Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?"

Transkript

1 Sköt om dig oc Efter hjärnskakning: Många som fått en hjärnskakning upplever att tiden efter inte riktigt fungerar som innan. Detta kan leda till funderingar och oro. I Sörmland finns ett vårdprogram för patienter som upplever kroniska symtom efter ett mindre skalltrauma. Det består bland annat av en informationsbroschyr som finns på landstingets tre akutkliniker. Syftet är att berätta om vilka symptom man kan ha tiden efter skadan och hur man bör förhålla sig till dessa för att återhämtningen ska bli så optimal som möjligt. Marika Möller-Böhm, legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är författare till programmet. Kroppsliga symptom som ökad trötthet, huvudvärk, yrsel samt ljud- och ljuskänslighet är vanligast i början. Dimsyn, dubbelseende och koordinationssvårigheter kan också förekomma. Dessa symptom brukar ge med sig inom några dagar, ibland någon vecka. Ibland kan symptom som rör tankeverksamheten (kognitiva symptom) dröja kvar lite längre. Många upplever koncentrationssvårigheter, minnesnedsättning, svårigheter att hitta ord och att man tänker långsammare eller måste anstränga sig mera vid tankekrävande uppgifter. Svårigheter att hantera stress och känslomässiga förändringar som nedstämdhet, ökad irritabilitet och ilska är också relativt vanliga. Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom oftast är övergående. Läkningstiden varierar däremot mycket från individ till individ. Vad orsakar symptomen? Mycket talar för att symptomen har både kroppsliga och psykologiska orsaker. Man vet till exempel att om man haft flera hjärnskakningar tidigare kan läkningsprocessen ta längre tid och att oro och stress medför att symptomen håller i sig längre. Genom rätt förhållningssätt kan dock besvären minskas och återhämtningen påskyndas. De kognitiva symptomen brukar som tidigare nämnts dröja kvar något längre och kan kännas nog så obehagliga, vissa upplever t.o.m. att de förvärras när man återgått till arbetet/studierna. Detta beror inte på att man blivit sämre utan att kraven på hög prestationsförmåga ökat. Hur kan man själv påverka läkningsprocessen? 1. Håll en lagom aktivitetsnivå De första dagarna bör du undvika att under längre stunder titta på teve, läsa eller spela dataspel, men därefter är det bästa att återgå till ordinarie aktiviteter så fort symptomen avklingat. När du återgår till ditt arbete kan det vara bättre att öka arbetstiden successivt än att börja med heltid på en gång. Det samma gäller fritidsaktiviteter och andra dagliga verksamheter. Gör det du brukar göra, men med en lägre ambitionsnivå. Många upplever att de lättare blir trötta och att de fungerar sämre mot slutet av dagen. Lyssna på din

2 h bli bättre! kropp och ta en vilopaus om du är trött. Då du återgått till arbetet är det bättre att du jobbar i flera kortare pass än att du pressar dig under en lång period för att sedan ta en längre paus. 2. Reducera störningar I början kan det vara svårt att göra flera saker samtidigt och distraherande ljud kan kännas mycket störande. Därför kan det vara bra att i början stänga av radio, teve och högljudda apparater medan Du koncentrerar Dig på andra uppgifter. Så småningom minskar känsligheten för störande ljud. 3. Undvik alkoholkonsumtion och lev hälsosamt För att underlätta läkningsprocessen bör Du undvika att dricka alkohol så länge symptomen håller i sig. Regelbunden fysisk aktivitet, t.ex. promenader, har visat sig ha god effekt på koncentrationssvårigheter. Det är också bra att äta en välbalanserad kost och på regelbundna tider. 3. Undvik oro och stress Oro och stress kan förvärra symptomen. Vissa faktorer kan man inte rå över. Olyckan kanske skedde i samband med en stressig period i livet och olika människor har olika förmåga att hantera stressande situationer, men det är ändå viktigt att du undviker stress så mycket som möjligt genom att under den närmaste tiden kanske skjuta på vissa ansträngande arbetsuppgifter. Många upplever också att de har svårare att hantera stress efter en hjärnskakning och den första tiden är det vanligt att man reagerar med ilska och irritabilitet samt att man säger saker som man vanligen inte skulle säga och har svårigheter att ta beslut. Då detta händer kan det vara ett tecken på att du är överbelastad och tagit i för mycket och för tidigt. 5. Minska smärta Ibland kan huvudvärk och nacksmärta hänga kvar under en lång tid efter ett skalltrauma. Smärta i sig kan ge spänningstillstånd och stress och muskelspänning i t.ex. nacke kan bibehålla smärta. Även ur smärtsynpunkt är det således viktigt att undvika stress men kontakta din läkare om smärtan inte ger med sig. Kanske finns det anledning att remittera till sjukgymnast. Övrigt De allra flesta blir symptomfria inom en relativt kort tid. I fall kroppsliga symptom såsom huvudvärk, yrsel och förvärras, trots att du följt de rekommendationer du fått av din läkare, ska du givetvis åter kontakta sjukvården. Har du kvarstående kognitiva symptom, såsom nedsatt koncentrationsförmåga, svårt att hitta ord eller ökad uttröttbarhet, fortfarande tre månader efter skalltraumat bör du också vända dig till din läkare för att diskutera symptomen. Eventuellt kan det finnas anledning att remittera till en neuropsykolog. Hos neuropsykologen kan du få hjälp med att gå igenom symptomen och få råd om hur du ska hantera dessa. Svårt få remiss snabbt Problemet för de patienter som inte känner sig återställda är att snabbt få remiss för rehabilitering. Primärvården brottas med vakanser och hyrdoktorer som inte alltid är informerade om vilka möjligheter som står till buds. Detta medför att man kanske missar att remittera patienten för en utredning. Att möta någon som bagatelliserar problemen ger bara känslan att problemen inte tas på allvar. Enbart långa sjukskrivningar hjälper inte heller patienten utan medför snarare ökad stress och sämre självkänsla. Det säger Marika Möller Böhm, legitimerad psykolog och specialist i neuropsykologi vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. En minoritet av de som får långvariga symptom har fått bestående hjärnskador. Med rätt hjälp kan man också minska konsekvensen av dessa. De flesta av dessa patienter kan också återgå i arbete men kanske med viss anpassning som reducerat arbetstempo eller kortare arbetsdag. Rehabiliteringen är, precis som vid svårare hjärnskador, individuell och anpassas för varje patient. Om patienten får hjälp i tid minskar man risken för problem som kan komma efter att man gått för länge med stress och lång arbetsfrånvaro. Får patienten hjälp i tid är prognosen mycket god för att man ska kunna återgå till ett bra och aktivt liv. Just nu pågår ett samarbetsprojekt med mellan neuropsykologer på rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken i Danderyd och rehab klinikerna i Sörmland kring patienter som upplever kroniska symptom efter hjärnskakning. Projektet syftar till att utveckla den neuropsykologiska utredningen så att vi blir bättre på att fånga upp subtila funktionsnedsättningar och de känslomässiga förändringar som vissa av dessa patienter upplever, säger Marika Möller Böhm. Ann Turlock

3 Motion i olika omfattning är bra för alla. För personer med symtom efter lätt hjärnskada kan fysisk aktivitet bidra till minskad trötthet och göra att man orkar med vardagen bättre. Men hur kommer man igång.? Hur kan sjukgymnasten bidra? Och vilken motion handlar det om? Bra med fysisk aktivitet efter lätt hjärnskada! 10 Efter exempelvis en hjärnskakning kan många problem uppstå även lång tid efter skadan. Minnet är sämre liksom koncentrationsförmågan. Värst är kanske den stora tröttheten som är en ständig följeslagare. Man orkar bara korta stunder i taget och behöver sedan vila och återhämta sig. De två viktigaste faktorerna för återhämtning efter en hjärnskada är hur stor skadan är, och var den sitter. Och viktigast av dessa två är vilken del av hjärnan som drabbats. Det är också mycket stor individuell skillnad hur man kommer igen efter en skada. Vissa med omfattande skador kan komma igen förvånansvärt snabbt medan andra har svårare trots att det bara är små områden som skadats. Just för personer med s k lätt hjärnskada är det ofta svårt att göra något medicinskt. Då kan det vara bra att stärka sig genom fysisk aktivitet på olika sätt. Ofta kan man få hjälp av sjukgymnast i exempelvis öppenvården. Bland annat med att lägga upp träningsprogram för att öva specifika förmågor om det behövs. Men även mer generellt med råd och stöd. Motion är bra - En förbättrad kondition gör att man blir piggare och därmed får lättare att klara av svårigheter - Forskning visar att det bildas fler nervceller vid fysisk aktivitet. Detta ger bättre minne och

4 större förmåga till inlärning. - Fysisk aktivitet lindrar smärta och gör dig kroppsligt starkare. - Minskar risken att drabbas av depression. Vad händer i kroppen? Vid träning aktiveras tunna nervtrådar som går från muskeln till det centrala nervsystemet. Denna aktivering ger upphov till en frisättning av endorfiner i hjärnan vilket förklarar varför muskelarbete ger upphov till en höjning av smärttröskeln, sänkning av blodtrycket och lyckokänslor. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet som bland annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, och kreativitet. Tillförseln av ämnet gör att vi känner oss pigga, levnadsglada och sorglösa. Dopamin frisätts när belöningscentrat aktiveras av positiva handlingar, rörelse eller medicin. Flera vetenskapliga studier visar att fysisk aktivitet har positiv effekt på personer med funktionsnedsättning. Man orkar mer vid sidan om träningen, man blir mindre trött och får ökad livskvalitet. Det viktigaste är att utgå från de individuella förutsättningar som finns och tillsammans med sjukgymnast lägga upp individanpassade träningsprogram. Sjukgymnasten är viktig i rehabiliteringsteamet. Sjukgymnastens uppgift är att bedöma, behandla och utvärdera effekten av insatt terapi riktad mot individens rörelse-, balans- och förflyttningsförmåga. Försiktigt i början Det är viktigt att ta det försiktigt i början och bara öka den fysiska aktiviteten i små steg, dels för att inte tröttna men också för att inte belasta kroppen onödigt mycket. Ofta är man oerhört trött efter exempelvis en hjärnskakning och det kan kännas motigt att ge sig ut och träna. Därför är det bra att börja med korta promenader eller något annat i liten dos. Motion efter stroke Efter en stroke kan ett träningsprogram senare i rehabiliteringen förbättra uthållighet och andra funktioner. Det kan också leda till ökat självförtroende att engagera och aktivera sig i fysiska aktiviteter. Träning på rullband har använts framgångsrikt för att höja strokepatienters syreupptagningsförmåga. Vid ett försök med 12 veckors cykelprogram ökade den fysiska uthålligheten och lägre puls vid konstant belastning uppmättes. Personerna rapporterade även stärkt självbild bättre allmänt välbefinnandet. Det verkade som om det ökade självförtroendet tillsammans med ökad uthållighet gav personen självtillit och energi att förbättra även andra aktiviteter. Det finns idag få möjligheter till fortsatt träning för personer med stroke efter utskrivningen. Många personer har fortfarande symtom och kan ha svårt att hänga med till exempel i ett vanligt jympapass. Risken att bli nedstämd, få sänkt livskvalitet på grund av sänkt kondition och styrka kan avhjälpas med att skapa träningstillfällen för personer med restsymptom efter stroke. Det är viktigt att göra sådana aktiviteter som man tycker känns bra och är roliga; till exempel promenader, dans, trädgårdsarbete, cykling, träning på rullband, rullstolskörning, gruppjympa och bassängträning. Källa: Fyss.se Den bästa träningen är den som blir av! Tillräcklig fysisk aktivitet är bra för alla, säger Åsa Liljenäs, sjukgymnast vid hjärnskaderehabiliteringens öppenvård i Uppsala. Den bästa träningen är den som blir av! Det är viktigt att ta hänsyn till vem man var innan skadan. Om man varit fysisk aktiv tidigare så är det kanske lättare att komma igång igen. Det kan också vara enklare att hitta former för träningen än dem som har en svårare skada med fler funktionsnedsättningar, menar Åsa Liljenäs. Men även den som har en lätt hjärnskada kan ha svårt med höga ljud och behöver träna i uu 11

5 en lugnare miljö i ett lugnare tempo. Man kan ju även vara lite nedsatt och ha balansproblem. Då kanske det inte längre går att cykla om det är halt. Då får man göra något annat istället, promenader fungerar oftast. Man ska välja något som passar en, till exempel styrketräning, lättare jympa, golf eller simning. Låt inte skadan hindra utan tänk; vad kan jag göra istället? säger Åsa Liljenäs. Vad kan då sjukgymnasten hjälpa till med? Vi kan hjälpa till med motivation, vara bollplank, att komma igång och planera för vad man kan göra. Det ska vara enkelt, man behöver inte krångla till det så mycket, avslutar Åsa Liljenäs. Ann Turlock Visste du att En normal hjärna vid födseln har mer än 100 miljarder hjärnceller. Cirka 20 miljarder av dessa celler dör innan vi fyller 70 år och betydligt fler om hjärnan blir utsatt för våld, alkohol, droger eller annan misshandel. Fysisk aktivitet (30 minuter 3 ggr/vecka) minskar risken för hjärnblödning. Risken för att bli dement minskar betydligt genom fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är också effektiv i både förebyggande syfte och som behandling av depression. 30 minuter 3 ggr/vecka. Det kan likställas med att ta antidepressiv medicin. Fysisk aktivitet har en anfallsförebyggande effekt på epileptiker. Stimulerande miljö ökar cellnybildningen i hjärnan efter stroke. Oavsett sjukdom, handikapp, ålder, kön, missbruk etc så är fysisk aktivitet en otroligt viktig ingrediens till ett snabbt tillfrisknande. 12 Fysisk aktivitet ökar antalet nya celler i den vuxna hjärnan En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att fysisk aktivitet ökar förmågan hos hjärnans stamceller att bilda nya nervceller. Det är de kroppsegna endorfinerna som ligger bakom nybildningen. I avhandlingen redovisas hur endorfiner reglerar nybildning av stamceller i minnescentrat hos vuxna råttor. Då odlade stamceller isolerade från minnescentrat stimulerades med endorfiner ökade deras förmåga att dela sig. Dessutom påverkade endorfinerna vilken typ av hjärncell som bildades. Studierna visar att stamcellerna själva kan producera endorfiner och därmed reglera sin egen utveckling. När råttorna frivilligt fick springa i hjul ökade antalet nybildade celler i minnescentrat. När forskarna blockerade kroppens endorfiner hos springande råttor minskade istället antalet nybildade celler. Om kroppen själv får reglera sitt eget morfin, endorfinerna, till exempel genom fysisk aktivitet uppkommer däremot en positiv påverkan på antalet nybildade celler. Denna forskning är ännu i sin linda och forskarna ska fortsätta studera hur förändrade nivåer av endorfiner i minnescentrat påverkar antalet nybildade celler. Världsledande i denna forskning har varit den tyvärr avlidne professorn Peter Eriksson.

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Ta hjärnskakningen på allvar!

Ta hjärnskakningen på allvar! Vardagen kallar! Torsdag morgon och allt är som vanligt igen. Vart tog semestern vägen? Och sommaren som svishade förbi i raketfart? Det är nu vi ska försöka ta vara på sommaren fast det blivit vardag

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin VLL

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Stroke longitudinell studie

Stroke longitudinell studie Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna

Läs mer

HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION

HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION LARS RÖNNBÄCK SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Hjärntrötthet/mental trötthet - ingen vanlig trötthet Tillgänglig energi normalt

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Fallrisk ja visst! men sen då???

Fallrisk ja visst! men sen då??? Fallrisk ja visst! men sen då??? Åsa Andersson Leg. sjukgymnast, medicine doktor Geriatriska kliniken Vad vet vi idag? Evidens Vad händer när vi blir äldre? Konsekvenser med avseende på fallrisk Fallförebyggande

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer