Slutrapport The Bridge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport The Bridge"

Transkript

1 Slutrapport The Bridge Genomförande Sammanfattning The Bridge, en av tre delprojekt under storstadsintegrationsprojektet, har likt de övriga projekten varit en del i det urbana utvecklingsarbetet under de gemensamma målområdena arbete, utbildning, tillväxt och trygghet. Fokuset i detta utvecklingsarbete är riktade specifikt mot ungdomar, utrikesfödda och funktionsnedsatta. I The Bridge projektbeskrivning har målet varit att rusta medarbetare för att öka deras kunskaper inom integration, inkluderande bemötande, samverkan mellan myndigheter och utifrån ett transnationellt perspektiv inspireras till nya idéer och utvecklingsområden inom respektive verksamheter, som har anknytning emot rehabilitering, arbetsmarknad och sysselsättning samt upphandling. Deltagarna i The Bridge, som i sitt vardagsarbete möter individer i behov av stöd till ett självständigt liv, är medarbetare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Göteborgs Stad och stadsdelarna Angered, Östra Göteborg och Norra Hisingen. Under hela projektperioden, genom upplevelsebaserad kunskapsutveckling och återkommande studieresor till London, har deltagarna fått nyförvärvade kunskaper, ökad samverkan och kännedom om varandras uppdrag. Samsyn mellan deltagande verksamheter har skapats och nya idéer och metoder har redovisats för fortsatt utvecklingsarbete på individ och gruppnivå men även på strategisk nivå. Projektets resultat Övergripande syfte för Storstadsintegration är att stärka deltagande organisationers förutsättningar för samverkan, att gemensamma insatser leder till en effektiv resursanvändning och därmed ökad måluppfyllelse för integration och urban utveckling. Alla ska få vara med och bygga framtiden. I visionen finns inte främlingsrädsla, diskriminering och segregation alla behövs. Den grundläggande målbeskrivningen har varit att hitta nya effektiva, kvalitativa arbetssätt och metoder samt att Kunskaper ska spridas och erfarenheter bytas. Projektet har sin bakgrund i en önskan om att rusta medarbetare, inom ovan nämnda verksamheter med kunskap om integration, samarbete mellan offentligverksamhet och tredje sektor samt utifrån en annan kontext, England, ge perspektiv och idéer till utvecklingsområden inom deltagarnas verksamheter. Arbetet inleds genom en samverkan över stadsdelsgränser och dess olika kulturer, men även samverkan mellan kommunal och statlig myndighetskulturer. Ett framgångsrikt integrationsarbete motverkar segregation och ger positiva återverkningar för både individ och samhälle. Fler människor når egen försörjning och får ökade möjligheter till självständigt liv. Osynliga kompetenser blir synliga, helheterna framträder och samverkansgraden ökar. Ett framgångsrikt integrationsarbete inverkar positivt såväl på organisationerna som helhet som på personalens situation och arbetstillfredsställelse. Det goda samhället, finner olikheter som en tillgång och erbjuder förutsättningar för ökad delaktighet och deltagande i både samhälls- och arbetsliv. Ökad tolerans och förståelse för olika etniciteter, kulturer, trosuppfattningar och livsåskådningar ger ett tryggare samhälle med färre våldsyttringar och minskad fysisk skadegörelse. Ovan citerade stycke är hämtat ur ett förstudiedokument inför ansökan i utlysningen till Storstadsintegration, 2009, som visar på en tydligt syfte på projektets mål och ambitioner att göra bättre. 1

2 Programkriterierna för hela Storstadsintegrationsprojektet har varit samverkan och strategisk påverkan och i The Bridge projektarbete har intuitionen varit att även titta på närmare på kriterier som lärande miljöer och innovation. Det främsta målområdet har varit att kompetensutveckla deltagarna i The Bridge. Genom att besöka London i liknande stadsdelar och verksamheter har deltagarna getts möjlighet utifrån sina tidigare kunskaper och erfarenheter jämföra med ett annat lands system och regelverk. Målet har varit att genom nya upplevelser, i nya miljöer, hitta kunskaper som kan ge nya infallsvinklar till hur man i sitt ordinarie arbete kan arbete med utsatta grupper i ett mångkulturellt samhälle. Detta har resulterat i rapporter, idéskisser och förslag på utvecklande metoder från The Bridge olika grupper och respektive teman. Ett tydligt delresultat av detta är den beskrivning av stödfunktion som kan komma att hjälpa till att stödja staden och stadens leverantörer gällande att skapa sysselsättning utifrån social hänsyn i offentlig upphandling. För att sammanfatta deltagarnas kompetensutveckling utifrån programkriterierna, strategisk påverkan och samverkan, kan följande citat spegla deltagarnas upplevelsebaserade kunskapsutveckling på individ, grupp- och organisationsnivå: Jag har fått mer perspektiv på vad som fungerar bra och vad som är dåligt Jag vågar pröva nya metoder. Jag kan sätta ord på mina kunskaper Jag har lärt mig att reflektera över saker och väga för och nackdelar samt också att ibland kunna se saker från en neutral sida. Vilken bred kunskap jag fått och vilken utmaning jag gått igenom. Känns helt otroligt när man reflekterar över detta. Utifrån ett Grupperspektiv ser deltagarna att det har varit bra att få göra fyra resor över tid och att tiden mellan resorna har fyllt sin funktion väl då grupperna har hunnit förbereda och omorientera sig för att sedan återvända med nya frågor och idéer. Att få genomföra dessa resor till London har varit en förutsättning för att hitta nya vägar och idéer. På organisations och verksamhetsnivå är erfarenheten av att befinna sig och vistas i tredje sektorns London som något nytt och okänt för alla inblandade. Den transnationella aspekten, att upptäcka i nya lärande miljöer, har varit den största innovativa faktorn. Synen på individen har förändrats till att se hela individen i sitt sammanhang, en helhetssyn, och i relation till hur de lagar och regelverk som styr våra organisationer och uppdrag i vårt dagliga arbete. Deltagarna upplever att de har fått en annan syn på Sverige, ur ett annat perspektiv. Den breda samverkansaspekten och att få lära av varandras organisationer och verksamheter under projektperioden ses som en viktig faktor inför det fortsatta arbetet och samverkan kring gemensamma ärenden i vardagen även efter projektavslutet. Att mötas är att bryta barriärer - Även den intuitionen att jobba mot kriterierna, lärande miljöer och innovation, har satt sin prägel hos deltagarna. De uppkomna idéskisser och förslag som redovisats av respektive grupp finns dokumenterat både i text och power point bilder och grundar sig utifrån de handlingsplaner som upprättas under projektperioden. Likt den gemensamma kompetensutvecklingen så visar de olika gruppresultaten en sammanhängande röd tråd där samverkan, inkluderande bemötande och förhållningssätt har varit de faktorer som varit basen för processarbetet inför de slutliga dokumenterade idéförslagen. Med fokus på det inkluderande mötet med i individen i centrum både på individ, grupp eller organisationsnivå återkommer begreppet av Big Society - För varje individ det finns en plats i samhället och till samhällsutvecklingen bidrar alla. Meningsfull Sysselsättning, Rehabilitering, Nya Inkomstformer och Upphandling fokus Sociala 2

3 hänsyn i upphandling är vid projektavslutet inte längre fyra olika delade teman utan en sammanhängande kedja av resultat för fokusgrupperna- ungdomar, utrikesfödda och funktionsnedsatta. Syfte och mål med projektet Syftet med projektet har varit att kompetensutveckla personal inom Göteborgs Stad, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassan genom erfarenhetsutbyten av liknande verksamheter i London med stöd av NGO organisationer i London. Personal ska bli bättre rustade till att verka för inkludering av personer med utländsk bakgrund såväl i arbetslivet så som i samhällslivet i övrigt och i områden där personalen i sitt dagliga arbete möter brukare med utländsk bakgrund. Projektets mål handlar om att väcka deltagarnas nyfikenhet och kreativitet i förhållande till sina kunskaper och erfarenheter inom de egna verksamheterna men också att lära sig av andra myndigheters arbete och uppdrag. Genom skuggning av kollegor i annan eller liknande verksamheter i London ges deltagarna möjligheter att upptäcka nya miljöer, möjligheter av nya innovativa lösningar i det komplexa arbetet kring integration och delaktighet för alla. Genom dessa erfarenhetsutbyten är målet att inspireras och hitta nya metoder, verktyg till att stödja personer att komma ut i, eller närma sig, självförsörjning genom arbete och studier. Projektet The Bridge har haft som mål att genom programkriterierna Lärande miljöer och Innovativ verksamhet kompetensutveckla personal för att uppnå god samverkan och strategiska påverkan både på hemmaplan men även genom det transnationella fokuset att lära av andra i andra miljöer. Ett delresultat har varit att närmare undersöka hur man i London arbetar med att ställa krav på social hänsyn i offentlig upphandling. Målbilden gällande denna fråga har förändrats under projektets gång. Under projektets senare del har målet varit att lägga fram en beskrivning av och förslag på en arbetsmodell för Göteborgs Stad, som kan ligga till grund till att nå bättre resultat gällande social hänsyn i offentlig upphandling. Detta delresultat blev också den signal och underlag till en ändringsansökan med fråganställning om möjlighet till förlängning av Storstadsintegrationsprojektet med tre månader. En förlängningsperiod med syftet att ge en fördjupad beskrivning av den engelska modellen och belysa modellen utifrån en svensk kontext. Som en återkommande röd tråd är deltagarnas reflektioner och erfarenheter av det upplevda Bemötandet som fångades upp vid studieresorna och hur detta har påverkat The Bridge i sin helhet men även deltagarna i olika sammanhang I Storstadsintegrationsprojektets arbete att skapa ett verktyg kring bemötande har deltagare i The Bridge varit delaktiga och delat med sig av sina erfarenheter. Ett ytterligare reslutat i samband med detta är de uppkomna korsbefruktningarna mellan delprojekten inom Storstadsintegrationsprojektet. Arbetssätt I The Bridge har en grupp på 16 medarbetare inom ramen för projektbeskrivningen getts möjlighet att träffas regelbundet 2ggr/månad för att på hemmaplan arbeta i grupp inför de gemensamma gruppresorna till London där de har skuggat kollegor inom olika arbetsfält. Grupperna har varit indelade i fyra arbetsgrupper med var sitt tema; Meningsfull sysselsättning, Rehabilitering, Nya inkomstformer och Upphandling. I de tre första nämnda grupperna har deltagarna varit blandade både utifrån upptagningsområde, verksamhet och olika myndigheter. Under projektperioden planerades fyra resor med hela arbetsveckor i Londons norra förorter som likt de involverade stadsdelarnas har en mångkulturell och mångreligiös population. Resornas innehåll och upplägg förändrades över tid beroende gruppernas olika arbetsfokus 3

4 men även för hela projektgruppen i sin helhet. Vid de två första resorna reste grupperna var för sig och var mer av orienterande art men även frustrerande utifrån att hitta sig själv i en ny arbetsmiljö som inte stämde överens med ramarna i hemorganisationer eller svenska regelverk. Resa tre genomfördes med alla grupper samtidigt vilket gjorde det enklare att göra studiebesök på respektive arbetsplats eller korsbefrukta sig med en annan grupp för att frågeställningarna i respektive handlingsplan tangerade varandra. Utöver den vanliga arbetsveckan genomfördes två gemensamma gruppmöten för att på plats reflektera och återkoppla sina erfarenheter och tankar. Det som sedan blev resa fyra för grupperna utföll till att bli avslutande kunskapsinsamling för gruppen Nya Inkomstformer, en gemensam spridningsresa för två grupper och en strategisk för guppen Upphandling enligt målbeskrivningen av den förlängda projektplanen. Den tredje resan blev ett viktigt utgångsläge inför sista resa för alla parter och lade grunden till fortsatt partsamverkan och strategisk påverkan på flera nivåer. Deltagare i två grupper, Meningsfull Sysselsättning och Rehabilitering, har haft fasta placeringar på respektive arbetsplats eller organisation där man har skuggat de engelska kollegorna i deras verksamheter. Med utgångspunk i en fast förankring och återkommande vistelser har nya frågeställningar formats mellan resorna vilket har lett till nya inplanerade studiebesök inom sitt arbetsområde vilket också har skapat nya kontakter och större närverk. Nya inkomstformer med frågeställningar kring alternativa vägar till försörjning, social ekonomi och utforskandet av sociala företag har på sina resor genomfört otalet studiebesök. Detta är den grupp som har fått lägga tid till att hitta rätt ingång utifrån sina handlingsplaner, via The Bridge transnationella kontaktnät och (NGO) Groundwork, för att få svar på sina frågeställningar och därigenom hitta nya kontakter och nätverk. Deltagarna har arbetat med att dokumentera sina intryck och sitt lärande genom att skriva lärande loggar vid varje resa. Mallen för detta stod de externa utvärderarna Malmeken för och deltagarna uppmanades att skriva sina loggar löpande vid och efter varje resa. I detta dokument redogjordes vad man har lärt sig och sett, metoder och idéer som man ansåg vara viktig att sprida vidare och till vem som kunde vara möjlig mottagare. I lärandeloggen fanns även möjlighet att i ett mer personligt perspektiv reflektioner över sitt eget lärande. Väl hemma igen har dessa lärandeloggar legat till grund till att utveckla gruppernas handlingsplaner med nya frågeställningar och aktiviteter. Vid upp- och omstarten av The Bridge i januari/februari 2012 hölls en Works Shop för att ta fasta på gruppernas tidigare inhämtade erfarenheter och tankar om nya metoder. Workshopen gav stöd till att sätta mätbara mål inför kommande slutresultat genom tydligare handlingsplaner. För att stödja grupperna att hitta en struktur i sitt målarbete och sätta ny kurs inför resa tre, gavs grupperna möjlighet till eget processtöd till att forma och utveckla gruppernas handlingsplaner. Under projektperioden har The Bridge haft gemensamma och återkommande informationsoch planeringsträffar för att återkoppla från projektledningsgruppens arbete och information från övriga styrstrukturer. På agendan fanns löpande information om kommande spridningstillfällen utifrån Styrgruppens tagna kommunikationsplan, där dialogen är grunden till alla form av spridning och på alla nivåer. Under de gemensamma mötena avsattes även tid för gemensamma planeringsmöten grupperna emellan. Dessa träffar utökades under 2012 i samband med förstärkningen av projektledning. När det gäller arbetet med social hänsyn i offentlig upphandling har arbetet bedrivits genom att två deltagare, medarbetare från Upphandlingsbolaget, getts möjlighet att fördjupa sig i frågan i Sverige. De har därefter presenterat en handlingsplan på hur vi kan undersöka detta i den engelska kontexten. Denna handlingsplan har reviderats löpande. Under resorna till England har deltagarna skapat ett kontaktnät med hjälp av den NGO (Groundwork) som var vår initiala kontakt med London. Kollegor vid Groundwork har presenterat deltagarna för engelska tjänstmän som arbetar med denna fråga i England. Kontaktnätet har vuxit succesivt 4

5 och deltagarna har getts möjlighet att ha återkommande och fördjupande samtal med ett flertal olika Bourghs i London samt även med ett flertal privata aktörer samt NGO:s som är verksamma inom denna arena. Frågan om social hänsyn i offentlig upphandling är mycket komplex och möjligheten att återvända till England med fördjupade frågeställningar har varit grunden till att möjliggöra ett resultat i from av en modell för Göteborg. Detta delresultatblev också den signal och underlag till en ändringsansökan med fråganställning om möjlighet till förlängning av Storstadsintegrationsprojektet med tre månader. En förlängningsperiod med syftet att ge en fördjupad beskrivning av den engelska modellen och belysa modellen utifrån en svensk kontext. Förlängningen av projektet innebar även en större tidsfrist för övriga grupper i The Bridge att kunna genomföra och planera de sista resorna utan konkurens av de Olympiska spelen och Paralympics hösten Deltagande aktörer i projektet I projektet har deltagarna varit personal från de tre av Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar Angered, Östra Göteborg och Norra Hisingen och deras Socialtjänst Individ och Familj/funktionshinder, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan i samma upptagningsområde samt Göteborgs Stads Social Resursförvaltning och Upphandlingsbolag. De deltagande aktörerna har bidragit med personal som har varit deltagare i projektet. De deltagande förvaltningarna har stått för lönekostnader samt traktamenten för respektive deltagande personal. Man har också från alla aktörer försett referensgrupp och styrgrupp med beslutsfattare från lämplig nivå för att vara behjälpliga i att ge projektet legitimitet samt verka för en implementering av reslutat och spridningstillfällen. Styrgruppen för hela storstadsintegrationsprojektet har representerats från respektive myndighet så som Göteborgs Stad i form av stadsdelar och fackförvaltning, Samordningsförbund, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Polismyndighet har styrt projektet under genomförandet. Dialog mellan styrgrupp och projektledningsgrupp har skett bland annat vid gemensamma möten under projektperioden för att närmare följa delprojektens fortlöpande arbete och resultat. Projektets referensgrupp har följt The Bridge arbete med regelbundna och återkommande möten och som representerats av deltagarnas chefer från respektive myndighet. Då deltagarnas chefer har funnits i referensgruppen har detta gett grupperna legitimitet att arbeta ihop men också för att återkoppla och sprida uppkomna resultat till respektive och varandras förvaltningar och myndigheter. Referensgruppen har utifrån uppkomna slutresultat blivit mottagare av The Bridge slutresultat och idéskisser för fortsatt strategisk påverkan. Projektledargruppen som bestått av samordnande projektledare och samtliga projektledare i respektive delprojekt samt projektekonom har varit stommen för hela storstadsintegrations projektet med dess fasta struktur och form med regelbundna träffar med angiven agenda. Under The Bridge projektperiod har projektledarskapet förstärkts under 2012 och fram till projektavslutat, mycket beroende på att den projektledaren som var med vid starten utöver projektledarskapet erbjöds en chefsbefattning under hösten 2011 som tog mer tid i anspråk än planerat. Projektledningen och projektägaren jobbade vid årsskiftet med olika lösningar på att hitta projektledare, då turerna var lika många om vem och hur projektledarskapet skulle formas och se ut. Projektledningen hade då kommit till en lösning att tillfråga deltagare inom The Bridge, och anställda inom staden, om ett delat projektledarskap och kom till slut till ett resultat. Med en deltagare som projektledare innebar att tidigare arbete, historik och innehåll redan var känt för alla involverade och ingen ny behövdes sätta sig in i det som redan var fast förankrat. Detta ledningsarbeta innebar att Social resursförvaltning blev en mer aktiv part i projektet The Bridge, dock inte som ny projektledarpart men väl som processtöd för deltagarna i de olika 5

6 grupperna till att skapa målinriktade handlings och aktivitetsplaner. Då även en deltagare i The Bridge avslutade sin tjänst inom Göteborgs Stad kunde Social resursförvaltning komplettera med deltagare som till vardags arbetade nära av Nya Inkomstformers temaarbete kring socialekonomi och socialtföretagande. Social resursförvaltning har därmed tagit plats i referensgruppen, varit ett komplement till gruppen Upphandling - och den strategiska gruppen kring beskrivningen av mottagarorganisationen. Social Resursförvaltning är också den part som oavsett deltagande i The Bridge eller inte står som en viktig part i att överta processägandet av många av The Bridge idéskisser och metodresultat. I samband med process- och deltagarförstärkningen från Social resursförvaltning erbjöds deltagarna föreläsningar kring hur arbete kring socialekonomi bedrivs inom Göteborgs Stad med koppling till sociala företag. Inte bara deltagarna i de The Bridge gavs möjlighet till stöd under omstarten Projektägaren och samordnande projektledare till de två nygamla projektledarna träffades regelbundet för att hitta ramar och arbetsformer projektledarna emellan men också för att hitta metoder till att driva The Bridge in i en fungerande projektstruktur under resterande projektperioden. I samband med denna omstart träffade projektledarna i The Bridge och projektsamordnare Storstadsintegrationsprojektets ESF-handläggare för uppföljning och utvärdering av delprojektet The Bridge. Genom den ändringsansökan om projektförlängningen av Storstadsintegrationsprojektet och The Bridge utökades projektet med tre månader. Då förlängningen gällde inom ramen för befintlig budget, delade de tre deltagande stadsdelarna på lönekostnaderna för att kunna behålla de två befintlig projektledare med samma tid och struktur på 75%. Jämställdhetsintegrering Utifrån det transnationella integrations perspektiv har Jämställdhet varit närvarade och en drivande aspekt i de olika temagruppera men har underställts definitionen av Jämställdhet manligt kvinnligt då Individen, i samhället, där alla är inkluderade, har stått i fokus. I The Bridge resor till London har skillnaders märkts utifrån var och med vem besluten tas. Ex. En återkommande mötesplats, som traditionen bjuder på i England, är Puben, ett informellt nav i många sammanhang men där inte alla har möjlighet att närvara både utifrån ett jämställdhets- eller etniskt perspektiv. Däremot har The Bridge engelska kollegor varit nyfikan på den svenska jämställdhetsmodellen och hur den fungerar i Sverige. Projektledarna i de olika delprojekten har erbjudits deltagande i ESF-rådets processtödsutbildning och temagrupp Likabehandling föredrag och presentation av guiden Medverkan. I projektgenomförandet har ett normkritiskt förhållningssätt antagit vilket har inneburit stöd i att analysera vad jämställdhetsintegrering innebär i ett projektgenomförande. I projektledningsgruppsmöten har perspektivet belysts gemensamt genom att det funnits med som en fast punkt i alla dagordningar. Vid planering, upplägg och genomförande av kompetensutbildningsinsatser har kursarrangörerna fått i uppdrag att belysa jämställdhet och genusperspektiv i sina föredrag. I samband med erfarenhetsutbyte mellan medverkande myndigheter har policy och riktlinjedokument kunna jämföras och diskuteras och hur man arbetar med detta perspektiv i det dagliga arbetet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning De fyra tillgänglighetsperspektiven Fysisk tillgänglighet, Tillgänglig verksamhet, kommunikativ och informativ tillgänglighet har under projektperioden även de fått nya infallsvinklar och innebörd utifrån det transnationella perspektivet och att vara i nya lärande miljöer. Genom The Bridge och deltagarnas möjlighet att skugga sina engelska kolleger i deras verksamheter och organisationer har det gett nya perspektiv på tillgänglighet. Genom att jämföra 6

7 exempelvis byggnorm, fysisk standard, arbetsmiljö men även upptäcka andra lösningar på anpassningar, blir de svenska förhållande och regelverk automatisk mer synliga. Då deltagarna i The Bridge även mött personer både med både fysisk, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar har nya erfarenheter på tillgängliga verksamheter uppmärksammats med fokus på inkluderande bemötande, fokus på individens resurser och möjligheter till ett självständigt liv. Genom det transnationella mötet och att prata ett främmande språk, är i sig ett sätt att öva sig både på kommunikativ och informativ tillgänglighet utan märkbara synliga funktionsnedsättningar men väl ett sätt uppleva utanförskap. Detta medvetandegör det egna lärande inför inkluderande bemötande men också inför egna framföranden inför nya åhörare. Dessa begrepp har även tagits i beaktning inför varje grupp- och mötestillfälle och var en viktig faktor i samband med planeringen och genomförandet av både fördjupnings- och spridningsresan november 2012 med nytillkomna och inbjudna medresenärer. Ur Göteborgs stads vägledning mot diskriminering och annan kränkande särbehandling framgår inledningsvis att staden ska vara en bra stad att leva i, där alla invånare ska ha lika möjligheter att ta del av Göteborgssamhället. Projektledningen har deltagit i ESF-rådets processtödsutbildning och temagrupp Likabehandling föredrag och presentation av guiden Medverkan. I val av utbildningslokaler har Handisams checklistor varit vägledande. I inbjudan har det visats på att om det finns speciella behov så kan dessa lyftas till kursarrangören för att hitta lösning som säkerställer att man inte exkluderas från kompetensutvecklingsinsatsen. I kommunikationsplanering och utformning har Handisams vägledning om kommunikativ tillgänglighet funnits med som ett viktigt referensdokument. I projektgenomförandet har projektet fått förmånen att ha ett riktat stöd kring tillgänglighet I resonemang med processtöd Gert Månsson har mänskliga rättighetskopplingar tagits upp och som väl stöder ett projekt som arbetar med integrationsanknutna frågor. Det riktade processtödet ihop med projektledare och kommunikatör har bidragit med stöd till det kommunövergripande arbetet med utvärdering av Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan i Göteborgs Stad. I projektledningsgruppen har även detta perspektiv funnits som en fast punkt på dagordning som fortlöpande diskuteras. Flera av de nyaste verktygen och filmer som Handisam produceras har projektet fått tips om av processtödet Gert Månsson och bara detta stöd har lyft och vidgat den gemensamma synen i projektet. Även här har ett projekt som baseras på myndighetssamverkan gett möjlighet att se hur andra ser och arbetar med perspektivet i det dagliga. Möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan medverkande myndigheters där också policy och riktlinjedokument kunna jämföras och diskuteras. Regionala prioriteringar The Bridge har likt den regionala prioriteringen i Västsverige haft fokus på: Arbetslösa (inklusive unga) med utländsk bakgrund, Arbetslösa personer (inklusive unga) utan tidigare svensk arbetslivserfarenhet, Arbetslösa med sjukdom (inklusive unga), Arbetslösa med funktionsnedsättning (inklusive unga) det vill säga ungdomar, utrikesfödda och funktionsnedsatta. Spridning och påverkansarbete Utgångspunkten till samtliga spridningsaktiviteter i The Bridge har utgått från Styrgruppens kommunikationsplan med fokus på spridning genom dialog. Deltagarna i The Bridge har under resornas gång återkopplat sina erfarenheter och resultat på respektive arbetsplats eller för andra medaktörer inom organisationen. 7

8 Två resor under november 2012 genomfördes med syfta att både fördjupa och sprida deltagarnas erfarenheter på plats i London. Till dessa resor har både den strategiska gruppen för Upphandling medverkat och för spridningsresan chefer från respektive deltagande organisation(referensgruppen) eller chefer med nära kopplingar till uppkomna reslutat och idéförslag. Ett syfte med detta var att hitta mottagare till The Bridge slutresultat för fortsatt spridning och påverkansarbete efter projektperiodens slut. En slutredovisning av The Bridge genomfördes av deltagarna i januari 2013 för respektive chefer, referensgrupp, delar av styrgrupp och chefer kopplade till specifika och direkta slutresultat. Här kan nämnas Enhetschef för stadens aktivitetshus under socialresursförvaltning och GFC, Göteborgs föreningscentrum med det riktade uppdraget kring stadens volontärarbete The Bridge har även gjort externa nedslag. Bland annat har projektledningen deltagit i en EUfrukost, en paneldebatt om fördelarna med att ingå i ett transnationellt ESF-projekt. Vid det tillfället deltog även Stockholmsprojektet Transnet, ett projekt som tidigare varit inbjuden till Storstadsintegrationsprojektet för gemensam Work Shop för att utbyta transnationella erfarenheter men även om storstädernas arbete kring arbetslösa ungdomar. Redan vid Kvalitetsmässan 2011, deltog alla delprojekt och projektledare inom Storstadsintegrationsprojektet, där de med andra projekt finansieras med EU-medel, kunde visa på hur projekt kan bidra till utveckling inom olika verksamhetsområden inom Göteborgs Stad. Under MR-dagarna, Göteborg 2012, deltog deltagare från The Bridge, i bred samverkan, i ett miniseminarium om det Multikulturella London och om hur myndigheters bemötande kan öka samhällsgemenskapen. The Bridge med övriga delprojekt deltog även i Spridningskonferens Under projektperioden har 3 nyhetsbrev om The Bridge skickats ut till deltagande organisationer och myndigheter kopplat till hela Storstadsintegrationsprojektet Ett sammanfattande nyhetsbrev översattes till engelska och skickades till The Bridge kontakter i London som en förberedelse inför de inplanerade studiebesöken under spridningsresan Extern utvärdering Malmeken har genomfört dialogmöten, med deltagarna och ofta i samband med genomförda studieresor till London, som utvärderingsmetod. Lärandeloggarna som ursprungligen introducerades av Malmeken har varit ett instrument och metod att utvärdera och reflektera över det egna lärandet men också ett stöd inför att sammanfatta The Bridge slutresultat. Under 2012 har Malmeken genom telefonintervju utvärderat både projektet i sig och projektledarna i det tudelade ansvarområde. Detta har gjorts genom regelbundna telefon och utvärderande samtal både enskilt och båda projektledarna tillsammans. Malmeken har efter spridnings- och fördjupningsresan i november 2011 telefonintervjuat personer kopplade både till styrgrupp, referensgrupp och deltagare i den strategiska gruppen. Egenutvärdering Minnesanteckningar från The Bridges olika möten har skrivits och spridits för information och reflektion. Lärandeloggarna har varit ett reflekterande stöd vid varje resa men också underlag inför utvärderingarna både internt med projektledningen och externt med Malmeken. De upprättade handlingsplanerna har också varit ett stöd i gruppernas egna utvärderingar utifrån satta mål. - Blev det som vi trodde och kunde vi genomföra det som vi hade planerat? Vid projektavslutet och The Bridge sista gruppträff återkopplades och dokumenterades reflektioner kring deltagarnas syn på kompetensutveckling utifrån 8

9 programkriterierna Lärande Miljöer, Innovativ verksamhet, Samverkan, Strategisk påverkan ur ett Transnationellt perspektiv. Kommentarer och tips Under projekttiden har Göteborgs Stad genomfört en mycket omfattande omorganisation. När det gäller The Bridge fick detta konsekvenser utifrån att samtliga organisationer och strukturer förändrades med den konsekvensen att många av deltagarna i The Bridge fick nya ledningsturkturer och arbetskamrater vilket försvårade den spontana återkopplings och dialogprocessen på individ och arbetsplatsnivå. Referensgruppens sammansättning har varit det legitima stöder och en viktig faktor för dialog och fortsatt spridning. I ett projekt med programkriterier samverkan och strategiska påverkan i nya lärande miljöer och innovativ verksamhet i ett transnationellt perspektiv, är den fasta strukturen i projektledningen/projektledare, ett ledande perspektiv för att sätt ramen för projektets helhetsbild. Att vara tillgänglig, lyhörd, återkoppla och föra dialoger på alla nivåerna är viktiga faktorer. För att våga vara innovativ är balansgången mellan att leda eller förleda, styra eller att stödja i lärandeprocesserna hårfina. Att vara innovativ är att vara i en lärandemiljö i sig och kan vara nog så påfrestande på det personliga planet. En fast ledningsstruktur över tid är en framgångsfaktor i sig och en förutsättning för att tänka nytt Outside the Box. De innovativa förhållningssätten har vuxit efterhand, och för The Bridge del, har det transnationella fokuset varit dess styrka: att på okänd plats och utanför den vanliga vardagen eller organisation mötas i samverkan, hitta nya metoder och infallsvinklar i det gemensamma urbana utvecklingsarbetet. - Att mötas är att bryta barriärer - Kontaktpersoner Farid Basill farid.basill@angered.goteborg.se projektägare för delprojektet The Bridge, SDF Angered Monica Fäldt delprojektledare The Bridge, SDF Östra Göteborg mailto:monica.faldt@ostra.goteborg.se Ann Enesten ann.enesten@angered.goteborg.se projektekonom Karin Särka delprojektledare The Bridge, numera anställd i Kungsbacka kommun. Storstadsintegration Projektet syftar till att stödja integrationsarbetet i Göteborg. Genom nya kunskaper, nya förhållningssätt och arbetsmetoder ska personal inom stat och kommun bli bättre på att stötta utlandsfödda till att bli mer delaktiga i samhället. Medverkande myndigheter: Göteborgs Stad, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbunden. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. Läs mer på 9

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet

Lägesrapport. 1. Verksamheten i projektet Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Storstadsintegration. Partnerskap Göteborg

Storstadsintegration. Partnerskap Göteborg Storstadsintegration Partnerskap Göteborg ETT PROJEKT FÖR ÖKAD INTEGRATION & GEMENSKAP Göteborg är en segregerad stad. Det skiljer stort mellan rika och fattiga stadsdelar vad gäller sysselsättning, hälsa

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken SESAM Transnationalitet i praktiken Lisa Fröbel Serena Bonato 1 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 SESAM BAKGRUND... 3 1.3 TRANSANTIONELL KOORDINATOR... 4 2 TRANSNATIONALITET... 5 2.1 SYFET MED TRANSNATIONELLT

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(11) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9 Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (11) Projektnamn RAPS Region Skånes Arbetsmarknadspolitiska Satsning Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.6.-357/12 SID 1 (8) 2012-08-24 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 508 15 327 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): Maj 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING 2011-06-30 SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING Projektnamn: Kompetensförsörjning för Musik- och kulturskolor i Mellersta Norrland 15/1 15/7 2011 Projektnummer: 2010-3070053 Sammanfattning Projektidé Problemområden

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid Utvärdering av projekt Kompetenstid Föreliggande rapport är en utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet Kompetenstid. Projektet har pågått från och med februari 2010 till och med juni 2011. Det genomfördes

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016

Workshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016 Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne

Läs mer

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.

Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-11-30 Dnr 1101863 1 (7) Regionstyrelsen Slutrapport från beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor 2012 Ordförandens

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7 Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Nationell värdegrund i äldreomsorgen Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

En 4-R analys av Navigator

En 4-R analys av Navigator En 4-R analys av Navigator 1 4-R analys av Navigator I juli 2009 tog Dan Humble, processtödjare (Regional kontaktperson för jämställdhetsintegrering) för Mellersta Norrland, kontakt med oss på Navigator,

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kometen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) 2015-02-16 Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

SpråkSam - en nyckel till utveckling

SpråkSam - en nyckel till utveckling SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk ohälsa

Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk ohälsa Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan

Läs mer

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? CREARE VIVERE Lägesrapport augusti-september 2012 Lägesrapporten ska vara kopplad till aktuell ansökan om utbetalning, samt utgå från de aktiviteter som beviljats i er ansökan om stöd. Vilka aktiviteter

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer