Konsekvensutredning av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (54) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sara Magnusson Väg och järnväg Enhet Trafikant Trafikantregler Konsekvensutredning av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen Transportstyrelsens förslag: Att Transporstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen. Att Transportstyrelsen föreslår nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg (se separat konsekvensutredning). Transportstyrelsen föreslår samtidigt att upphäva Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4, senast ändrad genom TSFS 2013:50) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten vid samma tidpunkt som de nya föreskrifterna ovan träder i kraft. Efter en genomgång av nuvarande föreskrifter har följande problem noterats: - De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om hälsokrav för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på verksamhetsutövaren som även regleras i andra lagar och föreskrifter. Det förekommer därmed dubbelreglering. - De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd är inte ändamålsenliga eller flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att de nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade och inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och hälsotillstånd kopplat till säkerheten. TS2503, v03.00, Nuvarande föreskrifter tar inte heller i tillräcklig grad hänsyn till det ansvar som verksamheterna själva har genom sina säkerhetsstyrningssystem vilket inte är optimalt med tanke på att det är verksamhetsutövarens ansvar att endast personer som är fysiskt och psykiskt lämpliga arbetar med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det ligger inte heller helt i linje med den europeiska lagstiftningen.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (54) - När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg, verksamheter som idag är separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519) och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157). Det finns således ett behov av att revidera föreskrifterna så att regelverket blir harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot dagens regler och praxis. A. Allmänt I järnvägslagen (2004:519) finns regler om att arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten enbart får utföras av den som med hänsyn till hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig. Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag får inte tilldela någon person arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utan att denna genomgått en läkarundersökning som utvisar att det inte finns några hinder av hälsoskäl. Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten ska regelbundet och i övrigt vid behov genomgå läkarundersökning. Verksamhetsutövaren får stänga av den som inte följer ett åläggande att genomgå en läkarundersökning från nämnda arbetsuppgifter. I järnvägslagen regleras också straffbestämmelser, bland annat om man i sin verksamhet anlitar någon som inte kan anses vara lämplig att utföra arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, till exempel med hänsyn till hälsotillstånd. 1 Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska som en del av sitt säkerhetsstyrningssystem ha ett kompetensstyrningssystem för personal som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. I kompetensstyrningssystem ska de ha urvalsprinciper för psykisk och fysisk lämplighet. I systemet ska även ingå förfaranden som ser till att personalen kontinuerligt har den medicinska och psykologiska lämpligheten som krävs vid utförandet av sina arbetsuppgifter. 2 1 Järnvägslag (2004:519) 2 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:34) om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd samt järnvägsföretag med säkerhetsintyg 3 och 4, Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg, bilaga II avsnitt N samt Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg, bilaga II avsnitt N

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (54) Infrastrukturförvaltare av industrispår och järnvägsföretag med nationellt säkerhetstillstånd ska också ha ett säkerhetsstyrningssystem med förfaranden som säkerställer att de som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är lämpliga med hänsyn till deras hälsotillstånd. De ska ha de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet bland annat angående hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. 3 Det är järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltarens ansvar att enbart personer som uppfyller ställda hälsokrav får arbeta med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten innehåller närmare bestämmelser om hälsa och hälsoundersökning för denna personal. De befintliga föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2001 och ändrades till viss del av Transportstyrelsen år , men har sedan dess i största delen varit oförändrade (förutom en ändring med anledning av att kraven om hälsa och hälsoundersökning i EU-förordningen 2015/995, nedan kallad TSD Drift 6, började gälla den 1 januari 2019). Möjligheten för medlemsländerna i EU att ha nationella säkerhetsregler regleras i nya järnvägssäkerhetsdirektivet 7. Direktivet reglerar både när befintliga nationella säkerhetsregler ska fortsätta gälla och när medlemsländerna kan införa nya nationella säkerhetsregler. Av direktivet framgår att nya nationella säkerhetsregler får införas när regler om krav som gäller personal som utför arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten, inbegripet urvalskriterier, fysisk och psykisk lämplighet samt yrkesutbildning, ännu inte omfattas av någon TSD eller av lokförardirektivet. Just nu pågår en stor omarbetning av järnvägslagen med tillhörande förordning. Transportstyrelsen har föreslagit att begreppet arbetsuppgifter 3 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:29) om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare av industrispår och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:33) om nationellt trafiksäkerhetstillstånd 4 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:50) om ändring av Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 5 Transportstyrelsen föreskrifter (TSFS 2018:95) om ändring i Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten 6 Kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska Unionen 7 Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (54) av betydelse för säkerheten ändras till begreppet säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen anser att en förändring är viktig eftersom att säkerhetskritiska arbetsuppgifter är det begrepp som används i EU-lagstiftning. I sak innebär inte förändringen av begreppet någon skillnad. I föreskriftsförslaget samt fortsatt nedan kommer därför begreppet säkerhetskritiska arbetsuppgifter att användas genomgående. I likhet med vad som gäller för lagen innebär ändringen av begreppet inte någon förändring i sak i förslaget till föreskrifter. 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? De nuvarande föreskrifterna om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten är föråldrade och inte anpassade till dagens reglering inom järnvägen när det gäller till exempel den omfattande regleringen om säkerhetsstyrningssystem. Närmare krav om hälsa och hälsoundersökning (utöver järnvägslagen) är dock nödvändiga för säkerheten eftersom arbetsuppgifterna inom järnvägen är riskfyllda och komplexa. Eftersom de nuvarande föreskrifterna har funnits i så pass många år har hela föreskriften setts över för att utreda om kraven fortfarande är aktuella och tillämpbara i sin utformning. I arbetet med översynen av föreskrifterna har följande problem noterats. 1.1 Dubbelreglering De nuvarande föreskrifterna innehåller delar som inte handlar om hälsokrav för beskriven personal. Dessa regler handlar istället om krav på verksamhetsutövaren. Vissa av kraven är av sådan art att de borde tas om hand av verksamhetsutövaren i dennes säkerhetsstyrningssystem. Det har visat sig att en del av kraven redan regleras i andra föreskrifter och lagar. Utifrån detta behöver de nuvarande föreskrifterna ändras så att det inte förekommer dubbelreglering. 1.2 Inte ändamålsenliga eller flexibla De nuvarande föreskrifterna om hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter är inte ändamålsenliga eller flexibla. Föreskrifterna utgår från sjukdom/diagnos vilket innebär att vissa sjukdomar eller diagnoser utgör direkta hinder för en person att arbeta med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att de nuvarande reglerna till sin utformning är för schablonmässigt utformade och inte nyanserade utifrån en riskbedömning av arbetsuppgiften och hälsotillstånd kopplat till säkerheten. Det är sjukdomen/diagnosen istället för konsekvenserna av denna som utgör hinder för att arbeta med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Om en person har en sjukdom/diagnos som enligt föreskrifterna utgör hinder, kan personen idag ansöka om

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (54) undantag från föreskrifterna hos Transportstyrelsen. Handläggning av ansökan tar i genomsnitt cirka 45 dagar, vilket betyder att personen (om denne beviljas undantag från föreskrifterna) hindras från att utföra sitt arbete under cirka 1,5 månader. I de flesta fall, cirka 95%, beviljar Transporstyrelsen idag ansökningarna om undantag. Det tyder på att kraven i föreskriften är för stränga och inte ändamålsenliga i sin utformning. 1.3 Förskjutet ansvar Järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares verksamhet ska omfattas av ett säkerhetsstyrningssystem. Regleringen om säkerhetsstyrningssystem är ett harmoniserat krav i hela Europa. Genom säkerhetsstyrningssystemet ska verksamheterna hantera sina risker för att trygga en säker verksamhet. Nuvarande föreskrifter tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det ansvar som verksamheterna själva har genom sina säkerhetsstyrningssystem vilket inte är optimalt med tanke på att det är verksamhetsutövarens ansvar att endast personer som är fysiskt och psykiskt lämpliga arbetar med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det ligger inte heller helt i linje med den europeiska lagstiftningen. 1.4 Olika lagstiftning När de nuvarande förskrifterna trädde i kraft reglerade dåvarande järnvägssäkerhetslagen samtliga spårtrafiksystem: järnväg, tunnelbana och spårväg. Detta innebär att föreskrifterna idag reglerar verksamheter inom järnväg samt verksamheter inom tunnelbana och spårväg. Dessa verksamheter är idag separerade i två olika lagar: järnvägslagen (2004:519) och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157). Det kan därför bli otydligt för branschen att identifiera vad som gäller för just deras verksamhet. 2. Vad ska uppnås? Målet med de nya föreskrifterna är ett regelverk som är mer flexibelt utifrån den enskilde individens hälsotillstånd och arbetsuppgifter. Den undersökande läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande till den typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som genomförs och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte. De nya föreskriftsförslagen ska leda till ett regelverk som är harmoniserat med övriga regelverk inom området och där kraven är tydligare, mer ändamålsenliga och rättssäkra samt även uppdaterade mot dagens regler och praxis.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (54) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Om ingen förändring görs av föreskrifterna kommer kraven även fortsättningsvis att bland annat vara omoderna, oflexibla och inte ändamålsenliga. Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en sjukdom eller tillstånd utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det betyder att läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning till vilka arbetsuppgifter som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett hinder oavsett vad. Behovet för den enskilde att ansöka om undantag kommer att kvarstå och därmed även Transportstyrelsen handläggning av undantagsärenden där en bedömning görs om konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte. En del krav i nuvarande föreskrifter som även regleras på annat håll kommer att kvarstå. Det i sådant fall blir en dubbelreglering som skapar otydlighet och förvirring. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inget alternativ som inte innebär en reglering. Förtydligande regler på området behövs i dagsläget. 3.3 Regleringsalternativ Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag) Regleringsalternativ 1 är det alternativ som förordas. I detta regleringsalternativ upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Transporstyrelsen utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att det fortfarande finns ett behov av att ha nationella föreskrifter vad gäller hälsoundersökningar och hälsotillstånd för de säkerhetskritiska arbetsuppgifter som inte omfattas av kraven om hälsa och hälsoundersökning i TSD Drift. De nya förskrifterna vänder sig (precis som dagens reglering i BV-FS 2000:4) till: - Verksamhetsutövare inom järnvägen som i sin verksamhet har personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. - Den som arbetar med säkerhetskritiska arbetsuppgifter

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (54) Föreskriftförslaget vänder sig alltså till både personal som verksamhetsutövarna hanterar inom järnvägssäkerhetsdirektivet 8 och de som hanteras utanför direktivet. När det gäller personal inom direktivet ska infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som en del av sitt säkerhetsstyrningssystem ha ett kompetensstyrningssystem för personal som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. I kompetensstyrningssystemet ska de ha urvalsprinciper för psykisk och fysisk lämplighet. I kompetensstyrningssystemet ska även ingå förfaranden som ser till att personalen kontinuerligt har den medicinska och psykologiska lämpligheten som krävs vid utförandet av sina arbetsuppgifter. 9 Verksamheterna ansvarar även för att den entreprenör man tar in uppfyller de krav som ställs. Infrastrukturförvaltare av industrispår samt järnvägsföretag med nationellt säkerhetstillstånd (utanför järnvägssäkerhetsdirektivet) ska också ha ett säkerhetsstyrningssystem med förfaranden som säkerställer att de som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter är lämpliga med hänsyn till deras hälsotillstånd. Verksamhetsutövarna ska ha de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet bl.a. angående hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. 10 Nya, separata föreskrifter tas fram för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten verksamma inom tunnelbana och spårväg, se separat konsekvensutredning och föreskriftsförslag. Nya föreskrifter behövs för att harmonisera kraven på hälsa med andra regleringars krav på hälsa och hälsoundersökning, till exempel kraven i TSD Drift. Innehållet i BV-FS 2000:4 ersätts med nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen. Vissa av kraven i den befintliga föreskriften behöver tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med till exempel kraven i järnvägslagen eller andra föreskrifter såsom säkerhetsstyrningssystemsföreskriften. Ändringen av föreskriften är 8 Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg, bilaga II avsnitt N och Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetstillstånd för järnväg, bilaga II avsnitt N 9 Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd samt järnvägsföretag med säkerhetsintyg (TSFS 2015:34), 3 och 4 10 Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare av industrispår (TSFS 2016:29) och Transportstyrelsens föreskrifter om nationellt trafiksäkerhetstillstånd (TSFS 2015:33)

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (54) nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och förutsägbara regler ska finnas. Så som föreskriftsförslaget är formulerat har hänsyn tagits till de krav om hälsa och hälsoundersökning som anges i TSD Drift, men kraven i föreskriftsförlaget är mer tydliggjorda och detaljerade för att ge stöd och vägledning för de som ska tillämpa kraven i föreskrifterna. Nedan beskrivs och motiveras de föreslagna ändringarna i regleringsalternativ 1. Verksamhetsutövarens ansvar I nuvarande föreskrifter finns ett flertal krav som handlar om vad verksamhetsutövaren ska säkerhetsställa i sitt säkerhetsstyrningssystem. Det föreslås att dessa krav tas bort i föreskriftsförslaget eftersom de reglerar verksamhetsutövarens ansvar och inte ställer krav om hälsa eller hälsoundersökning för personalen. Om kraven kvarstår finns risken att det blir en dubbelreglering, eftersom flera krav återfinns i lagen eller i föreskriften om säkerhetsstyrningssystem. Det är nödvändigt ur både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl med tydliga och förutsägbara regler. Hela eller delar av kraven i 3-9 samt delar av 17 i dagens föreskrifter tas bort då de bedöms redan omhändertas i rådande lagstiftning. Se bilaga 1. Renodlade krav om hälsa och hälsoundersökning I föreskriftsförslaget renodlas föreskrifterna till att endast handla om hälsokrav och hälsoundersökning för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen. I förskriftsförslaget regleras att säkerhetskritiska arbetsuppgifter inte får utföras om konsekvenserna av en sjukdom eller ett tillstånd bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk. Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses: 1. påverkan på medvetandet, 2. nedsatt uppmärksamhet eller koncentration, 3. plötslig förlust av funktionsförmågan, 4. nedsatt balans eller koordination, 5. betydande begränsning av rörligheten. Dessa konsekvenser är samstämmiga med de krav om hälsa som anges i TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja tåg. Kraven om hälsa i dagens föreskrifter är absoluta i sin utformning på så sätt att det är själva sjukdomen/diagnosen som utgör hinder för att få arbeta. Det

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (54) saknas en tydlig koppling till vilken konsekvens sjukdomen/diagnosen i kombination med den säkerhetskritiska arbetsuppgiften får på trafiksäkerheten. En konsekvens av nuvarande föreskrifters utformning är att Transportstyrelsen idag får många ansökningar om undantag (dispens) från kraven om hälsa. Ansökningar som i de flesta fall beviljas. I föreskriftsförslaget är kraven om hälsa utformade på så sätt att den undersökande läkaren ska göra en bedömning av sjukdomens konsekvenser i förhållande till den typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som genomförs och utifrån detta fatta ett beslut av om konsekvenserna utgör en så pass stor trafiksäkerhetsrisk att det utgör hinder för arbete eller inte. Transporstyrelsens bedömning är läkaren direkt vid undersökningen kommer att kunna avgöra att fler personer kan arbeta med säkerhetskritiska arbetsuppgifter eftersom kraven blir öppna för en individuell bedömning. Föreskriftsförslaget innebär dock i praktiken inga lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag. Detta eftersom kraven är utformade helt i enlighet med de kriterier Transportstyrelsen idag tar hänsyn till när myndigheten ger beviljar undantag från hälsokraven. I bedömningen är det viktigt att läkaren tar hänsyn till vilka funktioner som ingår i arbetsuppgifterna som personen utför. I föreskriftsförslaget anges fortfarande några sjukdomstillstånd, till exempel demens och andra allvarlig kognitiva störningar, som bedöms vara så allvarliga att det är direkt hinder. I de fallen finns det i föreskriftsförslaget inget utrymme för någon bedömning av läkaren. För att tydliggöra kraven om hälsa är kraven i föreskriftsförslaget indelade efter olika sjukdomsområden. För att göra det enklare att hitta i föreskriften specificeras dessa sjukdomsområden genom rubriker. Regleringsalternativ 2 I regleringsalternativ 2 upphävs Järnvägsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Transporstyrelsens utfärdar nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Kraven i TSD Drift implementeras i de nationella föreskrifterna för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Kraven om hälsa skulle i så fall endast regleras genom en paragraf med funktionella krav: Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande: Plötslig medvetandeförlust. Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration. Plötslig förlust av funktionsförmåga.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (54) Nedsatt balans eller koordination. Betydande begränsning av rörligheten. Vidare skulle föreskriften omfatta de specifika krav om hörsel och syn, krav om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras som återfinns i TSD Drift. Norge har till exempel implementerat TSD Drifts krav om hälsa och hälsoundersökning i de nationella regelverken. Där återfinns kraven om hälsa och hälsoundersökning som egna kapitel i till exempel föreskrifterna Forskrift om togframføring på det nasjonale jernbanenettet (togframføringsforskriften) 11, Forskrift om krav til museumsbane (museumsbaneforeskriften) 12 eller Forskrift om krav til sprovei, tunnelbana, forstadsbane m.m. (kravforskriften) 13. I sitt høringsnotat 14 avseende ändring av bland annat togframføringsforskriften skriver man att avsikten med ändringen först och främst är för att förenkla regelverket och att det nya förslaget innehåller mer funktionella krav vilket kommer innebära att behovet av undantag från föreskriften kommer att minska. Ansvaret för att bedöma om personen uppfyller hälsokraven eller inte flyttas till verksamhetsutövarna och följs upp genom tillsyn. Det norska förslaget är en harmonisering av det norska regelverket mot det europeiska och kraven om hälsa blir lika för alla. 4. Vilka är berörda? De som berörs av de föreslagna föreskrifterna är samtliga verksamhetsutövare som har ett tillstånd som järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare och som har personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det finns idag cirka 80 järnvägsföretag 15 och Togframføringsforskriften, hämtad den 10 april från: 12 Museumsbaneforeskriften, hämtad den 10 april från: 13 Kravföreskriften, hämtad den 10 april från: 14 Høringsnotat - forslag til endringer i togframføringsforskriften og ERTMStogframføringsforskriften, hämtad den 10 april från: 15 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk 16 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (54) infrastrukturförvaltare som kan ha personal som ska bedömas enligt dessa föreskrifter. Utöver järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare berörs de läkare och företagshälsovårder som utför bedömningar enligt föreskrifterna. Vidare berörs anställd och anlitat personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Även Transportstyrelsens sektioner som utfärdar tillstånd och genomför tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt sektionen som arbetar med prövning av trafikmedicinska ärenden berörs av föreskriftsförslaget. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. 5.2 Medborgare Transportstyrelsens bedömning är att föreskriftsförslaget inte borde medföra några ökade kostnader för medborgaren såsom till exempel högre priser, skatter eller avgifter. Transportstyrelsen bedömer att föreskriftsförslaget borde innebära minskade kostnader för de flesta medborgare som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter och som i och med de ändrade reglerna inte längre behöver ansöka om undantag hos Transportstyrelsen. En ansökan om undantag kostar kronor för den enskilda medborgaren. Om personen till exempel inte kan omplaceras till andra arbetsuppgifter under tiden som ansökan om undantag handläggs hos Transportstyrelsen, skulle det kunna innebära att personen får en en minskad inkomst under denna tid.. Föreskriftsändringen borde leda till att fler medborgare uppfyller kraven om hälsa och hälsoundersökning och därmed kan arbeta med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Eventuellt kan några medborgaren komma att få ökade kostnader för utökade läkarbesök såsom beskrivs under avsnitt 14.

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (54) 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Transportstyrelsen bedömer att förskriftsförslaget inte innebär några konsekvenser för regioner, landsting eller kommuner. Cirka 50 stycken av Sveriges kommuner är infrastrukturförvaltare och räknas med bland de företag och de konsekvenser som beskrivs under avsnitt C. Föreskriftsförslaget får konsekvenser för Transportstyrelsens sektioner som arbetar med tillstånd och tillsyn samt de som handlägger ansökningar om undantag från kraven i föreskrifterna. Bedömningen är att antalet ansökningar om undantag kommer att minska, eftersom fler personer kommer att uppfylla kraven och därmed inte har behov av att ansöka om undantag. Handläggningstiden för att hantera dessa ansökningar kommer därmed att minska. Det betyder också att Transporstyrelsens intäkter från ansökningsavgiften kommer att minska. Det borde dock inte påverka myndigheten ur ett ekonomiskt perspektiv eftersom att även kostnaderna för den faktiska handläggningen kommer att minska. De sektioner hos Transportstyrelsen som utfärdar tillstånd och genomför tillsyn mot ovanstående verksamhetsutövare samt den sektion som arbetar med prövning kan komma att behöva ändra sina arbetssätt, rutiner och checklistor utifrån de nya föreskrifterna. 5.4 Externa effekter Transportstyrelsen bedömer att föreskriftsförslaget får positiva effekter på så sätt att det nu blir mer tydligt att det är konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med de moment i de säkerhetskritiska arbetsuppgifterna i det individuella fallet som avgör om arbetsuppgifterna får utföras eller inte. Förslaget medför därmed att det blir en individuell bedömning på ett sätt som saknas idag. I föreskriftsförslaget finns det en tydligare koppling mellan det hälsotillstånd personen har och de funktioner som ingår i dennes arbetsuppgifter. Det torde bidra till att verksamhetsutövaren på ett bättre sätt kan säkerställa att personen är fysisk och psykisk lämplig att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? 6.1 Regleringsalternativ 1 (Transportstyrelsens förslag) Regleringsalternativ 1 innebär att BV-FS 2000:4 upphävs och ersätts av nya föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (54) säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Vissa av kraven i BV-FS 2000:4 behöver tas bort helt eftersom de innebär en dubbelreglering jämfört med till exempel kraven i järnvägslagen eller andra föreskrifter såsom säkerhetsstyrningssystemsföreskriften. Nya föreskrifter är nödvändigt från både säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl där tydliga och förutsägbara regler ska finnas. I föreslagen ändring renodlas föreskriften till att endast handla om krav om hälsa och hälsoundersökning av personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen. Förslaget till ny föreskrift är också till viss del harmoniserad med de krav om hälsa och hälsoundersökning som återfinns TSD Drift och som gäller personal som utför de säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg. För beskrivning av och förklaring till de nya paragraferna i föreskriftsförslaget, se bilaga 2, författningskommentarer. Regleringsalternativ 1 innebär att det blir vissa ekonomiska konsekvenser för verksamhetsutövarna. Här är det viktigt att beakta att förslaget innebär både negativa och positiva konsekvenser. Initialt kommer ändringen troligen innebära en kostnad för verksamhetsutövaren då vissa ändringar antagligen behöver göras i dennes säkerhetsstyrningssystem. Det kan också finnas behov av att ta fram nya rutiner och dokumentation, eventuellt i samarbete med företagshälsovården. Men förslaget innebär även att fler personer kommer att uppfylla kraven i föreskrifterna och behöver därmed inte tas ur tjänst. Detta torde bidra till minskade kostnader för verksamhetsutövarna. För utförligare beskrivning, se rubrik C. 6.2 Regleringsalternativ 2 Regleringsalternativ 2 innebär att kraven i TSD Drift implementeras i de nationella föreskrifterna för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten. Kraven om hälsa skulle i så fall endast regleras genom en paragraf med funktionella krav. Vidare skulle föreskriften omfatta specifika krav om hörsel och syn, krav om vad hälsoundersökningen måste innehålla samt med vilka åldersintervaller hälsoundersökningarna ska genomföras. Förslaget skulle innebära en harmonisering av det svenska regelverket mot det europeiska och det blir samma funktionella krav om hälsa för alla oavsett var de arbetar och vilka arbetsuppgifter som utförs. Transportstyrelsens bedömning är att kraven i TSD Drift i dagsläget är för funktionella. Transportstyrelsen har uppfattat att både verksamhetsutövare och läkare efterfrågar mer utförliga regler. Det är viktigt med bestämmelser

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (54) som tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd som är så pass allvarliga att det inte är förenligt med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Transportstyrelsen bedömer att regleringsalternativ 1 är det mest lämpliga alternativet. Förslaget tydliggör vad läkaren ska bedöma och vilka tillstånd som är så pass allvarliga att det inte är förenligt med säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det är från säkerhetssynpunkt och rättssäkerhetsskäl viktigt att tydliga och förutsägbara regler finnas. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Enligt 2 kap. 3 järnvägsförordningen (2004:526) får Transportstyrelsen meddela ytterligare föreskrifter om hälsokraven enligt 2 kap. 3 andra stycket järnvägslagen (2004:519) samt om hälsoundersökning enligt 2 kap. 4 samma lag. Enligt 1 kap. 2 järnvägsförordningen från Transportstyrelsen även utfärda de verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpningen av järnvägslagen samt 1-3 och 5 kap. järnvägsförordningen. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Kraven som omhändertas i förslaget till ny föreskrift finns inte reglerat i några EU-rättsliga regler, utan utgör så kallade nationella regler. Förslaget strider inte mot andra internationella regler. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Då förslaget till nya föreskrifter kan påverka verksamhetsutövarnas rutiner och dokumentation samt kontakt med företagshälsovården föreslår Transportstyrelsen minst fyra månader mellan offentliggörandet och ikraftträdandet så att verksamhetsutövarna har möjlighet att göra nödvändiga ändringar i sina interna säkerhetsbestämmelser samt genomföra de ändringar som behövs gentemot sin företagshälsovård. Även Transportstyrelsen kan behöva tid för att ändra arbetssätt, rutiner och dokumentation. Transportstyrelsen bedömer att det kan finnas ett behov av extra informationsinsatser riktade mot både verksamhetsutövare och läkare närmare inpå tiden för ikraftträdande.

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (54) B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Den föreslagna regleringen påverkar funktionsmålet på så sätt att regleringen skapar en större tillgänglighet vad gäller arbete än vad dagens föreskrifter gör. Det är inte diagnosen som utgör hinder för arbete, utan det är konsekvenserna av sjukdomen som ska bedömas. Fler personer uppskattas kunna fortsätta sitt arbete trots skada eller sjukdomar i jämförelse mot idag då det i vissa fall krävs ett beslut om undantag från kraven. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Den föreslagna regleringen påverkar inte hänsynsmålet, utan bidrar till en oförändrad trafiksäkerhet. Föreskriftsförslaget innebär att det blir en individuell bedömning av personens hälsotillstånd i förhållande till de säkerhetskritiska arbetsuppgifter som ska utföras. Det innebär en skillnad mot idag då det är diagnosen eller själva sjukdomen som utgör hinder. Vid sjukdom eller skada måste verksamhetsutövaren säkerställa att konsekvenserna av sjukdomen/skadan inte utgör någon risk i förhållande till de arbetsuppgifter som ska utföras. Eftersom föreskriftsförslaget i praktiken inte innebär några lättnader jämfört med den praxis som Transportstyrelsen tillämpar idag, är Transportstyrelsens bedömning att trafiksäkerheten inte kommer att påverkas i och med de nya föreskrifterna.

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (54) C. Företag 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det finns cirka 80 järnvägsföretag 17 och infrastrukturförvaltare som kan ha personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter som ska bedömas enligt dessa föreskrifter. Några av dessa järnvägsföretag, cirka 50 stycken, är tillika infrastrukturförvaltare och utgörs av samma organisation. Totalt kan cirka 330 företag beröras av att göra de ändringar som krävs i sina säkerhetsstyrningssystem med anledning av föreslagen föreskriftsändring. Det är dock svårt att uppskatta hur många verksamheter som berörs, eftersom det är endast de verksamhetsutövare med personal som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter som berörs av föreskriftsförslaget. Utöver järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare berörs de läkare som utför bedömningar enligt dessa föreskrifter. Transportstyrelsens bedömning är att dessa läkare arbetar inom företagshälsovården. Enligt Sveriges företagshälsors hemsida anges att det uppskattningsvis finns 130 stycken 19 företagshälsovårder i Sverige med olika storlek och organisatorisk form. Många av de läkare som genomför hälsoundersökningar för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter har också ett särskilt tillstånd för att undersöka lokförare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare. Enligt uppgifter på Transportstyrelsens hemsida finns det idag 179 läkare med särskilt tillstånd Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? De berörda järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna ska redan idag säkerställa i sitt säkerhetsstyrningssystem hur kraven om hälsa och hälsoundersökning omhändertas för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter som omfattas av föreskrifterna. Om föreskrifterna ändras behöver verksamheterna gå igenom sitt säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för att ändra eventuella hänvisningar till föreskrifterna. Verksamhetsutövarna kan också behöva ta fram nya rutiner för hur hälsoundersökningarna ska dokumenteras. Transportstyrelsen 17 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk 18 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk 19 Uppgift hämtad den 10 april 2019, länk 20 Uppgift hämtad från Transportstyrelsen den 10 april 2019, länk

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (54) bedömer att de administrativa kostnaderna för arbetet att uppdatera säkerhetsstyrningssystemet blir försumbara för verksamhetsutövarna, se räkneexempel nedan. Den administrativa kostnaden beräknas enligt följande formel: Antal företag x frekvens x (tid x lön + externa kostnader). Utifrån en genomsnittlig lön för en eller flera personer som ska utföra arbetet och en tidsåtgång på exempelvis 30 timmar ger detta en kostnad på 330 x 1 x (30 x ) för samtliga företag som berörs, det vill säga kr. Det innebär i sin tur en kostnad på kr för varje verksamhetsutövare som berörs av ändringen. I räkneexemplet används den genomsnittliga månadslönen för en ledningoch organisationsutvecklare, kr 21. Om det antas att verksamhetsutövaren behöver hjälp från företagshälsovården att genomföra vissa av de administrativa ändringarna blir kostnaden enligt nedan. I räkneexemplet antas att verksamhetsutövaren behöver 15 timmars hjälp från företagshälsovården som debiterar en timavgift på kr. Den externa kostnaden blir då kr. 330 x 1 x (30 x ) = kr Det innebär i sin tur en kostnad på kr för varje verksamhetsutövare som berörs av ändringen. Det är svårt att beräkna kostnaderna för de museiföreningar som berörs eftersom dessa bedrivs genom ideell arbetskraft. Vid bedömning av de negativa ekonomiska effekterna för verksamhetsutövarna är det viktigt att beakta att ändringen även medför positiva ekonomiska effekter. När en anställd person inte längre uppfyller hälsokraven i föreskrifterna kan eventuella kostnader uppstå för verksamhetsutövaren om denne behöver planera om sina personalresurser. Är en omplacering av den anställde inte möjligt, kan kostnader för till exempel uppsägning och nyrekrytering av personal eller ökade kostnader för övertid tillkomma för verksamhetsutövaren. Det kan också innebära att verksamhetsutövaren inte har full arbetsstyrka under en period då det kan uppstå ett glapp i tid mellan uppsägning och nyrekrytering. Med föreskriftsförslaget uppskattas att fler personal med säkerhetskritiska 21 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk AM AM0110 AM0110A/ LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=6cceb0da d-9e92- b78ca944500e

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (54) arbetsuppgifter borde uppfylla kraven i föreskriftsförslaget i jämförelse med dagens föreskrifter och därmed kunna fortsätta vara i tjänst. Verksamhetsutövarnas kostnader för att ta personer ur tjänst, omplacera till andra arbetsuppgifter, eventuellt nyanställa eller hantera sjukskrivningar etc. borde därför minska. År 2017 var den genomsnittliga lönen för en tågvärd kr 22. Om en verksamhetsutövare till exempel behöver anställa en extra tågvärd under sex månader för att kompensera eventuella förändringar av personalresurserna, kan lönekostnaden för en extra personal uppgå till cirka kr. År 2017 var den genomsnittliga lönen för en bangårdspersonal kr 23. Om en verksamhetsutövare till exempel behöver anställa en extra bangårdspersonal under sex månader för att kompensera eventuella förändringar av personalresurserna, kan lönekostnaden för en extra personal uppgå till cirka kr. Dessutom tillkommer kostnader för verksamhetsutövaren i form av arbetsgivaravgift om 31,42 % 24 av bruttolönen och kostnad för semesterersättning om 12 % enligt semesterlagen (1977:480). Om det antas att personerna i exemplen ovan uppfyller kraven i föreskriftsförslaget innebär det en besparing för verksamhetsutövaren motsvarande minst kr och kr eftersom personen inte behöver tas ur tjänst och verksamhetsutövaren inte behöver ta in extra personal. 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Transportstyrelsen bedömer att de kostnader verksamhetsutövarna har för tjänster utförda av företagshälsovården kan komma att öka i och med de föreskriftsförslaget. Nuvarande föreskrifter är utformade utifrån att en sjukdom eller tillstånd utgör hinder för säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Det betyder att läkaren i sin bedömning inte behöver ta ställning till vilka 22 Uppgift hämtad från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk AM AM0110 AM0110A/ LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=0feb5a23-641b-4bf b Uppgift hämtat från Statistiska centralbyrån den 11 april 2019, länk AM AM0110 AM0110A/ LoneSpridSektorYrk4A/table/tableViewLayout1/?rxid=0feb5a23-641b-4bf b Uppgift hämtat från Skatteverket den 27 maj 2019, länk atteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f abe html

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (54) arbetsuppgifter som utförs, utan själva sjukdomen eller tillståndet utgör ett hinder oavsett vad. Personen har då möjlighet att ansöka om undantag hos Transportstyrelsen som bedömer om konsekvenserna av hälsotillståndet i kombination med momenten i arbetsuppgifterna utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte och utifrån denna bedömning beviljar eller avslår ansökan om undantag. Förslaget till nya föreskrifter är utformade på så sätt att det nu är läkarens ansvar att bedöma om det individuella hälsotillståndet, i kombination med moment i de säkerhetskritiska arbetsuppgifterna som utförs, utgör en trafiksäkerhetsrisk eller inte. Det skulle kunna innebära att kostnaderna för de individuella hälsoundersökningarna i vissa fall kan komma att öka eftersom dessa borde ta längre tid i anspråk i jämförelse med vad de gör idag. Transportstyrelsen bedömer att majoriteten av hälsoundersökningarna inte borde blir dyrare för verksamhetsutövaren än vad de är idag. Det som ingår i undersökningar idag, ska även ingå i undersökningarna gjorda utifrån kraven i det nya föreskriftsförslaget. Möjligheten för den enskilde att ansöka om undantag från hälsokraven kommer även att kvarstå i och med de nya föreskrifterna. I de fall där det föreligger eller finns misstanke om en sjukdom eller störning behöver läkaren i dag göra en bedömning av om det föreligger hinder för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Föreskriftsförslaget kan komma att medföra att en grundligare undersökning behöver utföras i dessa fall eftersom läkaren enligt föreskriftsförslaget behöver utreda om det föreligger en trafiksäkerhetsrisk eller inte. För personen kan det också komma att krävas ett återbesök hos företagshälsovården om ytterligare dokumentation eller utlåtande krävs från personens behandlande läkare. Om det antas att dessa grundligare undersökningar debiteras per timme (det antas att timkostnaden är kr) och att undersökningen tar en timme i anspråk idag, är kostnaden för verksamheten kr per undersökning. Om det antas att en grundligare undersökning enligt föreskriftsförslaget tar tre timmar i anspråk blir kostnaden kr per undersökning vilket innebär en ökad kostnad på kr per undersökning. Det bör dock noteras att olika sjukdomar eller tillstånd kan kräva mer eller mindre tidsåtgång vid läkarundersökningen. Om det antas att företagshälsovården behöver utföra grundligare hälsoundersökningar på 500 personer per år blir den totala kostnaden kr (500 x 4 500) årligen. Kostnaden för dessa 500 personer blir (enligt resonemanget ovan) kr per år såsom föreskrifterna ser ut idag. Föreskriftsförslaget innebär således en ökad kostnad på kr per år.

20 Datum Dnr/Beteckning 20 (54) Den genomsnittliga kostnaden för verksamhetsutövarna blir cirka kr ( / 330) per år i stället för cirka kr ( / 330) per år. Den faktiska kostnaden för varje verksamhet beror dock på hur många av verksamhetsutövarens anställda personal som behöver genomgå grundligare hälsoundersökningar. Det bör noteras att det kan vara så att det är den enskilda personen som får stå för kostnaden för det utökade läkarbesöket. I sådant fall innebär en grundligare hälsoundersökning inga ökade kostnader för verksamhetsutövarna. 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Förändringen bedöms inte komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Förändringen bedöms inte komma att påverka företagen på andra sätt än de som beskrivs ovan. 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till små företag. De berörda järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna, både stora och små verksamheter, ska redan idag säkerställa i sitt säkerhetsstyrningssystem hur kraven om hälsa och hälsoundersökning omhändertas för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter som omfattas av föreskrifterna.

21 Datum Dnr/Beteckning 21 (54) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Minskade kostnader för att ta personer ur tjänst vid ansökan om undantag. Behöver inte ansöka om undantag, kan fortsätta vara i tjänst. Minskade kostnader för handläggning av undantagsärenden. Ändrade arbetssätt, rutiner och dokument. Kan behöva ändra sina säkerhetsstyrningssystem, dokument och rutiner. Kan initialt behöva hjälp av företagshälsovården för att fastställa nya rutiner vad gäller hälsoundersökning och hälsokontroller. Minskade intäkter på avgiftssidan. Ändrade arbetssätt, rutiner och dokument. E. Samråd Samråd med Socialstyrelsen sker såsom framgår av 2 kap. 3 järnvägsförordningen (2004:526). Transportstyrelsen har också hållit workshops med branschen och för läkare med särskilt tillstånd för att ta in synpunkter på dagens föreskrifter och upplägget på förslaget till nya föreskrifter. Cirka 30 verksamhetsutövare och cirka 45 läkare deltog under dessa dagar.