhet i Sävar skola. Det sker vid klassråd, elevråd, kamratstödjarmöten, temadagar samt i ordinarie undervisning i olika ämnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga via skolråd samt föräldramöten. Planen finns på skolans hemsida. Personalens delaktighet Personalen är delaktiga genom diskussioner och pågående arbete på arbetslagsmöten, i kvalitetsledargruppen samt i skolans likabehandlingsteam. I skolan ordnas gemensamma temadagar för all personal. 4(20)

5 Förankring av planen Eleverna får information om innehållet i planen under höstterminen. Elever deltar i det arbete som sker kontinuerligt under läsåret vid t.ex. temadagar, klassråd, elevråd och lektioner i livskunskap. Vårdnadshavarna får information om Likabehandlingsplanen vid höstterminens föräldramöte. Då delas också en kortare version av likabehandlingsplanen ut. Planen finns också att ta del av i sin helhet samt i kortversion på Sävar skolas hemsida. Personalen får information om innehållet i planen på arbetsplatsträff i början av höstterminen. Skolans pedagogiska personal arbetar kontinuerligt med innehållet vid arbetslagsträffar under läsåret. Utvärdering Skolans Likabehandlingsteam har utvärderat Sävars skolas plan och funnit att skolan inte har haft en aktuell plan. Den som här utvärderas är från läsåret 2010/2011. Planen är inte är reviderad och skriven utifrån nya lagar och riktlinjer. Delar av skolans Likabehandlingsteam har fått uppgiften att analysera, utvärdera, revidera och upprätta en ny plan för Sävar skola. Detta sker november 2012 februari 2013 som en del i Skolverkets uppdragutbildning "Värdegrund och likabehandling i teori och praktik". Resultat av utvärderingen av föregående plan: Trygghet och trivsel ska alltid tas upp på utvecklingssamtalen varje termin. Har genomförts via Unikum, men ingen utvärdering av resultatet har gjorts. Vi saknar en gemensam överblick. I detta sammanhang är Unikum inte ett användbart verktyg. Samverkan med IFO. Har skett via ungdomscoacher och Familjelyftet. Ett arbete har påbörjats på en av våra fritidsavdelningar med kontinuerliga samtal. Detta arbete bör utvecklas. Vi behöver tydliggöra uppdrag och syfte samt skapa en struktur för samarbetet. Tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos föräldrar, barn/elever och personal. Vi har ordningsregler, men de bör tydligare förankras hos personal och elever så att reglerna efterlevs i högre grad. Kontinuerlig fortbildning av all personal. Likabehandlingsteamet har fått utbildning i Pikas samtalsmetod GBm. Fyra personer i likabehandlingsteamet har påbörjat en uppdragsutbildning från Skolverket Värdegrund och Likabehandling i teori och praktik 7,5 hp". Övrig personal deltar i föreläsning om normkritisk pedagogik under höstterminen 2012, som en del i den utbildningen. Klasserna arbetar kontinuerligt med etik, moral, normer och värderingar. Många klasser har jobbat kontinuerligt med Livskunskap. Detta arbete har inte följts upp och utvärderats. Skolan behöver göra en kartläggning och se över vilka klasser som har livskunskap och vilka som inte har det, vilka lärare som undervisar och vilket material som används. Skolan behöver utarbeta tydliga riktlinjer i arbetet med Livskunskap som är förankrade i Lgr 11 och i Skollagen. Arbetet med livskunskap ska vara en del av arbetet med likabehandling och hänga ihop med övrigt som görs på samma tema. Rastsamvaro där vuxna rör sig i skolans lokaler, Uppis och ute på skolgården. I Uppis finns det rastaktiviteter för åk 7 9, en fritidsledare och ett rastvaktsystem. F klass till åk. 6 har ett rastvaktsystem där de vuxna är schemalagda. Rastvaktsystemen bör utvärderas och diskuteras.

6 Likabehandlingsteamets uppgift är att vara arbetslagens stöd i att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkande behandling. Det är genomfört, men vi behöver hitta bättre kanaler att nå ut till alla arbetslag. Vi behöver tydligare rutiner för samarbetet. Arbetet med incidentrapporter har förtydligats vilket inneburit att det kommit in fler rapporter. Fortfarande finns ett stort mörkertal. Vi ser ett behov av att tydliggöra likabehandlingsteamets uppdrag formulera en uppdragsbeskrivning. Tillräckligt med tid behöver avsättas för de olika delarna i uppdraget. Vi måste strukturera mötena och tydliggöra vem som ansvarar för vad. Vi måste även förtydliga rutiner angående dokumentation och återkoppling av ärenden. Likabehandlingsteamet träffar kamratstödjarna regelbundet för att fånga in nuläget på skolan. Träffarna har fått en tydligare struktur och kamratstödjarna har fått ett tydligare formulerat uppdrag. Vi behöver se över mötestider som fungerar för såväl personal som elever. Delta i planering av utbildning för kamratstödjarna. Vi har inte haft någon utbildning för kamratstödjarna. Vi behöver diskutera hur vi lägga upp en sådan utbildning samt planera in tid för det. Kontaktlärarna nominerar fyra elever per klass till kamratstödjaruppdraget under de första veckorna på höstterminen. De vuxna i likabehandlingsteamet utser därefter två kamratstödjare per klass och läsår. Detta är inte förankrat bland personalen utan behöver ses över och diskuteras. Kamratstödjarna utbildas av Sävar skolas likabehandlingsteam alt. av organisationen Friends vartannat år. Skolan har fattat beslutet att inte anlita Friends. Kontinuerliga träffar för Kamratstödjarna att stärkas som grupp. Kamratstödjarna träffas en gång i månaden. Rektor genomför elevhearing varje termin med 2 slumpvis utvalda elever/klass för att följa upp likabehandlingsarbetet. Har ej genomförts. Rektor har deltagit vid kamratstödjarmöte. Kvalitetsledarna ansvarar för att främjande och förebyggande arbete sker i arbetslagen Det är en del i det systematiska kvalitetsledaruppdraget. Monica Blomstedt (kurator) är sammankallande för de vuxna i likabehandlingsteamet Eva Johansson (specialpedagog) är för nuvarande samordnare tillsammans med ansvarig rektor. Årets plan ska utvärderas senast Hur? I arbetslagen under ledning av rektor och kvalitetsledare. Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektorerna.

7 Främjande insatser Livskunskap Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål Att eleverna Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppföljning Elevenkät. Insats Alla klasser från F klass till åk. 8 arbetar med Livskunskap kontinuerligt varje vecka under läsåret. Eleverna får möjlighet att diskutera och reflektera över värdegrundsfrågor. I åk. 4 8 är arbetet schemalagt. I åk. 7 består arbetet i augusti november av olika gruppstärkande övningar. I november juni består arbetet av ett särskilt program som heter CHAT (Choosing Healthy Actions and Thoughts). I åk 8 arbetar eleverna bl a med diskrimineringsgrunderna. All personal på 7 9 får information om CHAT och vilka verktyg som lärs ut till eleverna, så att all personal kan hjälpa eleverna att använda sig av dessa verktyg i vardagen. För att tydliggöra på vilket sätt vi arbetar med livskunskap i vår skola ska vi under läsåret undersöka och sammanställa på vilket sätt pedagogerna arbetar med livskunskap i de olika klasserna. Ansvariga pedagoger för arbetet med livskunskap ska upprätta en strukturerad plan för innehållet i arbetet med livskunskap årskursvis. Ansvarig Rektorer och kvalitetsledare. Datum när det ska vara klart (20)

8 Närvarande vuxna Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål Att eleverna känner sig trygga i samtliga miljöer på skolan. Vuxna ska vara synliga och närvarande i de olika miljöer där barnen vistas på skolan. Uppföljning Elevenkät. Insats Rastvaktens uppdrag diskuteras och förtydligas vid arbetslagsmöten i början av terminen. Rastvaktsscheman upprättas vid terminsstart. Uppehållsrum och fritidsledare finns på 7 9. Samarbete med ungdomscoach. Elevhälsopersonal finns tillgängliga i skolan. Ansvarig Rektorer och kvalitetsledare. Datum när det ska vara klart Pågående. 8(20)

9 Elevinflytande Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål Att eleverna Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Känner sig delaktiga och ges ett medbestämmande i verksamheten. Uppföljning Elevenkät. Insats Klassråd varje vecka. Elevråd minst en gång/månad. Frågan om gemensam dagordning, struktur och minnesanteckningar för mötena lyfts i kvalitetsledargruppen. Trivselaktiviteter som planeras av elever i samråd med vuxna: Åk. 7 9: Stilbytardagen, Fräcka fredag, Elevcafé i Uppis m.m. Åk. F 6: Fadderverksamhet, gemensamma pysseldagar och lekdagar m.m. Ansvarig Rektor, kvalitetsledare och likabehandlingsteamet. Datum när det ska vara klart Pågående. 9(20)

10 Likabehandlingsteam Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål Att likabehandlingsteamet ska vara ett stöd i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning Vid utvärdering av denna plan. Insatser Kontinuerligt arbete med skolans likabehandlingsplan för att förankra den i verksamheten och hålla arbetet levande. Delar av Likabehandlingsteamet fortbildar sig genom att delta i Skolverkets uppdragsutbildning: Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. Likabehandlingsteamet träffas varje vecka. De som är med i LBT har tid i sin tjänst för uppdraget. Ett årshjul upprättas för Likabehandlingsarbetet. Ansvarig Rektor och Likabehandlingsteamet. Datum när det ska vara klart Pågående. 10(20)

11 Kontinuerligt värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål Att skapa ett värdegrundsarbete som genomsyrar den dagliga verksamheten förhållningssätt, undervisning, regler, rutiner. Alla barn/elever och vuxna är delaktiga i arbetet. Uppföljning Elevenkät. Utvärdering av temadagar. Insats På personalnivå jobbar skolan vidare med utifrån ett normkritiskt perspektiv. En föreläsning om normkritisk pedagogik för all personal har genomförts höstterminen De personer som gått kursen Värdegrund och Likabehandling i teori och praktik planerar ett upplägg för normkritiskt arbete med personalen. Det innebär bl.a. ett arbete med fallbeskrivningar och diskussioner i arbetslagen. Genomgång av CHAT verktygen med personalen på 7 9. Diskussioner om förhållningssätt och ledarskap i klassrummet utifrån analys av resultat från elevenkäten. Återkommande temadagar gällande skolans värdegrundsarbete höst och vårtermin. Ordningsregler och klassrumsregler arbetas med kontinuerligt på lektionstid. Friluftdagar planeras så att alla ska kunna delta i de aktiviteter som planeras. Ansvarig Rektor, kvalitetsledare och Likabehandlingsteam. 11(20)

12 Elevhälsan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål Elevhälsan ska bidra till att hälsa, lärande och trygghet fungerar för alla elever. Varje elev har rätt att få det stöd man behöver i skolan, och vårt gemensamma mål är att alla skolor i Sävar kommundel ska ha en elevhälsa med hög kvalitet. Insats Elevhälsan är delaktiga i likabehandlingsarbetet, genomför hälsosamtal, erbjuder elever möjligheter till samtal och stöd, samverkan med pedagoger, utför vaccinationer. Skolpsykologen arbetar tillsammans med personal och reflekterar kring individen i gruppen och organisationen såsom t ex samspelet mellan lärare och elev, hur relationer som utvecklas, klimatet i gruppen kan vara en inledning till ett förändringsarbete. Psykologen samverkar med andra instanser angående elever med svårigheter, stöttar föräldrar och lärare i genomförandet av åtgärdsprogram och uppföljningar Ansvarig Elevhälsoteamet Datum när det ska vara klart Pågående arbete 12(20)

13 Lektionsstruktur Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål Alla elever ska känna sig trygga och få arbetsro på lektionerna för ökad måluppfyllelse. Uppföljning Utvärdering och uppföljning av insatserna i arbetslagen vid terminstart. Insats Fasta platser i klassrummet. Ansvarig lärare beslutar placering utifrån elevernas och klassens bästa. Tydlig början och slut på lektionen. Tavelstruktur enligt mall. Genomtänkta och lärarstyrda grupperingar vid grupparbeten. Detta diskuteras och planeras vid höstterminens start Ansvarig Klasslärare/kontaktlärare/ämneslärare/specialpedagog/kvalitetsledare. 13(20)

14 Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Kartläggningsmetoder *Trivselenkät i Unikum. *Umeå kommuns elevenkät. *Kartläggning av platser i skolmiljön. *Uppföljning av kartläggning (fria svar) av platser i skolmiljön. * Incidentrapporter och övrig information som kommit till likabehandlingsteamet. * Egen enkät som skolan genomfört på F 6 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har genomfört trivselenkäterna i Unikum. Eleverna på 7 9 har genomfört Umeå kommuns enkät under vt 13. Kamratstödjarna på 7 9 har deltagit i planering och sedan genomfört kartläggning med samtliga elever av platser i skolmiljön. Därefter har kamratstödjarna deltagit i sammanställning av denna kartläggning. Resultatet har presenterats för eleverna via elevråd och klassråd. Elever på F 6 har gjort en enkät som skolan skickat ut Hur personalen har involverats i kartläggningen Ansvarig klasslärare går igenom sina elevers svar i trivselenkäten tillsammans med vårdnadshavare och elev vid utvecklingssamtalet. Likabehandlingsteamet har ansvarat för kartläggning, sammanställning och uppföljning av kartläggning i skolmiljön. Arbetslagen på F 6 har fått resultatet av skolans elevenkät som genomförts v.t Resultaten från elevenkäten på 7 9 har följts upp och diskuterats vid vårterminens slut. Resultatet har förmedlats till rektorer för vidare bearbetning. Resultatet presenteras för elever och arbetslag vid höstterminens start (20)

15 Resultat och analys av kartläggning Trivselenkäten i Unikum Ses bara av klasslärare/kontaktlärare. Det saknas en sammanställning av dessa resultat. Kartläggning av trygga/otrygga platser i skolan Åk. 7 9: Vid en uppföljning av varför eleverna upplevde platser som trygga eller otrygga framkom att det mesta hade att göra med den fysiska skolmiljön. Förbättringsområden som eleverna lyfte fram var; toaletter, omklädningsrum, matsalen (maten), värme i klassrummen, sittplatser, saker att göra, utsmyckning, färgsättning, ljudmiljö. Det framkom också att det ibland är många elever på vissa platser i skolan, t.ex. vid pingisbordet och att det då kan bli trångt/rörigt och ibland bråk. Utifrån resultaten drar vi slutsatsen att den fysiska miljön är mycket viktig och påverkar elevernas upplevelse av trygghet och trivsel i skolan. I elevernas svar framkommer inga exempel på specifika platser, händelser eller personer som tyder på att någon/några utsätts för kränkningar. Något som vi ser som positivt. Umeå kommuns elevenkät 7-9 Av eleverna uppger 93 % att de alltid eller ofta känner sig trygga på lektionerna, 92 % på rasterna och 94 % till och från skolan. 81 % anser att de alltid eller ofta trivs i skolan. 77 % av eleverna anser att vuxna i skolan alltid eller ofta tydligt visar att det inte är tillåtet att kränka och trakassera andra. Ungefär 76 % av eleverna upplever att de alltid eller ofta har lugn och ro i skolan så att de kan koncentrera sig. 59 % av eleverna tycker att elevinflytande via klassrådet och elevrådet alltid eller ofta fungerar bra. 15 % av eleverna anser att de blivit utsatta för kränkande behandling i skolan under det senaste läsåret av en vuxen och 32,4 % av andra elever. Vi tror att resultaten påverkats negativt av att högstadiet under vårterminen då enkäten genomfördes var evakuerade till Ålidhemsskolan för att Sävars högstadium skulle renoveras. Såväl elever som lärare hade lektioner både i Sävar och Ålidhem, vilket medförde vissa bekymmer som ett komprimerat schema samt svårigheter med förvaring och förflyttning av material. Vissa möten, t.ex. med elevråd och kamratstödjare uteblev då det inte fanns organisatoriska möjligheter för gemensamma träffar. Det har påverkat elevernas möjligheter till inflytande negativt. Närvaron av vuxna, t.ex. fritidsledare, försvårades också genom att verksamheten bedrevs parallellt på två skilda skolor. Frånvaro av vuxna i de miljöer eleverna befinner sig under skoldagen tror vi ökat risken för kränkningar. Vi tror också att en ökad stress och tidsbrist för personalen kan bidra till att konflikter inte alltid hanteras på bästa sätt. I elevernas fria svar i enkäten framkommer att det främst är skolmaten som de vill påverka men att de samtidigt upplever att det inte händer någonting fastän de framfört sina tankar. Andra svar handlar om att eleverna inte trivs på Ålidhemsskolan. Vi reagerar över elevernas sätt att uttrycka egna åsikter i elevenkäten. Många elever använder ett grovt språk och uttrycker sig på ett sätt som sannolikt skulle upplevas som kränkande av berörd personal. Vi ser därför att vi behöver diskutera med våra elever hur man framför kritik på ett konstruktivt sätt. 15(20)

16 Information från likabehandlingsteamet Ingen komplett sammanställning av incidentrapporterna har gjorts. Men, det finns några tendenser att ta fasta på; Många incidenter sker i sammahang där vuxna inte är närvarande, t.ex. på raster eller på nätet. I de yngre åldrarna är det fler incidenter med fysiskt våld än vad det är med äldre elever. Incidenter som sker på nätet eller via sms är vanligare med stigande ålder. Kränkande språkbruk förekommer i alla åldrar. Det framkommer från såväl elever som personal att det inte alltid finns vuxna ute på rasterna. Ibland räcker det inte med en personal om många elever är ute samtidigt och på ett stort område.

17 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Utifrån resultat och analys av kartläggningen ser vi behov av följande åtgärder: Elevinflytande Utifrån att många elever upplever att de inte kan påverka i skolan, vill vi arbeta för att stärka elevinflytandet. Diskussion förs med kamratstödjare och elevrådsrepresentanter om hur de vill arbeta framöver. Fritidsledare Jan Wiklund, som är ansvarig för elevrådet och specialpedagog Eva Johansson som är ansvarig för kamratstödjarna kallar till ett möte med elevrepresentanter. I samråd med eleverna struktureras det fortsatta arbetet upp för läsåret. Ett första möte ska ske i september. Diskussion i arbetslagen kring när och hur klassråd ska genomföras. Rektor tar upp frågan. Gemensamt beslut fattas under h.t Servicerådet ska återuppta sina träffar. Rektor och skolsköterska tar initiativ till en första träff under h.t Fysisk skolmiljö Eleverna har gett förslag på förbättringsområden när det gäller den fysiska skolmiljön. Högstadiet är nyrenoverat vid höstterminens början 2013, vilket vi tror kommer innebära förbättringar i den fysiska skolmiljön. På möten med elever, t.ex. klassråd, elevråd och serviceråd, följer vi upp vad eleverna tycker om skolmiljön och maten och om de har förslag till förbättringar. Ytterst ansvarig för detta är rektor. Normer och värden Samarbete kring bemötande och förhållningsregler. Arbeta med detta i personalgruppen. Pedagogiska diskussioner. Likabehandlingsteamet planerar en temadag för hela skolan under höstterminen på temat Unga på nätet. Närvarande vuxna Se över rastvaktscheman vid terminsstart. Diskutera rastvaktuppdraget. Ansvarig är rektor. 17(20)

18 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans i vår skola mot trakasserier och kränkande behandling. All personal har ett ansvar för detta. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktschema i alla årskurser/stadier. Incidentrapporter. Stående punkt vid arbetslagsmöten. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Klass/kontaktlärare Personal i Likabehandlingsteamet Elevhälsan Rektorer Rutiner när elev kränks av andra elever Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Någon av personalen upptäcker eller får på annat sätt kännedom om att en elev kan vara utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 2. Vid direkt upptäckt agerar den personal som är på plats. Det kan innebära att avstyra en akut konflikt, tillrättavisa en elev, samtala med en eller flera elever. Den personen informerar i sin tur rektor samt ansvarig klass/kontaktlärare snarast senast samma dag. 3. Samtal med berörda elever. Rektor beslutar vem som genomför samtalen, t.ex. ämneslärare, klass/kontaktlärare eller annan personal på skolan. 4. Rektor beslutar om vidare åtgärder beroende på ärendets art. Det kan innebära att Likabehandlingsteamet kopplas in, samrådsmöte, stöd från elevhälsan, kontakt med IFO, disciplinära åtgärder enligt skollagen (åtgärdstrappa) eller polisanmälan. 5. Incidentrapport skrivs och lämnas till rektor inom en vecka. 6. Om rektor beslutar att ärendet behöver utredas vidare genomför personal i Likabehandlingsteamet samtal med elever enligt GBm metoden. Samtalen ska genomföras inom en vecka efter beslut har fattats. Rektor informerar ansvarig klass/kontaktlärare att LBT går in i ärendet. Ansvarig klass/kontaktlärare informerar i sin tur personal som är berörda av händelserna att LBT arbetar med ärendet. 18(20)

19 7. Efter utredning av LBT beslutar rektor om ytterligare åtgärder ska vidtas eller inte. Beroende av ärendets art kan det innebära samrådsmöte, stöd från elevhälsan, kontakt med IFO, disciplinära åtgärder enligt skollagen (Skolverkets åtgärdstrappa) eller polisanmälan. Rutiner för uppföljning När Likabehandlingsteamet genomför samtal informeras alltid vårdnadshavarna. Dokumentation överlämnas till rektor. Uppföljning av genomförda samtal sker med elever efter ca en vecka. Om uppföljningen visar att problemen fortsätter beslutar rektor om ytterligare åtgärder. Vi läsårets slut går LBT igenom samtliga incidentrapporter under läsåret. Gör en sammanställning av antal rapporter och typer av incidenter som rapporterats. Den ligger till grund för revidering av kommande plan mot Likabehandlingsplan. Vid samrådsmöten utvärderas skolans åtgärder tillsammans med föräldrar och elev (beroende på elevens ålder). Rutiner för dokumentation Samtliga fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling dokumenteras i en s k incidentrapport som lämnas till rektor. Rektor arkiverar. Samtal enligt GBm metoden som Likabehandlingsteamet genomför dokumenteras enligt särskild mall och överlämnas till rektor. Rektor arkiverar. Vissa åtgärder dokumenteras i elevers åtgärdsprogram. Beslut vid samrådsmöten dokumenteras av rektor. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att rutinerna i denna plan görs kända av all personal i verksamheten. Rutinerna gås igenom vid varje terminsstart samt med nya medarbetare. Rutiner när elev kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Ärendet anmäls till rektor som vidtar följande åtgärder: 1. Samlar information om händelsen och informerar skolområdeschef. 2. Genomför tillsammans med någon av rektor utsedd person enskilda samtal med de inblandade. 3. Kontaktar elevens vårdnadshavare. 4. Meddelar facklig representant angående den vuxne. Rutiner för uppföljning Rektor genomför uppföljning inom en vecka. Rutiner för dokumentation Dokumenterar alla steg på blankett Incidentrapport från personal till rektor/förskolechef.

20 Bilagor Styrdokument, begreppsförklaringar Ordningsregler Incidentrapport LikaBehandlingsTeam (LBT) Monica Blomstedt kurator Janne Wiklund fritidsledare Eva Johansson specialpedagog Matilda Vikström lärare 4 9 Karin Hedman lärare 1 3 Marie Lundmark lärare 1 3 Helena Bäcklund fritidspedagog Kontaktuppgifter Rektor RO 1 (7 9) Jan Grönlund Rektor RO 2 ( F 3) Joakim Rådeström Tillförordnad rektor RO 3 ( åk 4 6) vt 14 Andreas Stoltz Skolområdeschef Marie Blomberg Syv Eva Koppari Kurator Monica Blomstedt Skolsköterska (år 7 9) Stella Mauree Skolsköterska (år F 6) Minna Nordin Skolpsykolog Amir Siasi (20)