Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

Transkript

1 Sköt om dig oc Efter hjärnskakning: Många som fått en hjärnskakning upplever att tiden efter inte riktigt fungerar som innan. Detta kan leda till funderingar och oro. I Sörmland finns ett vårdprogram för patienter som upplever kroniska symtom efter ett mindre skalltrauma. Det består bland annat av en informationsbroschyr som finns på landstingets tre akutkliniker. Syftet är att berätta om vilka symptom man kan ha tiden efter skadan och hur man bör förhålla sig till dessa för att återhämtningen ska bli så optimal som möjligt. Marika Möller-Böhm, legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är författare till programmet. Kroppsliga symptom som ökad trötthet, huvudvärk, yrsel samt ljud- och ljuskänslighet är vanligast i början. Dimsyn, dubbelseende och koordinationssvårigheter kan också förekomma. Dessa symptom brukar ge med sig inom några dagar, ibland någon vecka. Ibland kan symptom som rör tankeverksamheten (kognitiva symptom) dröja kvar lite längre. Många upplever koncentrationssvårigheter, minnesnedsättning, svårigheter att hitta ord och att man tänker långsammare eller måste anstränga sig mera vid tankekrävande uppgifter. Svårigheter att hantera stress och känslomässiga förändringar som nedstämdhet, ökad irritabilitet och ilska är också relativt vanliga. Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom oftast är övergående. Läkningstiden varierar däremot mycket från individ till individ. Vad orsakar symptomen? Mycket talar för att symptomen har både kroppsliga och psykologiska orsaker. Man vet till exempel att om man haft flera hjärnskakningar tidigare kan läkningsprocessen ta längre tid och att oro och stress medför att symptomen håller i sig längre. Genom rätt förhållningssätt kan dock besvären minskas och återhämtningen påskyndas. De kognitiva symptomen brukar som tidigare nämnts dröja kvar något längre och kan kännas nog så obehagliga, vissa upplever t.o.m. att de förvärras när man återgått till arbetet/studierna. Detta beror inte på att man blivit sämre utan att kraven på hög prestationsförmåga ökat. Hur kan man själv påverka läkningsprocessen? 1. Håll en lagom aktivitetsnivå De första dagarna bör du undvika att under längre stunder titta på teve, läsa eller spela dataspel, men därefter är det bästa att återgå till ordinarie aktiviteter så fort symptomen avklingat. När du återgår till ditt arbete kan det vara bättre att öka arbetstiden successivt än att börja med heltid på en gång. Det samma gäller fritidsaktiviteter och andra dagliga verksamheter. Gör det du brukar göra, men med en lägre ambitionsnivå. Många upplever att de lättare blir trötta och att de fungerar sämre mot slutet av dagen. Lyssna på din

2 h bli bättre! kropp och ta en vilopaus om du är trött. Då du återgått till arbetet är det bättre att du jobbar i flera kortare pass än att du pressar dig under en lång period för att sedan ta en längre paus. 2. Reducera störningar I början kan det vara svårt att göra flera saker samtidigt och distraherande ljud kan kännas mycket störande. Därför kan det vara bra att i början stänga av radio, teve och högljudda apparater medan Du koncentrerar Dig på andra uppgifter. Så småningom minskar känsligheten för störande ljud. 3. Undvik alkoholkonsumtion och lev hälsosamt För att underlätta läkningsprocessen bör Du undvika att dricka alkohol så länge symptomen håller i sig. Regelbunden fysisk aktivitet, t.ex. promenader, har visat sig ha god effekt på koncentrationssvårigheter. Det är också bra att äta en välbalanserad kost och på regelbundna tider. 3. Undvik oro och stress Oro och stress kan förvärra symptomen. Vissa faktorer kan man inte rå över. Olyckan kanske skedde i samband med en stressig period i livet och olika människor har olika förmåga att hantera stressande situationer, men det är ändå viktigt att du undviker stress så mycket som möjligt genom att under den närmaste tiden kanske skjuta på vissa ansträngande arbetsuppgifter. Många upplever också att de har svårare att hantera stress efter en hjärnskakning och den första tiden är det vanligt att man reagerar med ilska och irritabilitet samt att man säger saker som man vanligen inte skulle säga och har svårigheter att ta beslut. Då detta händer kan det vara ett tecken på att du är överbelastad och tagit i för mycket och för tidigt. 5. Minska smärta Ibland kan huvudvärk och nacksmärta hänga kvar under en lång tid efter ett skalltrauma. Smärta i sig kan ge spänningstillstånd och stress och muskelspänning i t.ex. nacke kan bibehålla smärta. Även ur smärtsynpunkt är det således viktigt att undvika stress men kontakta din läkare om smärtan inte ger med sig. Kanske finns det anledning att remittera till sjukgymnast. Övrigt De allra flesta blir symptomfria inom en relativt kort tid. I fall kroppsliga symptom såsom huvudvärk, yrsel och förvärras, trots att du följt de rekommendationer du fått av din läkare, ska du givetvis åter kontakta sjukvården. Har du kvarstående kognitiva symptom, såsom nedsatt koncentrationsförmåga, svårt att hitta ord eller ökad uttröttbarhet, fortfarande tre månader efter skalltraumat bör du också vända dig till din läkare för att diskutera symptomen. Eventuellt kan det finnas anledning att remittera till en neuropsykolog. Hos neuropsykologen kan du få hjälp med att gå igenom symptomen och få råd om hur du ska hantera dessa. Svårt få remiss snabbt Problemet för de patienter som inte känner sig återställda är att snabbt få remiss för rehabilitering. Primärvården brottas med vakanser och hyrdoktorer som inte alltid är informerade om vilka möjligheter som står till buds. Detta medför att man kanske missar att remittera patienten för en utredning. Att möta någon som bagatelliserar problemen ger bara känslan att problemen inte tas på allvar. Enbart långa sjukskrivningar hjälper inte heller patienten utan medför snarare ökad stress och sämre självkänsla. Det säger Marika Möller Böhm, legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. En minoritet av de som får långvariga symptom har fått bestående hjärnskador. Med rätt hjälp kan man också minska konsekvensen av dessa. De flesta av dessa patienter kan också återgå i arbete men kanske med viss anpassning som reducerat arbetstempo eller kortare arbetsdag. Rehabiliteringen är, precis som vid svårare hjärnskador, individuell och anpassas för varje patient. Om patienten får hjälp i tid minskar man risken för problem som kan komma efter att man gått för länge med stress och lång arbetsfrånvaro. Får patienten hjälp i tid är prognosen mycket god för att man ska kunna återgå till ett bra och aktivt liv. Just nu pågår ett samarbetsprojekt med mellan neuropsykologer på rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken i Danderyd och rehab klinikerna i Sörmland kring patienter som upplever kroniska symptom efter hjärnskakning. Projektet syftar till att utveckla den neuropsykologiska utredningen så att vi blir bättre på att fånga upp subtila funktionsnedsättningar och de känslomässiga förändringar som vissa av dessa patienter upplever, säger Marika Möller Böhm. Ann Turlock

3 Motion i olika omfattning är bra för alla. För personer med symtom efter lätt hjärnskada kan fysisk aktivitet bidra till minskad trötthet och göra att man orkar med vardagen bättre. Men hur kommer man igång.? Hur kan sjukgymnasten bidra? Och vilken motion handlar det om? Bra med fysisk aktivitet efter lätt hjärnskada! 10 Efter exempelvis en hjärnskakning kan många problem uppstå även lång tid efter skadan. Minnet är sämre liksom koncentrationsförmågan. Värst är kanske den stora tröttheten som är en ständig följeslagare. Man orkar bara korta stunder i taget och behöver sedan vila och återhämta sig. De två viktigaste faktorerna för återhämtning efter en hjärnskada är hur stor skadan är, och var den sitter. Och viktigast av dessa två är vilken del av hjärnan som drabbats. Det är också mycket stor individuell skillnad hur man kommer igen efter en skada. Vissa med omfattande skador kan komma igen förvånansvärt snabbt medan andra har svårare trots att det bara är små områden som skadats. Just för personer med s k lätt hjärnskada är det ofta svårt att göra något medicinskt. Då kan det vara bra att stärka sig genom fysisk aktivitet på olika sätt. Ofta kan man få hjälp av sjukgymnast i exempelvis öppenvården. Bland annat med att lägga upp träningsprogram för att öva specifika förmågor om det behövs. Men även mer generellt med råd och stöd. Motion är bra - En förbättrad kondition gör att man blir piggare och därmed får lättare att klara av svårigheter - Forskning visar att det bildas fler nervceller vid fysisk aktivitet. Detta ger bättre minne och

4 större förmåga till inlärning. - Fysisk aktivitet lindrar smärta och gör dig kroppsligt starkare. - Minskar risken att drabbas av depression. Vad händer i kroppen? Vid träning aktiveras tunna nervtrådar som går från muskeln till det centrala nervsystemet. Denna aktivering ger upphov till en frisättning av endorfiner i hjärnan vilket förklarar varför muskelarbete ger upphov till en höjning av smärttröskeln, sänkning av blodtrycket och lyckokänslor. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet som bland annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, och kreativitet. Tillförseln av ämnet gör att vi känner oss pigga, levnadsglada och sorglösa. Dopamin frisätts när belöningscentrat aktiveras av positiva handlingar, rörelse eller medicin. Flera vetenskapliga studier visar att fysisk aktivitet har positiv effekt på personer med funktionsnedsättning. Man orkar mer vid sidan om träningen, man blir mindre trött och får ökad livskvalitet. Det viktigaste är att utgå från de individuella förutsättningar som finns och tillsammans med sjukgymnast lägga upp individanpassade träningsprogram. Sjukgymnasten är viktig i rehabiliteringsteamet. Sjukgymnastens uppgift är att bedöma, behandla och utvärdera effekten av insatt terapi riktad mot individens rörelse-, balans- och förflyttningsförmåga. Försiktigt i början Det är viktigt att ta det försiktigt i början och bara öka den fysiska aktiviteten i små steg, dels för att inte tröttna men också för att inte belasta kroppen onödigt mycket. Ofta är man oerhört trött efter exempelvis en hjärnskakning och det kan kännas motigt att ge sig ut och träna. Därför är det bra att börja med korta promenader eller något annat i liten dos. Motion efter stroke Efter en stroke kan ett träningsprogram senare i rehabiliteringen förbättra uthållighet och andra funktioner. Det kan också leda till ökat självförtroende att engagera och aktivera sig i fysiska aktiviteter. Träning på rullband har använts framgångsrikt för att höja strokepatienters syreupptagningsförmåga. Vid ett försök med 12 veckors cykelprogram ökade den fysiska uthålligheten och lägre puls vid konstant belastning uppmättes. Personerna rapporterade även stärkt självbild bättre allmänt välbefinnandet. Det verkade som om det ökade självförtroendet tillsammans med ökad uthållighet gav personen självtillit och energi att förbättra även andra aktiviteter. Det finns idag få möjligheter till fortsatt träning för personer med stroke efter utskrivningen. Många personer har fortfarande symtom och kan ha svårt att hänga med till exempel i ett vanligt jympapass. Risken att bli nedstämd, få sänkt livskvalitet på grund av sänkt kondition och styrka kan avhjälpas med att skapa träningstillfällen för personer med restsymptom efter stroke. Det är viktigt att göra sådana aktiviteter som man tycker känns bra och är roliga; till exempel promenader, dans, trädgårdsarbete, cykling, träning på rullband, rullstolskörning, gruppjympa och bassängträning. Källa: Fyss.se Den bästa träningen är den som blir av! Tillräcklig fysisk aktivitet är bra för alla, säger Åsa Liljenäs, sjukgymnast vid hjärnskaderehabiliteringens öppenvård i Uppsala. Den bästa träningen är den som blir av! Det är viktigt att ta hänsyn till vem man var innan skadan. Om man varit fysisk aktiv tidigare så är det kanske lättare att komma igång igen. Det kan också vara enklare att hitta former för träningen än dem som har en svårare skada med fler funktionsnedsättningar, menar Åsa Liljenäs. Men även den som har en lätt hjärnskada kan ha svårt med höga ljud och behöver träna i uu 11

5 en lugnare miljö i ett lugnare tempo. Man kan ju även vara lite nedsatt och ha balansproblem. Då kanske det inte längre går att cykla om det är halt. Då får man göra något annat istället, promenader fungerar oftast. Man ska välja något som passar en, till exempel styrketräning, lättare jympa, golf eller simning. Låt inte skadan hindra utan tänk; vad kan jag göra istället? säger Åsa Liljenäs. Vad kan då sjukgymnasten hjälpa till med? Vi kan hjälpa till med motivation, vara bollplank, att komma igång och planera för vad man kan göra. Det ska vara enkelt, man behöver inte krångla till det så mycket, avslutar Åsa Liljenäs. Ann Turlock Visste du att En normal hjärna vid födseln har mer än 100 miljarder hjärnceller. Cirka 20 miljarder av dessa celler dör innan vi fyller 70 år och betydligt fler om hjärnan blir utsatt för våld, alkohol, droger eller annan misshandel. Fysisk aktivitet (30 minuter 3 ggr/vecka) minskar risken för hjärnblödning. Risken för att bli dement minskar betydligt genom fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är också effektiv i både förebyggande syfte och som behandling av depression. 30 minuter 3 ggr/vecka. Det kan likställas med att ta antidepressiv medicin. Fysisk aktivitet har en anfallsförebyggande effekt på epileptiker. Stimulerande miljö ökar cellnybildningen i hjärnan efter stroke. Oavsett sjukdom, handikapp, ålder, kön, missbruk etc så är fysisk aktivitet en otroligt viktig ingrediens till ett snabbt tillfrisknande. 12 Fysisk aktivitet ökar antalet nya celler i den vuxna hjärnan En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att fysisk aktivitet ökar förmågan hos hjärnans stamceller att bilda nya nervceller. Det är de kroppsegna endorfinerna som ligger bakom nybildningen. I avhandlingen redovisas hur endorfiner reglerar nybildning av stamceller i minnescentrat hos vuxna råttor. Då odlade stamceller isolerade från minnescentrat stimulerades med endorfiner ökade deras förmåga att dela sig. Dessutom påverkade endorfinerna vilken typ av hjärncell som bildades. Studierna visar att stamcellerna själva kan producera endorfiner och därmed reglera sin egen utveckling. När råttorna frivilligt fick springa i hjul ökade antalet nybildade celler i minnescentrat. När forskarna blockerade kroppens endorfiner hos springande råttor minskade istället antalet nybildade celler. Om kroppen själv får reglera sitt eget morfin, endorfinerna, till exempel genom fysisk aktivitet uppkommer däremot en positiv påverkan på antalet nybildade celler. Denna forskning är ännu i sin linda och forskarna ska fortsätta studera hur förändrade nivåer av endorfiner i minnescentrat påverkar antalet nybildade celler. Världsledande i denna forskning har varit den tyvärr avlidne professorn Peter Eriksson.