Dom säger att jag också kan ha hjälp av psykoterapi

Transkript

1 FoU-rapport Nr Dom säger att jag också kan ha hjälp av psykoterapi Ett pågående forskningsprojekt vid Psykoterapimottagningen Linden, Habilitering & Hälsa Delrapport 1 En granskning av fem skattningsformulärs användbarhet Ewa Rolén

2 @ Ewa Rolén och Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting 2013 Rapporten kan laddas ned från

3 Sammanfattning Psykoterapimottagningen Linden har sedan 2008 bedrivit ett forskningsprojekt i syfte att undersöka vilka förändringar som sker i psykisk hälsa, hos personer med utvecklingsstörning, som går i psykodynamisk psykoterapi på mottagningen. För detta ändamål valde mottagningen ett standardiserat skattningsinstrument och fyra egna framtagna skattningsinstrument. Syftet med denna delrapport är att kritiskt granska de fem valda skattningsformulärens användbarhet avseende kliniskt valida förändringar. Syftet är även att undersöka bortfall, reliabilitet och validitet av de data som samlats in. I delrapporten redovisas skattningsresultaten av sju färdiga psykoterapier. När ytterligare personer har avslutat sina psykoterapier har mottagningen tillräckligt stort underlag för att påbörja en mer omfattande forskningsrapport. Resultatet visar stort bortfall av de skattningsinstrument som skattades av personens nätverk och av remitterande psykolog/kurator. Reliabiliteten kan ifrågasättas i ett av skattningsinstrumenten och validiteten i ett annat. Åtgärder kommer att vidtas för att om möjligt minska bortfall och säkerställa reliabilitet och validitet i fortsatt datainsamling. 1

4 Tack Först och främst ett stort tack till de sju personer som deltagit i projektet och deras nätverk. Stort tack även till berörda psykologer och kuratorer inom Habilitering & Hälsa. Jag vill även passa på att tacka alla mina kollegor på Psykoterapimottagningen Linden för era uppmuntrande ord och för det stöd och den hjälp jag fått under hela skrivarprocessen; Elisabeth Bjernevall-Nygren, Annelie Dahlin, Maria Hagström Wahlberg, Susanne Klintberg och Stefan Lycknert. Tack till Barbro Sjöström Miljand för all den tid du lagt ned på detta arbete. Framförallt ett stort tack till Eva Brogren Carlberg, för ditt engagemang och för dina intressanta infallsvinklar och synpunkter. Ditt stöd har betytt väldigt mycket. Stockholm Ewa Rolén leg. sjukgymnast/dipl. dansterapeut 2

5 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Psykoterapi för personer med utvecklingsstörning... 4 Psykoterapimottagningen Linden... 5 Utvecklingsprojektets förarbete - Fas Forskningsprojektets senare arbete Fas Delrapportens syfte och frågeställningar... 9 Metod Genomförande Mätinstrument Skattningsformulär 1 - Personlighetsvariabler Reiss Screen for Maladaptive Behavior (svensk version) Skattningsformulär 2 Beteendevariabler (komplement till Reiss) Skattningsforumlär 3 Terapiutfallet Skattningsformulär 4 Självskattning Etik Resultat Mätinstrument Skattningsformulär 1 Personlighetsvariabler Reiss Screen for Maladaptive behavior Skattningsformulär 2 Beteendevariabler (complement till Reiss) Skattningsformulär 3 Terapiutfallet Skattningsformulär 4 Självskattning Diskussion Referenslista Bilagor 3

6 Bakgrund Psykoterapi för personer med utvecklingsstörning Personer med utvecklingsstörning löper en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, men har ofta svårigheter att själva berätta om sina symtom. Många behöver insatser från psykiatrin (Nylander & Sewerin 2009). Det finns stora skillnader i levnadsförhållande mellan personer med utvecklingsstörning och övrig befolkning inom i stort sett alla livsområden. Många lever ett begränsat socialt liv och har få vänner som de själva har valt och denna ojämlikhet kan leda till ett utanförskap (Umb-Carlsson 2007). Att ha svårt att förstå det andra förstår, att inte kunna det andra kan, att vara beroende av andras hjälp är negativt för utveckling av god självkänsla. Det är lätt att förstå att detta kan medföra en känsla av skam, att inte duga som den man är och att känna sig som en sämre sort människa (Bjernevall-Nygren, Dahlin, Hagström Wahlberg & Lycknert 2011). Det kan vara starkt påfrestande att ständigt bli utsatt för hög abstraktionsnivå i kontakten med andra människor (Sinason 1992). Psykologer som arbetar inom habiliteringen har länge noterat att det finns psykisk ohälsa hos personer med utvecklingsstörning och psykoterapeutiskt arbete med denna målgrupp har bedrivits inom habiliteringsenheter från talet och framåt. Psykodynamisk psykoterapi har visat sig ge signifikanta minskningar av psykiska symtom, samt ökad självkänsla hos personer med utvecklingsstörning (Beail & Warden 1996). Psykoterapi anses i många fall kunna vara till god nytta för denna målgrupp (Beail, Kellett, Newman & Warden 2007). Men fortfarande finns det få vetenskapliga studier av effekten på psykoterapi för personer med utvecklingsstörning (O Driscoll 2009), både vad gäller psykodynamisk psykoterapi (PDT), som kognitiv beteendeterapi (KBT). För att bedriva psykoterapeutiskt arbete med personer med utvecklingsstörning behövs en specifik kompetens. Det krävs både kunskap i att förstå vad utvecklingsstörning kan innebära för en individ, samt kunskap om hur psykoterapeutiskt arbete kan bedrivas. Då den emotionella kontakten inte bara förmedlas genom ord, utan även genom kroppsliga uttryck så som ögonkontakt, röstläge och gester (Fonagy, Gergerly, Elliot & Target 2002) är det viktigt att som psykoterapeut hitta olika vägar till kommunikation med personen, till exempel med hjälp av ritmateriel, dockor, samtalskort, kommunikationssymboler, teckenkommunikation, kroppsliga uttryck och gester, samt genom konstnärliga inslag av dans, rörelse och musik (Grönlund 1994). Detta ger ökade möjligheter att kunna uttrycka sig för personer som tänker konkret. Inte sällan kan psykoterapierna även innehålla pedagogiska inslag. Senare forskning visar att det huvudsakligen är mötet mellan patient och terapeut som är det verkningsfulla i terapin, oavsett vilken metod som väljs. Det finns ett samband mellan en god arbetsallians och gott resultat av avslutad 4

7 psykoterapi för personer med utvecklingsstörning (Strauser, Lustig & Donnell 2004). Då personer med utvecklingsstörning inte är någon homogen patientgrupp behöver psykoterapeuten ha ett flexibelt arbetssätt för att möta personens problematik. Winnicott (2003) menar att psykoterapi äger rum i två lekområden som delvis sammanfaller, terapeutens och patientens. Det är terapeutens ansvar att hitta det gemensamma lekområdet. Psykoterapimottagningen Linden Psykoterapimottagningen Linden för vuxna personer med funktionsnedsättning, är en verksamhet som finns inom Länscenters verksamhetsområde inom Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting. Mottagningen har funnits sedan 1995 och tar emot personer mellan 18 och 65 år, som omfattas av LSS - lagens personkrets. Upptagningsområdet är hela Stockholms län. Sedan starten 1995 har Psykoterapimottagningen Linden samlat erfarenhet av att bedriva psykoterapi med framför allt personer med utvecklingsstörning, som utgör 80 % av de som vänder sig till Linden. Mottagningen tar även emot personer med omfattande rörelsehinder, samt personer med bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. I enstaka fall tar Linden emot personer med autism med utvecklingsstörning. Mottagningen vänder sig inte till personer med Aspergers syndrom, eller enbart med diagnosen ADHD. Mottagningen erbjuder korta tidsbegränsade psykoterapier, samt längre psykoterapier anpassad utifrån personens specifika behov. Mottagningen har en bred kompetens, såväl psykodynamisk inriktning som kognitiv beteendeterapi, samt dans- och rörelseterapi. Tankarna om att utvärdera effekten och kvaliteten av psykoterapi har funnits på mottagningen sedan början av 2000-talet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 står beskrivet vikten av att utarbeta och fastställa rutiner för att säkra verksamheters kvalitet. Utvecklingsprojektets förarbete Fas 1 Ett utvecklingsprojekt, som fick namnet Dom säger att jag också kan ha hjälp av psykoterapi, startades 2005 i syfte att dels finna vägar till att kvalitetssäkra mottagningens arbete, dels att utvärdera förändringar i psykisk hälsa hos de personer med måttlig och lindrig utvecklingsstörning som avslutat en psykoterapiperiod vid mottagningen (bilaga 1). I denna första fas i utvecklingsarbetet fanns tankar på att utvärdera genom att intervjua personer både före och efter genomgången psykoterapi. Tanken var att någon annan än behandlande psykoterapeut skulle genomföra intervjuerna för att inte riskera studiens trovärdighet. Men att låta en kollega intervjua ansågs också bli problematiskt. Det var dels komplicerat att göra intervjuer innan psykoterapin börjat då det var svårt för personen att samtala om något som man inte hade erfarenhet av. Dessutom kunde det upplevas märkligt att efter psykoterapin reflektera över egen utveckling med någon annan terapeut. Inte sällan 5

8 hade ansvarig psykoterapeut och person hittat alternativa vägar till kommunikation som var svåra att efterlikna vid ett enstaka samtal. Efter diskussioner i arbetsgruppen prövade mottagningens psykoterapeuter att under en kort period även träffa några av de personer som tidigare gått i psykoterapi på mottagningen. Intervjuerna var halvstrukturerade och följde en viss samtalsmall. Detta val visade sig vara alltför tidskrävande. Mottagningen släppte tanken på att utvärdera psykisk hälsa genom intervjuer och började söka standardiserade mätinstrument. Mottagningen valde under denna tidpunkt att skaffa handledare utanför habiliteringen vilket blev professor Anders Gustavsson vid Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet, som från och till fungerat som konsult till mottagningens psykoterapeuter sedan Han hjälpte bland annat till med mottagningens revidering av remissmall i utvärderingssyfte. Mottagningen sökte efter lämpliga utvärderingsinstrument. Det visade sig inte finnas så många mätinstrument för personer med utvecklingsstörning och det specifika ändamålet. Siv Boalt Boëthius, professor vid Stockholms universitets pedagogiska institution, psykoanalytiker och tidigare verksamhetschef för Ericastiftelsen hjälpte till vid några tillfällen och gav inspiration och mod till mottagningens psykoterapeuter att börja utveckla egna skattningsinstrument. En kort kontakt med organisationens FoUU-enhet etablerades även där Britta Högberg, psykolog och fil. doktor gav ytterligare förslag på utvärderingsmöjligheter. Mottagningen valde att ta fram alla remisser som kommit in till mottagningen under 2001 där personerna hade en utvecklingsstörning och där psykoterapierna hunnit avslutas. Av dessa 23 terapier kunde nio terapier av olika skäl inte användas. (En terapi var krisbearbetning, fyra personer saknade egen motivation, i två terapier nåddes aldrig god arbetsallians, en terapi hade en för ofullständig utredning och en person hade en alltför omfattande problematik). Kvar blev 14 psykoterapier vars problemområden granskades. Den ansvarige terapeuten fick även bedöma terapiprocessen och terapins resultat. Mottagningen tittade nu gemensamt på de problemområden som föreföll vara mest aktuella för de som sökte psykoterapi på Linden. I de 14 kvarstående psykoterapierna kunde skönjas att personernas problemområden bland annat var depression, förvirring, undvikande beteende, kroppsliga påfrestningar, trötthet, impulsivitet och aggressivitet. Ett skattningsinstrument som avsåg att fånga dessa aspekter av problemområden konstruerades av mottagningens psykoterapeuter. Innan skattningsformuläret började användas prövade mottagningens terapeuter instrumentet på några av de egna psykoterapierna. Dessutom lät mottagningen kollegor från habiliteringscenter komma med förslag på eventuella förändringar. Skattningsformuläret blev klart 2006 och fick namnet Skattningsformulär 1 - Personlighetsvariabler. Skattningsformuläret skulle användas både av remitterande psykolog/kurator och av ansvarig psykoterapeut på mottagningen och fyllas i innan psykoterapin påbörjades och efter avslutad psykoterapi. I mottagningens fortsatta sökande efter mätinstrument hittades ett intressant mätin- 6

9 strument som dessutom var standardiserat. Instrumentet hade översatts till svenska av psykolog och fil. doktor Carina Gustafsson, nämligen Reiss Screen for Maladaptive Behavior (Gustafsson & Sonnander 2002). Reiss anses kunna ge en god och nyanserad bild av psykiska hälsotillstånd hos ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Mottagningen beslöt att Reiss blev det skattningsinstrument som personens nätverk skulle skatta både i inledningen av psykoterapin och efter att den avslutades. Mottagningen önskade komplettera Reiss med skattning av ytterligare några problemområden som tycktes saknas i detta formulär avseende personens utveckling. Carina Gustafsson gav sitt godkännande till ett sådant tillägg. Detta blev en separat bilaga till Reiss. Ytterligare två skattningsformulär togs fram av personalen på mottagningen. Det ena var tänkt att användas av ansvarig psykoterapeut efter avslutad psykoterapi för att skatta utfall. Det andra formuläret var riktat till personen själv. Det var också viktigt att veta vad personen tyckte om psykoterapin och mottagningen diskuterade hur ett sådant formulär skulle kunna utformas. Slutligen bestämdes att tecknade ansikten som visar känslan jag mår dåligt, jag mår sådär och jag mår bra blev den variant som passade bäst för mottagningens målgrupp. Alla skattningsformulär var nu framtagna. De flesta skattningsformulär avsåg att skattas av personal utanför mottagningen. Det var av stor vikt att habiliteringens psykologer och kuratorer informerades om utvecklingsprojektet och varför mottagningen behövde deras hjälp. Mottagningen beskrev skriftligen i en manual hur skattningsformuläret skulle användas, samt besökte samtliga habiliteringscenter för muntlig genomgång och information. Ansökan till Etikprövningsnämnden lämnades in diarienummer 2007/ Nämnden bedömde att forskningen inte omfattades av etikprövningslagen eftersom personerna själva lämnade sitt samtycke till att delta i projektet. Första projektpersonen påbörjade sin psykoterapi i januari Kriterierna för att ingå var att personen hade en måttlig eller lindrig utvecklingsstörning, var mellan 18 och 65 år och hade gett sitt samtycke till att delta i projektet. Forskningsprojektets senare arbete - Fas 2 Under perioden hade 34 tänkta projektpersoner kommit in till mottagningen via remiss från kurator/psykolog på habiliteringscenter. Av dessa ville en person inte medverka i projektet, en person fick behandling med kognitiv beteendeterapi, en person avled, tre personer återgick till aktuella habiliteringscenter, två personer var inte motiverade att börja i psykoterapi, sex personer utgick ur projektet på grund av för få, alternativt för sent inkomna skattningar, samt för 13 personer pågick psykoterapin fortfarande. De sju psykoterapier som återstod blev dem som ingick i delrapporten. Utvecklingsprojektet övergick nu till ett forskningsprojekt, Fas 2. 7

10 Mottagningen ville dra lärdom av de första färdiga psykoterapierna, främst med avseende på forskningsmetod. Under hösten 2011 hade mottagningen ett möte med Hans Wermeling, utvecklingschef vid FoUU-enheten, Habilitering & Hälsa. Det bestämdes att en resultatgenomgång av de färdiga psykoterapierna behövde redovisas i en delrapport, som utgångspunkt för den slutgiltiga forskningsrapporten. FoUU- enheten gav mottagningen delvis finansiering för detta arbete under våren Eva Brogren Carlberg, docent vid Karolinska Institutet, trädde in som handledare våren

11 Delrapportens syfte och frågeställningar Syftet med delrapporten var att kritiskt granska om de valda mätinstrumenten fångade kliniskt valida förändringar, samt undersöka bortfallet av mätningar. Mottagningen ville dra lärdom av dessa sju avslutade psykoterapier och granska de resultat som uppnåtts. Våra frågeställningar var: Speglar de valda mätinstrumenten kliniskt observerbara förändringar? Är de skattningar som görs reliabla? Behöver något justeras/ändras inför forskningsprojektets fortsättning? 9

12 Metod Genomförande Under våren 2012 genomförde personalen på Psykoterapimottagningen Linden en planeringsdag där delresultatet från forskningsprojektets Fas 2 diskuterades. Det var viktigt att alla fick en möjlighet att ge sina synpunkter på de preliminära resultaten och känna sig engagerade i projektet. En sammanställning gjordes av resultaten för varje projektperson. Vid genomgången fick behandlande psykoterapeut möjlighet att reflektera och analysera svaren på de olika skattningsformulären. Mätinstrument Skattningsformulär 1 Personlighetsvariabler Detta formulär konstruerades av personalen vid Linden genom att kartlägga de problemområden som var mest aktuella för de personer som sökt psykoterapi under Formuläret är riktat dels till remitterande psykolog/kurator, dels till mottagningens psykoterapeuter. Remitterande psykolog/kurator uppmanades fylla i formuläret vid två tillfällen. Först i anslutning till utredningen och ansökan om psykoterapi och efter att terapin avslutats. Den behandlande psykoterapeuten fyller i formuläret i samband med terapins början och efter att terapin har avslutats. Formuläret består av 26 items. För varje items ska skattaren ta ställning till två frågor: 1) Finns det beskrivna personlighetsdraget hos personen - och om det finns; medför det något obehag och/eller lidande för personen ifråga. Skattaren skall ta ställning till om han/hon tror att personlighetsdraget beror på kognitiva svårigheter eller inte. Skattaren väljer mellan fyra svarsalternativ: Gäller inte alls, Gäller men beror eter, Gäller, Gäller i hög grad 2) Om personlighetsdraget finns hos personen, medför det några negativa konsekvenser för personen i dennes vardag. Skattaren väljer mellan tre svarsalternativ: Inga negativa konsekvenser, Vissa negativa konsekvenser, Stora negativa konsekvenser (bilaga 2). Reiss Screen for Maladaptive Behavior (svensk version) Formuläret är utvecklat av Steven Reiss Det är ett standardiserat mätinstrument som används för personer med utvecklingsstörning vilka uppvisar symtom som kan tyda på psykisk ohälsa (Gustafsson & Sonnander 2002). 10

13 De 38 items som ingår i den svenska översättningen av Reiss faktoranalyserades av författarna och fanns bestå av sju faktorer; Aggressive behaviour, Avoidant behaviour, Behavioural signs of depression, Psychosis, Dependent, Paranoia och Physical signs of depression. Faktorerna består av 26 items, 12 items laddade inte i tillräckligt hög utsträckning för att innefattas i någon av dessa grupper av aspekter på Maladaptive behavior. Skattningsformuläret riktar sig till personens nätverk, till exempel personal på gruppbostad och/eller daglig verksamhet, som har tillräckligt god kännedom om personen. I undantagsfall har föräldrar fyllt i formuläret. Formulärets items skattas enligt en tregradig skala; Inget Problem, Problem, Stort Problem. Formuläret bör helst fyllas i av samma person i inledningen av psykoterapin, samt efter att psykoterapin avslutats (bilaga 3). Skattningsformulär 2 Beteendevariabler (komplement till Reiss) För att få en så heltäckande bild av de personer som går i behandling på Psykoterapimottagningen Linden ville personalen på mottagningen komplettera Reiss Screen for Maladaptive Behavior med ett skattningsformulär som består av sju items. Även här handlar frågeställningarna om beteenden som kan medföra att problem uppstår i vardagen. Kategorierna besvaras som i Reiss med Inga Problem, Problem och Stort problem. Detta skattningsformulär riktar sig till personens nätverk, till exempel personal på gruppbostad och/eller daglig verksamhet, som har tillräckligt god kännedom om personen som skattas. I undantagsfall har föräldrar fyllt i formuläret. Formuläret bör helst fyllas i av samma person i inledningen av psykoterapin, samt när psykoterapin har avslutats (bilaga 4). Skattningsformulär 3 Terapiutfallet Detta formulär är riktat till den behandlande psykoterapeuten som skall ta ställning till om förbättring har skett i personens psykiska hälsa. Skattningen görs efter att terapin avslutats. Psykoterapeuten har fyra kategorier att välja mellan: Försämring - problemen har förvärrats, eller nya problem har utvecklats Varken bättre eller sämre problemen är fortfarande aktuella Viss förbättring Problemen har mildrats Påtaglig förbättring De problem som var kända vid början av psykoterapin har blivit påtagligt bättre (bilaga 5). Skattningsformulär 4 Självskattning Detta formulär vänder sig sist men inte minst till personen själv. Formuläret är utformat så att personen har att ta ställning till om han/hon mår dåligt, sådär eller bra. Detta i form av att kryssa i gubbar som ser ledsna, neutrala eller glada ut. Formuläret lämnas i början av terapin; Jag ska börja i terapi, under 11

14 terapin(en gång per år) Jag går i terapi, och i slutet av terapin Jag ska sluta i terapi (bilaga 6 a,b,c). Etik Alla tilltänkta personer tillfrågades om delta i projektet av behandlande psykoterapeut, samt i det flesta fall även av remitterande psykolog/kurator. I samband med att personerna lämnade sitt samtycke att ingå i studien fick de information om att data kommer att behandlas konfidentiellt. Det betyder att data som presenteras inte kan härledas tillbaka till någon enskild person. Genomgång av de formulär som hittills samlats in, skedde i en grupp som bestod av mottagningens berörda psykoterapeuter, vilka alla omfattas av lagen om tystnadsplikt. Inte heller i denna rapport sker redovisning av data på ett sådant sätt att någon enskild individ kan identifieras. 12

15 Resultat Syftet med delrapporten var att granska skattningsformulärens användbarhet genom översiktlig analys med avseende på bortfall, reliabilitet och validitet av de data som samlats in fram till och med Under perioden hade 34 tänkta projektpersoner kommit in till mottagningen via remiss från remittent. Av dessa ville en person inte medverka i projektet, en person fick behandling med kognitiv beteendeterapi, 1 person avled, tre personer återgick till aktuella habiliteringscenter, två personer var inte motiverade att börja i psykoterapi, sex personer utgick ur projektet på grund av för få, alternativt för sent inkomna skattningar, samt för 13 personer pågick psykoterapin fortfarande. De sju psykoterapier som återstod blev dem som ingick i delrapport. Nedan redovisas antal formulär som inkom innan och efter avslutad terapi av dessa sju personer. Tabell I. Antalet formulär Innan Terapi 1(R) 1(P) Reiss +2 Efter Terapi 4 a) 4b) 1(R) 1(P) Reiss +2 4 c) 3(T) (R) = Personlighetsvariabler Remittents skattning, 1(P) = Personlighetsvariabler Psykoterapeuts skattning, Reiss +2 = Reiss Screen inklusive skattningsinstrument 2, 3 (T)= Terapiutfallet 4 a,b,c = självskattning projektperson, 4 a= innan, 4 b=under, 4 c= i slutet av terapin Mätinstrument Skattningsformulär 1 - Personlighetsvariabler Remitterande psykolog/kurator ombads fylla i formuläret vid två tillfällen; 1) i anslutning till utredningen och 2) efter avslutad psykoterapi. Den senare skattningen visade stort bortfall; inga uppföljande skattningar efter terapin kom in till mottagningen. Det visade sig vara mycket svårt för remitterande psykolog/kurator att kunna motivera personen till ett nytt möte på habiliteringscentret efter avslutad psykoterapi. Personen kanske inte haft någon kontakt med behandlare där på länge, eller att remitterande psykolog/kurator slutat. Däremot fanns alla inledande skattningar. Åtgärd: På grund av svårigheterna att få in skattningarna efter psykoterapin från remitterande psykolog/kurator bestämdes att utesluta denna skattning och endast ha kvar skattningen innan terapin. Den för psykoterapin ansvarige terapeuten fortsatte att fylla i skattningsformuläret både inledningsvis och efter att psykoterapierna avslutats. Formulärets 13

16 konstruktion, med problemområden som kartlagts i tidigare genomförda terapier vid mottagningen, innebar en säkring av formulärets validitet. En genomgång av formulärets enskilda items styrkte denna uppfattning. Följande problemområden hade kryssats i flest gånger: Depressivitet, Psykosomatiska besvär, Självtillräcklig, Tyngd av skam, Osjälvständig i aktivitet. Näst vanligast var följande problemområden: Offermentalitet, Svårighet i relationsskapande, Normalitetsstress, Svartvitt tänkande, Separationssvårigheter, Svårigheter att förhålla sig till skuld, Svårighet att sörja, Bristande ömsesidighet Följande items har fyllts i minst antal gånger: Bristande verklighetsförankring, Osäker könsidentitet, Omnipotens Två items fylldes aldrig i: Perversion, Sexuellt överdrivet inbjudande Detta motsvarade psykoterapeuternas erfarenheter av vilka problem de personer har som kommit till mottagningen. Åtgärd: Alla items behålls i formuläret. Det framkom att psykoterapeuternas skattningar i början av psykoterapin skedde vid olika tillfällen. Vissa terapeuter fyllde i vid det första utredande samtalet och andra först när psykoterapin startade. Alla enades efter diskussion att bedömningarna bör ske vid samma tidpunkter i de olika terapierna för att om möjligt förbättra validiteten i bedömningen samt förhoppningsvis även förbättra reliabiliteten i bedömningen mellan olika bedömare. Åtgärd: Alla psykoterapeuter vid mottagningen kommer fortsättningsvis att skatta personlighetsvariabler vid 3:e och 10:e mötestillfället. En av skattningsskalorna i formuläret hade fyra svarsalternativ (bilaga 2) varav ett var Gäller, men beror på utvecklingsstörning. Vid genomgång av ifyllda formulär kunde man ifrågasätta validiteten i detta svarsalternativ. Mottagningens psykoterapeuter kunde se att vissa svarsalternativ kryssats i så att det kunde tolkas som om personen hade blivit av med sin utvecklingsstörning efter att ha gått i psykoterapi. I andra fall såg det ut som personen blivit mer utvecklingsstörd efter psykoterapin. Oavsett om personens problem berodde på begåvningsnedsättning eller inte så var det ett problem. Åtgärd: Svarsalternativet Gäller, men beror på utvecklingsstörning togs bort. Skattningsformuläret innehöll två typer av skattningsskalor (bilaga 2). När formuläret togs fram ville terapeuterna på mottagningen ta hänsyn till både om problematiken fanns, i vilken omfattning den fanns och om problemen gav några konsekvenser i personens vardag. På den ena skalan skattade psykoterapeuten således de problemområden som var synliga i terapirummet och på den andra skalan skattade psykoterapeuten hur problematiken kunde yttra sig i personens vardag. Efter diskussion enades alla om att enbart skatta den problematik som blir tydlig i terapirummet. Skattningsformulär 1 bör begränsa sig till att skatta personens inre känsloliv och relationer, det vill säga personlighetsvariabler och inte blanda in beteendevariablerna så som skattningsinstrumentet Reiss Screen for Maladaptive Behavior. 14

17 Åtgärd: Alternativet Gäller inte alls kryssas i för all problematik som inte är synlig i terapirummet. Skattningsformulär 1 Personlighetsvariabler ändras till att fortsättningsvis bestå av tre svarsalternativ istället för sju (bilaga 7). Reiss Screen for Maladaptive behavior Personal på gruppbostad och/eller daglig verksamhet med tillräckligt god kännedom om personen ombads fylla i formuläret vid två tillfällen; 1) i anslutning till att personer påbörjar sin psykoterapi och 2) efter avslutad psykoterapi. I undantagsfall ombads föräldrar fylla i formulären. I analysen av instrumentets användbarhet fann mottagningens terapeuter att de sju faktorerna; Aggressive behaviour, Avoidant behaviour, Behavioural signs of depression, Psychosis, Dependent, Paranoia och Physical signs of depression, kan användas som ett sätt att sammanfatta problematiken i den kommande forsningsrapporten. Endast item nr 36 Saknar motivation att utföra dagliga aktiviteter, som uteslöts vid faktoranalysen, kommer att kvarstå och redovisas i studien när utfallet av de olika psykoterapierna redovisas i den kommande forskningsrapporten. De fyra inkomna formulären visade att flest ifyllda items ingick i faktorn Avoident behavior som bestod av följande problemområden: Ouppmärksam, Obeslutsam, Tillbakadragen, Låg energi, Regressivt beteende, Bristande social förmåga. De faktorer som fylldes i minst frekvent var; Aggressiv Behavior och Psychosis bestående av följande problemområden: Aggressiv, Raseriutbrott, Fientlig, Impulsiv, Destruktiv, Vanföreställningar, Sömnproblem. Båda skattningarna visade stort bortfall, framförallt den senare. Åtgärd: Mottagningen behåller Reiss eftersom det är ett standardiserat skattningsinstrument som är riktat till målgruppen. Mottagningen kommer att strama upp rutinerna samt skicka påminnelser till personalen i ett tidigare skede än hittills. Skattningsformulär 2 Beteendevariabler (komplement till Reiss) Personal på gruppbostad och/eller daglig verksamhet med tillräckligt god kännedom om personen ombads även fylla i detta formulär vid två tillfällen; 1) i inledningen av psykoterapin och 2) efter avslutad psykoterapi. I undantagsfall ombads föräldrar fylla i formulären. Båda skattningarna visade stort bortfall, framförallt den senare. Av de skattningar som lämnats in har alla valda items använts en eller flera gånger. Åtgärd: Mottagningen behåller Skattningsformulär 2 trots stort bortfall eftersom det är ett komplement till Reiss. Mottagningens rutiner kommer fortsättningsvis att stramas upp för att minimera skattningsbortfall. 15

18 Skattningsformulär 3 Terapiutfallet I formuläret skattade behandlande psykoterapeut efter avslutad psykoterapi om man ansåg att förbättring skett avseende personens psykiska hälsa. Alla sju skattningar fylldes i. I två psykoterapier skattades varken förbättring eller försämring. Tre terapier skattades viss förbättring. Två terapier skattades påtaglig förbättring. Åtgärd: Mottagningen behåller Skattningsformulär 3 då det finns ett intresse att jämföra terapeutens skattning med övriga skattningsformulär. Skattningsformulär 4 Självskattning Formuläret skattade om personen ansåg sig må dåligt, sådär, eller bra vid skattningstillfället. Mottagningen fick in alla skattningar. En person skattade Jag mår dåligt, två personer skattade Jag mår sådär och fyra personer skattade Jag mår bra vid avslutad psykoterapi. Validiteten i detta skattningsformulär diskuterades på mottagningen. Måhända kan skattningsformuläret vara för trubbigt konstruerat då flera personer hade förmågan att utrycka sig väl i både skrift och tal. Åtgärd: Efter noga övervägande behåller mottagningen Skattningsformulär 4, men med ett tillägg. Skattningsformuläret som fylls i när personen slutar i terapi kompletteras med en möjlighet att även skriva/rita något Här kan du skriva/rita något om terapin (bilaga 6 d). 16

19 Diskussion Psykoterapimottagningen Lindens psykoterapeuter kommer dagligen i kontakt med personer med måttlig till lindrig utvecklingsstörning som har ett stort psykiskt lidande. Mottagningen har länge velat utvärdera de positiva förändringar i psykisk hälsa och livskvalitet som har kunnat observeras efter en psykoterapikontakt. Denna delrapport är ett första steg i detta arbete och har fokus på de valda mätinstrumentens tillförlitlighet. Rapporten redovisar datainsamling från sju avslutade psykoterapier som inkluderats i studien under perioden Under denna period påbörjades 57 psykoterapier och 58 avslutades på mottagningen. Av dessa 57 psykoterapier var 34 tilltänkta att ingå i projektet. Att antalet som nu redovisas är sju psykoterapier beror på att mottagningen dels tar emot personer med andra diagnoser än utvecklingsstörning, dels valde några personer ur projektets målgrupp att inte delta i projektet. Vissa personer visade sig ha ett för bräckligt nätverk för att kunna påbörja en psykoterapi, några psykoterapier fullföljdes inte och kunde därför inte ingå i projektet. Några terapier fick utgå ur projektet på grund av att för få ifyllda skattningar hade inkommit och 13 psykoterapier var fortfarande pågående när rapporten påbörjades. Mottagningens lokaler drabbade 2008 av arbetsmiljöproblem och mottagningen evakuerades till andra lokaler under ett års tid. Insamlingen av skattningsmaterial fallerade bitvis under denna period då en stor del av energin upptogs av oro kring arbetsmiljön. Ambitionen i projektet var att inte mäta bara psykoterapeutens och personens subjektiva upplevelser av terapiutfallet, utan även beteendeförändring i den yttre miljön. Mottagningen valde därför att använda fem olika skattningsinstrument vid varje psykoterapi. Farhågorna att inte få in samtliga skattningsformulär, särskilt om ansvaret av ifyllande låg utanför mottagningen, fanns med i diskussion från start. Men mottagningen ville trots detta behålla både en bredd av skattning från olika enheter runt personen och en bredd av instrument. Som befarat har det varit svårt att få in skattningsformulär. Men med en uppstramning av rutiner och förtydligande i skattningsformulären är förhoppningen att bortfallen minskar till den slutgiltiga sammanställningen. För närvarande befinner sig mottagningen i Fas 3 i projektet. När ytterligare personer har avslutat sina psykoterapier har mottagningen tillräckligt stort underlag för att påbörja den kommande forskningsrapporten. Den rapporten kommer förhoppningsvis öka kunskapen om på vilket sätt psykodynamisk psykoterapi kan hjälpa personer med utvecklingsstörning. Mottagningen önskar få en fylligare och mer samlad bild av hur personer med utvecklingsstörning kan få hjälp och på vilket sätt psykoterapi kan lindra det psykiska lidandet. Kunskaperna kommer att kunna bidra till kompetensutveckling för intresserad personal inom Habilitering & Hälsa. Ett av skattningsinstrumenten som diskuterats mer än något annat på mottagningen är Skattningsformulär 4 Självskattning (bilaga 6 a,b,c,d). Hur kan man få reda på om personen är nöjd med sin psykoterapi? Tanken var att även de 17

20 personerna med svårare form av utvecklingsstörning skulle kunna fylla i skattningen på egen hand med hjälp av gubbarnas ansiktsuttryck. Det mottagningens psykoterapeuter har märkt är att några personer har kryssat i jag mår dåligt alternativt jag mår sådär när de skall sluta i terapin, detta trots att de övriga skattningsinstrumenten pekar på en förbättring i psykisk hälsa. En förklaring skulle kunna vara att dessa personer är ledsna över att terapin tar slut och att de av förklarliga skäl har svårt att förstå jämförelsen med hur de mådde innan terapin började. Validiteten i detta formulär kan därför ifrågasättas. Det var en av orsakerna till varför mottagningen valde att komplettera skattningsformuläret med en möjlighet att även skriva/rita något Här kan du skriva/rita något om terapin. Detta skattningsinstrument lämnas i slutet av psykoterapin. Den andra orsaken var att skattningens svarsalternativ var för trubbiga och många av projektets målgrupp har god förmåga att uttrycka sig i skrift. Det är möjligt att mottagningen kommer att komplettera de kommande forskningsresultatet med en eller flera halvstrukturerade intervjuer där personen mer fritt kan berätta om upplevelsen av sin psykoterapi. Fortfarande finns det få vetenskapliga studier som kan visa effekten av psykoterapi för personer med utvecklingsstörning, trots vetskapen om att detta är viktigt för att kunna hävda dess användbarhet (Flynn 2012). Mottagningens delrapport och den kommande forskningsrapporten kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap i detta viktiga område. Metoder skall vila på vetenskaplig grund, men som bekant även på beprövad erfarenhet. En viktig faktor för att ha kunnat genomföra denna delrapport har varit att mottagningens psykoterapeuter har en lång erfarenhet av att bedriva psykoterapi med denna målgrupp. Utvecklingsprojektets förarbete, samt forskningsprojektets senare del har tagit lång tid, då arbetet har skett parallellt med övrigt kliniskt arbete. En resursförstärkning behövs för att kunna sammanställa och slutföra den kommande forskningsrapporten. Mottagningen har samlat information om vilka problemområden personer söker för, vilka förändringar som sker i psykiska hälsan och hur behandlingsformen uppfattas av de personer som har gått i psykoterapi. Förhoppningen är att andra enheter och psykoterapeuter som också arbetar psykoterapeutiskt med personer med utvecklingsstörning kan ha användning av vår studiestruktur. Önskvärt vore om fler psykoterapier kunde utvärderas och bli ett intressant jämförelsematerial till vår studie. Mottagningens övertygelse är att det psykoterapeutiska arbetet med denna målgrupp kräver ett ständigt kunskapssökande, kontinuerlig utveckling och ett gott samarbete med andra enheter och psykoterapeuter. För att få tillgång till skattningsformulären kontakta mottagningen på e-postadress linden@sll.se Intresserade är välkomna att kontakta mottagningen. 18

21 Referenslista Beail, N., Warden, S. (1996) Evaluation of a Psychodynamic Psychotherapy Service for Adults with intellectual Disabilities: Rationale, design and Preliminary Outcome Data Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. Beail, N., Kellett, S., Newman, W., Warden, S. (2007) The Doce-Effect Relationship in Psychodynamic Psychotherapy with People with Intellectual Disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. Bjernevall, E., Dahlin A., Hagström, M., Lycknert, S. (2011) Nya Omsorgsboken Sid Flynn, A. (2012) Fact or faith?: On the evidence for psychotherapy for adults with intellectual disability and mental health needs. Mental retardation and developmental disorders. Volume 25, Number 5 Fonagy, P., Gergerly, G., Elliot, L. & Target, M. (2002). Affekt Regulation, Mentalization and the Development of the Self. New York. Other Press. Grönlund, E. (1994) Barns känslor bearbetade I dans. Stockholms Universitet: Pedagogiska Institutionen. Akademisk avhandling. Gustafsson, C., Sonnander, K. (2002) Psychometric evaluation of a Swedish version of the Reiss Screen for Maladaptive Behavior. Journal of Intellectual Disability Research volume 46 part 3 pp Nylander, L., Sewerin, T. (2009) Rapport från ett nationellt projekt: Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa. O Driscoll, D. (2009) A short history of psychodynamic psychotherapy for people with learning disabilities. Advances in Mental Health and Learning Disability 2009; 3:4-9 Sinason, V. (1992) Mental Handicap and the Human Condition New Approaches from the Tavistock. London, Free Association Books Ltd. Socialstyrelsen SOSFS 2011:9 Föreskrifter och allmänna råd (2011) Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling. Strauser, D. R., Lustig, D.C., Donell, C. (2004) The relationship between working alliance and Therapeutic Outcomes for individuals with mild retardation. A Journal of the Hammill Institute on Disabilities. Winnicott, D.W. (2003) Lek och verklighet. Natur och Kultur, Stockholm. Umb-Carlsson, Ö. (2007) Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning. Statens folkhälsoinstitut: Stockholm. 19

22 BILAGA

23

24 BILAGA 2. SKATTNINGSFORMULÄR I PERSONLIGHETSVARIABLER Bakgrundsdata Ålder: år Kön: Kvinna Man Grad av utvecklingsstörning: Lindrig Måttlig Grav Bedömare Namn: Tel: Datum för bedömningen: Arb.plats: Instruktioner Detta formulär är tänkt att användas före och efter psykoterapi på vår mottagning dock endast för personer med utvecklingsstörning. Formuläret, som är en del i mottagningens pågående utvecklingsarbete, fylls i av den psykolog/kurator som gör underlaget för anmälan till mottagningen (utredning inför psykoterapi). Avsikten är att, utifrån din bedömning, få en bild av personens känsloliv och relationer, före och efter terapin. Läs varje punkt/frågeställning för sig och tänk efter om det stämmer med din klient. För varje punkt har du att ta ställning till: Finns detta personlighetsdrag hos klienten och om det finns; medför det något obehag och/eller lidande för personen ifråga? Då vårt fokus här är personens känsloliv, gäller det också att så långt möjligt bedöma om personlighetsdraget / reaktionsmönstret är ett uttryck för en känslomässig problematik eller om det eventuellt är en direkt följd av personens utvecklingsstörning, det vill säga, den rent kognitiva förmågan. Att göra detta, är naturligtvis inte alltid så lätt. Ofta kan det vara en hjälp att först fundera över personens generella begåvningsnivå och jämföra den med ett barn i motsvarande begåvningsålder om ett jämförbart barn skulle ha samma svårigheter, är det ju troligt att dessa hör ihop med den kognitiva nivån. Man kan också jämföra med andra utvecklingsstörda personer på samma nivå. Ett annat observandum är om personen i ett eller annat avseende verkar fungera på en avsevärt lägre nivå än hon/han gör i andra situationer. Många gånger kan personer i klientens nätverk också ha en känsla för vad han eller hon kognitivt borde klara. Försök fylla i formuläret så gott det går. Till din hjälp finns en mer ingående beskrivning av svarsalternativen, se nästa sida. Beroende på hur väl du själv känner personen, kan du behöva inhämta en del information genom personal eller annat nätverk. Om det är omöjligt för dig att svara på en fråga kan du lämna den obesvarad. Ring gärna och prata med någon av oss på mottagningen, om du undrar över något!

25 SKATTNINGSSKALOR FÖREKOMST Gäller inte alls använd denna skalnivå om: Personen ifråga inte har detta personlighetsdrag. Gäller, men beror eter använd denna skalnivå om: Personen har en sådan tendens, men det handlar huvudsakligen om personens kognitiva förmåga; att han eller hon inte kan förstå en viss situation. Gäller använd denna skalnivå om: Detta personlighetsdrag är delvis karaktäristiskt för personen ifråga och om det dessutom bedöms vara ett uttryck för känslomässiga svårigheter. Gäller i hög grad använd denna skalnivå om: Detta personlighetsdrag är tydligt och mycket karaktäristiskt för personen och om det dessutom bedöms vara ett uttryck för känslomässiga svårigheter. KONSEKVENSER Inga negativa konsekvenser använd denna skalnivå om: Personlighetsdraget inte förorsakar några problem i personens dagliga liv. Vissa negativa konsekvenser använd denna skalnivå om detta personlighetsdrag leder till någon eller några av följande konsekvenser: Personlighetsdraget orsakar en betydande grad av obehag och/eller lidande för personen. Personlighetsdraget medför betydande problem i hur personen fungerar socialt, yrkesmässigt eller i daglig verksamhet. Stora negativa konsekvenser använd denna skalnivå om personlighetsdraget leder till någon eller några av följande konsekvenser: Personlighetsdraget orsakar mycket obehag och/eller lidande för personen. Personlighetsdraget hindrar i stor utsträckning den aktuella personen att fungera socialt, yrkesmässigt eller i daglig verksamhet. Personlighetsdraget är orsak till att personens behov av tillsyn ökar och ev att han eller hon ibland måste placeras i en restriktiv och skyddande miljö, t ex i sluten psykiatrisk vård.

26 Psykoterapimottagningen Linden för vuxna med funktionsnedsättning 1. Psykosomatiska symptom Uttrycker ofta svårhanterliga känslor med hjälp av kroppsliga symptom, t ex huvudvärk, yrsel, eksem, magont, muskelspänningar eller infektionskänslighet. 2. Hämmad sexualitet Rädd för att ge sig in i situationer som skulle kunna leda till en sexuellt laddad känsla ofta parat med en föreställning om att sexualitet är något skrämmande och/eller farligt. 3. Självtillräcklig Har svårt att acceptera sitt beroende av andra, t ex att man ibland behöver hjälp, tröst eller stöd av omgivningen. 4. Tyngd av skam Starka känslor av otillräcklighet, av att inte duga, att sakna värde. Känner sig ofta bedömd och kritiserad av andra. Skäms över egna brister men också över andras beteenden, t ex kamraters. Postadress Besöksadress Telefon Box Tideliusgatan 12, plan (mott.) STOCKHOLM Västra entrén adm.handläggare

27 5. Offermentalitet Svårt att se sin egen del i det som händer; tycker synd om sig själv. Lättkränkt. 6. Omnipotens Ser inte sina egna brister och tillkortakommanden. Tror sig om att klara av det mesta. 7. Splittrad och kaotisk Hoppar från det ena till det andra i ord och tankar. Pratar osammanhängande, så att omgivningen får svårt att förstå. 8. Misstro mot andra Svårt att ha tillit, vågar inte tro att omgivningen, t ex personal, har goda avsikter. Misstänksam, tänker i första hand att omgivningen vill såra, avslöja eller göra illa. 9. Perversion Tvångsmässigt upptagen av specifik sexuell aktivitet, ex vis pedofili, fetischism, sadomasochism. Detta kan uttryckas genom att man vill se den formen av aktivitet, prata om den och/eller utöva.

28 10. Depressivitet Ter sig trött, seg, passiv och tungsint. Visar sällan eller aldrig lust inför olika aktiviteter visar överhuvudtaget inte mycket känslor. Kan ofta också verka hämmad i mimik och rörelser. 11. Svårighet i relationsskapande Socialt osäker och har svårt att ta kontakt med andra eller tar kontakt, men på ett påfluget sätt. 12. Normalitetsstress Gör allt för att vara som andra, anstränger sig för att verka normal. Försöker bete sig som andra, se ut som andra och vara duktig. Har orimligt höga krav på sig själv. 13. Svart-vitt tänkande Delar in människor och företeelser i enbart onda respektive enbart goda. Det mesta handlar om bra eller dåligt, roligt eller tråkigt, snäll eller elak; antingen eller. 14. Förvirrad Uppfattar omvärlden som rörig och svårbegriplig. Har svårt att se samband och mening i det som sker. Ger ofta svar av typen Goddag yxskaft.

29 15. Bristande verklighetsförankring Svårt att skilja fantasi från verklighet. Förvrängd syn på sig själv och omgivningen. Kan t ex uppfatta nyhetsprogram och tv-serier som lika verkliga. Fabulerar ofta, men låter trovärdig och tycks själv faktiskt tro på det han/hon säger. 16. Osäker könsidentitet Blir förälskad i personer av båda könen. Kan också välja intressen, kläder etc. som normalt förknippas med det motsatta könet. 17. Bristande förmåga att härbärgera Svårighet att förstå och stå ut med sina känslor. Gör något, agerar, istället för att känna, t ex äter, dricker, röker, pratar i telefon eller förstör saker. Ofta upptagen av andras problem, för att komma ifrån sina egna. 18. Separationssvårigheter Reagerar inadekvat vid separationer, t ex när någon personal slutar eller när en viktig person dör. Visar överdriven ångest eller tvärtom, en utebliven reaktion. 19. Svårighet att förhålla sig till skuld Tar på sig skuld, när det inte är befogat. Fastnar i skuldkänslor. Alternativt ser inte sin egen del i det man har ansvar för, skyller ifrån sig.

30 20. Svårighet att sörja Blir sällan eller aldrig ledsen, när livet inte blir som man tänkt sig. Alternativt att man fastnar i gråt och ältande, att man inte kan släppa taget och gå vidare. 21. Ensidigt orsakstänkande Skyller alla problem/svårigheter på en orsak, t ex ett rörelsehinder, en hörselskada, dum personal, tråkigt jobb eller utvecklingsstörningen. 22. Osjälvständig i aktiviteter Beroende av stöd. Vågar inte delta i olika aktiviteter eller göra sysslor på egen hand. Alternativt vågar, men kräver ständiga bekräftelser. 23. Klängig och/eller tjatig Har svårt att vara ensam. Ständig Följa John. Klistrar sig fast vid personal eller anhöriga. Kan upprepa vissa frågor eller påståenden på ett stereotypt sätt. 24. Bristande ömsesidighet Utgår från sig själv och sina egna behov i umgänget med andra. Svårigheter med turtagning. Svårt att leva sig in i andras situation.

31 25. Nedvärdering av egen förmåga Överdriver sitt handikapp och sina svårigheter. Tror sig inte om att kunna, även när man faktiskt kan. Skyller på handikappet. 26. Sexuellt, överdrivet inbjudande Bjuder ut sig i många olika ofta inadekvata situationer. Tar ofta kontakt på ett sexualiserat sätt, klär sig och/eller beter sig utmanande.

32 BILAGA 3 Psykoterapimottagningen Linden för vuxna med funktionsnedsättning SKATTNINGSFORMULÄR FÖR PERSONAL/NÄTVERK (Mottagningens försättsblad till Reiss Screen för Maladaptive Behavior) BEDÖMARE:... GRUPPBOSTAD:.. DAGLIG VERKSAMHET:... TEL TILL ARBETET:.DATUM:... Detta är ett av de skattningsformulär som ingår i Psykoterapimottagningens Lindens utvecklingsprojekt, en utvärdering av 20 psykoterapier för personer med utvecklingsstörning. Därför är vi mycket angelägna om att samla in så många aspekter som möjligt kring varje person. Följande häfte består av två olika skattningsformulär. En svensk version av Reiss screen for maladaptive behavior och ett komplement till detta, Skattningsformulär II beteendevariabler. Formulären ska behållas hophäftade. Instruktionen skiljer sig inte mycket åt och skattnings-skalorna är desamma. Om du undrar över något ring gärna någon av psykoterapeuterna på Linden. Ifyllda formulär skickas i bifogat kuvert. Återsänds senast den / Adress: Länscentret Assistent Susanne Klintberg Box Stockholm Stefan Lycknert Maria Hagström Wahlberg tfn: tfn: Annelie Dahlin Ewa Rolén tfn: tfn: Elisabeth Bjernewall-Nygren tfn:

33 BILAGA 3 Reiss Screen for Maladaptive Behavior Formuläret till Reiss Screen for Maladaptive Behavior finns inte med som bilaga då skattningsinstrumentet ej får kopieras. Hänvisningar: Reiss, S. (1988) Reiss Screen for Maladaptive Behavior Test Manual. IDS Publishing Corporation, Worthington, OH. Psychometric evaluation of a Swedish version of the Reiss Screen for Maladaptive Behavior. Journal of Intellectual Disability Research Volume 46 part 3 pp march 2002 (Gustafsson & Sonnander, 2002).

34 BILAGA 4 Psykoterapimottagningen Linden för vuxna med funktionsnedsättning SKATTNINGSFORMULÄR II BETEENDEVARIABLER INSTRUKTIONER Skattningsformuläret behandlar frågeställningar om beteenden som kan medföra att problem uppstår i det dagliga livet. Din uppgift är att uppge om och i vilken omfattning dessa beteenden verkar ge upphov till problem för den aktuella personen. Läs varje definition noggrant, studera exemplen som ska hjälpa dig att förstå kategorin och fråga dig själv medför detta beteende inget problem, ett problem eller ett stort problem i personens dagliga liv. För en närmare definition av skattningsskalorna ( inget problem etc.) se Reiss Screen formuläret. SVARA GENOM ATT KRYSSA FÖR ÖNSKVÄRT ALTERNATIV. TVÅNGSMÄSSIGHET T.ex. överdrivet kontrollbehov eller fixering vid ritualer eller tvångstankar. Inget problem Problem Stort problem PSYKOSOMATISK TENDENS T.ex. återkommande kroppsliga symptom såsom huvudvärk, eksem, astma och/eller överdriven rädsla för att bli sjuk (hypokondri). Inget problem Problem Stort problem