Barnhälsovårdsenheten

Transkript

1 Till innehållsförteckningen Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 2001 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Barnhälsovårdsenheten

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL...3 Uppdrag...3 Personal och organisation...3 Ekonomi...3 BVC-statistik Aktiviteter...5 Utvecklingsarbeten/processer...5 Projekt...10 Övrigt...11 Nationellt inom Barnhälsovården...12 Sammanfattning Barnhälsovården ÖLL Basprogram BHV - översikt...14 Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till förskolebarn genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

3 BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN ÖLL Uppdrag BHV-enheten formulerar medicinska och psykosociala riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal, ger service samt initierar, utvecklar och utvärderar det förebyggande arbetet för barn, så att BVC kan ge råd och stöd till barn och barnfamiljer. Aktiviteter är bl a att kontinuerligt uppdatera respektive BVC:s barnpopulation via barnhälsovårdsregistret sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till bl a vårdgivare och socialstyrelsen förankra riktlinjer och aktiviteter hos primärvårdsledningen, vårdcentralschefer m fl ansvara för Handbok, BHV-bladet och annat material inom barnhälsovården fortbilda inom verksamhetsområdet verka för sammanhållna vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter utarbeta landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovården ha regelbunden kontakt med BVC-personalen. BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare 50% Leif Ekholm (LE). Anställd av Barn- o ungdomsklin, USÖ. Samordnande sjuksköterska 100% Gudrun Skånberg (GSg). Socionom 100% Gunilla Skarped (GS), 50% BHV och 50% SME. Barnhälsovårdspsykologer 100% Åsa Krantz (ÅK), norra länsdelen, 20% för samordning. 100% Carolina David (CD), södra länsdelen, 20% för samordning. Tjänstledig t o m % Västra länsdelen, vakant f n (samverkansavtal BUM). 200% (Örebro kommun, samverkansavtal). Assistent 100% Annica Olofsson (AO). Enheten är en självständig funktion inom Samhällsmedicinska enheten. Ekonomi Årsbudget kr, utfall kr, d v s år 2001 gick med ett överskott på kr. Verksamhetsberättelse 3 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

4 BVC-statistik 2000 BVC-verksamhetsstatistik är sammanställd på ett sätt som korresponderar med de riktlinjer för BVC, som BHV-enheten har formulerat. Statistik är sänd till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet och till primärvården som underlag i nyckeltalsstudien. För en mer fullständig redovisning, v g se sammanställning av BVC-statistik med vårdtyngdsmätning, BVC-statistiken för 2001 planeras bli klar i maj Antal ärenden barn 0-6 år, var vid årsskiftet 2000/2001 skrivna inom länet, varav barn 0 år barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ) mottagningsbesök hos sjuksköterska hembesök av sjuksköterska (fortsätter att minska) läkarbesök, varav (37,9%) hos barnläkare. BVC-verksamhetsstatistik bl a: Rökregistrering Barnet 0-4 veckor: 8,4% av mammorna och 12,3% av papporna Barnet 8 månader: 10,5% av mammorna och 13,2% av papporna Föräldragrupper Andelen barn vars föräldrar deltagit: 51% (stor variation mellan BVC) Andel vaccinerade av inskrivna barn (fullständigt+ofull.) Födda 1999: DTP 98%, polio 98%, Hib 98% Födda 1998: MPR 95% (se även uppföljning s 7) Födda : BCG 15% Amning Vid två månader ammades 90,0% av barnen Vid sex månader ammades 64,1% av barnen Vårdtyngdsmätning Ökat behov av sköterskor förelåg särskilt på BVC i Baggängen, Adolfsberg, Haga, Karla och Kumla Verksamhetsberättelse 4 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

5 AKTIVITETER Utvecklingsarbeten/processer Barns hälsa Ett FoU projekt med anknytning till Barncentrum. Ett urval av uppgifter är införda på rapportbladen för att kunna skapa lokala hälsoprofiler. Barncentrum har i uppdrag att i Örebro län kunna ge en lägesrapport vart tredje år om barns och ungdomars hälsa. För år 2000 var kvalitén på materialet inte sådant att det gick att studera lokala hälsoprofiler. Sammantaget för länet blev utfallet: BHV ÖLL år år födda -99 (bortfall) 4 år födda -96 (bortfall) Inskrivna barn antal Födelsevikt < 2500 g 4,5% (-) - Antibiotikabehandling 1 beh 26% 25% (16 %) >1 beh 5% 16% (21%) (senaste 12 mån) Sökt för skada 1 gång 5% (17 %) 36% (21%) (senaste 12 mån) >1 gång 1% 2% Utveckling - avvikelse - 4% (7%) Språk - avvikelse - 9% (7%) Astma/allergi - 14% (7%) (definition enligt BHV-riktlinjer ) Psykosocialt arbetssätt Under året har vi haft en intern arbetsgrupp med syfte att, tillsammans med MHV, arbeta fram riktlinjer för att tidigt i föräldraskapet uppmärksamma familjer i behov av psykosocialt stöd. Struktur för arbetet på BVC har arbetats fram och en studiedag är planerad till början av år Familjecentraler I arbetet för barns hälsa är samverkan sedan länge ett nyckelord. Två nya familjecentraler har invigts under året - Olaus Petri familjecentral och Familjecentrum i Baronbackarna. Önskan om att utveckla familjecentraler finns bland personal på många håll i vårt län, och i flera kommuner/kommundelar finns långt framskridna planer på att starta en sådan samverkan. BHV har gett arbetet stöd genom att vara sammankallande i ett nätverk som består av mer än 60 personer i länet, med fyra träffar under året. Tre seminarier har anordnats, där en diskussion har förts om utvärderingsbehov. En fördjupad inventering av några familjecentraler har påbörjats. Under året har en studiedag genomförts i samarbete med Örebro kommun. Kravspecifikation för datoriserad BHV-journal Diskuteras i en nationell arbetsgrupp där Gudrun Skånberg ingår (primärvården har köpt in BMScross, som inte har någon färdigutvecklad BVC-journal). Hemsidan / Handboken I våras publicerades vår hemsida på intranätet. Via den kan man bl a nå hela Handboken med de senaste uppdateringarna. Under hösten utvecklades formulär för anmälningar till våra utbildningsdagar. Arbetet med Handboken består nu av uppdateringar av innehållet, konvertering till pdf-format för nätversionen, utskick, samt att hålla utskickslistorna aktuella. Tre ordinarie uppdateringar samt en komplettering har skickats ut Under året har dock bestämts att pappersversionen skall uppdateras två gånger per år - i maj och november. Nätversionen uppdateras kontinuerligt. Verksamhetsberättelse 5 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

6 Barnkonventionens implementering Beslutat att denna skall genomföras i landstingets verksamhet, och Gudrun Skånberg är av Barncentrum utsedd till processledare, med en arbetsgrupp som stöd. En halvdagsutbildning om barnkonventionen med upprepning tre gånger, har genomförts med totalt 370 deltagare. Ytterligare ett utbildningstillfälle planeras till januari Det fortsatta arbetet är att Barnombud rekryteras, helst från varje verksamhet. De skall få ytterligare utbildning under två tillfällen våren 2002, för att därefter bilda nätverk som stöd i sitt uppdrag att hemma arbeta med barnkonventionen. Amningsvänlig primärvård Ett nationellt arbete som redan tidigare påbörjats. Syftet är att all personal i vårdkedjan MHV-förlossning - BB-avdelning och BVC arbetar enligt 10 steg för en lyckad amning och i praktiken tilllämpar dem på likartat sätt gentemot föräldrarna. Utvärdering enligt nationella riktlinjer kommer att ske när personalen anser sig beredd. Vårt län har inte nått till samverkan i diskussioner mellan MVC/BVC och förlossnings- och BB-avdelningarna. Vid enstaka vårdcentraler förs givande diskussioner, men de flesta har inte kommit igång, trots våra heja-rop. Statistiken över amning för barn födda 1999 visar att vårt län ligger sämst i landet, varför området är angeläget att arbeta med. Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader % 55 Sverige Örebro län Födelseår Läkarbesök vid 6-8 veckor Tidpunkten för den första läkarundersökningen på BVC är enligt basprogrammet vid 6-12 v ålder. Enstaka barn med medfödda missbildningar kan vara oupptäckta efter läkarundersökningen på BB. Det är givetvis en fördel om eventuella avvikelser upptäcks så tidigt som möjligt. Ett barn med t ex medfödd katarakt måste opereras så tidigt som möjligt för att inte riskera blindhet på ögat. För att framhålla betydelsen av att första läkarundersökningen på BVC bör ske tidigt, rekommenderar BHV-enheten från hösten 2001 att läkarundersökningen förläggs till 6-8 veckors ålder (se även BHV-blad oktober 2001). Verksamhetsberättelse 6 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

7 Vaccinationstäckning SMI har påpekat att vi redovisar låga siffror för vaccinationstäckning. Vår statistik (och Uppsalas) har folkbokförda som antalet inskrivna på BVC vilket medför en maximalt stor nämnare med ett lägre resultat som följd. Av tradition registrerar vi dessutom endast de vaccinationer som är utförda på BVC i ÖLL, d v s om barnet är vaccinerat i annat län så registreras det inte. Likaså om barnet är skrivet i ÖLL men bor utanför länet. Åtgärder är utförda för att rätta till dessa förhållanden. Under 2001 har vi följt upp MPR och Polio och redovisat mot antalet övervakade barn (inskrivna/folkbokförda minus flyttade och uppgift saknas ). Resultatet påvisar en mycket god vaccinationstäckning! MPR f DEC 2000 JULI 2001 KOMMUN Inskrivna Vaccinerade Flyttat Saknas Övervakade Vacc-99/00 Vacc-01 Väntar Avstår LJUSNARSBERG ,3% ,3% 95,3% 2 LEKEBERG ,4% ,9% 96,9% 2 LAXÅ ,5% ,7% 96,7% 1 1 HALLSBERG ,4% ,9% 1 95,5% 5 2 DEGERFORS ,7% ,5% 97,5% 2 HÄLLEFORS ,2% ,6% 4 94,3% 2 2 KUMLA ,1% ,5% 99,5% 1 ASKERSUND ,2% ,1% 95,1% 3 2 KARLSKOGA ,7% ,3% 99,3% 2 NORA ,6% % 100% LINDESBERG ,1% ,4% 1 97,8% 3 2 ÖREBRO ,8% ,4% 34 98,2% 15 8 ÖREBRO LÄN ,0% ,5% 40 97,9% Övervakade MPR-vacc ,9% Väntar med MPR 33 1,2% Avstår MPR 22 0,8% Inskrivna Flyttat (BVC annat län/flyttat ur länet/utomlands) 14 0,5% (folkbokförda) Uppgift saknas (flyktingförläggn./ebo, BUM (3 st), skyddad adress, saknas rapportblad) 31 1,1% POLIO f DEC 2000 NOV 2001 KOMMUN Inskrivna Vaccinerade Flyttat Saknas Övervakade Vaccinerade LJUSNARSBERG ,2% % LEKEBERG ,8% % LAXÅ ,7% % HALLSBERG ,2% % DEGERFORS ,8% % HÄLLEFORS ,2% % KUMLA ,8% % ASKERSUND ,3% % KARLSKOGA ,7% % NORA ,3% % LINDESBERG ,7% % ÖREBRO ,8% ,92% ÖREBRO LÄN ,3% ,96% Övervakade Polio-vacc 3-dos ,96% Polio-vacc 2-dos 1 0,04% Polio-vacc 0-1 dos 0 0,0% Inskrivna Flyttat (BVC annat län/flyttat ur länet/utomlands) 19 0,7% (folkbokförda) Uppgift saknas (flyktingförläggn./ebo, skyddad adress, saknas rapportblad) 39 1,4% Verksamhetsberättelse 7 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

8 Fyra multicenterstudier som via barnhälsovården på olika sätt berör primärvården. Prevenar Jämför antikroppssvar efter 3 vaccinationer med Prevenar (pneumokockvaccin) vid 3, 5 och 12 mån ålder, med tidigare gjorda studier på 4 vaccinationer vid 2, 4, 6 och mån ålder. 25 barn i Örebro är rekryterade till studien, som påbörjades i februari 2001 och planeras vara avslutad till juni EURIS Penicillinresistenta pneumokocker är ett växande resistensproblem i hela världen. I Sverige har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin varierat mellan 3-5%. I början av talet ökade andelen sådana isolat i Skåne till cirka 10%. Vid en genomgång 1999 framkom att 14 landsting hade som rutin att barn som bar på pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin inte skulle vistas i barnomsorg. I fem landsting hade man aktivt tagit ställning mot sådan intervention (däribland Örebro). EURIS är ett EU-finansierat forskningsprojekt med deltagare från sex länder. Det primära syftet är att utvärdera metoder för att minska/begränsa spridningen av pc-resistenta pneumokocker i daghemsmiljö. Studien påbörjades i september i år, och planeras att fortgå under ett år. Infanrix-Polio På barn i åldrarna 4-6 år jämföra immunogenicitet hos ett kombinerat DTaP-IPV vaccin, med samma antigen givet i två separata sprutor. Projektet kommer att genomföras under vintern barn planeras att rekryteras från Örebro. De barn som deltar i studien kommer inte att behöva vaccineras mot difteri och stelkramp vid 10 års ålder. Barnen får samtidigt en fjärde dos av kikhosta, något som ännu inte ingår i svenska basprogrammet. Lactobaciller Hypotesen är; kan lactobaciller givna till modern under sista graviditetsmånaden samt till barnet dagligen under första året, leda till att barnet utvecklar allergi/eksem/astma i en mindre grad? Familjer där någon har/har haft någon form av allergi, inbjuds via MVC att vara med i studien. Lactobacillerna ges i en oljeberedning likt AD-dropparna. Totalt i studien är kring familjer planerade varav cirka 50 från Örebro samt södra länsdelen. För Örebros del kommer preliminärt mammor att rekryteras under vintern och våren Psykologtjänsterna Psykologerna når BVC-familjerna genom indirekta metoder som konsultation, utbildning till personal, och direkt i samtal med föräldrar, utredning/bedömning av barn, och i föräldragrupper. Inom Örebro kommun har det funnits tillgång på psykolog för BVC-verksamhet under året. I norra länsdelen har tjänsten varit deltidsbesatt p g a sjukskrivning. I västra länsdelen har det trots stora ansträngningar inte lyckats att besätta tjänsten, och här saknas också psykologer inom BUP, BUH och kommunerna. Från augusti 2001 är tjänsten i södra länsdelen obesatt. På de vakanta områdena har utredningar av förskolebarn köpts in av externa psykologer. BVC-personalen i områdena uppger att man är angelägen om att också ha tillgång till psykolog för konsultation. Kvarstår situationen med obesatta tjänster bör möjligheten att även köpa in psykologisk konsultation övervägas. Det direkta psykologarbetet med stödjande och terapeutiska samtal blir under dessa förhållanden obefintligt och stämmer inte med tanken om tidig intervention och förebyggande arbete. Psykologer är idag en bristvara, vi arbetar vidare med rekrytering. Vi ser ett behov av att utöka antalet psykologtjänster för att svara mot den efterfrågan som finns, och för ett framgångsrikt psykologarbete inom BVC. Verksamhetsberättelse 8 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

9 Översikt av Mödra- och Barnhälsovårdens framtida organisation Sedan juli 1994 är MHV- och BHV-enheterna organiserade inom Samhällsmedicinska enheten (SME). Anledningen till att enheterna då flyttades från Primärvården (PV) till SME var husläkarreformen, som ur konkurrenssynpunkt ansågs göra det olämpligt att ha MBHV-enheterna kvar inom PV genomfördes en utredning av SME:s organisation. I denna föreslogs bl a att MBHV-enheterna skulle organiseras inom respektive specialistklinik. Hälso- och sjukvårdspolitiska delegationen beslutade februari 1997 att enheterna skulle ligga kvar inom SME och att frågan skulle avgöras senare. Sjukvårdsgruppen beslutade oktober 1998 att någon utredning av MBHV t v inte var aktuell. PV-ledningen, klinikchef på Barn- o ungdomskliniken, MBHV-överläkarna samt ordföranden i Barncentrum föreslog mars 2000 bl a att MBHV-enheterna borde organiseras inom Primärvården. Motivet var att enheterna upplevt svårigheter med kopplingen till SME på grund av olika grunduppdrag och principer. Ett annat skäl till förslaget var att mödra- och barnhälsovårdsfrågor hade fått en undanskymd plats inom PV, med försämrad möjlighet att utveckla verksamheten. Under hösten 2001 genomfördes en utredning av Landstingsledningen, angående bl a SME:s uppdrag och organisation, och samtidigt lyftes åter frågan om MBHV-enheterna. I denna diskussion framfördes följande av klinikchef för BUM samt MBHV-överläkarna vara grundförutsättningar för MHV/BHV-enheterna: Länsövergripande Sammanhållen MHV/BHV Sammanhållen hälsovård för barn och ungdomar överensstämmande med intentionerna i utredningen Dubbla spår till elevhälsa, Åtgärder för att stärka barnkompetensen inom HSV, SoS april 2001 samt i State of the art-dokumentet om skolhälsovårdens generella insatser nov Fyra alternativ fördes fram till lanstingsledningen, där en egen sammanhållen enhet av mödra/barn/ skol/ungdomshälsovård/mhv-bhv-psykologer föreslogs som första alternativ. Förutsättningarna har under utredningens gång förändrats. Primärvården är föreslagen en gemensam förvaltning med psykiatri och habilitering (PPH). Detta innebär en helt ny organisation där det är oklart hur en enhet som MBHV skall införlivas och hur den skall kunna utvecklas. Samtidigt har även en diskussion om flyttning av enheterna lokalmässigt från S-huset till Eklundavägen uppkommit, något som starkt ifrågasatts av berörda bl a då de nuvarande lokalerna fungerar utmärkt för Mödra- Barn- och Skolhälsovården. Trots oklarheterna är utredarens förslag att MBHV-enheterna överförs organisatoriskt till det nybildade kansliet för PPH den 1 februari Beslut väntas av landstingsdirektören i januari BUS Barnhälsovården ingår i en arbetsgrupp med representanter från landstinget, kommunen och universitetet där syftet med BUS är att ge en översikt av Barns och Ungdomars Situation i Örebro län utifrån professionens bedömning av utvecklingen i länet. Syftet är vidare att tydliggöra landstingets uppdrag utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter sett ur ett samverkansperspektiv i länet. Under 2001 träffades arbetsgruppen vid fyra tillfällen. Förslag till inriktning och utformning av landstingets framtida insatser för barn och ungdomar i länet skall vara färdig i mars Verksamhetsberättelse 9 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

10 Projekt Gemensamt föräldraskap Ett projekt inom SME, med nära anknytning till MHV- och BHV- enheterna. Syftet är att öka pappornas deltagande i föräldraskap och i föräldragrupper. Ett led är bl a att rekrytera manliga ledare tillsammans med personalen i föräldragrupper. Matstart Hushållningssällskapets nationella projekt på tre år, har påbörjats under året. Syftet är att få igång en verksamhet för småbarnsföräldrar, som kan fortsätta efter projekttiden. En information riktad till föräldrar när barnet är cirka sex månader, och en kurs omfattande två matlagningstillfällen vid senare tidpunkt. Informationsträffar har genomförts för BVC-sköterskor och för personer med matkompetens inom kommunerna. Kursledare för föräldragrupperna/matlagningen kommer under projekttiden från Hushållningssällskapet. Projektet Bilbarnstolar Under våren 1999 startade NTF ett projekt om trafiksäkerhet med inriktning mot blivande och nyblivna föräldrar på MVC, BB och BVC. Våren 2001 hölls en utbildningsaktivitet Barn i trafiken med 13 deltagare som trafikombud på vårdcentralen. En studie över hur barn färdas i bil har under året genomförts med observationer på tre orter i länet, att ha som utgångsvärde för mätning efter projektets avslutning. Verksamhetsberättelse 10 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

11 Övrigt BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Många barn har svårigheter att kissa - hur hjälper vi dem? samt Presentation av BHV:s Handbok, ÖLL. ½-dag. Deltagare: 60 sjuksköterskor och läkare från BVC och SHV. Varför vaccinera? Varför inte vaccinera?. Professor Gothefors, Umeå universitetssjukhus. ½-dag, två tillfällen. Deltagare: 188 läkare och sjuksköterskor på BVC och barnklinik. Barn - föräldrar - alkohol - Hur kan man samtala om dessa frågor på BVC? ½-dag, två tillfällen. Deltagare: 35 + c:a 40 personer på BVC. Små barns hälsa och livsglädje. En inspirationsdag för kraftsamling i lokalsamhället. ½-dag. Deltagare: 125 personer från olika verksamheter. Information från Migrationsverket riktat till MHV och BHV. ½-dag, två tillfällen. Deltagare: 55 barnmorskor och sjuksköterskor. Barnmisshandel, att upptäcka och åtgärda. Heldag. Deltagare: Cirka 280 personer från olika verksamheter i länet. En salut för livet prof Charli Eriksson, Samhällsmedicinska enheten. ½-dag, två tillfällen, samt Hälsosamtal prof Ullabeth Setterlund-Larsson, ½-dag, två tillfällen. Deltagare: Cirka personer vid varje tillfälle. Passiv rökning. Barnläkare Eivor Svenonius. Tobaksförebyggande i samarbete med TPE, ½-dag. Deltagare: Sjuksköterskor vid BVC, samt barnmorskor. BHV-bladet Fyra nr, 6-14 sidor, upplaga c:a 300, till medarbetare i länet och BHV-team i vår region. Konferenser Samarbetskonferens tillsammans med MHV och SHV, med studieresa två dagar till Vidarkliniken i Järna, inkl studiebesök och föreläsning. Regional konferens för BHV-teamen i D, U, S, T och W län, en på våren och en på hösten. Teamen är representerade med 3-8 personer. Diskussioner om aktuell utveckling i teamen och yrkesvis. På våren internat i Järvsö och höstmötet en dag i Örebro. Konferens för BHV-överläkare och samordnare, tre dagar i Sunne, samordnare två dagar i Uppsala samt en dag för BHV-överläkare i Stockholm. Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas studiedagar (Lerum), med syfte att följa den nationella utvecklingen inom MBHV-psykologin. Barns och ungdomars säkerhet och trygghet, FHI m fl (Falköping) Socionomer inom MBHV:s nationella studiedagar (Hamburgersund). Lokal samverkan/arbetsgrupper Referensgruppen för BHV, fyra möten under året (LE, GSg, AO). Träffar med vårdcentralernas kontaktpersoner, fyra eftermiddagsträffar x 2 (GSg, LE). Barncentrum/SamBÖ (Samverkan Barn Örebro [landsting/örebro kommun]), 13 möten under året (LE). Vaccinationsgruppen (under läkemedelskommittén), fyra möten under året (LE). Bl a tillsammans med Upphandlingsenheten beslut om förlängning av avtalet med SBL Distribution/ GlaxoSmithKline för perioden med 12 månader till Länsgruppen för frågor om barn som riskerar att fara illa, tre möten under året + en konferens (se sid 11) (GS). Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun), fyra möten under året (LE). Vårdkedjan +länsamningsgrupp, fem möten under året (GSg) Verksamhetsberättelse 11 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

12 NATIONELLT INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Statlig utredning: Åtgärder för att stärka Barnkompetensen inom Hälso- och Sjukvården En arbetsgrupp (april 2001) har på uppdrag av Socialstyrelsen lagt fram en rapport där man bl a för Barnhälsovården föreslår följande: Basen för verksamheten bör vara sjuksköterskor med områdesansvar. Möjliggöra för fler av sjuksköterskorna på BVC att enbart arbeta med barnhälsovård (minst 20 timmar per vecka åt BVC-verksamhet). Förstärkning av resurserna i socialt tunga områden (jmfr vårdtyngdsmätning i ÖLL). Utbyggnad av familjecentraler. Gemensam länsövergripande enhet för barn- och skolhälsovård (BUHV). Ovanstående är framfört i bl a referensgruppen för barnhälsovård (primärvårdsledningen). I vår verksamhetsstatistik framgår det mycket tydligt att bl a det psykosociala arbets- och förhållningssättet med hembesök, föräldragrupper m m på BVC inte utförs enligt de riktlinjer som är formulerade för verksamheten samt att det utförs mycket ojämnt mellan olika BVC. Proposition Hälsa, lärande, trygghet (01/02:14) BUHV? Regeringen föreslår att ansvaret för förskoleklassens hälsovård förs över från landstingen till kommunen fr o m juli 2003 (regleras med statsbidrag). I ÖLL har vi sedan snart 10 år ett gemensamt vårdprogram för hälsoundersökningar av 6-åringar (se Handboken kap 8:5:11). Vidare skrivs att förslaget om införandet av verksamhetsområdet elevhälsa bör beredas ytterligare innan förslag (se Elevvårdsutredningen - Från dubbla spår till elevhälsa). I denna del finns även förslaget om en gemensam BUHV-enhet som därmed inte finns med i propositionen. I ÖLL har frågan om en gemensam MBUHV-enhet tillsammans med en länsövergripande skolhälsovård lyfts fram av Barncentrum som en angelägen fråga. Vidare diskussioner planeras bl a i kommunförbundet och skolchefsgruppen. Kommitté Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72). I maj sände kommittén ut ett informationspaket till alla BVC, alla skolsköterskor samt till kommunens socialchef och skolchef. Paketet innehöll en CD med dramatiseringar av vardagssituationer som berör barnmisshandel och försummelse, och ett häfte om medicinska tecken på barnmisshandel och rutiner kring anmälningsskyldigheten. I slutbetänkandet finns förslag till definition av barn (under 18 år) - misshandel: När en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Kommittén lägger fram en lång rad förslag bl a: Socialtjänsten föreslås att enligt lag ges ett särskilt ansvar för att samverkan med berörda verksamheter kommer till stånd lokalt på olika nivåer. Anmälningsskyldigheten finns reglerad i 71 Socialtjänstlagen. En förändring föreslås att ordet skydd ersätts med orden skydd eller stöd. Socialstyrelsen ges i uppdrag att utfärda allmänna råd om information till den som gjort anmälan enligt 71 SoL. I dag tycks frånvaro av återkoppling till yrkesverksamma som har gjort en anmälan, vara ett hinder för att anmäla. En studiedag i länet anordnades under hösten med kommitténs huvudsekreterare Bodil Långberg och barnläkaren docent Staffan Jansson, med syfte att uppmärksamma aktiviteter och utgångspunkter till kommitténs förslag. Dagen anordnades av Kommunförbundet i samarbete med Länsgruppen för frågor rörande barn som riskerar fara illa. Verksamhetsberättelse 12 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

13 SAMMANFATTNING BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2001 Antalet inskrivna barn 0-6 år är det lägsta (20 424) sedan Antalet spädbarn har ökat något (2 678) jämfört med 1999 (2 596). Antalet hembesök fortsätter att minska (2 715), att jämföra med 1978 (12 945) då ÖLL:s statistik för BVC startade. Andelen besök hos barnläkare ökar (37,9%). Som under tidigare år föreligger en stor variation mellan vårdcentralerna avseende antal besök/ hembesök och föräldragrupper. Vaccinationsfrekvensen är fortsatt bra och uppföljningar gjorda under 2001 på barn födda 1998 visar på en mycket hög vaccinationstäckning (se sid 7). Ett orosmoment för verksamheten, och för folkhälsan, är att efter många år av ökande amning så minskar den långtida amningen. Aktiviteter för att vända utvecklingen är bl a processen med Amningsvänlig primärvård (se sid 6). Ett angeläget arbete är att öka kunskaperna om samspelet mellan barn och förälder, dess betydelse, hur vi främjar det och hur vi upptäckter brister i samspel. De bakomliggande orsakerna till bristande samspel kan vara många och kräver olika åtgärder. BVC-sköterskorna har ofta för lite tid och en för splittrad verksamhet med många gånger flera olika ansvarsområden på vårdcentralerna, för att effektivt kunna arbeta psykosocialt. Detta påpekas även i Barnkompetensutredningen (se sid 12). I Stockholms län har man, för att bättre möjliggöra ett psykosocialt förhållningssätt, ändrat riktlinjerna från 70 nyfödda per BVC-sköterska (som vi har i ÖLL) till maximalt 60 nyfödda per sköterska. Detta har BHV-enheten fört fram i referensgruppen för barnhälsovårdsfrågor (primärvårdsledningen). Efterfrågan på individuella psykologkontakter ökar, vilket ger ett större tryck på de psykologer som arbetar inom BVC. Vid årsskiftet 2001/02 saknades psykolog både i södra och västra länsdelen. Vi har under året lyft frågan om även MHV bör ingå i psykologverksamheten (som i övriga Sverige), men den frågan kan lösas först efter en allmän förstärkning av psykologresurserna. Under året har en utredning om MBHV-enheternas framtida organisation förts (se sid 9) vilket till delar har orsakat osäkerhet och oro bl a för att det påbjudits att enheterna skall byta lokaler. I januari/ februari 2002 väntas beslut angående den framtida organisation. Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetsberättelse 13 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL

14 BASPROGRAM BHV - ÖVERSIKT Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn Innehåll exempel Somatisk undersökning, vikt, amningsstöd, skötsel Vaccination/screening BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU 0-7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år Sjsk + skolsköterska Läkare SHV Förskoleklass Föräldrar (hälsouppgift) BVC: Epikris SHV: Tillväxt, hälsa, utveckling, somatisk undersökning, motorik, perception, koncentration BVC: Polio IV SHV: Synskärpebestämning Verksamhetsberättelse 14 (14) Barnhälsovårdsenheten, ÖLL