Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik

Transkript

1 Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 26

2

3 Sammanfattning av Statistik 26 Statistik 26 ( ) för barnhälsovården i Örebro läns landsting, grundas som tidigare år på uppgifter som sjuksköterskorna på barnavårdscentralerna i länet rapporterar in via det individbaserade statistiksystemet BHVsystem (sid 52). Resultaten avser, om inte annat anges, förhållanden under 26, eller per den sista december 26. Antalet inskrivna barn (sid 5) på barnavårdscentralerna (BVC) i länet är väsentligen oförändrad. Vid årsskiftet 26/27 var barn inskrivna (+ 275), av vilka var nyfödda (+ 17). Den baby-boom man har sett på många håll i Sverige har (ännu) inte nått Örebro län! Sjuksköterske- och läkarverksamheten (sid 9 ff) är avseende antalet mottagningsbesök på BVC i stort oförändrad. Noteras kan dock att andelen barnläkarkontakter (sid 1) på BVC fortsätter att minska och har på fyra år gått ned med 12 %, eller med ca 1 3 besök. En bidragande orsak till detta är att antalet öppenvårds har minskat. (sid 12) är ett utmärkt tillfälle för att etablera en god kontakt mellan föräldrar och BVC. Under de senaste åren har antalet hembesök ökat och andelen under nyföddhetsperioden för förstagångsföräldrar är nu 79 %, att jämföra med 48 % år 22. En riktigt bra och önskvärd utveckling! Med stor sannolikhet så bidrar det faktum att sedan 1 januari 26 ingår antal hembesök som en del av underlaget för den målrelaterade ersättningen till vårdcentralerna. sverksamhet (sid 14) är också en väsentlig del av stödet till barnfamiljerna, och målsättningen är att 7 % av förstagångsföräldrar skall delta i föräldragrupp. För barn födda år 25 har 79 % av förstagångsföräldrarna deltagit i föräldragrupp under år 25 och 26. Det är således en hög andel men fortfarande är det, precis som för hembesöken, en stor skillnad mellan BVC. (sid 16), i synnerhet vid sex månaders ålder (enbart och delvis) är lägre i Örebro län jämfört med övriga landet, och har varit det ända sedan 198-talet. Trenden är dessutom en ännu sämre amning i Örebro län (barn födda 25) där skillnaden nu är drygt 1 % mot riksgenomsnittet (barn födda 24). Det finns således utrymme för fortsatta förbättringsarbeten! Rökning (sid 18) är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn, bl.a. ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner, hosta, astma och huvudvärk. Vid eckors ålder rökte 6,3 % av mödrarna i Örebro län (barn födda 25) jämfört med 6,1 % för landet i övrigt (barn födda 24). Vaccinationer (sid 19) visar att anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är hög, t.ex. är andelen -vaccinerade 97,5 % för barn födda 24. Sedan juli 24 erbjuder landstinget, förutom den riktade vaccinationen mot tuberkulos, även riktad vaccination mot hepatit B. För barn födda 25, var 97,8 % av riskbarnen för hepatit B vaccinerade vid årsskiftet 26/27 (eller ca 21 % av alla barn födda 25). Riskgrupperna för tuberkulos och hepatit B överensstämmer tämligen väl och Örebro läns landsting har sedan tidigare väl fungerande rutiner i sammanhanget (95 % av riskbarnen för tuberkulos är vaccinerade). Hälsa (sid 21) med ett urval av parametrar (varav några ingår i Hälsoindex för förskolebarn, sid 3), visar bl.a. att det förekommer betydande skillnader mellan olika BVC, och en del resultat är intressanta och bör diskuteras, t.ex. att ca 22 % har fått antibiotika (sid 23) under spädbarnsåret, vilket måste anses som påfallande hög siffra (!?). BMI vid (sid 26) registreras sedan 24 på BVC. Registreringen av BMI är inte en screening, då t.ex. sambandet mellan förskolebarns BMI och barnets viktutveckling i vuxen ålder är osäker. Däremot är BMI en bra uppgift ur epidemiologisk synvinkel, och när en enstaka individs utveckling ska följas. Av 4-åringarna är ca 13,4 % överviktiga varav 2,6 % är feta, vilket i stort är samma siffror som förra året. I årets statistik så är BMI uppdelat på pojkar och flickor (sid 27). Det visar sig då, vilket även andra i landet har visat, att fler flickor (15,7 %) än pojkar (11,2 %) är överviktiga. Övervikt är en av de snabbast ökande och mest brännande folkhälsoproblem vi har idag och som kräver ökad uppmärksamhet av t.ex. föräldrars rutiner om mat och fysiska aktiviteter. Hälsoindex för förskolebarn (sid 3) har utvecklats av barnhälsovården i syfte att beskriva förskolebarnens hälsa i vårt län. Sex hälsoindikatorer ingår och ett högre värde indikerar en bättre hälsa (1 är högst) och vice versa. Indikatorerna har framställts från de som Rädda Barnen (RB) använt i Indikatorer för barns hälsa i Sverige, och som konstruerats av L Köhler vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Till innehållsförteckningen 1

4 Andelen barn med fetma finns inte med som indikator i RB då det inte finns heltäckande nationella datainsamlingar. Örebro län mäter BMI på BVC vid s ålder sedan 24 och kan därför enkelt och säkert lägga till andelen barn med fetma som en hälsoindikator i Hälsoindex. I Örebro län, liksom i landet i övrigt, är barnens hälsa generellt god. Skillnaden mellan olika BVC är likväl tämligen stor, drygt 5 enheter mellan bästa och sämsta BVC (89,4 för till 94,7 för ). Det finns en allmän tendens att barnen i Örebro kommun har ett högre index (bättre hälsa!?) än övriga kommuner i länet (med undantag av och ). (sid 32) för 26 visar att det sammanlagt i länet saknas ca tre heltids BVC-sjuksköterskor jämfört med den nationella normen på 6 nyfödda barn per heltidstjänst. De ökade psykosociala insatserna på BVC innebär emellertid att 6 nyfödda sannolikt är i högsta laget för många BVC med ökad vårdtyngd. Störst vårdtyngd har barnavårdscentralerna i,,, och. BVC-profil (sid 35 ff) konkretiserar grundläggande bitar av vårdproduktion, hälsodata och resurser överskådligt i ett enda diagram för respektive barnavårdscentral. Stort tack till all personal vid BVC som gjort denna rapport möjlig. Vår förhoppning är att den skall ge upphov till analys och diskussion. Det är främst ni som arbetar på BVC som kan bedöma och förklara t.ex. om statistiken verkar rimlig vad som döljer sig bakom siffrorna hur de vid behov kan förbättras Som tidigare kommer vi på BHV-enheten gärna till er för att diskutera rapporten och verksamheten på er barnavårdscentral! Örebro (reviderad ) Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Gudrun Skånberg Samordnande 1 BMI-resultaten och särskilt bortfallen är justerade och ändrade (sid 26-27). 2 Till innehållsförteckningen

5 Innehållsförteckning Sammanfattning av Statistik Innehållsförteckning... 3 Antal inskrivna barn på BVC... 5 Inskrivna barn Inskrivna barn Inskrivna barn år 26 jämfört med Barn som avstår BVC Orsak till att barnet avstår BVC... 6 Geografiskt ursprung för adopterade och invandrade barn... 7 Födelseår för adopterade och invandrade barn... 7 Ankomstår för adopterade och invandrade barn... 7 Hälsoövervakning... 8 Inskrivna och övervakade barn per årskull, Resultat 26 och Standard i riktlinjerna... 8 Sjuksköterskeverksamhet... 9 Mottagningsbesök hos Mottagningsbesök hos per inskrivet barn -6 år, Mottagningsbesök hos fördelade per inskrivet barn Läkarverksamhet... 1 Läkarbesök hos, andel av läkarbesöken Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, Läkarbesök fördelade per inskrivet barn av per inskrivet barn födda 25, under 25 och fördelade per inskrivet barn +1 år, mån barn födda 26, under under nyföddhetsperioden och Standard i riktlinjerna sverksamhet Föräldrastöd i grupp, andel deltagande föräldrar Standard i riktlinjerna Föräldrastöd i grupp till barn födda 25, deltagande föräldrar under 25 och Hem från BB/nyföddhetsavdelning Hem från BB/nyföddhetsavdelning förstföderskor, barn födda Hem från BB/nyföddhetsavdelning omföderskor, barn födda Resultat ammade barn födda 25 och Standard i riktlinjerna Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4, 6 mån ålder, barn födda Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån, barn födda , Örebro och Sverige Enbart och delvis ammade barn vid 2 mån ålder, barn födda Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån ålder, barn födda Rökning Rökregistrering (födda 25) Rökvanor hos mor vid -eckors ålder, barn födda Rökvanor hos föräldrar vid -eckors ålder, barn födda , Örebro och Sverige Vaccinationer Andel vaccinerade barn och Standard i riktlinjerna BCG-vaccinerade, barn födda vaccinerade, barn födda 24, diagram och tabell... 2 Hälsa Födelsevikt under 2 5 g, barn födda Inskrivna barn 1 år, barn födda Inskrivna barn, barn födda förbrukning -1 år förbrukning barn -1år barn Till innehållsförteckningen 3

6 Hälsa (forts.) barn -1 år barn BMI BMI pojkar BMI flickor Utveckling Språk Syn Hörsel Hälsoindex förskolebarn... 3 Hälsoindex förskolebarn Hälsoindex förskolebarn BVC Örebro län med index +/- 1 SD, Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, Antal heltid sjukskötersketjänster, BVC ÖLL BVC-profil BVC-profil Örebro län, BVC-profil ården Basprogram BHV översikt BHVsystem BHVsystem 26 (webformulär) ff FN:s konvention om barnets rättigheter Barncheck Barnavårdscentraler i Örebro län karta Till innehållsförteckningen

7 Antal inskrivna barn på BVC Inskrivna barn /79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7-6 år år Inskrivna barn: Barn som enligt befolkningsregistret hör till upptagningsområdet, samt manuellt inlagda (av BVC-sköterskorna) i BHVsystem, t.ex. familjehemsplacerade eller asylsökande. Inskrivna asylsökande barn kan ha flyttat utan att BVC meddelats, varför de felaktigt kan vara inkluderade bland inskrivna barn. Inskrivna barn år 1-6 år I mars 27 fanns ca 18 asylsökande barn (utan fullständigt personnummer) inskrivna i BHVsystem. Av de inskrivna barnen är 88 barn registrerade som adopterade och som invandrade barn, dvs. en eller båda föräldrarna har annat födelseland än Sverige. Vid årsskiftet fanns 21 barn utan BVC-tillhörighet, varav 6 med skyddade personuppgifter. Dessa finns inte med i statistikredovisningen. Till innehållsförteckningen 5

8 Inskrivna barn år 26 jämfört med Tybbl e ården ÖREBRO Kommentar: Endast 17 fler nyfödda; baby-boomen som noterats på många håll i Sverige har (ännu) inte nått Örebro län! Barn som avstår BVC 26 Födelseår Vårdcentral Summa Örebro län Orsak till att barnet avstår BVC Orsak Antal Vistas utomlands 26 Vistas i annat län, eller går på BVC i annat län 29 Går på Barn- och ungdomsklin 1 Vet ej 3 Summa antal barn 86 6 Till innehållsförteckningen

9 Geografiskt ursprung för adopterade och invandrade barn Födelseår Ursprung Summa Afrika Asien Nordamerika Norden Oceanien Sydamerika Sydeuropa Västeuropa Östeuropa Uppgift saknas Summa Födelseår för adopterade och invandrade barn Födelseår Summa Adoptivbarn Invandrade barn Vet ej Summa Ankomstår för adopterade och invandrade barn Födelseår Summa Adoptivbarn Invandrade barn Vet ej Summa Till innehållsförteckningen 7

10 Hälsoövervakning Inskrivna och övervakade barn per årskull, Inskrivna utan BVC-kontakt Övervakade 1 5 år 1 år 2 år 3 år 5 år 6 år Inskrivna barn: Definition se sid 5. Övervakade barn: Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL. Totalt barn (-6 år). Kvalitet PROCESS RESULTAT 26 STANDARD I RIKTLINJERNA Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under spädbarnsåret) _ 9 % av barnen träffar max 2 sjuksköterskor Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) _ 9 % Hälsoövervakning Andel övervakade år 96 % 99 % 1 år 1 % - 2 år 94 % 98 % 3 år 65 % - 9 % 98 % 5 år 37 % - 6 år 84 % 98 % 4-årskontroll Andel synprövade 82 % 98 % hörselprövade 72 % 98 % (medelvärdet av antal inskrivna 4+5-år) 8 Till innehållsförteckningen

11 Sjuksköterskeverksamhet 6 Mottagningsbesök hos år år Kommentar: Puckeln år kan förklaras av ökat antal inskrivna barn, att n övertagit en del uppgifter från läkarna och att hembesöken ersatts av mottagningsbesök (utan att det förekommit förändringar i basprogrammet). 4, Mottagningsbesök hos per inskrivet barn -6 år, 26 3,5 3, 2,5 2,26 2, 1,5 1,,5, ÖREBRO LÄN Mottagningsbesök hos fördelade per inskrivet barn år 2+3 år år 26 11,2 2,1 2, ,6 2,4 2, ,8 2,7 3, ,1 2,3 2, ,3 1,6 1,7 Till innehållsförteckningen 9

12 Läkarverksamhet Läkarbesök Totalt Distriktsläkare Barnläkare Kommentar: Antalet läkarbesök har sedan 197-talet dramatiskt minskat främst beroende på att basprogrammet har ändrats med färre läkarkontakter men även på att en del uppgifter har övertagits av n på BVC. hos, andel av läkarbesöken % % Kommentar: Andelen barnläkarkontakter på BVC har minskat med 12 % på fyra år, eller med drygt 1 3 besök. En bidragande orsak till detta är att antalet öppenvårds har minskat. 1 Till innehållsförteckningen

13 Läkarbesök per inskrivet barn - 6 år, 26 1,,9 tot 1,4,8,7,6,5,4,48,3,2,1,18, Barnläkare Distriksläkare ÖREBRO LÄN Kommentar: Hög andel kan bero på brist på vid respektive vårdcentral. Läkarbesök fördelade per inskrivet barn år 2+3 år år 26 3,6,7,3 22 3,6,8, ,7,8, ,9,9, ,5 1, 2, Till innehållsförteckningen 11

14 av år år år Kommentar: Uppgången för de minsta barnen, vilken påbörjades efter år 22, har fortsatt. per inskrivet barn födda 25, under 25 och 26 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,73,6,4,2, ÖREBRO LÄN Kommentar: Antal hembesök per barn i samma årskull varierar stort mellan BVC i länet. fördelade per inskrivet barn år 26,9 22, , , ,5 12 Till innehållsförteckningen

15 -1 mån barn födda 26, under Förstföderskor Omföderskor ÖREBRO LÄN Kommentar: Det har skett en avsevärd ökning från förra året. -1 månad kan ha skett i januari 27. De ingår i diagrammet. Ojämlikheter finns mellan BVC. HEMBESÖK UNDER RESULTAT BARN FÖDDA STANDARD I NYFÖDDHETSPERIODEN RIKTLINJERNA -2 månader -1 mån Nyföddhetsperioden Förstagångsföräldrar 58 % 53 % 48 % 6 % 79 % 95 % Flergångsföräldrar 46 % 38 % 36 % 35 % 59 % 75 % Kommentar: Under 26 har uppgiften om hembesök vid -1 månads ålder varit ett av Hälsokansliets budgetrelaterade mål. Hälsokansliet har uttalat att alla föräldrar skall erbjudas hembesök samt att 75 % av förstagångsföräldrarna och 5 % av flergångsföräldrarna skall ha fått hembesök. Detta är troligen bakgrunden till ökningen jämfört med förra året (66 respektive 45 %). Även under 27 skall hembesöken följas upp på samma sätt. Till innehållsförteckningen 13

16 sverksamhet Föräldrastöd i grupp, andel deltagande föräldrar % % : uträknat på medelvärdet av antal inskrivna barn +1 år, : antal övervakade barn +1 år : statistik saknas. er RESULTAT 26 STANDARD I RIKTLINJERNA Andel barn (se diagram) 7 % förstagångsföräldrar 3 % flergångsföräldrar 1 Föräldrastöd i grupp till barn födda 25, deltagande föräldrar under 25 och % Förstföderskor Omföderskor ÖREBRO LÄN Kommentar: Vi når målen för förstagångsföräldrar på länsnivå, men det är stora variationer mellan BVC. 14 Till innehållsförteckningen

17 Hem från BB/nyföddhetsavdelning Hem från BB/nyföddhetsavd - förstföderskor, barn födda % förlösta dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 6 dgr f -97 f -99 f -1 f -3 f -5 Hem från BB/nyföddhetsavd - omföderskor, barn födda % förlösta dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 6 dgr f -97 f -99 f -1 f -3 f -5 Kommentar: Fler mammor, framför allt omföderskor, går hem tidigare från BB (dag och 1) men det gäller även förstföderskor särskilt dag 1. Diagrammen Hem från BB/nyföddhetsavdelning visar hemgångsdag, i procent av inskrivna barn. Födda t.o.m. 23 definieras dag = barnets födelsedatum, dag 1 = dagen därefter osv. (dvs. inte ålder i hela dygn). Födda fr.o.m. 24 definieras dag -3 enligt barnets ålder i timmar, dvs. <24 timmar = dag osv. Till innehållsförteckningen 15

18 Andel ammade barn RESULTAT STANDARD I RIKTLINJERNA (födda 25) Enbart + Delvis Enbart + Delvis 2 mån 71,4 + 15,3 = 86,7 % 9 % 56, + 18,6 = 74,6 % 8 % 6 mån 16,8 + 44,8 = 61,6 % 7 % Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar enbart amning de första 6 månaderna. Vid 9-mån ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 33,7 % (bortfall 4,2 %). Vid 12-mån ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 15,6 % (bortfall 5,4 %). Enbart amning innebär fr.o.m. barn födda 24, att barnet utöver amning, endast får AD-dr, vatten och ev. läkemedel. Enbart och delvis ammade, barn födda % mån 6 mån Enbart och delvis ammade vid 6 mån ålder, barn födda % (f-4) (f-5) /25 Sverige 49 48,4 53,7 63,4 7,6 73,8 72,9 72,2 72,4 72, (f-4) Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,5 61,6 (f-5) Kommentar: vid sex månaders ålder enbart och delvis, är lägre i Örebro län jämfört med övriga landet. Det gäller även vid 2 och aders ålder. 16 Till innehållsförteckningen

19 Enbart och delvis ammade vid 2 mån ålder, barn födda % Enbart Delvis ÖREBRO LÄN SVERIGE f-4 Kommentar: Resultatet är sämre än föregående år, då amningen var 74 % + 14 % = 88 %. Enbart och delvis ammade vid 6 mån ålder, barn födda % Enbart Delvis ÖREBRO LÄN SVERIGE f-4 Kommentar: Fördelningen mellan enbart och delvis amning, visar stor skillnad mot föregående år (35 respektive 31 = 76 %) p.g.a. den nya definitionen av enbart amning. Alla amningsresultat grundar sig på barn som har uppgifter om amning (inte på antal inskrivna barn). Till innehållsförteckningen 17

20 Rökning Rökregistrering (födda 25) Mor Far Rökfria barn Röker Vet ej Röker Vet ej Bortfall När barnet är -eckor 6,3 % 3,3 % 12,6 % 4,7 % 89 % 3,5 % När barnet är 8 månader 8,1 % 4,4 % 12,3 % 5,9 % 88 % 4,5 % Definitionen rökfria barn är att varken mor, far eller någon annan daglig rökare finns i barnets hemmiljö. Rökvanor hos mor vid -eckors ålder, barn födda % ,3 6,1 4 2 ÖREBRO LÄN SVERIGE f-4 Rökvanor hos föräldrar vid -eckors ålder, barn födda , 16, 14, % 12, 1, 8, 6, 4, födda ÖLL 11, 1, 9, 8,9 11,1 8,5 1,3 8,2 7,6 6,3 Sverige 12, 1, 9, 9, 9, 8,2 7,9 6,9 6,1 Far röker ÖLL 16, 15, 12, 13,4 14,4 14,3 14,1 12,5 12,5 12,6 Far röker Sverige 17, 15, 14, 13,8 14,3 13,9 13,4 12,6 11,3 Kommentar: I Örebro län är andelen mödrar som röker högre än medelvärdet i Sverige. 18 Till innehållsförteckningen

21 Vaccinationer Andel vaccinerade barn RESULTAT STANDARD I RIKTLINJERNA Difteri Tetanus (födda 25) 98,8 % 99 % Pertussis 98,3 % 99 % Polio 98,3 % 99 % Hib 98,3 % 99 % (födda 24) 97,5 % 98 % BCG 2,9 % - (födda 25) 95 % av riskbarnen 96 % av riskbarnen Hepatit B 21,2 % - (födda 25) 97,8 % av riskbarnen* 96 % av riskbarnen * i riskgrupp för hepatit B erbjuds fr.o.m vaccination (BHV Handbok kap , 11.19). Kommentar: Resultatet omfattar barn som fått 1-3 injektioner av respektive vaccin. Anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är hög. Örebro läns landsting har väl fungerande rutiner för förskolebarnen i riskgrupp för tuberkulos och hepatit B. 7 BCG-vaccinerade, barn födda ,9 1 ÖREBRO LÄN Till innehållsförteckningen 19

22 -vaccinerade, barn födda ,5 96,2 94 % ÖREBRO LÄN SVERIGE f Inskrivna Andel -vaccinerade barn födda 24 Vistas i annat län Uppgift saknas % Övervakade Vacc % Avvaktar % Avstår % , ,8 1 1,4 2 2, , ,3 2 6,5 1 3,2 ården , ,3 1 7,7, , ,6 3 2,6 1, , ,1 3 7,9 1, , ,9 2 7,1, 35, ,,, , ,7 4 4,3, , 5 5 1,,, , ,8, 1 1,3 16 1, ,,, 1 1 1, ,,, , ,9 1 1,1, , ,1 4 5,6 1 1,4 88, ,5 3 3,4 1 1, , ,1 5 2,8 2 1,1 7, ,6 1 1,4, , , 7 4,, , ,8 7 5,5 1, , ,6, 2 1,4 91, ,,, , , 2 2,, 139 1, ,3 1,7, , ,2 1,8, , ,7 1,7 1,7 77, ,7, 1 1, , ,6, 1, , ,1 5 4,9, , ,,, 1 2 2, , 1 1,, ÖREBRO LÄN , ,5 55 1,9 16,6 2 Till innehållsförteckningen

23 Hälsa Barnavårdscentralerna i Örebro län tar årligen in ett antal individbaserade parametrar i BHVsystem. En del av dessa är indikatorer på förskolebarns hälsa och erhålls bl.a. genom att frågor ställs på BVC till föräldrarna vid 1-årskontakten (antibiotikaförbrukning, eksem, sökt vård för olycksfall/ skada) och 4-årskontakten (samma frågor och dessutom astma). För 1-åringarna avses data för hela spädbarnsåret och för 4-åringarna, förutom astma och eksem, de tre senaste månaderna före 4-årskontakten på BVC. För BMI inkluderas barn som är +/- 3 månader. Tre av dessa parametrar (låg födelsevikt, BMI och olycksfall) ingår i Hälsoindex för förskolebarn (sid 3). Allmänt kan sägas att förskolebarns hälsa är god. Det förekommer dock påtagliga skillnader för barn på olika BVC (diagram sid 21-29). Resultaten för länet visar bl.a. att: Cirka 4 % av barnen har en födelsevikt under 2 5g, vilket är ungefär lika med övriga Sverige. Denna parameter är en internationellt väletablerad indikator på barns hälsa. förbrukning är generellt hög, ca 22 % har fått antibiotika under spädbarnsåret och ca 1 % av 4-åringarna under en 3-månadersperiod. föreligger hos ca 1 % av barnen vilket stämmer överens med andra undersökningar. Cirka 5 % av spädbarnen och 4 % av 4-åringarna (under 3 mån) har sökt sjukvård p.g.a. olycksfall/skada. Cirka 5 % av 4-åringarna har diagnosen astma vilket tämligen väl stämmer överens med andra nationella undersökningar. 14,1 % av 4-åringarna är överviktiga varav 3,2 % har fetma (ISO BMI >25 resp. >3). Flickorna är mer knubbiga än pojkarna (sid 26-27). Uppgifterna om 4-åringar varierar över landet möjligen beroende på att vi väger olika (med eller utan kläder). Cirka 3 % av barnen klarar inte av utvecklingskontrollen och ca 9 % inte den språkbedömning som görs vid 4-årskontakten på BVC. Skillnaden är påtagligt stor mellan olika BVC. Av 4-åringarna har 1 % ej godkänd syn och 4 % ej godkänd hörsel enl. BVC:s definitioner. De stora skillnaderna i utfallet mellan barnavårdscentralerna kan åtminstone delvis förklaras av olika rapportering (och bör därmed diskuteras och kvalitetssäkras t.ex. vid BHV-enhetens kontakter med vårdcentralerna). För varje parameter finns vid respektive tabell angivet hur stor andel där n på BVC inte kan ange uppgift (vet ej) eller där uppgift saknas (bortfall). Det senare kan t.ex. bero på att respektive hälsoundersökning/kontakt inte är genomförd inom relevant tid. 1 Födelsevikt under 2 5 g, barn födda % 4 4,4 2 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen 21

24 Inskrivna barn 1 år Inskrivna 1 år, barn födda Antalet inskrivna barn 1 år och är underlag till respektive hälsoparametrar sid Inskrivna barn Inskrivna, barn födda Till innehållsförteckningen

25 förbrukning -1 år 25-1 år, barn födda 25 (behandlats med antibiotika under spädbarnsåret) 25,7 25, ,9 % 1 6,9 5 1 gång > 1 gång ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf förbrukning 25 4,, barn födda 22 (behandling med antibiotika senaste 3 månaderna) 2 15 % 1 8,9 5 1,2 1 gång > 1 gång ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen 23

26 -1 år 25-1 år, barn födda 25 (återkommande kliande eksem under spädbarnsåret) 2 15 % 1 8,5 5 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf , barn födda 22 (återkommande kliande eksem) 2 15 % 1 1,3 5 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen

27 -1 år 1-1 år, barn födda 25 (sökt för olycksfall/skada under spädbarnsåret) 8 6 % 4,9 4 2,2 1 gång >1 gång ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf , barn födda 22 (sökt för olycksfall/skada senaste 3 månaderna) 8 6 % 4 3,6 2,2 ÖREBRO LÄN 1 gång >1 gång % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen 25

28 1 1,5 11,9, barn födda 22 (diagnos astma fastställd) 1,4 8 6 % 4,8 4 2 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf BMI Flickor mer knubbiga än pojkar I årets statistik (födda 22) så har vi delat upp BMI på pojkar och flickor (sid 27). Det visar sig, vilket även andra har visat, att fler flickor (15,7 %, varav 3,2 % feta) än pojkar (11,2 % respektive 1,9 %) är överviktiga [cut-off BMI : pojkar 17,55 resp. 19,29; flickor 17,28 resp. 19,15]. I Västerbotten (H K:son Blomquist) har man undersökt ca 4 4 barn födda och fann att av pojkarna var 16,7 % överviktiga varav 3,1 % feta. Motsvarande siffror för flickorna var 22,1 % respektive 4,5 %. I Uppsala (Ulf Holmbäck) var, av 18 barn födda 1998, motsvarande siffror för pojkar 18 % respektive 2 %, samt för flickor 2 % respektive 6 %. Siffrorna för Örebro län är således lägre vilket kan bero på att sedan 25 (barn f-21 ff) vägs barnen med enbart underkläderna på ( nakenvikt ). Sammantaget pojkar och flickor är det inga skillnader jämfört med förra året. Av inskrivna barn inkluderas uppgifter på barn (bortfall 11,5 %). I Stockholms län, med 18 barn födda 21, är andelen överviktiga 13,2 % varav 2,6 % feta (pers. medd G Bågenholm), dvs. något lägre andel överviktiga än i Örebro län. BMI utveckling i Örebro län 24-26: BMI ÖLL övervikt+fetma fetma övervikt (+/- 3 mån) (ISO BMI >25) (ISO BMI >3) (ISO BMI 25-3) f-22 13,4 2,6 1,9 f-21 13,9 3,2 1,7 f-2 19,9 4,7 15,2 anm: ej nakenvikt Fetma hos barn - prevention enda realistiska lösningen på problemet I Läkartidningen nr 3, 27 finns en artikel om fetma hos barn som är skriven av Barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets expertgrupp för pediatrisk nutrition. Artikeln redovisar den komplexitet som finns med övervikt och fetma hos barn, och framhåller att prevention är den enda realistiska lösningen på problemet. Prevention är en uppgift bl.a. för barnhälsovården och finns med som en del i det för länet aktuella medicinska programarbetet Fetma och övervikt. Föräldrars rutiner om mat och fysisk aktivitet påverkar tidigt barnets levnadsvanor och hälsa. 26 Till innehållsförteckningen

29 BMI pojkar BMI (+/- 3 mån), pojkar födda % 1 1,9 5 9,3 BMI index 25-3 BMI index >3 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf BMI flickor BMI (+/- 3 mån), flickor födda tot 5, 33,3 33,3 15 % 3, ,5 BMI index 25-3 BMI index >3 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Till innehållsförteckningen 27

30 Utveckling 1 17,4 Utveckling, med avvikelse, barn födda 22 (motorik, koordination, perception, kognitiv, samlek m.m.) 8 6 % 4 3,1 2 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Definition: Två el. flera minus på utvecklingsmomenten och/eller på samlek enl. 4-års arbetsbladet (BHV Handbok kap ). Språk 25 Språk, med avvikelse, barn födda 22 (spontantal, grammatik, förtåelse, språkljud m.m.) 2 15 % 1 8,9 5 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Definition: minus på ett eller flera moment i språkbedömning enligt 4-års arbetsbladet (BHV Handbok kap ). 28 Till innehållsförteckningen

31 Syn Syn, ej godkänd, barn födda ,3 27, % 1 1,4 5 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Definition: med HVOT-metoden synskärpan.65 eller sämre på ett eller båda ögonen, eller har en visusskillnad på mer än en rad eller ej medverkat vid omprövning (BHV Handbok kap 8.8.2). Hörsel 25 Hörsel, ej godkänd, barn födda % 1 5 3,8 ÖREBRO LÄN % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Definition: hör ej vid 3 db; på två eller fler av frekvenserna 5, 1, 2 eller 3 Hz eller på två eller fler av frekvenserna 2, 3, eller 4 Hz, eller som inte medverkar vid omprövning (BHV Handbok kap 8.9.4). Kommentar: Resultatet grundar sig på utförda undersökningar (ej på inskrivna barn). Till innehållsförteckningen 29

32 Hälsoindex förskolebarn Hälsoindex förskolebarn är utvecklat av barnhälsovården i syfte att försöka beskriva förskolebarnens hälsa i Örebro län på ett lättöverskådligt sätt. Sex hälsoindikatorer har använts: andel ammade (enbart och delvis) barn vid 4-månaders ålder andel mödrar som röker när barnet är -eckor vaccinationstäckning andel barn med födelsevikt under 2 5 gram andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) andel 4-åringar med ISO >3 (barn med fetma) En norm sätts för varje indikator till 1. För amning och vaccinationstäckning räknas t.ex. 75 % som 75, osv. För övriga indikatorerna räknas t.ex. 5 % som 1 minus 5, dvs. som 95, osv. Hälsoindex för förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna. Det ideala Hälsoindex för förskolebarn blir således 1 (1 + 1 osv. delat med antal indikatorer). Indikatorerna för resp. barnavårdscentral: se BVC-profil sid 35 ff (rosa staplar). De valda indikatorerna är i stort samma som Rädda Barnen (RB) använder i Indikatorer för barns hälsa i Sverige ( prof. L. Köhler, Nordic School of Public Health). Skillnaderna är: : enbart + delvis amning. Vår uppfattning är att uppgiften om enbart + delvis amning har högre validitet än uppgiften för enbart amning. RB använder värdet för enbart amning. Rökning: uppgifter från BVC medan RB använder data från MVC. Sannolikt ingen saklig skillnad. Olycksfall: underlaget är frågan Har ni behövt söka vård p.g.a. olycksfall eller skada? som ställs till föräldrarna på BVC vid 1-årskontakten (-1 år) respektive 4-årskontakten (senaste 3 mån). RB använder sig av Socialstyrelsens diagnosregister. Denna olikhet i materialen är väsentlig. Andelen barn med fetma finns inte med som indikator i RB då det inte finns heltäckande nationella datainsamlingar. Övervikt är ett av de snabbast ökande folkhälsoproblemen. Örebro län mäter BMI på BVC vid s ålder sedan 24 och kan därför enkelt och säkert lägga till andelen barn med fetma (ISO BMI >3) som en indikator i Hälsoindex. RB har med tonårsaborter som indikator. Hälsoindex belyser enbart förskolebarnens hälsa. RB index redovisar resultat på kommunal nivå. Hälsoindex för förskolebarn mäter per barnavårdscentral. Små barnavårdscentraler och sällsynta händelser har en större slumpmässig spridning. Hälsoindex för förskolebarn kan därför variera mellan olika mätperioder, särskilt för de mindre barnavårdscentralerna. För att minska denna osäkerhet redovisas ett medelvärde av resultaten från 25 och 26 års index. Ett högre värde indikerar en bättre hälsa och vice versa. Skillnaden mellan olika BVC är tämligen stor (89,4 för till 94,7 för ). Resultatet för hela Örebro län är ett hälsoindex på 92,5. 3 Till innehållsförteckningen

33 1, Hälsoindex förskolebarn (amning, rökning,, låg födelsevikt, olycksfall, BMI >3) 97,5 95, 92,5 92,5 9, 87,5 85, ÖREBRO LÄN 1, Hälsoindex förskolebarn, BVC Örebro län (amning, rökning,, låg födelsevikt, olycksfall, BMI >3) 95, 9, 92,1 92,1 92,2 92,4 92,6 92,8 92,8 93,1 93,4 93,4 93,5 93,5 93,6 93,7 94, 94, 94,6 94,6 94,7 94,2 93, 92,5 91,2 89,4 89,5 89,6 89,7 9,1 9,1 9,4 9,6 85, (+ 1 SD) ÖREBRO LÄN BVC i Örebro kommun är markerade med gröna staplar, västra länsdelen med röda, norra med blå och södra med lila staplar. För alla BVC i Örebro län är resultatet 92,5 (gul stapel). Till innehållsförteckningen 31

34 Syftet med en vårdtyngdsmätning är att se om olika barnavårdscentraler har barnpopulationer som är olika arbetskrävande. På BVC med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området eller att sjukskötersketiden utökas. Följande tre indikatorer är använda för beräkning av vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -eckor (barn födda 25) Andel utländsk härkomst (andel riskbarn för tbc, födda 26) Andel (födda 26) De tre indikatorerna adderas ihop. För att erhålla ett mått på vårdtyngd som empiriskt bättre stämmer överens med erfarenheterna i sammanhanget, är hela andelen rökande mödrar och utländsk härkomst och en tredjedel av andelen medräknad i vårdtyngden. Norm (index 1) är den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län (4 % för 26). Störst vårdtyngd har barnavårdscentralerna i,, och % Uppg saknas Förstfödda/3 Utländsk familj ÖREBRO LÄN med index +/- 1 SD, ÖREBRO LÄN 32 Till innehållsförteckningen

35 1 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 26 (medelvärde av antal födda 25 och 26) , ÖREBRO LÄN Antal heltid sjukskötersketjänster, 26 3,5 3, 4,3 2,5 2, 1,5 1,,5, Meddelat Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst Kommentar: I ett normalområde med 6 nyfödda per år behöver BVC-n 4 arbetstimmar per vecka (heltid) för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården (Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 23). Sjuksköterskorna på BVC i Örebro län rapporterar in varje år tillsammans med vårdcentralschefen en uppskattning av i genomsnitt sammanlagd arbetad tid på BVC ( Meddelat i diagram ovan). För att uppskatta behovet av skötersketid med hänsyn till vårdtyngden, har en algoritm skapats där ett ökat index med 5 % innebär 1 färre nyfödda per heltid och vice versa. Denna beräkning förändrar inte det totala behovet av sjukskötersketid i länet utan fördelar endast den skillnad som finns mellan BVC med anledning av respektive BVC:s vårdtyngd. Se tabell (sid 34). För att minska effekten av tillfälliga förändringar av antalet nyfödda är underlaget för sjukskötersketid beräknat på ett medelvärde av antalet nyfödda (-åringar) födda 25 och 26. Antalet inskrivna nyfödda var i medeltal 63,5 barn per heltid på BVC i Örebro län. Till innehållsförteckningen 33

36 BVC ÖLL 26 Vårdcentral Inskrivna Indikatorer Index +1 år/2 Förstfödda /3 Andel (%) Utländsk familj Norm: 43 % (index 1) Mor röker - Summa INDEX Antal heltid sjukskötersketjänster Meddelat Med hänsyn till antal nyfödda Norm: 6 nyfödda/tjänst Med hänsyn till vårdtyngd och antal nyfödda sindex ±5: ±1 nyfödda Antal Antal tjänster Skillnad tjänster Skillnad ,94,92,2,86, ,39,68 -,29,65 -,26 5,1,5,5,4, ,92 1,82,1 1,84, ,8,52,28,5, ,4,57 -,17,65 -, ,7,55,15,51, ,9 1,83,7 1,67, ,2,7,5,6, ,5 1,23,27 1,18, ,5 1,63 -,13 1,66 -, ,5 1,97 -,47 2,7 -, ,5 1,62 -,12 1,54 -, , 1,18 -,18 1,9 -, ,75 1,68,7 1,94 -, , 2,67 -,67 2,35 -, ,9 2,2 -,12 2,13 -, ,5 2,75 -,25 2,46, ,52 1,63 -,11 1,46, , 2,62 -,62 2,48 -, ,76 2, -,24 2,48 -, ,8 1,97 -,17 2,1 -, ,5 2,68 -,63 2,7 -, , 2,17 -,17 2,39 -, ,33 2,63 -,3 4,33-2, ,35 1,47 -,12 1,27, ,35 3,8,27 2,88, ,75 1,98 -,23 2,5 -, ,75,87 -,12,82 -, ,9 1,72,18 1,61,29 Örebro län ,6 49,2-3,14 49,2-3,14 /sköt 63,5 Under år 26 arbetade 73 sjuksköterskor med BVC. Av dem arbetade 31 enbart med BVC och 42 med BVC-arbete integrerat i andra arbetsuppgifter. 34 Till innehållsförteckningen

37 BVC-profil Syftet med BVC-profil är att i ett enda diagram åskådliggöra grundläggande delar av vårdproduktion, hälsodata och resurser för respektive Barnavårdscentral ( ; sid 36 ff). De olika delarna är: Vårdproduktion - blå staplar - mottagningsbesök per inskrivet barn hos - mottagningsbesök per inskrivet barn hos - mottagningsbesök per inskrivet barn hos - andel som fått hembesök under nyföddhetsperioden (-1 mån) - andel barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp Hälsa - rosa staplar (indikatorer som ingår i Hälsoindex förskolebarn sid 3) - andel ammade (enbart och delvis) barn vid 4-månaders ålder, - andel mödrar som röker när barnet är -eckor - vaccinationstäckning - andel barn med födelsevikt under 2 5 g - andel 4-åringar med ISO >3 ( barn med fetma ) - andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) Hälsa - gula staplar (övriga indikatorer) - andel barn som behandlats med antibiotika -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) - andel barn med kliande eksem -1 år och vid 4-årskontakten - andel barn med diagnosen astma vid 4-årskontakten - andel barn med avvikande utveckling vid 4-årskontakten Resurser - gröna staplar - inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst - barnavårdscentralens vårdtyngd 2, BVC-profil Örebro län, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, (2,26/ barn) (,48/ barn), >3 (,18/ barn) (7%) (95%) (8%) 79% 79% 75% (2%) (96%) (6,3%) (4,4%) (4,5%) (16,%) (9,4%) (4,8%) (3,1%) 97,5% 2,5% (6) 63,5 (index 4%) Alla parametrar är indexreglerade med 1, som norm. Normen är antingen: genomsnittet för Örebro läns landsting (stapel = 1,), eller den norm som finns angiven i Barnhälsovård Riktlinjer (stapel 1,). Norm för andelen 4-åringar med ISO >3 är 2 % (ca 98:e percentilen i tillväxtdiagram). Till innehållsförteckningen 35

38 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,98 1,1 1,32,92,65,78 1,15 1,,84,66,54,75,37,58,98,82,, >3 BVC-profil, 26 2, 1,, 1,65 1,27 1,9,83, 1,6 2,46,94,76 2,38,,51,39 1,66, 1,56,86 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 36 Till innehållsförteckningen

39 BVC-profil ården BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,,,45,56 1,53,,71 1,25,,96, 12,5, 2,3,98,,,83, >3 BVC-profil, 26 2, 2,19 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,25,74 1,35,91 1,7 1,4,7 1,1 1,22 1,35,97,86,93,56,96 1,5, >3 Till innehållsförteckningen 37

40 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 1,89 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1, 1,15,69,97 1,2,85,96,91,85 1,53 1,25,61,58,89,,, >3 BVC-profil, 26 2, 1,, 1,44,58 1,74,75 1,4 1,7 1,43,97,,,6 1,24,2, 5,61 1,17 1,38 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 38 Till innehållsförteckningen

41 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,22,82 1,25,97 1,71 1,,45 1,4 1,46 1,2,39,95 1,47,81,78,,, >3 2, BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,16,81,97,99 1,32,85,82 1,,4 2,11,57,52,7,41 1,28,99,71, >3 Till innehållsförteckningen 39

42 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 1, 1,2,98 1,35 1,5 1,43,92,61 1,4,47 1,4 1,29 1,1 2,47 1,67,65,49,, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,,81,86 1,79,91 1,22,79 1,17 1,3 1,71 1,19,95,74 2,3 1,87 2,18,86,86, >3 4 Till innehållsförteckningen

43 BVC-profil BVC-profil, 26 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,1,93 1,8,9,73,74 1,75 1,4 1,97 2,17 1,54,94 1,12 1,2 1,24,99 1,5, >3 2, BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,99,83 1,5,73 1,15,98 1,2 1,4 1,5 1,5,61 1,8,95,94,29 1,26 1,15, >3 Till innehållsförteckningen 41

44 BVC-profil BVC-profil, 26 2, 2,53 1, 1,3,94 1,46,86 1,35,77,84 1,3,51,64 1,4,65,83 1,29 1,6,85, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 2, BVC-profil, 26 2,24 1, 1,29,89 1,16,87 1,34 1,6 1,27,97,77,86 1,43,96,95,49 1,11,75, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 42 Till innehållsförteckningen

45 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,31 1,1,51,63,82,96 1,59,99,94,7 1,26 1,48,49 1,57,95 1,4,, >3 2, BVC-profil, 26 1,8 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,83 1,12,29,49 1,17,92,52 1,,6,96 1,23,86 1,16,81 1,3,59, >3 Till innehållsförteckningen 43

46 BVC-profil BVC-profil, 26 2, 1,82 1,75 1, 1,48,87,77,89 1,1,6 1,3 1,46 1,4,4 1,4,87 1,34,88 1,16, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 2, BVC-profil, 26 1,,93 1,2,75,71 1,3,98,24 1, 1,25 1,4 1,23 1,8,62,63,41 1,22,64, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 44 Till innehållsförteckningen

47 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,68,83,5,77 1,43 1,3,63,98,91 1,13,41,95,8,77,72 1,9,65, >3 BVC-profil, 26 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,9 1,21,48,9 1,33 1,2,48 1,3 1,22 1,62 1,4,92 1,28 1,15 1,2,83,, >3 Till innehållsförteckningen 45

48 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 2,55 1, 1,8 1,16 1,24,78 1, 1,2 1,15 1,4,95 1,2 1,13,97 1,1 1,2 1,58,, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 2, BVC-profil, 26 1, 1,24 1,24 1,24 1,4 1,5,98,87 1,2 1,9,55,91,98 1,15 1,33 1,13 1,19,, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 46 Till innehållsförteckningen

49 BVC-profil BVC-profil, 26 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,82 1,23,9,58 1,35,92,5 1,3,88,8,87,9,67,31,96 1,29 1,2, >3 2, 4,28 BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,14,64,82,95,99 1,3,42,6 1,13,5,66,23,72 1, 1,28,,1 >3 Till innehållsförteckningen 47

50 BVC-profil BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,,96 1,11,49,29,12,89 1,52 1,3 1,47 2,56,88,89 1,94,81 1,84 1,12 2,17, >3 2, BVC-profil, 26 1,,81 1,31,24,91 1,63 1,2 1,36 1,3,5 1,23 1,2,92 1,1,98,38 1,12,53, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 48 Till innehållsförteckningen

51 BVC-profil 2, BVC-profil, 26 2,82 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1,,73,93,71,85 1,36,91,73 1,4 1,15,99,91,95,92,73 1,5,79, >3 BVC-profil, 26 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,,98 1,38,11,9 1,22,85 1,94,99,4,45 1,13,97 1,23 2,17,86 1,11 1,1, >3 Till innehållsförteckningen 49

52 BVC-profil BVC-profil, 26 2, 1, 1,8 1,3,42,92 1,6,91 3, 1,4 1,9 2,38 1,99,93,93,48 2,25 1,4,83, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 2, BVC-profil, 26 1,,85,87 2,4,95 1,3,88 1,68 1,3 1,14 1,32,8 1,3,9 1,3,99,8,, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer >3 5 Till innehållsförteckningen

53 Basprogram BHV - översikt Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC- Innehåll exempel Vaccination/screening timmar Läkarundersökning BB och telefonkontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång fr BB inom 48 timmar. Somatisk undersökning, amningsstöd, skötsel OAE (otoakustisk emission) BCG: påtagligt ökad risk för tbc Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar (6 om helg) Läkarus BB (om hemgång <24 tim) BB/primärvårdsbarnmorska Somatisk undersökning, vikt sstöd, skötsel PKU 1-2 veckor efter hemkomst/kontakt med primärvårdsbarnmorska 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (eckor) Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning/uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet eckor: Hepatit B (HB): moder HbsAg+ 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 3 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, mor HbsAg+, Mb Down 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 5 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, mor HbsAg+, Mb Down 6 mån: BCG vid ökad risk för tbc 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Ev läkare 1 gång (1-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg 7-9 mån: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet 12 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib HB: riskgr, moder HbsAg+, Mb Down 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost/matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, utveckling, språk, Språkförståelse motorik, hörsel, beteende, Sjsk kost/matordning, fysisk aktivitet, livsstil (tobak-alkohol), Synskärpebestämning Audiometris (ev) Taltest TV/media, barnsäkerhet, Hörselmätning socialförvaltn. biståndsmöjligheter BMI 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, utveckling, epikris Polio Till innehållsförteckningen 51

54 BHVsystem Barnavårdscentralernas statistik inom ÖLL datoriserades 1977, och fram till 1987 ansvarade Statistiska Centralbyrån för bearbetningarna. BVC-sjuksköterskorna skickade in uppgifter på särskilda individbaserade rapportblad tog landstingets ADB-avdelning över den tekniska delen av systemet och från år 23 rapporterar sjuksköterskorna i elektronisk form direkt in i databasen, BHVsystem (Handboken kap 3.1). BHVsystem är ett websystem där personalen på BVC dels får uppgift från befolkningsregistret om vilka barn som har tillkommit (nyfödda, inflyttade i länet), adressändrade, avflyttat/avförts och finns inskrivna på respektive BVC (se nedan Meny/huvudmeny), och dels själva registrerar uppgifter. Sjuksköterskornas registrering sker via webben (se blankett Rapportår 26, s 53 ff) i samband med barnets besök på BVC. Föräldrarna har givits muntlig information om BHVsystem. Personuppgifterna avidentifieras och sammanställningar görs med analysverktyget ProDiver på vårdcentrals- kommun- och/eller landstingsnivå. BHV-enheten bearbetar och beräknar därefter vidare resultaten med hjälp av Microsoft Excel. Barnavårdscentralernas verksamhet rapporteras genom t.ex. antal besök hos och läkare för barn i olika åldrar. och deltagande i föräldragrupper är andra uppgifter som rapporteras och belyser verksamheten. Vissa uppgifter sammanställs för att kunna följa hälsoläget över tid för enstaka åldersgrupper. Det gäller t.ex. antibiotikaförbrukning, förekomst av kliande eksem och astmadiagnos samt barns vikt och resultat av syn- och hörselundersökningar. Vissa uppgifter sänds vidare. Det gäller sammanställning över amning som går till Socialstyrelsen, som i sin tur gör nationell sammanställning. Genomförda vaccinationer rapporteras till Smittskyddsinstitutet som svarar för nationella sammanställningar vilka även rapporteras till WHO. Uppgifter om rökare i barnets hemmiljö sammanställs av Socialstyrelsen till nationell översikt. Uppgifterna ur statistiken följs upp/behöver följas upp på respektive BVC med diskussion om förutsättningar för arbetet och förklaringar till utfallet vilket endast den aktuella personalen har möjlighet att bidra med. 52 Till innehållsförteckningen

55 Till innehållsförteckningen 53

56 54 Till innehållsförteckningen

57 FN:s konvention om barnets rättigheter Generalförsamlingen antog Barnkonventionen 1989 och i Sverige har den varit gällande sedan 199. Styrelsen för Örebro läns landsting beslutade 21 som svar på en motion - att barnkonventionen skall genomsyra arbetet både för medarbetare och beslutsfattare - att verksamheterna skall i sin planering och uppföljning ha barnets bästa i fokus. Barncentrum, ett nätverk för samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor för barn och ungdomar i Örebro län, tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att stödja tillämpningen av barnkonventionen hos såväl medarbetare som verksamheter. Verksamhetscheferna uppmanades att utse en, helst två personer, som barnombud med uppgift att bistå chefen med arbetet att tillämpa barnkonventionen i verksamhetens dagliga arbete. Som stöd i det arbetet finns en Barncheck. Den finns i fickformat och är en enkel form av barnkonsekvensanalys att tillämpa i vardagsarbetet. Den finns också utformad som ett dokument att användas vid annat beslutsfattande inom landstingets verksamheter. Till innehållsförteckningen 55

58 Barnavårdscentraler i Örebro län Örebro,,,,,,,,,, och Västra länsdelen, och i Karlskoga, och Norra länsdelen,,,,, och Södra länsdelen,,,, och i Fjugesta 56 Till innehållsförteckningen