ARBETSPLAN 2017/19 GRUNDSKOLAN

Transkript

1 ARBETSPLAN 2017/19 GRUNDSKOLAN P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, Norrtälje Estunavägen barn.skolnamnden@norrtalje.se utbildningsnamnden@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O norrtalje.se n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T

2 2 (10) Invånaren först Vår värdegrund Vi arbetar för invånaren. I Norrtälje är vi lyhörda för möjligheter och lösningar som möter invånarens behov. Allas lika värde Alla har olika förutsättningar men lika värde. I Norrtälje respekterar vi alla individer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Höga förväntningar Vi har höga förväntningar på såväl medarbetare som invånare. I Norrtälje kan du förvänta dig en verksamhet med tydliga mål som möjliggör ett samhälle som är hållbart för framtiden. Vår verksamhetsidé Med fokus på lärandet ger Norrtälje kommuns barn och elever tillgång till en likvärdig förskola/skola som håller hög kvalitet. Vi arbetar aktivt med attityder till lärande för att alla ska förstå sambandet mellan att lyckas i skolan, nå framgång i arbetslivet och ha en god hälsa. Genom vår tilltro till att alla vill och alla kan kommer vi bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Våra mål Utbildningsnivån ska höjas Alla elever ska bli behöriga till gymnasiet Titel BSN Andel som når gymnasiebehörighet, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman % 85 % 90 % 92 %

3 3 (10) Alla barn och elever ska få förutsättningar att nå eller överträffa sina kunskapsmål Det genomsnittliga meritvärdet ska höjas. Titel BSN Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Titel BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman % 80 % 82 % 85 % Titel Kommunal huvudman, Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs Alla elever ska känna sig trygga. Invånarna ska känna sig trygga och säkra såväl hemma som i det offentliga rummet Titel BSN Andel elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman % 68 % 72 % 75 %

4 4 (10) Utvecklingsområde 1: Bedömning för lärande 1 Därför är detta ett utvecklingsområde: Vi har under lå jobbat i kollegialt lärande kring Dylan Williams teorier om Bedömning för lärande. Detta har fläckvis satt mycket goda spår i undervisningen men långt ifrån slagit igenom helt. Vi ser nu att metoder och förhållningssätt sakta sprider sig och förändrar den tidigare så summativa kulturen på skolan. Detta år behandlar vi Pauline Gibbons teorier om språkutvecklande lärande och vi finner att de båda gifter ihop sig alldeles utmärkt och håller således arbetet kring Bedömning för lärande levande och aktivt även fortsättningsvis. Vi tror på långsiktighet i mål. Detta arbete är starkt kopplat till vårt arbete med förhållningssätt och kultur på skolan och vi bedriver nu ett kulturarbete konstant och jämsides med att utveckla bl a Bedömning för lärande. Det är utlyft som ett specifikt mål därför att vi ser de stora och positiva effekterna i de klassrum där det finns etablerat. John Hattie listar Bedömning för lärande på 5:e plats på topplistan över insatser med störst effekt, 0,90. 2 Detta vill vi åstadkomma: Större elevaktivitet, större elevdelaktighet, större elevansvar för lärande, förbättrade resultat. 3 Följande insatser planerar vi att genomföra: Vi har under föregående läsår jobbat utifrån Dylan Williams bok Att följa lärande (2013, Studentlitteratur, Lund) i studiegrupper. Vi kopplar nu i de kollegiala studierna kring Gibbons teorier (Lyft språket lyft lärandet, 2010, Hallgren och Fallgren, Stockholm) ihop dessa med Williams. Lärare testar i klassrummet. Vi sprider aktivt en våga försöka våga floppa kultur på skolan, vi iscensätter en dela-kultur där lärare delger egna erfarenheter. Där har vi nu inbjudit till att även dela floppar med tillhörande reflektioner. En av lärarna kommer att driva en Flopp-serie under våren, med gästfloppare! Det kommer att behandla även andra pedagogiska utvecklingsområden.

5 5 (10) 4 Insatserna innebär följande möjligheter: Får vi detta att fungera fullt ut förväntar vi oss betydligt större elevaktivitet och motivation liksom ett större ansvarstagande för lärande och studier från elevens sida. Vi kan då höja både förväntningar och krav vilket i det långa loppet leder till ökat lärande till gagn för elev och samhälle. 5 Så här följer vi upp att vi har lyckats: Exittickets, utvärderingar, elevråd, i det korta perspektivet och elevresultat och ökat elevtryck p g av ökat antal sökande i det långa loppet. Utvecklingsområde 2: Stimulerande lärande 1. Därför är detta ett utvecklingsområde: Resultat i Våga Visa-enkäten visar låga siffror på detta område från elever och vårdnadshavare, ex Roslags elever 55% mot 62% i kommunen på frågan om lektionerna är intressanta, hos vårdnadshavare svarar 65% att de anser att eleven/barnet får utmaningar i skolan, 75% i kommunen. Undervisande personal ligger betydligt högre i sin självskattning, 93%. Detta uppvisar ett glapp som tydligt visar att elevers och vårdnadshavares förväntningar inte möts. Det visar också på vikten av att fortsätta förändra kulturen på skolan. Ett av mina tre honnörsord som rektor uttrycker detta i ordet "förhållningssätt". Vi jobbar för att ändra förhållningssätt i uppdrag och därtill lägga professionalitet, vilka är de två övriga honnörsorden. Vi är som synes övertygade om att stimulerande lärande bidrar till större utmaningar vilket är något ungdomar uttryckt önskemål om i rapporten "Norrtälje lär mer" (2016). Där uttrycker högstadie- och gymnasieungdomar att skolan i Norrtälje ställer för låga krav. 2.Detta vill vi åstadkomma: Vi vill göra skolan till en upptäcksplats för nya områden, nya kunskaper, nya förmågor och ny insikt om den egna förmågan och drivkraften. Förändrar vi undervisningens utformning så att den passar pojkar bättre, får ett större engagemang för skolan från alla elever, får lärare att inse att de är bästa resursen och breddar basen (dvs

6 6 (10) riktar undervisningen till en vidare målgrupp än bara mittenskiktet som Skolverket skriver om så fångar vi upp allt fler elever. Detta är både möjligt och mätbart. En tydlig indikation är ökad närvaro. Lyckas vi dessutom anpassa skolan för elever med funktionshinder kan vi också få ner andelen anmäld frånvaro som är för hög på vår skola. 3.Följande insatser planerar vi att genomföra: Vi jobbar med förhållningssätt och kultur på skolan, Vi har kontinuerligt kollegialt lärande (Hittills under min tid som rektor har vi som nämnts behandlat Dylan William (Formativ bedömning), som fortsatt ska förankras och utvecklas, och är nu inne i ett långsiktigt arbete kring Pauline Gibbons modeller och metoder. I litteraturen framställs hennes teorier som avsedda för nyanlända. De är för alla! Dels har vi en stor mängd språkfattiga svenska barn i skolan, dels passar mycket av hennes organiserande av undervisning elever med t ex ADHD. En av våra förstelärare har därför som uppdrag att jobba med speglingar och återkoppling till lärarna. Till hösten kommer vi att styra in skolans arbete mot Tematiskt arbete i betydligt högre utsträckning. Till att börja med ge organisatoriska förutsättningar såsom tjänstefördelning, schema och omorganisation av arbetslagen så att alla blir horisontella, förutom musiklaget. Den mötesordning som infördes då jag började som rektor är en första omorganisation för att möjliggöra Tematisk arbete och att öka effektiviteten. 4. Insatserna innebär följande möjligheter: Det Tematiska arbetet ger större sammanhang för eleven, personal kan samarbeta i betydligt högre utsträckning, större sammanhängande arbetstid ges för eleven vilket i sin tur ger ökad möjlighet att jobba meningsfullt digitalt och möjliggör studiebesök. Betydligt fler organisatoriska lösningar ges i det Tematiska arbetssättet då olika grupperingar möjliggörs utifrån vad som pågår och vilket syfte som eftersträvas. Elever i behov av stöd kan ges det i högre utsträckning då lärarna samarbetar och fler vuxna finns till hands. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Vi läser av elevaktivitet, närvaro, engagemang, utvärderar enkätsvar och ser hur elevresultaten faller ut.

7 7 (10) Utvecklingsområde 3: Värdegrund, förebyggande elevhälsa Därför är detta ett utvecklingsområde: Våga visa visar att elever och personal väl känner till skolans Trygghetsteam och deras arbete, men det är i mindre grad känt hos vårdnadshavare. Teamets existens och arbete behöver alltså tydliggöras. Kommunen har en ny värdegrund som är väl etablerad hos personal, dock inte lika känd hos elever och vårdnadshavare. Värdegrunden behöver alltså bli tydligare. Det betyder dock mer än att göra ett dokument välkänt. Vi vill fortsätta att ha trevliga elever och låg mobbningsfrekvens så då behöver vi fortsätta att arbeta aktivt för det liksom att synliggöra arbetet. Andelen anmäld frånvaro bedömer vi vara för hög vilket gör att det förebyggande elevhälsoarbetet behöver komma i fokus. Detta vill vi åstadkomma: En högre medvetenhet hos våra lärare om lärarens enorma betydelse i klassrummet. En ökad närvaro hos de elever som ofta sjukanmäls av sina VH. Inga hemmasittare. Följande insatser planerar vi att genomföra: Det innebär arbete kring ledarskap, utvecklad och anpassad undervisning som når betydligt fler elever. Det i sig innebär att jobba som pedagogisk ledare med förhållningssätt och kultur på skolan. Vi fortsätter att stötta personal med Öppen mottagning som ger coachning från EHT-teamet tre ggr/veckan till pedagoger. I början var det trögt, nu är det välbesökt. Pedagogerna har nu börjat axla ansvaret som ledare och slutat ropa på resursassistenter, istället har en av våra förstelärare uppdraget att jobba aktivt med spegling. Våra lärare har därmed klivit fram och vågat ta fram det självkritiska ögat och börjar efterfråga stöd och återkoppling på sin undervisning. Den tidigare försvarspositionen är borta. Detta har vi redan på

8 8 (10) gång men vi tror på långsiktighet och detta arbete behöver ges näring kontinuerligt, också framåt i tid. För att utveckla förhållningssätt och mod att testa nytt och utveckla sin pedagogik i klassrummet kommer vi under våren att ha en Våga floppa-serie: Maggis floppsåpa där en lärare, Maggi, bjuder på en ny flopp med tillhörande reflektioner en gång i månaden under ca 15 minuter. Hon kommer även att bjuda in gästfloppare. Ett Flipp-forum finns redan där jag försöker jaga bort Jante genom att få lärare att våga dela sina framgångsrika pedagogiska grepp. Lite tveksamhet har det varit men vi hoppas att fler törs! En annan förstelärare har tillsammans med biträdande rektor uppdraget att utveckla elevdelaktigheten och att hitta en fungerande meningsfull väg för delaktighet och kommunikation skola VH. Insatserna innebär följande möjligheter: Det senast nämnda, demokratiuppdraget, tror vi är en grundbult i tilliten och engagemanget för skolan i hemmen och genom det en utökad och förbättrad kommunikation hem-skola som i sin tur leder till ökat samarbete med hemmen, en så viktig resurs. Om våra lärare ökar tillgängligheten till lärande får vi än större arbetsro och meningsfullhet i skolan med förbättrat lärande och ökade resultat som effekt. Det långsiktiga målet är att ha starka, stolta ledare i varje klassrum som tar ansvar, analyserar sin undervisning och ständigt utvecklar. Vi är på väg. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Genom Våga visa, elevråd, resultat, medarbetarenkät, frånvarostatistik. Utvecklingsområde 4: Språk- och

9 9 (10) kunskapsutvecklande arbetssätt Därför är detta ett utvecklingsområde: Vi har många elever med svagt språk. Det handlar inte enbart om nyanlända elever utan även svenska. Vi vill ge alla elever möjligheten att bemästra ett språk väl i såväl tal som skrift. Brister det i orden och förståelsen gynnar det järnrör och knytnävar. Detta vill vi åstadkomma: Våra elever ska bemästra ett varierat och rikt språk där man kan anpassa sitt språk till mottagare och syfte, förstå språkets rikedom, betydelse och ytterst makt. Språket är en av förutsättningarna för en fungerande demokrati. Vi behöver rusta våra elever att klara det moderna samhället väl och kanske tom besitta förmågan att förändra det. Följande insatser planerar vi att genomföra: Vi jobbar detta läsår med Pauline Gibbons teorier, modeller och metoder för organiserande av språkutvecklande lärande. Vi lär genom kollegialt lärande en gång i veckan, däremellan testar lärarna praktiska modeller i klassrummet och reflekterar sedan tillsammans under ledning av tre förstelärare. Gibbons teorier ska gifta ihop sig med Dylan Williams teorier om bedömning för lärande som var förra årets fortbildning under vår sk Förkovringstid. Vårt jobb som pedagogiska ledare blir att driva på, lyfta fram, hålla i och ständigt utmana för att våra lärare ska se att detta behövs, det är viktigt och det ger utveckling och resultat. Även här, kanske mer än inom andra områden behöver vi arbete med kultur och förhållningssätt. Insatserna innebär följande möjligheter Många lärare har inte erfarenhet av att ta emot nyanlända i klassrummet och då behöver vi rusta dem bättre för det så att våra nyanlända får det bästa möjliga mottagandet. Det är vår förhoppning att denna insats ska ge lärarna en bra kunskapsplattform att stå på. Det finns också en förhoppning att alla lärarna ska uppmärksammas på språkets enorma betydelse. Det kommer då att genomsyra deras undervisning till gagn för alla elever, oavsett bakgrund.

10 10 (10) Så här följer vi upp att vi har lyckats: Vi ser elever som har en ökad språksäkerhet, förstår instruktioner bättre, läser och skriver bättre, kan argumentera och utveckla resonemang på en högre nivå vilket resulterar i förbättrade möjligheter som medborgare och bättre resultat för elev och skola. /Ann-Katrin Hegart