ARBETSPLAN 2017/19 GRUNDSKOLAN. Väddö skolor: Elmsta skola, Grisslehamns skola, Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan

Transkript

1 ARBETSPLAN /19 GRUNDSKOLAN Väddö skolor: Elmsta skola, Grisslehamns skola, Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, Norrtälje Estunavägen barn.skolnamnden@norrtalje.se utbildningsnamnden@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O norrtalje.se n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T

2 2 (12) Invånaren först Vår värdegrund Vi arbetar för invånaren. I Norrtälje är vi lyhörda för möjligheter och lösningar som möter invånarens behov. Allas lika värde Alla har olika förutsättningar men lika värde. I Norrtälje respekterar vi alla individer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Höga förväntningar Vi har höga förväntningar på såväl medarbetare som invånare. I Norrtälje kan du förvänta dig en verksamhet med tydliga mål som möjliggör ett samhälle som är hållbart för framtiden. Vår verksamhetsidé Med fokus på lärandet ger Norrtälje kommuns barn och elever tillgång till en likvärdig förskola/skola som håller hög kvalitet. Vi arbetar aktivt med attityder till lärande för att alla ska förstå sambandet mellan att lyckas i skolan, nå framgång i arbetslivet och ha en god hälsa. Genom vår tilltro till att alla vill och alla kan kommer vi bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Utbildningsnivån ska höjas Alla elever ska bli behöriga till gymnasiet Våra mål Titel BSN Andel som når gymnasiebehörighet, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman 80 % 85 % 90 % 92 %

3 3 (12) Alla barn och elever ska få förutsättningar att nå eller överträffa sina kunskapsmål Det genomsnittliga meritvärdet ska höjas. Titel BSN Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Norrsundsskolan 7-9 Titel Norrsundsskolan meritvärde i årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman 218 med anhöriginvandrare Titel BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman 77 % 80 % 82 % 85 % Titel Kommunal huvudman, Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 6 Elmsta skola årskurs F-6 Titel Andel som når kunskapskraven i alla 76% 79% 81% 85% ämnen årskurs 6 (11 ämnen) med nyanlända med nyanlända med nyanlända med nyanlända Grisslehamns skola F-6 Titel Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 6 (11 ämnen) 90% 100%/89% Beror på ev särskoleplac 100%/89% Beror på ev särskoleplac 100%/89% Beror på ev särskoleplac

4 4 (12) Björkö-Arholma F-6 Titel Andel som når kunskapskraven i alla 100% 98% Skolan finns ej Skolan finns ej ämnen årskurs 6 (11 ämnen) Norrsundsskolan 7-9 Titel Norrsundsskolan når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9, alla skolor i kommunen 82 % med anhöriginvandrare 90 % med anhöriginvandrare 85 % med anhöriginvandrare 90% med anhöriginvandrare Invånarna ska känna sig trygga och säkra såväl hemma som i det offentliga rummet Alla elever ska känna sig trygga. Titel BSN Andel elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan, alla skolor i kommunen Kommunal huvudman Elmsta skola Resultat från våga visa årskurs 3 och 5 Andelen elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan Grisslehamns skola Resultat från våga visa årskurs 3 och 5 Andelen elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan Björkö-Arholma Resultat från våga visa årskurs 3 och 5 Andelen elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan Norrsundsskolan Resultat från våga visa årskurs 8 Andelen elever som instämmer helt i att de känner sig trygga i skolan 65 % 68 % 72 % 75 % Värde 53% 80% 85% 90% Värde För få svar 100% 100% 100% Värde För få svar 100% Skolan finns ej Värde Skolan finns ej 62% 90% 95% 100%

5 5 (12) Väddö skolor Väddö skolor består av 3 F-6 skolor Björkö-Arholma skola, Elmsta skola, Grisslehamns skola inklusive fritidshem och Norrsundsskolan som är en 7-9 skola. Under nästa läsår har år 6 på Elmsta skola liksom detta läsår sina lokaler på Norrsundsskolan. Björkö-Arholma skola kommer endast att bedriva skola under vårterminen. På Väddö skolor arbetar vi och har som vår gemensamma målsättning att ge alla elever de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Detta gör vi genom att ha välutbildad och engagerad personal som brinner för sin profession. Vi arbetar med att lägga stor vikt vid relationen mellan elever, personal och föräldrar och ser samarbetet som en viktig del i elevernas utveckling. Med ett tydligt värdegrundsarbete på enheterna försöker vi att alltid ha eleverna i centrum och arbetar för en miljö där eleverna ska trivas och ges möjlighet till utveckling så långt som möjligt, i egen takt, utifrån varje individs förutsättningar. På ledningsnivå driver vi en nära samverkan mellan, och inom enheterna samt arbetar kontinuerligt med utveckling av verksamheterna. Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har samt vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår verksamhet utifrån uppdraget vi har från stat och kommun. Fakta om Väddö skolor Björkö-Arholma skola och fritidshem: är en liten byskola som ligger nära havet och med tillgång till en fantastisk natur som är en del av skoldagen. På skolan går det under läsåret 16/17 12st elever på skolan på fritidshemmet är 6st elever inskrivna. Skolan ska efter läsårets slut läggas ner och skolverksamhet kommer att bedrivas på Elmsta skola. Elmsta skola och fritidshem: ligger i Älmsta centrum vid kanalen som går genom Älmsta med dörren på ständig glänt till samhället och omvärlden. På skolan går det ht 164st elever och på fritidshemmet finns 109 elever inskrivna. Grisslehamns skola och fritidshem: är en liten skola med direkt närhet till skog och hav. Skolan är en skärgårdsskola med naturen och havet som en naturlig lärmiljö. På skolan går det ca på 41 elever och på fritidshemmet är 19 elever inskrivna. Norrsundsskolan är en liten högstadieskola mitt i Älmsta, där alla elever syns och erbjuder en omväxlande och stimulerande undervisning. Vi har hög måluppfyllelse och ett gott och tryggt klimat för alla våra elever. Vi tar emot många nyanlända elever och under läsåret utgör de 12% av våra elever. På skolan går ca 80st elever. Elevhälsan På skolorna finns ett elevhälsoteam som består av biträdande rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och våra två speciallärare. Elevhälsan träffas regelbundet för genomgång av elevärenden och uppföljning av särskilt stöd. Elevhälsan arbetar enligt Kolsva modellen en väg in och pedagogerna och fritids kan träffa elevhälsan regelbundet. Föräldrar och elever vänder sig till sin mentor/klasslärare om de vill komma i kontakt med elevhälsan som bokar tid enligt ett på skolan välkänt system. Väddö skolor jobbar med klassassistenter och inte med assistenter till en särskild elev.

6 6 (12) Elevhälsans personal finns för att stödja pedagogerna. I hela den kommunala grundskolan i Norrtälje finns tillgång till anpassade läromedel och lärverktyg. För att nämna några har vi tillgång till inläsningstjänst, Väddö skolor har ett eget talbokstillstånd, talsyntes, stavningsprogram och röststyrda textprogram. Det systematiska kvalitetsarbetet Den lokala arbetsplanen, som är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och utarbetas av skolans personal i samråd med elever. Den ska utvärderas och revideras kontinuerligt. Rektor och biträdande rektor leder denna process och beslutar om den lokala arbetsplanen tillsammans med skolans ledningsgrupp, PLG och arbetslagen. Vårdnadshavare informeras om den lokala arbetsplanen genom rektorsbrev, föräldramöten, samråd samt via under varje skola. På Väddö skolor jobbar vi kontinuerligt med att ge våra elever en god kunskapsutveckling. Vi vill skapa en lärande miljö för alla våra elever. Vi har välutbildad personal med ett öppet sinne och dörren på ständig glänt till samhället och omvärlden. Lärarna jobbar med extra anpassningar för att göra lärmiljön för eleverna så tillgänglig som möjligt. Pedagogerna utvärderar kontinuerligt sin undervisning och vid läsårsslut i juni gör pedagogerna ett pedagogiskt bokslut över året. På skolorna arbetar vi med 4st utvecklingsområden som presenteras närmare längre fram. Särskilt stöd, värdegrund elevinflytande över undervisningen och kollegialt lärande. Vision och Värdegrund Alla har rätt att vara lyckliga och känna trygghet- alla har rätt att lyckas! Det allra viktigaste för alla som har sin arbetsplats på Väddö skolor är att det känns tryggt att komma hit och att vara här. En grundförutsättning för en god lärandemiljö är att man trivs, känner glädje och är välkommen i en gemenskap. Ingen människa ska behöva vara rädd för övergrepp eller kränkningar. På skolorna är vi varandras arbetsmiljö och måste hjälpas åt att skapa goda relationer baserade på respekt och tolerans. Vi har alla ansvaret att uppfylla kraven vi har på oss i relation till andra människor. Vi vuxna, både personal och vårdnadshavare, har ansvaret att fostra eleverna till värderingar som uttrycker respekt och tolerans för alla de människor de dagligen möter och kommer att möta under resten av livet. Att utveckla en god självkännedom och ett gott självförtroende är en mycket bra förutsättning för att kunna möta andra och lära sig att se andras kvaliteter och tycka om och respektera deras olikheter. Det är en god grund för all inlärning av kunskaper utifrån individens förutsättningar. Att vi samarbetar under denna ansvarsfulla uppgift är viktigt och att både personal, elever och vårdnadshavare. Forskning för klassrummet Undervisningen vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Vad detta innebär har skolverket gjort en film om som fördjupar förståelsen för begreppen "vetenskaplig grund", "beprövad erfarenhet" och "evidens" på skolområdet. Länken till filmen är:

7 7 (12) Utvecklingsområde 1 Särskilt stöd Skollagen och läroplanen Lgr 11 uttrycker tydligt elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd. Därför är detta ett utvecklingsområde: Särskilt stöd är ett utvecklingsområde som vi har arbetat aktivt med under detta läsår och som vi i arbetade fram i Gaias transformationskarta och analyserade att vi behövde arbeta mer med. Det arbetet sträckte sig från och vi vill progressera och avsluta det arbetet. Vi har lagt upp arbetet i olika steg. Det som möte oss vårterminen 2014 var ett stort fokus på åtgärdande arbete och skolorna behövde arbeta mer med föräldrar och personal för att komma ifrån det synsättet och till ett främjande och förebyggande synsätt vilket tar tid. Under det förra läsåret arbetade vi en hel del med att utveckla det inre elevhälsogruppsarbetet och alla i elevhälsan deltog i SPSM utbildning; Att höja skolans elevhälsokompetens. Ett processarbete, för likvärdig utbildning. Det var en distanskurs som var processinriktad och byggde på ett aktivt deltagande av alla professioner under ett läsår. Arbetsuppgifterna var inriktade mot en konkret "egen" verksamhetsutveckling. Vi utvecklade gemensamt under läsåret en elevhälsoplan som dels lutade sig mot Norrtäljes elevhälsostrategi och var ett arbete vi ville förankra i den egna verksamheten genom arbetslagen. Vi har under läsåret utvecklat blanketter för extra anpassningar och pedagogisk kartläggning som gör arbetet med dem enklare för personalen. Varför vi initialt valde detta område att fördjupa arbetet i var dels att det lyste orange till rött i vårt pedagogiska bokslut läsåret 14/15. På Väddö skolor har vi ett underlag av diagnoser på 21-25% av eleverna. Det är högt jämfört med rikssnittet. Personalen behöver fortsätta att titta närmare på vad dessa diagnoser innebär och vad det dagliga mötet med eleverna säger personalen. På vilket sätt är diagnoserna ställda och under vilka förutsättningar. På vilket sätt ser vi på skolan på diagnoserna och hur arbetade vi på skolorna utifrån det. Ett arbete har påbörjadts för att underlätta individualiseringen runt dessa elever. En upplevelse av att lägga stor energi på varje elev utifrån ett givet mönster uppdagades och frågor i elevhälsan uppstod om hur vi skulle gå vidare och hur vi kunde arbeta på ett annat sätt. Kolsvamodellen en väg in har införts i elevhälsans arbete. Vi har tydliggjort rutiner och bokningar runt elevhälsans arbete. Med ögonen på våra resultat på skolorna vill vi öka vår måluppfyllelse och har på detta sätt mer möjlighet att synliggöra och därmed öka resultatet. Med tanke på det relativa låga värdet på våga visa enkäten gällande trygghet kommer vi att genomföra en egen enkät i alla årskurser för att kunna dra slutsatser. Har värdet påverkat den funktionella kvaliteten och på den andel elever som finns på skolan med behov av extra anpassningar och särskilt stöd både kunskapsmässigt och socialt behövde vi på skolan arbeta mer med arbetet runt särskilt stöd och bygga upp ett hanterbart systematiskt system för personalen som är lätt att administrera och dokumentera. Vi behöver

8 8 (12) också analysera resultaten inom området mer både vad gäller måluppfyllelse och trygghet på skolan. Vi har under det läsåret som gått genomfört utbildningar med föräldrar om hur man arbetar med hjälpprogram och hjälpmedel för att det ska förankras i utbildning. Vi vill analysera om det är något vi skulle göra återkommande. 1. Detta vill vi åstadkomma: Vårt är att höja resultaten och främja måluppfyllelse och göra kunskapsinhämtandet mer stimulerande. Väddö skolor kommer ha avstämningsperioder före läslov, jullov, sportlov och slutet av april. För att utvärdera hur länge ett stöd eller extra anpassning av undervisningen behövs innan man går vidare. Vi planerar för hur våra äldre eleverna själva ska kunna utvärdera sina extra anpassningar. 2. Följande insatser planerar vi att genomföra: Väddö skolor arbetar för att tydliggöra målen för eleverna genom samtal om pedagogiska planeringar och arbete med Dylan Wiliams nyckelstrategier samt arbete enligt James Nottingham konkreta idéer. Väddö skolor arbetar efter modell i SPSM:s utbildning som elevhälsan har deltagit i och arbetar med sina speciallärare på ett inkluderande sätt som utgår från klassrummet. 3. Väddö har utvecklat ett arbete tillsammans med en utbildad hundförare och läshund för att främst utveckla läsinlärning men arbetar med att på sikt få tag i sociala svårigheter Elevhälsan ger förslag på t.ex. inläsningstjänst, appar och annat material för att hjälpa klasslärare och mentorer med extra anpassningar och även handleder i olika arbetssätt som kan vara framgångsrika för elevernas kunskapsutveckling. Pedagogerna ger även förslag till varandra om material som har fungerat för dem utifrån elevernas behov. Arbetet med formativ bedömning samt analys av resultat fortsätter. 4. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Vi använder våra pedagogiska kartläggningar och extra anpassningar som grund för hur eleverna lyckas inhämta kunskap. Den pedagog som ansvarar för anpassningen gör den avstämningen och uppföljningen. Uppföljning sker även regelbundet genom diagnoser och tester i klassrumssituationen som analyseras av pedagogerna. Det kommer att mätas hur väl eleverna i en undervisningsgrupp når målen jämfört med en annan undervisningsgrupp på skolan och analyser kommer att göras av resultaten.

9 9 (12) Utvecklingsområde 2 Värdegrund Kap 1 i läroplanen Lgr 11 föreskriver skolans värdegrund och uppdrag. Ett av skolans främsta uppdrag är grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet. Därför är detta ett utvecklingsområde: Värdegrund är ett område som vi arbetar med på samverkan för att förankra i föräldragruppen att personal på skolan har samma uppfattning som vårdnadshavare. I resultatet i Våga Visa framkom vad föräldrar anser om verksamheten. Det har lett till ett större fokus på detta område. Vi har både i personalgruppen och i föräldrakollektivet arbetat med skolverkets sju timmar om värdegrunden. Vi har genomfört detta arbete och redovisat resultatet för båda grupperna för att de ska få en fördjupad förståelse för varandra och att de har liknande värderingar som stämmer överens med Lgr 11. Vi behöver arbeta vidare mer med främjande och förebyggande insatser och värdegrundsarbete. 1. Detta vill vi åstadkomma: Lägga till trivsel och traditioner på årshjulet som skapar sammanhållning och som främjar god kamratanda och uppmuntrar positivt ledarskap. T.ex. Kickoff i skolstarten, och Musikhjälpen innan jullov. Att bjuda in föräldrar till verksamheten, för att skapa en ömsesidig förståelse mellan personal, föräldrar och elever, i syfte att visa hur vi arbetar i skolan. Skapa särskilda veckor där vi lägger extra mycket tid på värdegrundsarbete i klasserna och tillsammans på skolan, vid skolstart och till jullov då eleverna ofta är mer oroliga. Vi behöver specificera bestämda tidsperioder för uppföljande av trivselenkät och kartläggning av skolgården och raster. 2. Följande insatser planerar vi att genomföra: Kurators förebyggande och främjande arbete i grupperna har förstärkts. Vi behöver fortsätta med dessa insatser för att på längre sikt se vad det ger för utslag i återkopplingen. Vi behöver arbeta mer aktivt med redovisningar m.m. över klassgränser/förskola/skola. Vi ska ha en aktiv plan inför övergångar mellan de olika stadierna och vid lärarbyten (inskolningar och överlämnande samtal). Det finns en fungerande plan mellan förskola och förskoleklass som har fungerar bra. Vi behöver uppgradera utifrån den så att det fungerar i alla stadie/skolövergångar. Väddö skolor behöver arbeta för att personal och föräldrar förstår varandras olika roller och arbetar för samma uppfattning/liknande värderingar. Med ett aktivt utbyte av värderingar genom exempelvis enkäter, samverkan, gemensamma aktiviteter och rektorsbrev kan vi försöka uppnå detta. De äldre eleverna behövs en ha återkommande avstämning i klassen under mentorstid (varannan vecka). 3. Insatserna innebär följande möjligheter: En större upplevd arbetsro i alla klasser och att alla ska får komma till tals. Att raster fungerar på ett fungerande sätt för elever och personal.

10 10 (12) 4. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Genom att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och planen mot kränkande och diskriminerande behandling och genom uppföljning och analys av trivselenkät. Att alla personal, elever och vårdnadshavare hittar Likabehandlingsplanen Planen mot diskriminerande och kränkande behandling. T.ex. Avstämning på gruppnivå: Kolla av läget i klassen: Hur är arbetsron i klassen? Snabb överblick: tummen upp, tummen ner, tummen mitt emellan. Ställa följdfrågor oavsett resultat. T.ex. om tummen ner; Vad är problemet? Kan vi göra något åt det? Kan ni göra något åt det? Vad kan vi hjälpa er med? Kan vi få bättre resultat till nästa tillfälle? Om tummen upp; Vad är det som är bra? Vad tror ni är orsaken till att det har gått bra? Avstämning på individnivå: Klassråd/Mentorsbok där elever enskilt kan förmedla vad som behöver förbättras, vad som är bra? Alla komma till tals: Alla i lärarkollegiet jobbar mot samma mål. Ha en stående punkt på dagordningen för arbetslaget. Diskuterar pedagogik och didaktik; Hur gör vi? Dela med oss av framgångsrika metoder. Vad funkar? Ska vi testa något annan metod? Vad kan vi göra på gruppnivåer respektive individnivå?

11 11 (12) Utvecklingsområde 3 Elevers inflytande över undervisningen: I Lgr 11 står Elevernas ansvar och inflytande 2.3. Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningar. Därför är detta ett utvecklingsområde: Elevers inflytande över undervisningen är ett område vi i verksamheten har sett ett behov av att utveckla. Det är något vi har kunnat utläsa av våga visa enkäten som inte visas i resultaten ovan. Vi har en upplevelse att eleverna likställer inflytande med att bestämma vad de ska utföra. 1. Detta vill vi åstadkomma: Vi behöver synliggöra för eleverna vad som är inflytande över undervisningen och kommer därför att arbeta med det under kommande läsår. Av utvärderingar i år har vi kunnat utläsa att det är ett område vi behöver arbeta med och vi behöver tydliggöra och synliggöra för eleverna vad inflytande innebär. För att påverka måluppfyllelse behöver vi arbeta med motivation för lärande och en väg till att öka motivationen är att i alla undervisningstillfällen påpeka vad inflytande är och påvisa det i den situationen. Enkel enkät kommer utformas med två till tre frågor 4ggr/år (v. 42, v 49, v. 8, v.18). 2. Följande insatser planerar vi att genomföra: Vi ska arbeta för att elever är med och planerar sin undervisning. Att eleverna genom egenbedömning ska kunna ta beslut om vart de ska nå med sin egen inlärning. Bygga upp en förståelse för vad elevinflytande över undervisningen bland annat kan handla om: som vilket läromedel som ska användas, i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras, vilka arbetsformer man ska använda eller på vilket sätt en uppgift ska redovisas. Det är viktigt att pedagogerna talar samma språk till eleverna, vi säger elevinflytande och inte påverka. Vi talar om demokratiska beslut och att de har genom det möjlighet att påverka, dvs att de har elevinflytande. Vi kommer att arbeta med all personal via lärportalen på skolverket och med modulen under skolans värdegrund Delaktighet och inflytande i undervisningen och kommer då vi avslutat den analysera resultatet i undervisningen. 3. Insatserna innebär följande möjligheter: Större motivation till lärande och förståelse för vad elevinflytande innebär. 4. Så här följer vi upp att vi har lyckats: Uppföljning sker regelbundet genom diagnoser och matriser i klassrumssituationen. Hur väl eleverna trivs i skolan och deras delaktighet och motivation i undervisningen. Utvärderingen och analys av enkäten. Utvärdera undervisningen ofta om vilket område de har kunnat haft inflytande över. Planera och utvärdera arbetsområden efter enkel mall där eleverna själva får uttrycka hur det vill arbeta. Diskutera på föräldramöte om vad elevinflytande och föräldrarinflytande är. Vi kan inte välja bort och inte lägga till men vi kan påverka hur vi ska arbeta med vår måluppfyllelse.

12 12 (12) Utvecklingsområde 4 Kollegialt lärande När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Därför är detta ett utvecklingsområde: Kollegialt lärande har främst letts av lågstadieläraren på lågstadiet. På ett strukturerat sätt har man gjort besök hos varandra för att titta på en viss del och sedan pratat om det då undervisning inte har pågått. Gemensamt har man analyserat sin undervisning och varför man har gjort som man har gjort samt hur man hade kunnat göra annorlunda. Det har påverkat resultaten och personalens/elevernas arbetsmiljö på ett positivt sätt. Det kollegiala lärandet påverkar även stimulationsnivån på undervisningen och det har utarbetats ett dokument att under terminerna arbeta tillsammans i grupper i arbetslaget och tillsammans arbeta med att analysera undervisningen. Matematiklyftet har påverkat oss positivt och ser fram läslyftet läsåret 17/18. 1 Detta vill vi åstadkomma: Genom att planera arbetsområden och teman vi ska arbeta med gemensamt och bestämma tidsperioder för dem som möjliggör att vi kan låna material av varandra. Under våren friställa en av pedagogerna i klassrummet för observationer av en kollega. Observationerna ska ske på förutbestämda områden och med tid till uppföljning efteråt. 2 Följande insatser planerar vi att genomföra: Observera varandras ledarskap och diskutera vad vi ser. Vi vill observera hur vi ger instruktioner eller hur vi använder vårt språk tex hur vi använder matteorden. 3 Insatserna innebär följande möjligheter: Pedagogiska diskussioner om kunskapskrav, matriser, formativ bedömning, undervisning och genomförande. 4 Så här följer vi upp att vi har lyckats: Kollegialt lärande påverkar i längden den allmänna måluppfyllelsen. Vi mäter resultatet av den allmänna måluppfyllelsen och ser om det har lett till en förbättring.. Vi har påbörjat en gemensam kompetensutveckling för att dels påverka alla våra utvecklingsområden. Det arbetet innebär att vi arbetar och utvecklar vårt arbete digitalt tillsammans. Vi arbetar med one note klassanteckningsböcker och synliggör för både elever, vårdnadshavare och organisation arbetet i skolan. Under våren deltar vi i en kompetensutveckling för att använda våra lärplattor och digitalt lärande mer effektivt.