ARBETSPLAN 2017/19. Länna/Riala

Transkript

1 Reviderad augusti 2018 ARBETSPLAN 2017/19 Länna/Riala P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, Norrtälje Estunavägen barn.skolnamnden@norrtalje.se utbildningsnamnden@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O norrtalje.se n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T

2 2 (15) Invånaren först Vår värdegrund Vi arbetar för invånaren. I Norrtälje är vi lyhörda för möjligheter och lösningar som möter invånarens behov. Allas lika värde Alla har olika förutsättningar men lika värde. I Norrtälje respekterar vi alla individer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Höga förväntningar Vi har höga förväntningar på såväl medarbetare som invånare. I Norrtälje kan du förvänta dig en verksamhet med tydliga mål som möjliggör ett samhälle som är hållbart för framtiden. Vår verksamhetsidé Med fokus på lärandet ger Norrtälje kommuns barn och elever tillgång till en likvärdig förskola/skola som håller hög kvalitet. Vi arbetar aktivt med attityder till lärande för att alla ska förstå sambandet mellan att lyckas i skolan, nå framgång i arbetslivet och ha en god hälsa. Genom vår tilltro till att alla vill och alla kan kommer vi bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utbildningsnivån ska höjas Våra mål Alla elever ska bli behöriga till gymnasiet Titel BSN Andel som når gymnasiebehörighet, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman % 85 % 90 % 92 %

3 3 (15) Alla barn och elever ska få förutsättningar att nå eller överträffa sina kunskapsmål Det genomsnittliga meritvärdet ska höjas. Titel BSN Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Titel BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman % 80 % 82 % 85 % Titel Kommunal huvudman, Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs Invånarna ska känna sig trygga och säkra såväl hemma som i det offentliga rummet Alla elever ska känna sig trygga. Titel BSN Andel elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman % 68 % 72 % 75 %

4 4 (15) Utvecklingsområde 1: Delaktighet och motivation 1. Därför är detta ett utvecklingsområde: Resultaten av VågaVisa-enkäterna visar att eleverna, med stigande ålder, upplever att de har mindre inflytande och mindre möjlighet att påverka undervisningen. Elevernas nyfikenhet på lektionerna och motivation att lära avtar också med stigande ålder. Genom att öka elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen, tänker vi att även elevernas nyfikenhet i skolarbetet och motivation att lära ökar. Resultaten 2018 visar på både förbättrade resultat men också, på något ställe, lite lägre, vilket kan verka förbryllande eftersom arbetet med att öka elevernas delaktighet och motivation har varit i fokus. Jämförelse över tid är dock lite svårt med stöd av Våga Visa eftersom det är samma årskurser som besvarar enkäten och vi inte följer samma svarsgrupp över tid. Resultaten ger oss ändå en hint om var vi står. Resultaten 2018 visar att det påbörjade utvecklingsområdet behöver fortgå och att lärarna kollegialt behöver hjälpa varandra att arbeta mer med elevernas reella delaktighet och inflytande i undervisningen. Resultaten i Våga Visa: Åk 3: Jag är med och planerar mitt eget skolarbete: Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat % 80-87% Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter: Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat % % Åk 6 och åk 8 Skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer: Åk % 31-38% Åk 8 18% 30% Jag är med och planerar mitt eget skolarbete: Åk % 49-69% Åk 8 49% 53% Jag tar ansvar för mitt skolarbete: Åk % 83-92% Åk 8 74% 88%

5 5 (15) Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter: Åk % 54-69% Åk 8 36% 63% Jag är med och utvärderar undervisningen: Åk % 37-54% Åk 8 28% 40% 2. Detta vill vi åstadkomma: Ett övergripande mål i detta utvecklingsområde är att elevernas delaktighet och motivation i skolarbetet ska öka. Detta övergripande mål behöver dock specificeras för att kunna mätas och följas upp. Därför har vi valt ut några, för utvecklingsområdet relevanta, frågor ur den årliga VågaVisa-enkäten som eleverna besvarar och som därmed blir ett stöd i uppföljningen av det mer övergripande målet. a. Målkriterier utifrån Våga Visa-enkäten: Minst 90% av eleverna i åk 3 ska uppleva att: Vad? När? Hur? Jag är med och planerar mitt eget skolarbete (fråga 8) VT 2019 VågaVisa-enkäten Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter (fråga 9) VT 2019 VågaVisa-enkäten b. Målkriterier utifrån VågaVisa: Minst 80 % av eleverna i åk 6 och åk 8 ska uppleva att: Vad? När? Hur? Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer VT 2019 VågaVisa-enkäten Jag är med och planerar mitt eget skolarbete VT 2019 VågaVisa-enkäten Jag tar ansvar för mitt skolarbete VT 2019 VågaVisa-enkäten Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med VT 2019 VågaVisa-enkäten olika skoluppgifter Jag är med och utvärderar undervisningen VT2019 VågaVisa-enkäten 3. Följande insatser planerar vi att genomföra: I kunskapsöversikten Delaktighet för lärande (Skolverket 2015) lyfter professor Eva Alerby och bitr. professor Ulrika Bergmark, båda verksamma vid Luleå tekniska universitet, fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers

6 6 (15) inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning. Det framgår i forskningsöversikten att eleverna genom delaktighet och inflytande involveras i undervisningen och att motivation, ansvarstagande och lärande växer. De menar därför att sambandet mellan delaktighet och inflytande, lärande och ytterst kunskapsresultat, därför är centralt i skolan. För att lyckas nå det övergripande målet; elevernas delaktighet och motivation i skolarbetet ska öka handlar det till stor del om vad som händer i klassrummet, och med stöd i forskningen har vi enats om följande insatser; PLG och alla lärare läser kunskapsöversikten Delaktighet för lärande (Skolverket) Varje lärlag formulerar, lett av lärlagsledare, konkreta åtgärder för hur elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen ska öka. Minst en gång/termin ska eleverna ha mottagare för sitt skolarbete utanför den egna klassen det ska bli viktigt på riktigt. Regelbundna klassråd och elevråd, uppdaterad dagordning som stödjer arbetet kring ökad delaktighet Lärlag 4-6 och 7-9 planerar in minst ett ämnesövergripande tema/läsår. I de lägre skolåren sker det tematiska/ämnesövergripande arbetsområdena oftare. 4. Insatserna innebär följande möjligheter: Arbetet med Bedömning För Lärande (BFL) och det formativa arbetssättet, som är ett av våra utvecklingsområden, tangerar arbetet kring elevernas delaktighet och motivation. Arbetet med att eleverna ska bli ägare av sitt lärande, som nyckelstrategierna inom BFL möjliggör, går i samklang med ett arbetssätt där elevernas delaktighet och motivation ökar. Processerna i klassrumsarbetet skiljer sig dock åt på några plan. Forskningsöversikten Delaktighet för lärande (Skolverket 2015) visar också att ansvarsfördelningen i undervisningen är något som påverkar elevers motivation. Om elever blir inbjudna till delaktighet och inflytande över undervisningen; arbetsuppgifter, material, arbetssätt, redovisningsformer eller tempo i undervisningen, om eleverna ges tillfälle att välja hur och när olika aktiviteter ska göras, ökar deras intresse och engagemang för uppgifterna och det stärker deras ansvar för sitt eget lärande. 5. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Planerad insats PLG och alla lärare läser och fördjupar sig i kunskapsöversikten Delaktighet för lärande för att kunna driva frågorna i lärlagen Varje lärlag formulerar, lett av lärlagsledare, konkreta åtgärder för Utvärdering, när, hur, vem? Genomfört läsåret Genomfört läsåret

7 7 (15) hur elevernas delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen ska öka. Scheman som möjliggör längre lektionspass Minst en gång/termin ska eleverna ha mottagare för sitt skolarbete utanför den egna klassen det ska bli viktigt på riktigt. Regelbundna klassråd och elevråd, uppdaterad dagordning som stödjer arbetet kring ökad delaktighet Lärlag 4-6 och 7-9 planerar in minst ett ämnesövergripande tema/läsår. I de lägre skolåren sker det tematiska/ämnesövergripande arbetsområdena oftare. Genomfört läsåret Fler lärare, men inte alla, har hittat modeller för detta. Vi följer upp på nytt under HT 18. Lärlagsledare driver arbetet i sina respektive lärlag. Uppföljning i PLG och vid medarbetardialoger. Fler lärare har hittat modeller men inte alla. Vi följer upp på nytt under HT Lärlagsledare driver arbetet i sina respektive lärlag. Uppföljning i PLG och vid medarbetardialoger. Några ämnesövergripande teman har genomförts, men inte i alla lärlag. Vi följer upp på nytt under HT Lärlagsledare driver arbetet i sina respektive lärlag. Uppföljning i PLG och vid medarbetardialoger.

8 8 (15) Utvecklingsområde 2: Trygghet och studiero 1. Därför är detta ett utvecklingsområde: Trygghet och studiero är viktiga grundförutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Resultaten av VågaVisa-enkäterna visar att arbetet behöver stärkas ytterligare. Resultaten visar också att upplevelserna kring trygghet och studiero minskar något med stigande ålder, medan både eleverna i Riala skola och eleverna i de yngre skolåren på Länna i större utsträckning upplever trygghet och studiero. Resultaten 2018 visar att tryggheten har ökat i de flesta svarsgrupper, vilket är glädjande. Där resultatet är lägre är det ytterst marginellt. Trenden att de yngre eleverna upplever större trygghet och studiero består dock och vi behöver tänka extra på hur vi kan arbeta för att öka tryggheten bland våra äldre elever. Arbetet och organisationen på högstadiet är mer komplex, med olika ämneslärare och ämnessalar. Skolan är också en spegling av övriga samhället, och vi behöver stärka det gemensamma förhållningssättet och arbetssättet så att alla drar åt samma håll. En kommande fortbildningsinsats kring NPF kommer att stödja det arbetet. Utvecklingsområdet består därför och ger oss möjlighet att både stärka och bibehålla. Barn och skolnämnden har ett övergripande mål att 75% av eleverna ska känna sig trygga i skolan år 2019, ett resultat som vi uppnått. Vi vill dock nå längre än så. Resultaten i VågaVisa: Åk 3: Jag känner mig trygg i skolan: Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat % % Eleverna i min skola är snälla mot varandra: Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat % 80-91% I min skola säger vuxna till om någon säger eller gör något elakt: Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat % 80-96% Åk 6 och åk 8: Jag känner mig trygg i skolan: Åk % 77-85% Åk 8 72% 75%

9 9 (15) Eleverna i min skola är snälla mot varandra: Åk % 62-80% Eleverna i min skola respekterar varandra: Åk 8 64% 55% Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna: Åk % 80-85% Åk 8 46% 63% 2. Detta vill vi åstadkomma: Ett övergripande mål i detta utvecklingsområde är att trygghet och studiero ska öka, så att eleverna ska trivas i sin skola och att lärmiljön ska vara så beskaffad att eleverna erbjuds och även själva bidrar till de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Det övergripande målet behöver dock specificeras för att kunna mätas och följas upp. Därför har vi valt ut några, för utvecklingsområdet relevanta, frågor ur den årliga VågaVisa-enkäten som eleverna besvarar. a. Målkriterier utifrån Våga Visa-enkäten: 100% av eleverna i åk 3 ska uppleva att: Vad? När? Hur? Jag känner mig trygg i skolan VT 2019 VågaVisa-enkäten Eleverna i min skola är snälla mot varandra VT 2019 VågaVisa-enkäten I min skola säger vuxna till om någon säger eller gör något elakt VT 2019 VågaVisa-enkäten b. Målkriterier utifrån VågaVisa: Minst 90 % av eleverna i åk 6 ska uppleva att: Vad? När? Hur? Jag känner mig trygg i skolan VT 2019 VågaVisa-enkäten Eleverna i min skola är snälla mot varandra VT 2019 VågaVisa-enkäten Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna VT2019 VågaVisa-enkäten

10 10 (15) c. Målkriterier utifrån VågaVisa: Minst 80 % av eleverna i åk 8 ska uppleva att: Vad? När? Hur? Jag känner mig trygg i skolan VT 2019 VågaVisa-enkäten Eleverna i min skola respekterar varandra VT 2019 VågaVisa-enkäten Jag kan fokusera på skolarbetet under lektionerna VT2019 VågaVisa-enkäten 3. Följande insatser planerar vi att genomföra: För att nå det övergripande målet att eleverna ska känna sig trygga i skolan och att studieron i skolan ska öka handlar det till stor del om skapa en gemensam grund för förhållningssätt och bemötande, öka vår gemensamma förståelse och kunskap om hur vi ska möta och agera när olika situationer uppstår, samt att skapa goda gemensamma rutiner. Följande insatser planeras att genomföras; Central NPF-utbildning för alla lärare och all fritidspersonal ökad kunskap LäRa-möten, regelbundet i kalendariet för gemensamt och kollegialt lärande utifrån behov initialt elevhälsa i fokus Kurator och biträdande rektor arbetar aktivt tillsammans med ATT-gruppen, regelbundna möten planeras in i kalendariet Gemensam plan för föräldramöten så att elevhälsa, ATT-grupp, SYV, skolledning kan delta, samt andra aktörer som arbetar stödjande Tydliga överlämningar vid stadiebyte, där även Riala och PrEst-lärare deltar Fortsatt mixade undervisningsgrupper Länna/Riala-elever i praktiskt estetiska ämnen Riala-elever har kapprum när de har undervisning på Länna Gemensamt arbetsrum för lärarna på högstadiet, mer centralt beläget ökad trygghet Dubbelt lärarskap, flexibelt och behovsstyrt för att möta elevernas behov i undervisningen Översyn och revidering av skolans förväntansdokument och ordningsregler Leva Livet-dagar med åk 8 anpassas och planeras i god tid Mentorstid utökas och möjliggör för trivsel-och trygghetsskapande aktiviteter 4. Insatserna innebär följande möjligheter: Med ett helhetsgrepp och med insatser på olika plan vill vi på Länna/Riala skolor skapa de bästa förutsättningarna för lärande, trivsel och trygghet. En förutsättning för en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Mentorerna har där en central roll i sitt mentorsuppdrag, men vi behöver också arbeta för ökad samsyn och stärka den gemensamma värdegrunden. Elevhälsan ska också enligt förarbeten till skollagen bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa och även arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund

11 11 (15) samt arbetet mot kränkande behandling. I de insatser vi planerar att genomföra finns därför även elevhälsan med i arbetet. 5. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Planerad insats Central NPF- utbildning för alla lärare och all fritidspersonal ökad kunskap LäRa-möten, regelbundet i kalendariet för gemensamt och kollegialt lärande utifrån behov initialt elevhälsa i fokus Kurator och biträdande rektor arbetar aktivt tillsammans med ATT-gruppen, regelbundna möten planeras in i kalendariet Gemensam plan för föräldramöten så att elevhälsa, ATT-grupp, SYV, skolledning kan delta, samt andra aktörer som arbetar stödjande Tydliga överlämningar vid stadiebyte, där även Riala och PrEst-lärare deltar Fortsatt mixade undervisningsgrupper Länna/Rialaelever i praktiskt estetiska ämnen Riala-elever har kapprum när de har undervisning på Länna Gemensamt arbetsrum för lärarna på högstadiet, mer centralt beläget ökad trygghet Dubbelt lärarskap, flexibelt och behovsstyrt schemaläggs av skolledningen Översyn och revidering av skolans förväntansdokument och ordningsregler Leva Livet-dagar med åk 8 anpassas och planeras i god tid Mentorstid utökas och möjliggör för trivsel-och trygghetsskapande aktiviteter Utvärdering, när, hur, vem? Startar HT 2018 Genomfört läsåret och fortsätter Genomfört läsåret och fortsätter Genomfört läsåret och fortsätter Genomfört läsåret och är nu en förankrad rutin HT 17 vid schemaläggning, skolledning Genomfört läsåret och fortsätter Genomfört läsåret Genomfört läsåret och är nu en förankrad rutin Genomfört och görs löpande varje läsårsstart Genomfört läsåret Läsåret osäkert då ny skolkurator och skolsköterska börjar Genomfört läsåret och fortsätter

12 12 (15) Utvecklingsområde 3: Bedömning För Lärande 1. Därför är detta ett utvecklingsområde: Måluppfyllelsen i flera årskurser, främst de högre årskurserna, har varit låga i jämförelse med målvärdena för BSN. Det finns behov av att fortsätta utveckla arbetet kring extra anpassningar och det formativa arbetssättet för att öka elevernas måluppfyllelse. Forskning visar att lärarens undervisningsskicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat (Hattie 2011) och därför fortsätter vi fokusera och utveckla själva undervisningen och dess kärna. Lärarna har de senaste åren arbetat i olika utvecklingsinsatser bestående av Matematiklyftet (Skolverket), Betyg och bedömning (Karlstads universitet) och Läslyftet (Skolverket), men ett mer långsiktigt utvecklingsområde med gemensamma mål har inte riktigt formulerats. I samtal med förstelärare och lärlagsledare parallellt med övriga lärare framträder en bild av att det till viss del pågår ett arbete ute i klassrummen som grundar sig i forskning kring bedömning för lärande och formativ bedömning. Det behövs en gemensam bottenplatta att ta avstamp ifrån för att skapa samsyn och möjliggöra för kollegialt/kollektivt lärarande där alla lärare, med stöd i forskning, tillsammans och kollegialt utvecklar såväl undervisningens kärna som sitt formativa förhållningssätt kring undervisning och bedömning. Nedan följer en redovisning av tre olika resultatvärden, kopplat till BSN s mål. Elevernas resultat visar på en uppåtgående trend, vilket är glädjande, även om vi inte når BSN s målvärden, ännu. Det ger oss ändå en signal att vi är på rätt väg och att vi bör bibehålla detta utvecklingsområde, eftersom forskning tydligt visar att ett formativt arbets-och förhållningsätt har mycket stor inverkan på elevers skolprestationer. Utifrån Dylan Wiliam, John Hattie och även svensk bedömningsforskning (C. Lundahl, A. Jönsson m fl) har vi därför beslutat att de fem nyckelstrategierna som utgör viktiga komponenter för bedömning för lärande inte ska vara något som händer då och då i undervisningen, och beroende på vilken lärare som undervisar, utan arbetet behöver genomsyra alla lärares vardagspraktik och förhållningssätt. Bedömning För Lärande (BFL) blir därför ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde för enheten. Alla elever ska bli behöriga till gymnasiet BSN 80% 85% 90% 92% Länna resultat 75% 83% 89% Det genomsnittliga meritvärdet ska höjas, åk BSN Länna resultat 199,4 207,1 213,8

13 13 (15) Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen BSN 77% 80% 82% 85% Länna resultat 67% 63% 82% 2. Detta vill vi åstadkomma: Kunskapsresultaten ska höjas och elevernas måluppfyllelse ska öka, men hur ska det gå till? I detta utvecklingsområde spelar läraren en avgörande roll för att skapa de miljöer där lärandet sker. Det övergripande målet i utvecklingsområdet är att BFL och det formativa förhållningssättet ska vara väl integrerat i alla lärares undervisning. Detta behöver dock specificeras för att kunna mätas och följas upp. Därför har några, för utvecklingsområdet relevanta, målkriterier valts ut i den årliga VågaVisa-enkäten som eleverna besvarar. Vi har också formulerat några konkreta målkriterier utifrån de fem nyckelstrategierna inom BFL. Dessa bildar tillsammans ett stöd i uppföljningen av det mer övergripande målet. Lärarna ska också under HT 18 sjösätta/formulera en gemensam BFL-policy för att säkerställa att eleverna kommer att möta en undervisning som präglas av ett formativt förhållningssätt. Målkriterierna nedan kommer att följas upp varje år genom VågaVisa-enkäten som elever i åk 3, 6 och 8 besvarar. Målet på 90 % gäller till VT 2019, även om vi genom enkäterna får en uppföljning varje år. 2.1 Målkriterier utifrån VågaVisa: Minst 90 % av eleverna i åk 3 ska uppleva att: Vad? Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat 2019 Mina lärare förklarar vad jag ska % 90-96% kunna i de olika ämnena Mina lärare och jag pratar om hur det går för mig i skolan 100% % 2.3 Målkriterier utifrån VågaVisa: Minst 90 % av eleverna i åk 6 och åk 8 ska uppleva att: Vad? Resultat 2016 Resultat 2018 Resultat 2019 Jag vet vad jag ska kunna för att uppnå kunskapskraven i de olika Åk 6: % Åk 8: 64% Åk 6: 80-92% Åk 8: 68% ämnena Jag får veta hur det går för mig i Åk 6: 65-94% Åk 6: 80-92% skolarbetet Mina lärare och jag pratar om vad jag ska göra för att förbättra mina resultat Åk 8: 64% Åk 6: 62-81% Åk 8: 59% Åk 8: 73% Åk 6: 69-86% Åk 8: 63%

14 14 (15) Genom att årligen följa upp vissa kriterier i VågaVisa kan vi få en bild av att vi är på är på rätt väg. VT 2019 vill vi dock bredda uppföljningen och då avser vi att på ett tydligare sätt koppla uppföljningen till de fem nyckelstrategierna inom BFL (NS 1-5) och använda oss av enkät/intervju. Då är det elever i åk 4-9 som berörs, eftersom de allra yngsta eleverna kan ha svårt att sätta ord på de här processerna. 2.4 Målkriterier utifrån nyckelstrategierna: Minst 80 % av eleverna i åk 4-9 ska uppleva att de: Vad? När? Hur? förstår vad de ska lära sig och vad nästa steg i lärandet är (NS 1) HT 2019 Elevenkät och/eller intervju kontinuerligt och på olika sätt får visa var befinner sig i sitt lärande, exit tickets är ett bekant verktyg (NS 2) HT 2019 Elevenkät och/eller intervju kontinuerligt får feedback på sina prestationer med koppling till mål/kriterier och med recept för framtiden (NS 3) HT 2019 Elevenkät och/eller intervju är vana att både ge och få kamratrespons med tydlig koppling till lärandemål/kunskapskrav (NS 4) är vana vid självskattning, förstår sina styrkor och utvecklingsområden samt leder sina egna utvecklingssamtal (NS 5) HT 2019 HT 2019 Elevenkät och/eller intervju Elevenkät och/eller intervju 3. Följande insatser planerar vi att genomföra: De planerade insatserna är på olika plan, men utgår från aktuell forskning. Arbetet med bedömning för lärande (BFL) grundar sig i internationell forskning såväl som i svensk bedömningsoch skolforskning (Wiliam, Hattie, Lundahl, Jönsson m fl). Mycket av denna forskning handlar om kärnan i undervisningsprocesserna och sådant som iscensätts inom klassens ram; planering, genomförande och utvärdering/bedömning av elevernas lärande. Lärare behöver också ges möjlighet att i kollegiala sammanhang utveckla undervisningen i syfte att öka elevers lärande. Det kollegiala professionella lärandet behöver organiseras och struktureras med ett specifikt innehåll och ske kontinuerligt och långsiktigt (Ryve, Hemmi & Kornhall, 2016; Timperley, 2013). För att lyckas nå det övergripande målet att BFL och det formativa förhållningssättet ska vara väl integrerat i alla lärares undervisning, handlar det därför inte bara om vad som händer i undervisningen, utan också om hur vi organiserar för att lärarna ska sträva mot samma mål och kunna lära av varandra. Med stöd i forskningen inom bedömning för lärande, kollegialt lärande har vi enats om följande insatser; VT18-HT18 ingår alla lärare i kollegialt/kollektivt lärande med fokus på BFL, med konkreta mål utifrån respektive nyckelstrategi En BFL-policy formuleras och implementeras parallellt med BFL-arbetet

15 15 (15) En Länna/Riala-modell för elevledda utvecklingssamtal arbetas fram (med stöd av förstelärare/lärlagsledare/intresserade lärare) En gemensam grundform för bedömningsmatriser arbetas fram som stöd för lärarna att utveckla arbetet med BFL i sin undervisning 4. Insatserna innebär följande möjligheter: Det övergripande målet är att BFL och det formativa förhållningssättet ska vara väl integrerat i alla lärares undervisning. Detta är ett utvecklingsområde som enheten behöver arbeta med långsiktigt även om arbetet antar olika former olika läsår. Insatserna innebär också att det informella lärandet, dvs det lärande som sker erfarenhetsbaserat i arbetet, betonas och värdesätts vid sidan av kurser och formell kompentensutveckling. Den kompetens som enskilda lärare har och utvecklar sprids till andra lärare så att nya eller förbättrade sätt att arbeta integreras i fler lärares vardagspraktik. Det i sin tur stödjer arbetet mot högre måluppfyllelse. Det sätt vi organiserar oss på skapar förutsättningar för lärares lärande, där samarbete och tid för reflektion är två fundamentala betingelser för såväl det individuella som det gemensamma lärandet. Det är ett arbete som behöver bedrivas över tid och som på sikt får effekter på elevernas måluppfyllelse. 5. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Vi utvärderar det övergripande målet via årliga VågaVisa-enkäter och under HT 2019 med enkäter/intervjuer till elever i vissa årskurser. Själva insatserna följer vi upp enligt nedan. Planerad insats VT18-HT18 ingår alla lärare i kollegialt/kollektivt lärande med fokus på BFL, där konkreta mål utifrån respektive nyckelstrategi formulerats En BFL-policy tas fram/implementeras parallellt med BFL-arbetet Utvärdering, när, hur, vem? Jan 2017: BFL-brev till sig själv Jan 2019: BFL-enkät till deltagande lärare samt öppnar brevet som skrevs dec 2017 Löpande under arbetet med BFL, start HT 2018 i PLG En Länna/Riala-modell för elevledda utvecklingssamtal arbetas fram parallellt med BFL-arbetet (med stöd av förstelärare/lärlagsledare/intresserade lärare) En gemensam grundform för ämnesmatriser arbetas fram som stöd för lärarna att utveckla arbetet med BFL i sin undervisning En ny lärplattform (Unikum) sjösätts och däri kommer verktyg för utvecklingssamtal nu att finnas. Vi inväntar den och den process som tas fram i Skolfyren. Vår nya lärplattform Unikum förser oss med matriser och alla lärare SKA använda sig av verktygen i Unikum.