Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.
|
|
- Karolina Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet vid Danderyds sjukhus Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm
2 Bakgrund Teoretiskt finns hypoteser om samband mellan skadelokalisation och trötthet och det har föreslagits att det subkortiko-frontala uppmärksamhetsnätverket spelar en viktig roll för uppkomst av trötthet (Chaudhuri & Behan, 2000). Detta har dock inte bekräftats i större studier. Målsättningen med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan skadelokalisation och graden av självskattad mental trötthet hos öppenvårdspatienter med förvärvad hjärnskada med olika diagnoser. 2
3 Deltagare Åttiotre patienter med diagnoserna stroke, subarachnoidalblödning, traumatisk hjärnskada (TBI) och hjärntumör genomgick teambedömning i öppenvården på Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Huddinge sjukhus under september juni Sextioen patienter (74%), 27 kvinnor och 34 män, mellan år (medel 48 +/- 13 år), hade skattat nivå av trötthet i Mental Fatigue Scale (MFS) och inkluderades. Tjugotvå patienter (26%) exkluderades pga att de inte skattat trötthet i MFS. Mediannivån på GOSE var 5, dvs. patienterna hade i genomsnitt en medelsvår hjärnskada. Det fanns ingen skillnad mellan inkluderade och exkluderade patienter avseende ålder, kön och utbildningsnivå. 3
4 Resultat Fyrtioen patienter (67%) uppfyllde kriteriet mental trötthet (MFS>10,5) medan 20 inte uppfyllde kriteriet. - Det fanns en signifikant skillnad i grad av trötthet beroende på skadelokalisation (p=.035) Patienter med posteriora och diffusa skador skattade mer trötthet än patienterna med subkortikala/frontala skador. - De mentalt trötta patienterna skattade signifikant mera nedstämdhet (p=.000) i HADS jämfört med icke trötta. 4
5 Strokegruppen (n=33) skattade lägre trötthet jämfört med de övriga grupperna (n=17 resp. n=11) (p=.004). Vi fann inget samband mellan mental trötthet och utbildningsnivå eller GOSE nivå. Däremot var de trötta patienterna yngre. Efter logistisk regression med skadelokalisation, ålder, diagnos och depression i modellen kvarstod endast depression som förklarande variabel till självskattad mental trötthet. 5
6 - Samtliga patienter som var deprimerade (HADS > 8) var trötta men mer än hälften (56%) av de trötta patienterna var inte deprimerade. 6
7 Slutsats Subkortikal/frontal skadelokalisation innebär inte ökad risk för självskattad mental trötthet. Mental trötthet mindre framträdande hos patienter med stroke än vid andra diagnoser. Depression den viktigaste förklaringen till självskattad trötthet. Samtliga deprimerade patienter upplevde sig mentalt trötta, men alla trötta patienter är inte deprimerade. Därför bör mental trötthet efter hjärnskada och depression betraktas som separata fenomen. Att samtliga deprimerade patienter också var trötta skulle kunna tolkas som att hjärnskaderelaterad depression är en riskfaktor för trötthet. I framtiden vore det kliniskt intressant att undersöka, i en utvidgad studie som inkluderar neuropsykologiska mått, vad som skiljer trötta deprimerade patienter från trötta icke deprimerade. 7
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,
Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna
Man måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Trötthet efter förvärvad hjärnskada och skadelokalisation. en explorativ studie
Trötthet efter förvärvad hjärnskada och skadelokalisation en explorativ studie Vetenskapligt arbete Klinisk neuropsykologi 2017 1 Sammanfattning Bakgrund: Trötthet är ett betydande problem efter förvärvad
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke
Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Märta Berthold Lindstedt, 20180914 Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm marta.berthold-lindstedt@sll.se Vem är jag? Bild
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm
CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm 20150521 Ca 60% av hjärnan arbetar på något sätt med synintryck Syn för glädje
Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden
Preliminärt konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: Syfte: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget, presentera
Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Aspekter på hur vi mäter fatigue vid lätta hjärnskador
Aspekter på hur vi mäter fatigue vid lätta hjärnskador Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Marika Möller Med dr, leg psykolog specialist i neuropsykologi marika.moller@sll.se Prevalens
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Demenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret
Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
KVALITETSREGISTER ECT
KVALITETSREGISTER ECT Inspirationsdag för psykiatriska verksamheter i Stockholms läns sjukvårdområde Tove Elvin, Registerkoordinator 2017-09-22 BEHANDLING MED ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL VS BEHANDLING MED
Kognitiva hjälpmedel för äldre
inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 VÅRA TALARE Hjälpmedelsinstitutet Ingela Månsson & projektledare Blekinge kompetenscentrum, Karin Chamoun & projektledare FOU Identifiera rätt hjälpmedel
Prehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik
Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder
Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen
Analysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
SF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-09-26 Västmanlands sjukhus Västerås Rehabiliteringsmedicin Sjukhus Ort Klinik Carin Persson & Wolfram Antepohl Inspektörer Gradering A
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS
Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS Antaganden, Malmö En stor del av antibiotika på sjukhus ordineras av kollegor utan
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!!??! Stora brister Undersökningar visar att personer som har fått en hjärnskada efter till exempel olyckor, fall eller sjukdom inte får
KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET
KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION
HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION LARS RÖNNBÄCK SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Hjärntrötthet/mental trötthet - ingen vanlig trötthet Tillgänglig energi normalt
Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017
1 Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017 Henna Hasson Ulrica von Thiele Schwarz Isabella Pistone Enheten för implementering och utvärdering, Centrum
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Vårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Onkologisk omvårdnad
Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer
Kan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?
Sköt om dig oc Efter hjärnskakning: Många som fått en hjärnskakning upplever att tiden efter inte riktigt fungerar som innan. Detta kan leda till funderingar och oro. I Sörmland finns ett vårdprogram för
Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Onkologisk omvårdnad
Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas
Behandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie
AFA Projektredovisning Dnr: 100045 2012-02-14 Behandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie Birgitta Johansson,
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Diagnosfördelning per ort och totalt
Appendix till årsrapport 2014 WebRehab Öppenvård Tabell 2 Diagnosfördelning per ort och totalt Borås Danderyd Gotland Halmstad Jönköping Karlstad Sahlgrenska Sandviken Skåne Sunderby Söderma nland Uddevalla
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Nils Lindefors
Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i
Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset
Ägarutskottet 2005-09-28 3 Bilaga 2 Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska universitetssjukhuset skall ansvara för landstingets riksoch regionsjukvård (exkl ögonsjukvård och
Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216
Slutrapport till Skyltfonden för forskningsprojektet: I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216 Kristina Alexanderson
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola
Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell
Rehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1 Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2 Resultat
Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård
Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård 3000 2500 Antal utskrivna över tid 2613 2382 2297 2730 2000 1903 1971 1902 1500 1000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stockholms sjukhem Mälargården Danderyd
Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden
Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,
Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta
DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:
DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello
Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin
1 Undersökning av arbetsmiljöfaktorer, välbefinnande och arbetsförmåga hösten 2011 hos doktorander vid Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet, Göteborg Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen
Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson
Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson Biomedicinsk analytiker, Med Dr. Nuklearmedicin, Linköping 2013-10-02 Bakgrund... Myokardscint
Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?
Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi
PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga
PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde
Vårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Jubileumssymposium Ellika Schalling
Jubileumssymposium 140614 Talstörningar hos vuxna -vad har gjorts hittills och vad behöver göras nu? Ellika Schalling, leg logoped, universitetslektor Enheten för logopedi Karolinska Institutet 140614
Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården
De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll
En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.
Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.