Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter:

Transkript

1 NOTAT Baggrundsnotat til studietur i Sverige 11. juli 2014 Sagsbehandler: LIBI01 Dok.nr.: 2014/ Børne- og Ungestaben Studietur til Sverige Det svenske samfund, dagtilbudssektoren og den børnesociale sektor er meget sammenlignelige med de danske, men der er samtidig er væsentlige forskelle i perspektiver og tilgange, som kan danne grundlag for væsentlige overvejelser om formål, tilgang, forforståelser, metoder og organisering i Danmark. Studierejser på tværs af de nordiske lande kan være en rig kilde til overvejelser om, hvad der er muligt i vores respektive hjemlande, hvis vi anlagde nogle andre perspektiver og betragtninger på samfundets udfordringer og muligheder. Tanken med nærværende forslag er således ikke først og fremmest at se på idéer og metoder, der kan importeres direkte til Frederiksberg, men i højere grad at få stof til eftertanke om hvilke forestillinger, der ligger til grund for vores nuværende tilgange og få blik for nye muligheder ved gennem svenske perspektiver at anlægge andre betragtninger på vores egen organisation og metoder, samspillet med de borgere Frederiksberg Kommune leverer serviceydelser til og udøver myndighedsfunktioner overfor. Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter: Tema Læring i dagtilbud, skriftsprog og matematik Kan omfatte følgende aktiviteter: Besøg i daginstitutioner, der har særligt fokus på arbejdet med skriftsprog og matematik. Besøgene kan følges op med drøftelser med daginstitutioner på Frederiksberg af, hvordan de arbejder med skriftsprog og matematik Begrundelse for valg af tema Læringsaktiviteter i dagtilbud tager i begge lande afsæt i nationale krav til læringsaktiviteter og mål 1. Metoder til læring i dagtilbud udveksles også flittigt mellem dagtilbud og forskningsmiljøer i Danmark og Sverige. 1 I Sverige: De svenske læreplansmål er beskrevet i Läroplan för förskolan. Der henvises til dette dokument i flere af bilagene under forkortelsen Lpfö 98. Läroplan för förskolan vedtoges oprindeligt i 1998 og er siden revideret. Læs mere herom sidst i notatet. I Danmark: Folketinget vedtog i 2004, at alle dagtilbud fra 1. august 2004 skal udarbejde en pædagogisk læreplan. Den pædagogiske læreplan skal beskrive dagtilbuddets mål for børnenes læring i forhold til seks temaer: Alsidig personlig udvikling, Sociale kompetencer, Sproglig udvikling, Krop og bevægelse, Naturen og naturfænomener, Kulturelle udtryksformer og værdier

2 Der er dog væsentlige forskelle, herunder: Den svenske Läroplan för förskolan formulerer specifikke mål for daginstitutionernes læringsaktiviteter, herunder arbejdet med matematik og skriftsprog, mens den danske dagtilbudslov alene angiver helt overordnet, at dagtilbuddet skal formulere en pædagogiske læreplan, der beskrive dagtilbuddets mål for børnenes læring inden for en 6 temaer, herunder sproglig udvikling og naturen og naturfænomener. Skriftsprog og matematik nævnes således ikke specifikt. Svenske daginstitutioner ligger ofte i tilknytning til skoler. Svenske dagtilbud bemandes af barnskötare og förskollärare. Förskollärare har det pædagogiske ansvar i daginstitutionen og uddannes til at kunne give børnene omsorg og tilpasset undervisning, uanset om det handler om matematik eller at prøve på at læse og skrive. Barnskötare har til opgave at sikre, at børnene er trygge og stimulerede mens forældrene er på arbejde. Uddannelsen til förskollärare er en del af den svenske læreruddannelse. En barnskötare med min. 3 års erhvervserfaring kan videreuddanne sig til førskolelærer. For yderligere oplysninger se afsnittet sit i notatet om den svenske Läroplan för förskolan og de vedlagte artikler: Blöjbarn lär sig läsa - Blebørn lærer at læse Erikslunds förskola, Så arbetar vi, Matematik - Erikslunds daginstitution, Sådan arbejder vi - Matematik Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan, Avd Mästerkatten Matematik, naturvidenskab og teknik i daginstitutionen, afdeling Den bestøvlede kat Tema Genuspædagogik Kan omfatte følgende aktiviteter: Besøg i daginstitutioner, der arbejder med genuspædagogik Begrundelse for valg af tema Kønsperspektiver på det pædagogiske arbejde i dagtilbud nyder væsentlig bevågenhed i dele af det svenske samfund. I Danmark er der relativt set mindre fokus på køn og pædagogik i dagtilbud og de svenske tiltag, der nævnes i den danske presse hører til den mere ekstreme del af indsatserne. I Danmark diskuteres køn der imod i høj grad i relation til skolegangen og de unges videre færd gennem uddannelsessystemet. Den offentlige debat handler ofte om under-performende drenge der ikke kan klare sig i uddannelsessystemet, den feminiserede skoledag, de over-performende piger, der altid stiller krav til sig selv om den perfekte præstation. 2

3 En del svenske daginstitutioner arbejder netop med, hvordan personalets forskellige måder at agere på overfor drenge og piger medskaber børnenes forestillinger om egen formåen, talenter og muligheder for at leve op til omverdenens krav. Der er således pædagogikken og de voksnes adfærd overfor børnene, der er i fokus. En svensk forskningsartikel giver et eksempel: En daginstitution inviterede en forsker indenfor, som observerede, hvordan pædagoger handlede i forskellige situationer. Hun bemærkede de små og store forskelle i, hvordan børnene blev behandlet. Når en pige mistede sine sandaler, fik hun hjælp af personalet til at lede efter dem. Når en dreng mistede sine sandaler, henvendte personalet sig til pigerne og spurgte, om de vidste, hvor drengens sandaler var. De fire-årige piger forventes ikke alene at tage ansvar for sig selv, men også at tage ansvaret for drengene. Et besøg i en dagsinstitution, der arbejder med genuspædagogik, kan således give input til en række overvejelser om pædagogiske tilgange (fx om inklusion og inkluderende praksis) og metoder til udvikling af pædagogikken. Tema Integration Kan omfatte følgende aktiviteter: Møde med kommunalpolitikere i Malmö (eller Lund) til en drøftelse af forståelser af og perspektiver på integration og multikulturalisme, sprogstimulering og kulturpåvirkning i dagtilbud, børnesociale indsatser blandt indvandrerbefolkningen, m.v. Begrundelse for valg af tema Integration er et emne, der ofte er omfattet af meget forskellige forestillinger og perspektiver i Sverige og Danmark. Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad fokuserer på en problemer og udfordringer, som er genkendelige i en dansk sammenhæng: Forskelle i skolekundskaber mellem etniske grupper, frafald på ungdomsuddannelser, manglende svenskkundskaber og sprogstimulering i dagtilbud og skole. Til tider fører den politiske debat om væsentlige samfundsudfordringer i de to lande til meget forskellige løsninger. Andre gange når man frem til de samme typer af løsninger, men ud fra forskellige perspektiver og bevæggrunde. Hvorfor Malmø: Ifølge Malmö Kommuns integrationspolitik fra er 22% af Malmøs befolkning født udenfor Sverige. 45% af kommunens skolebørn 2 Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad 3

4 er enten født udenfor Sverige eller min. en af deres forældre er født udenfor Sverige. For 2013 oplyses det, at 31 % af Malmøs beboere er født i udlandet 3. Malmø har mange fællestræk med Frederiksberg, såsom: Malmø er i by i vækst. I 2013 var det 20. år i træk, at Malmøs befolkning øgedes i forhold til året før. Malmøs lokalaviser beskæftiger sig således fx ofte med mangel på daginstitutionspladser Af tilflytterne er næsten halvdelen i aldersgruppen år 22% af befolkningen er under 20 år Gennemsnitsalderen er 5 år under det nationale gennemsnit Uddannelsesniveauet ligger over gennemsnit for Sverige Skriftsprog og matematik i svenske dagtilbud De svenske læreplansmål er beskrevet i Läroplan för förskolan. Der henvises til dette dokument i flere af bilagene under forkortelsen Lpfö 98. I Läroplan för förskolan angives følgende mål for børnenes læring og udvikling indenfor skriftsprog og matematik: utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 3 For 2013 er danskere den næststørste gruppe af indvandrere, der er født i udlandet 4

5 Blöjbarn lär sig läsa tidig start: Redan i tvåårsåldern kan barn börja träna läsning. Men det bör ske med lust och lek, annars kan man ta död på läslusten för lång tid. Det har läsforskaren Ragnhild Söderbergh predikat i 40 år. På Öjaby förskola tillämpar man hennes idéer med hjälp av ordlappar, en pedagogik som faktiskt är över 200 år gammal och utformades av en svensk präst. Irma Lind, 3 år, går på Öjaby förskola och är redan van vid ordlappar och lustfylld lästräning. 24 januari 2007 kl 05:30 Svenska barn anses normalt vara läsmogna kring skolstarten. De föräldrar som försöker slussa in sina småttingar i det skrivna ordets värld mycket tidigare än så, bemöts ofta med stor skepsis: "Försöker du skapa ett underbarn?" "Barn ska väl få vara barn så länge de är barn". Men såväl svensk som internationell forskning visar att barn redan från tvåårsåldern är redo att upptäcka det skrivna språket. Då handlar det inte om traditionell läsundervisning med bokstavstragglande och ljudning, utan snarare om lustfylld läslek. - Det finns helt klart ett ålderstabu kring läsning. Många vuxna är rädda för att börja för tidigt, vilket tyvärr gör att barn förlorar många år av lekfull läsinlärning i sin egen takt. När de sedan börjar skolan förväntas de bli läskunniga på bara något år - vilket kan vara ganska pressande, säger Ragnhild Söderbergh, pensionerad professor i barnspråk vid Lunds universitet. I snart 40 år har hon slagits för tidig läsinlärning. Det hela började med att hon själv fick en dotter i början av 1960-talet. Som språkforskare var Ragnhild Söderbergh väldigt 5

6 intresserad av barns språkliga utveckling och när dottern Astrid var två år fick Ragnhild tips om boken Lär din baby att läsa, som nyligen översatts till svenska. Den var skriven av den amerikanska barnläkaren Glenn Doman som upptäckt att en grupp hjärnskadade småbarn hade lärt sig läsa med hjälp av ord skrivna på lappar. - Jag blev nyfiken och köpte boken. På försök gav jag min dotter några lappar med textade ord och hon blev så intresserad att jag inte kunde låta bli att fortsätta, berättar Ragnhild Söderbergh entusiastiskt. Metoden går ut på att man ger barnet lappar med ord för personer, saker eller händelser i dess vardag, exempelvis "mamma", "nalle" eller "hand". Det måste vara ord som barnet förstår och tycker om. De måste också knytas direkt till verkligheten. I början räcker det med ett par nya ord i veckan. - Man tar exempelvis barnet i handen och säger: "Här är din hand". Sedan visar man ordlappen och säger: "och här står det hand". Helst bör man göra det med en hemlighetsfull min så att barnet känner att ordlappen är något speciellt som han eller hon delar med den vuxna, förklarar Ragnhild Söderbergh. I stället för att på traditionellt vis bryta ner orden i bokstäver och ljuda sig fram till betydelsen, tittar barnet på hela ordbilden och lär sig snabbt att känna igen den. Ofta leker han eller hon symbollekar med orden och bäddar kanske ner lappen "docka" i sängen eller dukar med lapparna "saft" och "tårta". - De vuxna pratar aldrig om bokstäverna, men efter en tid börjar barnen självmant att bearbeta orden och bryta ner dem i mindre delar. Till slut upptäcker de att det som ser likadant ut också låter likadant, säger Ragnhild Söderbergh, som i sin forskning har studerat ett 60-tal barn som lärt sig läsa med hjälp av den här metoden. För en flicka var "precis" älsklingsordet och efter tre månaders lek med läslappar pekade hon på bokstaven "p" i ordet och konstaterade att det var samma som i "pappa" - "fast där var det tre stycken". Ett annat barn på bara 15 månader fick det nya ordet "hund" på en lapp och pekade då först på "hu" i ordet och sedan på sitt huvud. Bokstavskombinationen "hu" kände han igen från ordlappen "huvud" som han tidigare lärt sig. När barnet känner igen tillräckligt många ord läggs dessa ihop till enklare satser, exempelvis "Hunden skäller" eller "Pappa skrattar". Någon gång mellan tre och fyra års ålder brukar barnet ha knäckt den så kallade läskoden och kan då själv läsa enklare böcker. - Min egen dotter var drygt tre år när hon plötsligt avbröt mig och läste själv vad som stod på den nya lappen som jag gav henne. Då hade hon förstått hur det hela hängde ihop. Snart försökte hon att skriva egna ordlappar. - Det här sättet att lära sig läsa och skriva är i själva verket att lära sig det skrivna språket på ungefär samma sätt som man lär sig att tala. Barnet upptäcker själv hur språkets olika delar hänger ihop, säger Ragnhild Söderbergh. Hennes insats som forskare har framför allt har varit att språkvetenskapligt studera det lilla barnets egna vägar till det skriva språket. De senaste 20 åren har hon också introducerat och studerat tidig läsning och skrivning på förskolor, framför allt på Öjaby förskola i Växjö (se motstående sida). - Vår tid kräver god läskunnighet och den stora fördelen med att börja tidigt är att inlärningen kan ske i lugn takt och på ett lekfullt sätt. Sker det med tvång är risken stor att man dödar lusten till läsning. En tvååring som tycker att lästräningen är tråkig går ju bara därifrån, säger Ragnhild Söderbergh. 6

7 Men många psykologer varnar för att bekräfta barn för vad de gör i stället för vad de är eftersom det kan leda till en prestationsbaserad och därmed bräckligare självkänsla. Finns det ändå inte en risk för att barn genom så tidig lästräning dras in ett allt för prestationsinriktat beteende? - Nej, jag tror snarare att tidig läsning kan stärka självförtroendet hos barnen eftersom de utvecklar sin språkkänsla och kan tala för sig. En skotsk studie av tidiga läsare visade att de absolut inte blev några "nördar", utan snarare ledare i klassen. - Samma studie visade också att de tidiga läsarna - som kom både från arbetarhem och akademikerfamiljer - var duktiga på såväl muntlig framställning som uppsatsskrivning i skolan. Läsningen hade påverkat hela deras språkförmåga, vilket ju är oerhört viktigt för att kunna hävda sig i dagens samhälle, säger Ragnhild Söderbergh. Även Bo Sundblad, läsforskare på Lärarhögskolan i Stockholm, konstaterar att det finns gedigen forskning som visar att barn kan närma sig skriftspråket och påbörja läsinlärningen redan vid 18 månaders ålder. Den stora fördelen med att börja så tidigt är att barnet får en längre startsträcka för att komma igång med läsningen, menar han. Samtidigt är Bo Sundblad lite tveksam till att gå ut med dessa forskningsrön och exempelvis föreslå lästräning redan i förskolan. Risken är att de små barnen utsätts för traditionell läsundervisning som är alldeles för teknisk och abstrakt för deras ålder. Och då är det trots allt bättre att vänta, menar han. - Det finns väldigt starka traditioner kring läsinlärning och många pedagoger håller fast vid att läsning handlar om att avkoda orden bokstav för bokstav. Utsätter man så små barn för den pedagogiken kan det få helt förödande konsekvenser. Läslusten dödas helt. Då är det tio gånger bättre att en vuxen läser en spännande bok högt för förskolebarnen, säger han. Däremot uppmuntrar Bo Sundblad gärna föräldrar att leka lite med ordlappar hemma. Skulle sonen eller dottern visa motvilja, är det bara att lägga undan dem och göra ett nytt försök efter några månader. Men de allra flesta barn tycker spontant om att leka med ord, menar han. - Man börjar kanske med lappen för "mamma", "lillasyster" och "stol". Slänger man sedan in ordet "kiss" kan ungen skratta hur länge som helst. När det äntligen har mattats av skriver man "bajs" och så kan man ha kul i två timmar till. Ungar tycker att det är så roligt med absurditeter. Att man håller på med bokstäver och ord är sekundärt, säger Bo Sundblad. Men det är inte alla som har ett så avslappnat förhållande till ordlekar och tidig lästräning. Det finns en stark föreställning i samhället om att läsa är något man lär sig i skolan vid sex, sju års ålder. Att då påstå att det går att lära blöjbarn att läsa är kontroversiellt - vilket bland andra Ragnhild Söderbergh fått erfara. - När jag första gången höll en offentlig föreläsning om detta reste sig dåvarande skolläkaren i Stockholm och skällde ut mig. "Det här är bara för docenter som vill skaffa sig underbarn som blir bättre än alla andra" sade han. Men om jag hade velat att min egen dotter och ingen annan skulle bli ett underbarn, hade jag ju ha hållit metoden för mig själv och inte försökt sprida den, säger Ragnhild Söderbergh och skrattar 7

8 8