Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter:"

Transkript

1 NOTAT Baggrundsnotat til studietur i Sverige 11. juli 2014 Sagsbehandler: LIBI01 Dok.nr.: 2014/ Børne- og Ungestaben Studietur til Sverige Det svenske samfund, dagtilbudssektoren og den børnesociale sektor er meget sammenlignelige med de danske, men der er samtidig er væsentlige forskelle i perspektiver og tilgange, som kan danne grundlag for væsentlige overvejelser om formål, tilgang, forforståelser, metoder og organisering i Danmark. Studierejser på tværs af de nordiske lande kan være en rig kilde til overvejelser om, hvad der er muligt i vores respektive hjemlande, hvis vi anlagde nogle andre perspektiver og betragtninger på samfundets udfordringer og muligheder. Tanken med nærværende forslag er således ikke først og fremmest at se på idéer og metoder, der kan importeres direkte til Frederiksberg, men i højere grad at få stof til eftertanke om hvilke forestillinger, der ligger til grund for vores nuværende tilgange og få blik for nye muligheder ved gennem svenske perspektiver at anlægge andre betragtninger på vores egen organisation og metoder, samspillet med de borgere Frederiksberg Kommune leverer serviceydelser til og udøver myndighedsfunktioner overfor. Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter: Tema Læring i dagtilbud, skriftsprog og matematik Kan omfatte følgende aktiviteter: Besøg i daginstitutioner, der har særligt fokus på arbejdet med skriftsprog og matematik. Besøgene kan følges op med drøftelser med daginstitutioner på Frederiksberg af, hvordan de arbejder med skriftsprog og matematik Begrundelse for valg af tema Læringsaktiviteter i dagtilbud tager i begge lande afsæt i nationale krav til læringsaktiviteter og mål 1. Metoder til læring i dagtilbud udveksles også flittigt mellem dagtilbud og forskningsmiljøer i Danmark og Sverige. 1 I Sverige: De svenske læreplansmål er beskrevet i Läroplan för förskolan. Der henvises til dette dokument i flere af bilagene under forkortelsen Lpfö 98. Läroplan för förskolan vedtoges oprindeligt i 1998 og er siden revideret. Læs mere herom sidst i notatet. I Danmark: Folketinget vedtog i 2004, at alle dagtilbud fra 1. august 2004 skal udarbejde en pædagogisk læreplan. Den pædagogiske læreplan skal beskrive dagtilbuddets mål for børnenes læring i forhold til seks temaer: Alsidig personlig udvikling, Sociale kompetencer, Sproglig udvikling, Krop og bevægelse, Naturen og naturfænomener, Kulturelle udtryksformer og værdier

2 Der er dog væsentlige forskelle, herunder: Den svenske Läroplan för förskolan formulerer specifikke mål for daginstitutionernes læringsaktiviteter, herunder arbejdet med matematik og skriftsprog, mens den danske dagtilbudslov alene angiver helt overordnet, at dagtilbuddet skal formulere en pædagogiske læreplan, der beskrive dagtilbuddets mål for børnenes læring inden for en 6 temaer, herunder sproglig udvikling og naturen og naturfænomener. Skriftsprog og matematik nævnes således ikke specifikt. Svenske daginstitutioner ligger ofte i tilknytning til skoler. Svenske dagtilbud bemandes af barnskötare og förskollärare. Förskollärare har det pædagogiske ansvar i daginstitutionen og uddannes til at kunne give børnene omsorg og tilpasset undervisning, uanset om det handler om matematik eller at prøve på at læse og skrive. Barnskötare har til opgave at sikre, at børnene er trygge og stimulerede mens forældrene er på arbejde. Uddannelsen til förskollärare er en del af den svenske læreruddannelse. En barnskötare med min. 3 års erhvervserfaring kan videreuddanne sig til førskolelærer. For yderligere oplysninger se afsnittet sit i notatet om den svenske Läroplan för förskolan og de vedlagte artikler: Blöjbarn lär sig läsa - Blebørn lærer at læse Erikslunds förskola, Så arbetar vi, Matematik - Erikslunds daginstitution, Sådan arbejder vi - Matematik Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan, Avd Mästerkatten Matematik, naturvidenskab og teknik i daginstitutionen, afdeling Den bestøvlede kat Tema Genuspædagogik Kan omfatte følgende aktiviteter: Besøg i daginstitutioner, der arbejder med genuspædagogik Begrundelse for valg af tema Kønsperspektiver på det pædagogiske arbejde i dagtilbud nyder væsentlig bevågenhed i dele af det svenske samfund. I Danmark er der relativt set mindre fokus på køn og pædagogik i dagtilbud og de svenske tiltag, der nævnes i den danske presse hører til den mere ekstreme del af indsatserne. I Danmark diskuteres køn der imod i høj grad i relation til skolegangen og de unges videre færd gennem uddannelsessystemet. Den offentlige debat handler ofte om under-performende drenge der ikke kan klare sig i uddannelsessystemet, den feminiserede skoledag, de over-performende piger, der altid stiller krav til sig selv om den perfekte præstation. 2

3 En del svenske daginstitutioner arbejder netop med, hvordan personalets forskellige måder at agere på overfor drenge og piger medskaber børnenes forestillinger om egen formåen, talenter og muligheder for at leve op til omverdenens krav. Der er således pædagogikken og de voksnes adfærd overfor børnene, der er i fokus. En svensk forskningsartikel giver et eksempel: En daginstitution inviterede en forsker indenfor, som observerede, hvordan pædagoger handlede i forskellige situationer. Hun bemærkede de små og store forskelle i, hvordan børnene blev behandlet. Når en pige mistede sine sandaler, fik hun hjælp af personalet til at lede efter dem. Når en dreng mistede sine sandaler, henvendte personalet sig til pigerne og spurgte, om de vidste, hvor drengens sandaler var. De fire-årige piger forventes ikke alene at tage ansvar for sig selv, men også at tage ansvaret for drengene. Et besøg i en dagsinstitution, der arbejder med genuspædagogik, kan således give input til en række overvejelser om pædagogiske tilgange (fx om inklusion og inkluderende praksis) og metoder til udvikling af pædagogikken. Tema Integration Kan omfatte følgende aktiviteter: Møde med kommunalpolitikere i Malmö (eller Lund) til en drøftelse af forståelser af og perspektiver på integration og multikulturalisme, sprogstimulering og kulturpåvirkning i dagtilbud, børnesociale indsatser blandt indvandrerbefolkningen, m.v. Begrundelse for valg af tema Integration er et emne, der ofte er omfattet af meget forskellige forestillinger og perspektiver i Sverige og Danmark. Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad fokuserer på en problemer og udfordringer, som er genkendelige i en dansk sammenhæng: Forskelle i skolekundskaber mellem etniske grupper, frafald på ungdomsuddannelser, manglende svenskkundskaber og sprogstimulering i dagtilbud og skole. Til tider fører den politiske debat om væsentlige samfundsudfordringer i de to lande til meget forskellige løsninger. Andre gange når man frem til de samme typer af løsninger, men ud fra forskellige perspektiver og bevæggrunde. Hvorfor Malmø: Ifølge Malmö Kommuns integrationspolitik fra er 22% af Malmøs befolkning født udenfor Sverige. 45% af kommunens skolebørn 2 Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad 3

4 er enten født udenfor Sverige eller min. en af deres forældre er født udenfor Sverige. For 2013 oplyses det, at 31 % af Malmøs beboere er født i udlandet 3. Malmø har mange fællestræk med Frederiksberg, såsom: Malmø er i by i vækst. I 2013 var det 20. år i træk, at Malmøs befolkning øgedes i forhold til året før. Malmøs lokalaviser beskæftiger sig således fx ofte med mangel på daginstitutionspladser Af tilflytterne er næsten halvdelen i aldersgruppen år 22% af befolkningen er under 20 år Gennemsnitsalderen er 5 år under det nationale gennemsnit Uddannelsesniveauet ligger over gennemsnit for Sverige Skriftsprog og matematik i svenske dagtilbud De svenske læreplansmål er beskrevet i Läroplan för förskolan. Der henvises til dette dokument i flere af bilagene under forkortelsen Lpfö 98. I Läroplan för förskolan angives følgende mål for børnenes læring og udvikling indenfor skriftsprog og matematik: utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 3 For 2013 er danskere den næststørste gruppe af indvandrere, der er født i udlandet 4

5 Blöjbarn lär sig läsa tidig start: Redan i tvåårsåldern kan barn börja träna läsning. Men det bör ske med lust och lek, annars kan man ta död på läslusten för lång tid. Det har läsforskaren Ragnhild Söderbergh predikat i 40 år. På Öjaby förskola tillämpar man hennes idéer med hjälp av ordlappar, en pedagogik som faktiskt är över 200 år gammal och utformades av en svensk präst. Irma Lind, 3 år, går på Öjaby förskola och är redan van vid ordlappar och lustfylld lästräning. 24 januari 2007 kl 05:30 Svenska barn anses normalt vara läsmogna kring skolstarten. De föräldrar som försöker slussa in sina småttingar i det skrivna ordets värld mycket tidigare än så, bemöts ofta med stor skepsis: "Försöker du skapa ett underbarn?" "Barn ska väl få vara barn så länge de är barn". Men såväl svensk som internationell forskning visar att barn redan från tvåårsåldern är redo att upptäcka det skrivna språket. Då handlar det inte om traditionell läsundervisning med bokstavstragglande och ljudning, utan snarare om lustfylld läslek. - Det finns helt klart ett ålderstabu kring läsning. Många vuxna är rädda för att börja för tidigt, vilket tyvärr gör att barn förlorar många år av lekfull läsinlärning i sin egen takt. När de sedan börjar skolan förväntas de bli läskunniga på bara något år - vilket kan vara ganska pressande, säger Ragnhild Söderbergh, pensionerad professor i barnspråk vid Lunds universitet. I snart 40 år har hon slagits för tidig läsinlärning. Det hela började med att hon själv fick en dotter i början av 1960-talet. Som språkforskare var Ragnhild Söderbergh väldigt 5

6 intresserad av barns språkliga utveckling och när dottern Astrid var två år fick Ragnhild tips om boken Lär din baby att läsa, som nyligen översatts till svenska. Den var skriven av den amerikanska barnläkaren Glenn Doman som upptäckt att en grupp hjärnskadade småbarn hade lärt sig läsa med hjälp av ord skrivna på lappar. - Jag blev nyfiken och köpte boken. På försök gav jag min dotter några lappar med textade ord och hon blev så intresserad att jag inte kunde låta bli att fortsätta, berättar Ragnhild Söderbergh entusiastiskt. Metoden går ut på att man ger barnet lappar med ord för personer, saker eller händelser i dess vardag, exempelvis "mamma", "nalle" eller "hand". Det måste vara ord som barnet förstår och tycker om. De måste också knytas direkt till verkligheten. I början räcker det med ett par nya ord i veckan. - Man tar exempelvis barnet i handen och säger: "Här är din hand". Sedan visar man ordlappen och säger: "och här står det hand". Helst bör man göra det med en hemlighetsfull min så att barnet känner att ordlappen är något speciellt som han eller hon delar med den vuxna, förklarar Ragnhild Söderbergh. I stället för att på traditionellt vis bryta ner orden i bokstäver och ljuda sig fram till betydelsen, tittar barnet på hela ordbilden och lär sig snabbt att känna igen den. Ofta leker han eller hon symbollekar med orden och bäddar kanske ner lappen "docka" i sängen eller dukar med lapparna "saft" och "tårta". - De vuxna pratar aldrig om bokstäverna, men efter en tid börjar barnen självmant att bearbeta orden och bryta ner dem i mindre delar. Till slut upptäcker de att det som ser likadant ut också låter likadant, säger Ragnhild Söderbergh, som i sin forskning har studerat ett 60-tal barn som lärt sig läsa med hjälp av den här metoden. För en flicka var "precis" älsklingsordet och efter tre månaders lek med läslappar pekade hon på bokstaven "p" i ordet och konstaterade att det var samma som i "pappa" - "fast där var det tre stycken". Ett annat barn på bara 15 månader fick det nya ordet "hund" på en lapp och pekade då först på "hu" i ordet och sedan på sitt huvud. Bokstavskombinationen "hu" kände han igen från ordlappen "huvud" som han tidigare lärt sig. När barnet känner igen tillräckligt många ord läggs dessa ihop till enklare satser, exempelvis "Hunden skäller" eller "Pappa skrattar". Någon gång mellan tre och fyra års ålder brukar barnet ha knäckt den så kallade läskoden och kan då själv läsa enklare böcker. - Min egen dotter var drygt tre år när hon plötsligt avbröt mig och läste själv vad som stod på den nya lappen som jag gav henne. Då hade hon förstått hur det hela hängde ihop. Snart försökte hon att skriva egna ordlappar. - Det här sättet att lära sig läsa och skriva är i själva verket att lära sig det skrivna språket på ungefär samma sätt som man lär sig att tala. Barnet upptäcker själv hur språkets olika delar hänger ihop, säger Ragnhild Söderbergh. Hennes insats som forskare har framför allt har varit att språkvetenskapligt studera det lilla barnets egna vägar till det skriva språket. De senaste 20 åren har hon också introducerat och studerat tidig läsning och skrivning på förskolor, framför allt på Öjaby förskola i Växjö (se motstående sida). - Vår tid kräver god läskunnighet och den stora fördelen med att börja tidigt är att inlärningen kan ske i lugn takt och på ett lekfullt sätt. Sker det med tvång är risken stor att man dödar lusten till läsning. En tvååring som tycker att lästräningen är tråkig går ju bara därifrån, säger Ragnhild Söderbergh. 6

7 Men många psykologer varnar för att bekräfta barn för vad de gör i stället för vad de är eftersom det kan leda till en prestationsbaserad och därmed bräckligare självkänsla. Finns det ändå inte en risk för att barn genom så tidig lästräning dras in ett allt för prestationsinriktat beteende? - Nej, jag tror snarare att tidig läsning kan stärka självförtroendet hos barnen eftersom de utvecklar sin språkkänsla och kan tala för sig. En skotsk studie av tidiga läsare visade att de absolut inte blev några "nördar", utan snarare ledare i klassen. - Samma studie visade också att de tidiga läsarna - som kom både från arbetarhem och akademikerfamiljer - var duktiga på såväl muntlig framställning som uppsatsskrivning i skolan. Läsningen hade påverkat hela deras språkförmåga, vilket ju är oerhört viktigt för att kunna hävda sig i dagens samhälle, säger Ragnhild Söderbergh. Även Bo Sundblad, läsforskare på Lärarhögskolan i Stockholm, konstaterar att det finns gedigen forskning som visar att barn kan närma sig skriftspråket och påbörja läsinlärningen redan vid 18 månaders ålder. Den stora fördelen med att börja så tidigt är att barnet får en längre startsträcka för att komma igång med läsningen, menar han. Samtidigt är Bo Sundblad lite tveksam till att gå ut med dessa forskningsrön och exempelvis föreslå lästräning redan i förskolan. Risken är att de små barnen utsätts för traditionell läsundervisning som är alldeles för teknisk och abstrakt för deras ålder. Och då är det trots allt bättre att vänta, menar han. - Det finns väldigt starka traditioner kring läsinlärning och många pedagoger håller fast vid att läsning handlar om att avkoda orden bokstav för bokstav. Utsätter man så små barn för den pedagogiken kan det få helt förödande konsekvenser. Läslusten dödas helt. Då är det tio gånger bättre att en vuxen läser en spännande bok högt för förskolebarnen, säger han. Däremot uppmuntrar Bo Sundblad gärna föräldrar att leka lite med ordlappar hemma. Skulle sonen eller dottern visa motvilja, är det bara att lägga undan dem och göra ett nytt försök efter några månader. Men de allra flesta barn tycker spontant om att leka med ord, menar han. - Man börjar kanske med lappen för "mamma", "lillasyster" och "stol". Slänger man sedan in ordet "kiss" kan ungen skratta hur länge som helst. När det äntligen har mattats av skriver man "bajs" och så kan man ha kul i två timmar till. Ungar tycker att det är så roligt med absurditeter. Att man håller på med bokstäver och ord är sekundärt, säger Bo Sundblad. Men det är inte alla som har ett så avslappnat förhållande till ordlekar och tidig lästräning. Det finns en stark föreställning i samhället om att läsa är något man lär sig i skolan vid sex, sju års ålder. Att då påstå att det går att lära blöjbarn att läsa är kontroversiellt - vilket bland andra Ragnhild Söderbergh fått erfara. - När jag första gången höll en offentlig föreläsning om detta reste sig dåvarande skolläkaren i Stockholm och skällde ut mig. "Det här är bara för docenter som vill skaffa sig underbarn som blir bättre än alla andra" sade han. Men om jag hade velat att min egen dotter och ingen annan skulle bli ett underbarn, hade jag ju ha hållit metoden för mig själv och inte försökt sprida den, säger Ragnhild Söderbergh och skrattar 7

8 8

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Analys av användargränssnitt

Analys av användargränssnitt Avd. för Certec Analys av användargränssnitt Uttagsautomat Av: Sofia Henstrand Björn Johansson Bettina K Inledning Syftet med denna uppgift är att lära sig att identifiera olika egenskaper hos ett användargränssnitt.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

På jakt med geocaching

På jakt med geocaching På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2014/2015 Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Nyhedsbrev #1, april 2009

Nyhedsbrev #1, april 2009 Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 Skutansförskola ~ 1 ~ Övergripande tema Arlanda - närmiljön Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta med tema Arlanda, det kommer genomsyra

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Några tankar kring Matteverkstaden Rum i förändring

Några tankar kring Matteverkstaden Rum i förändring Några tankar kring Matteverkstaden Rum i förändring Vi har utgått från talet 7, som är ett magiskt tal. Det omnämns i många sagor, sånger och sägner. Enligt gammal svensk tradition lägger vi 7 sorters

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Att lära sig läsa. Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER

Att lära sig läsa. Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER Att lära sig läsa Tips för en mjukstart på läsresan FRONT COVER 1 Det börjar hemma Text: Liv Engen Förut brukade man säga: Vi försöker hålla igen så gott det går; läsinlärningen får vara skolans jobb.

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskolelärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Kattens Janssons månadsbrev

Kattens Janssons månadsbrev Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS

Läs mer

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15 TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande

Läs mer

FIRST LEGO League. Stockholm

FIRST LEGO League. Stockholm FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Team Rocket Vi kommer fra Österbybruk Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 9 gutter. Vi representerer Österbyskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

FIRST LEGO League. Östersund 2012

FIRST LEGO League. Östersund 2012 FIRST LEGO League Östersund 2012 Presentasjon av laget Team Tåsjö Technic T.T.T. Vi kommer fra Hoting Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 2 jenter og 10 gutter. Vi representerer Strömsunds

Läs mer

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård. BOSTAD Hur bor du? Malin Fasth bor i Jonsered. - Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har :om mycket. Vi har också en stor trädgård. ^ ODe"tä7mycket

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer