Till innehållsförteckningen

Transkript

1 Till innehållsförteckningen DUQKlOVRYnUG 6WDWLVWLN guheurolqvodqgvwlqj

2 ) URUG Datauppgifterna från Barnavårdscentralerna (BVC) i vårt län genom rapportbladen 9&.YDOLWHWUDSSRUW är nu bearbetade. Redovisningen avser förhållanden under 22, eller per den sista dec 22, samt i vissa fall 21. Det gäller insatser vidtagna tidigt i livet för barn födda 21. Förutom uppgifter från BVC:s basverksamhet redovisas som tidigare år: Hälsoparametrar Vårdtyngdsmätning Nytt i årets redovisning är: Hälsoindex för förskolebarn, ett mått på förskolebarns hälsa i vårt län BVC-profil som visar viktiga delar av respektive BVC: s olika verksamheter i ett diagram Ett stort tack till all personal vid BVC, utan vars arbetsinsatser denna rapport inte varit möjlig! Vår förhoppning är att rapporten ger upphov till analys och diskussion. Det är främst de personer som arbetar med BVC som kan bedöma/förklara: om statistiken verkar rimlig vad som döljer sig bakom siffrorna hur de vid behov skulle kunna förbättras 6DPPDQIDWWQLQJ Antalet inskrivna barn fortsätter att minska något. Vid årsskiftet (2/3) var barn inskrivna på barnavårdscentralerna i vårt län. Även antalet nyfödda har minskat något, från (/1) till 2 58 (2/3). Som tidigare år är det stora skillnader mellan olika BVC. Det gäller inte minst föräldragruppsverksamheten och hembesöken. Vetskapen om dessa olägenheter har inte lett till någon utjämning mellan vårdcentralerna. Flera vårdcentraler uppfyller inte 5LNWOLQMHUI UDUQKlOVRYnUGHQKWWSLQWUDQHWRUHEUROOVHROOEKY. Detta är oroande då det kan medföra en negativ inverkan på anknytning, amning m m och därmed ha en ogynnsam påverkan för barnens fortsatta fysiska och psykiska hälsa. Vårdtyngdsmätningen visar att det inte tillkommit något resurstillskott för sjuksköterskorna på BVC i ÖLL trots det beslut Styrelsen för primärvård tog om att inrätta nya tjänster för ökad tillgänglighet vid vårdcentralerna och förbättra insatserna för bl a barnavårdscentralerna. I förhållande till Riktlinjer för Barnhälsovården saknas det drygt 3 tjänster i Örebro län, vilket i sig kanske inte är så mycket, men på flera BVC (,,, Skebäck,, ) saknas det ½-tidstjänst eller mer och det påverkar förstås lokalt verksamheten. Svenska barns hälsa är god. Det finns dock brister. Genom en kontinuerlig datainsamling skapas möjligheter att följa utvecklingen över tid, vilket kan bli ett viktigt underlag för planering och politiska beslut. Denna rapport belyser en del viktiga indikatorer på förskolebarnens hälsa. Bland observationerna är att det finns stora skillnader i barns hälsa i vårt län och att det föreligger ett svagt samband mellan olika BVC:s belastning av hälsorisker och vårdutnyttjande. Amning är en viktig skyddsfaktor och tyvärr så är amningsfrekvensen lägre i Örebro län än riksgenomsnittet. WHO rekommenderar att barnens huvudsakliga föda ska bestå av bröstmjölk fram till sex månaders ålder och Socialstyrelsen anser det viktigt att även stödja amningen under de därefter följande månaderna. Rökning är en hälsorisk som under de senaste åren stått i fokus för förebyggande arbete. Örebro län ligger på riksgenomsnittet avseende passiv rökning men skillnaderna mellan BVC är mycket stor. Glädjande är vaccinationerna, där föräldrarna åter väljer att vaccinera sina barn (se sid 17-19). 9LSn+9HQKHWHQNRPPHUJlUQDXWWLOO(USn9&I UDWWGLVNXWHUDUDSSRUWHQ Örebro Barnhälsovårdsöverläkare Samordnande sjuksköterska 1

3 ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ ) URUG... 1,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ... 2 DVSURJUDP+9± YHUVLNW... 4 $QWDOLQVNULYQDEDUQSn9&... 5 Inskrivna barn Inskrivna barn -6 år, 22/ lovr YHUYDNQLQJ... 6 Inskrivna och övervakade barn per årskull, Standard i riktlinjerna MXNVN WHUVNHYHUNVDPKHW... 7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn /lnduyhunvdpkhw... 8 Läkarbesök, Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, Läkarbesök fördelade per inskrivet barn HPEHV N... 1 Hembesök av sjuksköterska, Hembesök per inskrivet barn år, Hembesök fördelade per inskrivet barn +1 år, Förstfödda som fått hembesök -2 mån (födda 21) Standard i riktlinjerna ) UlOGUDJUXSSVYHUNVDPKHW Andel barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp Standard i riktlinjerna Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp HPIUnQQ\I GGKHWVDYGHOQLQJEDUQI GGD $PQLQJ Standard i riktlinjerna Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4, 6 månaders ålder Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader, Örebro och Sverige

4 Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 21) Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 21) NQLQJ Rökregistrering (födda 21) Mor röker när barnet är -4 veckor (födda 21) Passiv rökning när barnet är 4 veckor (födda 21), Örebro och Sverige DFFLQDWLRQHU Andel vaccinerade barn och standard i riktlinjerna BCG-vaccinerade barn (födda 21) MPR-vaccinerade barn födda MPR-vaccinerade barn födda 2, diagram och tabell MPR-vaccinerade födda , Örebro och Sverige lovd... 2 Födelsevikt under 2 5g (födda 21)... 2 Inskrivna barn 1 år och 4 år Antibiotikaförbrukning barn -1 år och 4 år...22 Eksem barn -1 år och 4 år...23 Olycksfall/skada barn -1 år och 4 år...24 Vårdad på sjukhus barn -1 år och 4 år...25 Utveckling och språk 4 år Syn och hörsel 4 år lovrlqgh[i UVNROHEDUQ nUGW\QJG Vårdtyngd Vårdtyngd med index +/- 1 SD, Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, Antal heltid sjukskötersketjänster, Vårdtyngd BVC ÖLL &SURILO BVC-profil (respektive barnavårdscentral Hällefors-) ff 6WDWLVWLNXSSJLIWHUHMGDWDEHDUEHWDGH &.YDOLWHWUDSSRUW

5 DVSURJUDP+9± YHUVLNW Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. DUQHWVnOGHU 3HUVRQDOHWRG Sjsk = BVC-sjuksköterska 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn,qqhknooh[hpsho Somatisk undersökning, vikt, amningsstöd, skötsel 9DFFLQDWLRQVFUHHQLQJ BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU -7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (1-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Tillväxt, hälsa, utveckling, epikris Polio IV 4

6 $QWDOLQVNULYQDEDUQSn9& Inskrivna barn /79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3-6 år år Inskrivna barn: Barn bokförda i befolkningsregistret samt manuellt inlagda i BHV-registret. 16 Inskrivna barn - 6 år, 22/ år 1-6 år 5

7 +lovr YHUYDNQLQJ 3 5 Inskrivna barn per årskull, Övervakade 1 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Övervakade barn: Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL. Ã 352&(66 Ã 5(68/7$7 Ã 67$1'$5',5,.7/,1-(51$.YDOLWHW Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under spädbarnsåret) Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) +lovr YHUYDNQLQJ _ 6 9 av barnen träffar max 2 sjuksköterskor _ 9 Andel övervakade år år 91-2 år år 65-4 år år 37-6 år år 8 - nuvnrqwuroo Andel synprövade hörselprövade (medelvärdet av antal inskrivna 4+5-åringar)

8 6MXNVN WHUVNHYHUNVDPKHW 6 Mottagningsbesök hos sjuksköterska år år , Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 22 3,5 3, 2,5 2, 1,5,5, RWWDJQLQJVEHV NKRVVMXNVN WHUVNDI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 2+3 år år 22 11,6 2,4 1,9 2 12,9 2,6 1, ,8 2,7 3, ,2 2,8 2, ,1 2,3 2, ,1 2, 199 1,3 1,6 1,7 7

9 /lnduyhunvdpkhw 32 Läkarbesök Totalt Distriktsläkare Barnläkare Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken

10 Läkarbesök per inskrivet barn - 6 år, 22,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Barnläkare Distriksläkare /lnduehv NI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 2+3 år år 22 3,6,8,2 2 3,7,8, ,7,8, ,8,8, ,9,9, ,2,9 2, ,5 2, 9

11 +HPEHV N Hembesök av sjuksköterska år år år ,4 Hembesök per inskrivet barn år, 22 1,2,8,6,4,2, +HPEHV NI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 22,7 2, , , , ,5 1

12 12 Förstfödda som fått hembesök -2 mån (födda 21) ((6g.81'(5 5(68/7$7$51)g''$ 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ 1<)g''+(763(5,2'(1-2 månader Nyföddhetsperioden Förstagångsföräldrar Flergångsföräldrar

13 ) UlOGUDJUXSSVYHUNVDPKHW 1 Andel barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp : uträknat på medelvärdet av antal LQVNULYQD barn +1 år, : antal YHUYDNDGH barn +1 år : statistik saknas. ) UlOGUDJUXSSHU 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ Andel barn (se diagram) 7 första-, 3 flergångsföräldrar 1 9 Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp, (Uträknat på medelvärdet antal inskrivna barn +1 år om BVC även tillämpar föräldragrupper för barn >1 år blir andelen barn högre och kan överstiga 1) $YEDUQI GGDJLFN 31 i föräldragrupp bara under år i föräldragrupp både under år = 1 19 barn (37,5) 296 i föräldragrupp bara under år 22 12

14 +HPIUnQQ\I GGKHWVDYGHOQLQJ Hem från BB / nyföddhetsavdelningen barn födda dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 14 d f -97 Förstföd. f -99 Förstföd. f -1 Förstföd. f -97 Omföd. f -99 Omföd. f -1 Omföd. De tre första staplarna visar förstföderskornas hemgångsdag i mättad färg och därefter omföderskornas i svagare färg för respektive år. Man kan tydligt se att omföderskorna i allt ökande omfattning går hem på dag ett. 13

15 $PQLQJ $QGHODPPDGHEDUQ 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ I GGD (QEDUW'HOYLV (QEDUW'HOYLV 2 mån 76,8 + 13, = 89,8 9 4 mån 55,2 + 22,9 = 78,1 8 6 mån 26,7 + 38,4 = 65,1 7 WHO:s mål enbart amning vid 4-6 månader antaget i Sverige: 8. Vid PnQ ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 34 (bortfall 3). Vid PnQ ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 15 (bortfall 4). 1 Enbart och delvis ammade barn mån 4 mån 6 mån Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån Sverige 49 48,4 53,7 63,4 7,6 73,8 72,9 72,2 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 14

16 1 Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 21) Enbart Delvis SVERIGE f- 1 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 21) Enbart Delvis SVERIGE f- Efter 1998 tenderar amningskurvan i ÖLL att vara på väg nedåt. Andelen barn som ammas är låg jämfört med andra landsting. Vid två månaders ålder finns (för barn födda 1999) bara ett landsting, och för barn födda 2 två områden (Malmö stad och Skåne), med lägre amningsfrekvens. 15

17 5 NQLQJ 5 NUHJLVWUHULQJI GGD RU )DU 5 NIULDEDUQ Röker Vet ej Röker Vet ej När barnet är -4 veckor 8,1 5,1 13,4 6,9 74,9 När barnet är 8 månader 9, 7,3 13,1 9,3 73, Definitionen rökfria barn är att varken mor, far eller någon annan daglig rökare finns i barnets hemmiljö. 25 Mor röker när barnet är - 4 veckor (födda 21) ,7 9, 5 SVERIGE f- Passiv rökning när barnet är 4 veckor (födda 21) È Mor röker ÖLL Mor röker Sverige Far röker ÖLL Far röker Sverige

18 9DFFLQDWLRQHU $QGHOYDFFLQHUDGHEDUQ 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ Difteri (födda 21) 95, 99 Tetanus 95, 99 Pertussis 94,9 99 Polio 94,8 99 Hib 95, 99 MPR (födda 2) 94,3 98 BCG (födda 21) c:a 9 Alla riskbarn 5 BCG-vaccinerade barn (födda 21) , , MPR-vaccinerade barn födda ,4 97,5 95,8 95, 92,5 9, 87,5 85, 82,5 8, 77,5 75, 17 SVERIGE

19 1, MPR-vaccinerade barn födda 2 97,5 95, 94,3 92,5 9, 87,5 9,5 85, 82,5 8, 77,5 75, 35I Inskrivna Flyttat+bortf. Övervakade Vacc Avstår Avvaktar Vårdcentral Antal Antal Antal Ant Ant Ant Hällefors ,8 3 5,1 3 5, ,7 1 2,6 3 7, ,5 1,9 4 3,6 Storå ,5 3 7,5, ,8, 1 4,2 Frövi ,3, 2 5, , ,9 Laxå ,3 2 4,3 2 4, ,7, 8 11, ,2, 4 3,8 Baggängen ,1 3 2,5 3 2,5 Brickegården ,,, ,1 1,8 6 5, ,8 1,8 9 7, ,9 1,8 3 2, ,2 1,6 7 4, ,1 1,8 12 1, ,4, 4 2, ,5, 5 5, ,9, 2 2,1 Lillån ,5, 11 8,5 Skebäck ,1, 4 5, ,8 2 2,7 4 5, ,2, 3 4, ,9, 1 1, ,1 1,4 13 5, ,4 1 1,1 5 5,5 Pålsboda ,4, 1 1, , ,9 guheurolq YHULJH(285 kommuner av 289 räknade) 18 SVERIGE

20 MPR-vaccinerade barn födda ,4 95,7 95,4 94,3 92,4 9,5 7 6 È barn födda 1998 barn födda 1999 barn födda 2 ÖREBRO SVERIGE lvvolqjsnvvmxndu GDKXQG35 Alla tre sjukdomarna förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Omfattningen varierar. Enligt WHO:s statistik räknar man med att cirka 88 barn dör årligen i mässling. I Tyskland, där vaccinationstäckningen ligger under 8, har man cirka 1 rapporterade mässlingsfall per år. I södra Italien, där en epidemi 22 beräknas ha omfattat 24 personer, är vaccinationstäckningen under 6. En epidemi år 2 på Irland omfattade cirka 1 2 barn och drabbade ett område där cirka 75 av barnen var vaccinerade. I Holland insjuknade år 2, 3 3 personer i ett område där många av religiösa skäl valt bort vaccination. I Sverige och andra länder med hög vaccinationstäckning uppstår vanligen mindre mässlingsutbrott kring någon som bär hem smittan från en utlandsresa. Det senaste utbrottet i Sverige inträffade kring nyåret 1999/2 med totalt 72 insjuknade. På senare år har vaccinationstäckningen sjunkit i Sverige. 22 inrapporterades till SMI en dramatisk nedgång av antalet vaccinerade barn födda Det förefaller dock nu som att trenden har vänt tillbaka och att föräldrarna idag väljer att vaccinera sina barn igen. Vaccinationstäckningen för barn födda 2 vid årsskiftet 22/3 var 9,5 jämfört med 88,4 för barn födda 1999 vid årsskiftet 21/2. Det är nu även visat för Sverige i sin helhet det vi lokalt visade i Örebro förra året, att många föräldrar väljer att vaccinera sina barn i efterhand. För barn födda 1999 har vaccinationstäckningen i riket ökat med 4 till 92,4 (se diagram MPR-vaccinerade barn födda ). För Örebro län är vaccinationstäckningen högre än för riket med 94,3 för barn födda 2 och hela 98,4 för barn födda Vaccinationstäckningen ligger därmed på en nivå som gör risken liten för sjukdomsutbrott (för att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 9-95 procent är immuna, antingen genom vaccination eller efter naturlig infektion). Det finns dock några BVC där vaccinationstäckningen är under 9 (se sid 18). Även om många av dessa barn kommer att bli vaccinerade vid en senare tidpunkt, så är det enskilda barnet mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår en epidemi i Sverige. Att senarelägga MPR-vaccinationen innebär också att en större del av befolkningen är mottaglig och kan fungera som en reservoar för dessa virus, vilket möjliggör spridning till exempel av mässling till spädbarn och av röda hund till gravida kvinnor. 19

21 +lovd Barnavårdscentralerna i Örebro län samlar årligen in ett antal Hälsoparametrar på rapportbladen 9&.YDOLWHWUDSSRUW (se sid 48). Dessa Hälsoparametrar är utvalda för att praktiskt och enkelt visa på en del viktiga indikatorer på barns hälsa vid 1- respektive 4-års kontakten på BVC (förutom det som i övrigt samlas in, t ex uppgifterna om passiv rökning, amning och vaccinationer). För 1-åringarna gäller data för hela spädbarnsåret medan för 4-åringarna är det de 3 senaste månaderna före 4-års kontakten på BVC. Två av dessa parametrar (låg födelsevikt och olycksfall) ingår i +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ(se sid 28). Svenska barns hälsa är allmänt god. Vi finner dock att VNLOOQDGHUQDPHOODQROLND9&lUVWRU och det gäller alla insamlade parametrar (frågan som ställs vid 4-års kontakten om astma föreligger, har inte bearbetats då uppfattningen om vad som är astma varierar för mycket). I övrigt kan konstateras att: Cirka 4 av barnen har en födelsevikt under 25g, en nivå som är ungefär lika med övriga Sverige. Denna parameter är en internationellt väletablerad indikator på barns hälsa. Antibiotikaförbrukning är generellt hög, cirka 15 har fått antibiotika under spädbarnsåret och cirka 1 av 4-åringarna under en 3-månadersperiod. Eksem har ca 1 av barnen vilket stämmer väl överens med andra undersökningar. Cirka 5 av spädbarnen och 3 av 4-åringarna (3 mån) har sökt sjukvård p g a olycksfall/skada. Detta är alltjämt en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. Cirka 8 av spädbarnen och 1,4 av 4-åringarna (3 mån) har vårdats på sjukhus. Cirka 3 av barnen klarar inte av 4-årskontrollen och ca 8 klarar inte den språkbedömning som görs på BVC. Skillnaderna är påtagligt stor mellan olika BVC. Av 4-åringarna har 9 ej godkänd syn och 4 ej godkänd hörsel enligt BVC:s definitioner. En viktig observation är att det föreligger ett svagt samband mellan olika BVC:s belastning av hälsorisker och vårdutnyttjande. I vissa fall utnyttjar föräldrarna i de mer belastade områdena hälso- och sjukvården mindre än genomsnittet. Det är dock även så att det erbjuds en hälsovård med olika innehåll och kvalité (se t ex föräldragrupper och hembesök i denna rapport). Detta är en viktig upplysning för planeringen av Barnhälsovården vars uppgifter är att arbeta förebyggande. Den svenska Barnhälsovården har ett högt internationellt anseende därför att man varit framgångsrik med detta arbete ,3 Födelsevikt under 25 g (födda 21) 4 3,

22 ,QVNULYQDEDUQ 25 Inskrivna barn 1 år (födda 21) Antalet inskrivna barn 1 år (födda 21) och 4 år (födda 1998) är underlag till de hälsoparametrar (sid 2-27) som rapporterats in av barnavårdscentralerna genom BVC-Kvalitet, rapport 22 (sid 48). 25 Inskrivna barn 4 år (födda 1998)

23 $QWLELRWLNDI UEUXNQLQJ 25 Antibiotikaförbrukning barn - 1 år (födda 21) ,8 1 6,2 5 1 ggr > 1 ggr H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* Antibiotikaförbrukning senaste 3 mån före 4-års kontakten (födda 1998) , ggr > 1 ggr 2,3 H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* *Negativa tal innebär att antalet rapporterade barn överskrider antalet inskrivna. 22

24 (NVHP 2 18 Kliande eksem barn - 1 år (födda 21) 2, , H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* Kliande eksem vid 4-års kontakten (födda 1998) 27, ,4 1 5 H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* *Negativa tal innebär att antalet rapporterade barn överskrider antalet inskrivna. 23

25 2O\FNVIDOOVNDGD 1 Sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år (födda 21) , ,4 1 gång >1 gånger H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* Sökt vård för olycksfall/skada senaste 3 mån före 4-års kontakten (födda 1998) , gång >1 gånger,1 H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* *Negativa tal innebär att antalet rapporterade barn överskrider antalet inskrivna. 24

26 9nUGDGSnVMXNKXV 16 Vårdad på sjukhus barn -1 år (födda 21) , H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* Vårdad på sjukhus senaste 3 mån före 4-års kontakten (födda 1998) ,4 1 H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* *Negativa tal innebär att antalet rapporterade barn överskrider antalet inskrivna. 25

27 8WYHFNOLQJRFKVSUnNnU 1 Avvikande utveckling vid 4-års kontakten (födda 1998) , 2 1 H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* Definition avvikande utveckling: barn som har två eller flera minus på utvecklingsmomenten eller på samlek enligt 4-års arbetsbladet (Handboken kapitel 8.5.1) ,8 Avvikande språk vid 4-års kontakten (födda 1998) , H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej Bortf.* Definition avvikande språk: barn som har minus på ett eller flera moment i språkbedömning enligt 4-års arbetsbladet (Handboken kapitel 8.5.1). *Negativa tal innebär att antalet rapporterade barn överskrider antalet inskrivna. 26

28 6\QRFKK UVHOnU 2 Ej godkänd syn vid 4-års kontakten (födda 1998) , Definition avvikande synresultat: barn som med HVOT metoden har synskärpan.65 eller sämre på ett eller båda ögonen, eller har en visus-skillnad på mer än en rad eller ej medverkat vid omprövning (Handboken kapitel 8.8.2) ,8 Ej godkänd hörsel vid 4-års kontakten (födda 1998) 11, , Definition avvikande hörsel: barn som på två eller fler av frekvenserna 5, 1, 2 eller 3 Hz ej hör vid 3 db eller mer, eller som på två eller fler av frekvenserna 2, 3 eller 4 Hz ej hör vid 3 db eller mer, alternativt barn som inte medverkar vid omprövning (Handboken kapitel 8.9.4). 27

29 +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ är en ansats till beskrivning av förskolebarns hälsa i vårt län med 9&.YDOLWHW UDSSRUWVHVLGsom underlagvi har använt oss av fem indikatorer: andel ammade (enbart och delvis) barn vid fyra månaders ålder andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor vaccinationstäckning MPR vid årsskiftet 22/3 barn födda 2 andel barn med födelsevikt under 2 5 g andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) +lovrlqgh[är ett medeltal i procent där normen för amning och vaccinationstäckning är 1. (t ex: 75 amning: räknas som 75) och för de övriga indikatorerna (t ex: 5 med födelsevikt under 2 5g: räknas som 95). Det ideala +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ är: delat med 5 d v s 1. Indikatorerna för respektive barnavårdscentral finns redovisade, med rosa staplar, under 9&SURILOVHVLG De valda indikatorerna är samma som Rädda Barnen (RB) använder i Barns hälsa i Sverige (presenterat av prof L Köhler, Nordic School of Public Health, vid barnhälsovårdsmöte i Lund, 23). Skillnaderna är: Amning: enbart + delvis amning. Vår uppfattning, efter diskussion med BVC-sjuksköterskorna, är att värdet för enbart + delvis amning är säkrare än värdet för enbart amning. RB använder värdet för enbart amning. Rökning: uppgifter från BVC medan RB använder data från MVC. Ingen funktionell skillnad. Olycksfall: underlaget är frågan Har ni behövt söka vård p g a olycksfall eller skada? som ställs till föräldrarna på BVC vid 1-års kontakten (-1 år) respektive 4-års kontakten (senaste 3 mån). RB använder sig av Socialstyrelsens diagnosregister. Denna skillnad i mätning är väsentlig. RB har med tonårsaborter som indikator. +lovrlqgh[belyser enbart förskolebarnens hälsa. En praktisk skillnad jämfört Rädda Barnens index, som mäter på kommunal nivå, är att +lovrlqgh[i UI UVNROH EDUQ visar på olikheter LQRP våra olika kommuner. Man bör dock samtidigt vara medveten om att det statistiska underlaget kan vara otillräckligt för BVC med litet barnunderlag. För förskolebarn i Örebro län är +lovrlqgh[9,3, ett högre värde indikerar en bättre hälsa och vice versa. Skillnaderna mellan olika BVC är tämligen stor (85,5-94,7), se diagram +lovrlqgh[i UVNROHEDUQg// Hälsoindex förskolebarn ÖLL ,

30 9nUGW\QJG Syftet med vårdtyngdsmätning är att se om det finns barnavårdscentraler som har en mer arbetskrävande population än de övriga. En sådan BVC kan tänkas behöva mer resurser än en lika stor BVC med en medelpopulation. Vi har använt oss av följande tre indikatorer i vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -4 veckor (barn födda 21). Andel utländsk härkomst (som mått används andel nyfödda födda 21 som BCG-vaccinerats). Andel förstfödda, (födda 21). De tre indikatorerna adderas ihop. För en ökad socioekonomisk tyngd, är hela andelen rökande föräldrar och utländsk härkomst medräknad i vårdtyngden men endast en tredjedel av andelen förstfödda. Som norm (index 1) är vald den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län (4). 8 Vårdtyngd Förstfödda/3 Utländsk Mor röker Vårdtyngd med index +/- 1 SD,

31 1 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, , ,5 Antal heltid sjukskötersketjänster, 22 3, 2,5 2, 1,5,5, Meddelat Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst 3

32 9nUGW\QJG 9&g// Vårdtyngd Inskrivna Indikatorer Index Nyfödda (+1år/2) Förstfödda/3 Andel Utländsk (BCG) Norm: 4 (index 1) Mor röker -4 veckor Summa INDEX Meddelat Antal heltid sjukskötersketjänster Med hänsyn till Med hänsyn till vårdtyngd och antal nyfödda antal nyfödda Norm: Vårdtyngdsindex ±5: 6 nyfödda/tjänst ±1 nyfödda Antal Antal tjänster Skillnad tjänster Skillnad Vårdcentral Hällefors ,94,91,3,81, ,4,67 -,27,62 -, ,35 1,77,58 1,73,62 Storå ,5,53 -,3,47, ,5,44,6,42,8 Frövi ,6,69 -,9,68 -, , 1,67,33 1,6,4 Laxå ,2,93,27,8, ,6 1,45,15 1,33, ,15 1,53 -,38 1,41 -,26 Baggängen ,5 1,79 -,29 1,67 -,17 Brickegården ,5 1,51 -,1 1,51 -, ,59 2, -,41 1,84 -, ,75 1,89 -,14 2,19 -, ,85 2,3 -,18 1,83, , 2,17 -,17 1,97, ,5 2,11 -,6 3, ,75 2,34 -,59 2,36 -, ,1 1,73 -,63 1,94 -, ,6 1,23,37 1,59,1 Lillån ,5 1,7 -,2 1,47,3 Skebäck ,1 1,8 -,7 1,92 -, ,22 -,22 5 -, ,98,3,87, ,44 1,68 -,24 2,36 -, , 3,69 -,69 3,45 -, ,5 1,4,1 1,29,21 Pålsboda ,8,74,6,62, ,6 1,64 -,4 1,46,14 guheurolq ,87 44,23-3,36 44,23 Nyfödda/sköt 64,9 31

33 9&SURILO Avsikten med 9&SURILO är att visa viktiga delar av respektive Barnavårdscentrals olika verksamheter i ett enda diagram. De olika delarna är 9nUGSURGXNWLRQEOnVWDSODU - mottagningsbesök per inskrivet barn hos sjuksköterska - mottagningsbesök per inskrivet barn hos distriktsläkare - mottagningsbesök per inskrivet barn hos barnläkare - andel förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden - andel barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp +lovdurvdvwdsodu(indikatorer som ingår i +lovrlqgh[ VHVLG) - andel ammade (enbart och delvis) barn vid fyra månaders ålder, - andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor - vaccinationstäckning MPR vid årsskiftet 22/3 barn födda 2 - andel barn med födelsevikt under 25 g - andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) +lovdjxodvwdsodu(övriga indikatorer) - andel barn som behandlats med antibiotika -1 år och vid 4- årskontakten (senaste 3 mån) - andel barn med kliande eksem -1 år och vid 4- årskontakten (3 senaste mån) - andel barn med avvikande utveckling vid 4- årskontakten 5HVXUVHUJU QDVWDSODU - inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst - barnavårdscentralens vårdtyngd Alla parametrar är indexreglerade med som norm. Normen kan antingen var genomsnittet för Örebro läns landsting (ÖLL), eller den norm som finns angiven i 5LNWOLQMHUI UDUQKlOVRYnUGHQ KWWSLQWUDQHWRUHEUROOVHROOEKY. I diagram Örebro län BVC-profil, 22 finns fastställt för vilka parametrar de två olika normerna använts. I denna finns även angivet vad index är för respektive parameter. 2, Örebro län BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) (2,34 bes/ barn) (,4 bes/ barn) (,26 bes/ barn) (95) (7) (8) ÖLL 5 ÖLL 53 ÖLL 76 (1,7) (98) (3,8) (4,2) (16,4) (1,3) (3,) ÖLL 94,3 (6) ÖLL 64,9 (index 4), 32

34 9&SURILO 2, Hällefors BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),99,59 1,66,57,34,83,47,95 2,22 2,13 1,14 1,1,49,97,65, MPR f- (98) 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),,81,82,45,32,1 8 1,68,94,65,31,62,63, 1,67,77 MPR f- (98) 33

35 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),96,83 1,25,88 7 3,75 1,46 2,26,94,8,48,75,94, MPR f- (98) 2, Storå BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),83 1,33,21 5,2,98,93,97,44,98 1,68 5,67,,, MPR f- (98) 34

36 9&SURILO 2, 1,89 BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 7,17 5,99 8 1,59 1,89,67,63,74,88,84,, MPR f- (98) Frövi BVC-profil, 22 2, 1,9 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,5 1,2,9 1,6,9 3,5,1 1,2 1,3 2,5 1,2,9, MPR f- (98) 35

37 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,29 1,24,58,65 1,46,99,84,99 1,5,79,92,79 1,14,83,87, MPR f- (98) 2, Laxå BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,19 1,16 6,89,86,37,96,59 1,16 6,56,78,52, MPR f- (98), 36

38 9&SURILO BVC-profil, 22 2, 2,6 2,15 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),85,58,98,51,95,84,93 1,54 1,37 6,91,72, MPR f- (98), 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),98,87 1,44,51,97 1,65 1,29,4,62,92 1,16 1,33,73, MPR f- (98) 37

39 9&SURILO 2, Baggängen BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 5,74 1,52,73,8,47 1,42,4,62,98,88 1,19,77, MPR f- (98) 2, Brickegården BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),99,73 1,72,4,57,91 1,12 5 1,11,32 2,71,76 1 1, MPR f- (98) 38

40 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,18 1,61,34,73,77,96,28,99,87 1,18 1,18 1,52,32 1,26,73, MPR f- (98) BVC-profil, 22 2, 2,43 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,23 1,38,99,32,6,56,97,48 4,95,34 8 1,41, MPR f- (98) 39

41 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,21,6,43,74 8,19 2,78,6 1,27,61,53 9,68, MPR f- (98) 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),92 9,37,37,36 5,56 1,32 1,43 2 8,2 8,71, MPR f- (98) 4

42 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 1,97 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),83 5,51,75,19,88 1,21,94,64 1,42 1,56 1,42 3, 3, MPR f- (98) 2, 1,88 BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),76,18,49 1,13,98,56 3,94,97 1,21,87,49 1,34 2, MPR f- (98) 41

43 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2 1,56,89,45,31,98,75,99 1,38,58,84,59 5 1,58 1,32, MPR f- (98) BVC-profil, 22 2, Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1,4 1,3,5,4,6 2,1 2,5 2,3 1,4,5,8 1,7, MPR f- (98) 42

44 9&SURILO Lillån BVC-profil, 22 2, Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),85 9,32,26,86 1,15,28,96,25 2,55,88 5,55 1,13,53, MPR f- (98) 2, 1,96 Skebäck BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer), 1,27,7,24,4,98,65,99 1,4,37 1,19 1,29 1,1 1,64 1,19 MPR f- (98) 43

45 9&SURILO BVC-profil, 22 2, 2,5 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),8,8,8 1,1,3 1,4,7,9,8 1,6 1,2,5,, MPR f- (98) 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),97,85,71,65,76 3,75,51,83,72 1,1,45,98,62, MPR f- (98) 44

46 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 1,86 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3 1,18,94,27,86 6,93 4,98 1,4,98 3,9 1,15 1,17, MPR f- (98) 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer),84 1,23,72,18,77,79,84,99 1,64,29,67,72 1,19 1,23,79, MPR f- (98) 45

47 9&SURILO 2, BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer), 3 1,31,7,82,79 9 1,12,98,,26,87 1,13,,93,75 MPR f- (98) 2, Pålsboda BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 3 1,18,39,35,33,99,65 4 1,7,39 1,11,87,93,43, MPR f- (98), 46

48 9&SURILO BVC-profil, 22 Norm = (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2,,1 2,6,8 1,8,9 1,2,2,9 2,6,6, MPR f- (98) 6WDWLVWLNXSSJLIWHUHMGDWDEHDUEHWDGH Rapportblad från BVC finns för 116 barn som saknar personnummer (asylsökande) och av den anledningen ej kommer med i databearbetningen. Enstaka asylsökande barn är rapporterade från, Storå, Frövi, Baggängen,,, Skebäck och. BVC Antal barn Besök Vaccinationer sjuksköt Besök läkare BCG DTP/Polio/Hib MPR barn finns inskrivna vid BVC men deras blanketter saknades vid registreringen. Dessutom saknas i bearbetningen 74 barn som lever under skyddad adress och därför inte kan kopplas till en speciell BVC. Denna siffra har tidigare år varit 55 barn under 21, 44 barn år 2 och 26 barn

49 48

50 R[ guheur 7HOHIRQ (SRVWEDUQKDOVRYDUGHQ#RUHEUROOVH