Barnhälsovårdsenheten

Transkript

1 Till innehållsförteckningen Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten och psykologgruppen 1999

2 Innehållsförteckning BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN, ÖLL... 1 Uppdrag... 1 Aktiviteter... 1 Personal och organisation... 1 Ekonomi... 1 BVC-statistik Särskilda aktiviteter under SAMMANFATTNING... 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999 FÖR PSYKOLOGGRUPPEN BARNHÄLSOVÅRDENS BASPROGRAM... 13

3 Barnhälsovårdsenheten ÖLL Uppdrag Barnhälsovårdsenheten skall verka för: jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet att minska ohälsa bland barn fungerande och sammanhållna vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter fortbildning inom verksamhetsområdet landstingsövergripande och nationellt kvalitets- och utvecklingsarbete av barnhälsovården landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovården. Barnhälsovårdsenheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Aktiviteter är bl a att: ansvara för kontinuerlig uppdatering av respektive BVC:s barnpopulation via barnhälsovårdsregistret sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till bl a vårdgivare och socialstyrelsen förankra inriktning och aktiviteter hos primärvårdsledningen och vårdcentralscheferna ansvara för Metodbok, BHV-bladet och annat material inom barnhälsovården upprätta och underhålla adressregister över BVC och olika nyckelpersoner för verksamheten ha regelbunden kontakt med BVC-personalen. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare 50% Leif Ekholm (anställd av Barn- o ungdomskliniken, RSÖ) Samordnande sjuksköterska 100% Gudrun Skånberg Socionom 75% Gunilla Skarped Samordnande* psykolog 100% Åsa Krantz (Lindesberg) *40% för samordning Barnhälsovårdspsykologer 100% Carolina David (Kumla) 100% Boel Gehlin fr o m (Karlskoga) 200% (Örebro kommun, samverkansavtal) Assistent 100% Annica Olofsson Enheten är en självständig funktion inom Samhällsmedicinska enheten. Ekonomi Årsbudget kr. Under året tillkom c:a kr från försäljning av filmen Hemlagat redan från början. Arbetet med att följa upp enhetens budget/fakturor har haltat eftersom landstingets internfakturor inte har kunnat bokföras. Psykologtjänsten för västra länsdelen var vakant till september 1999 vilket är huvudorsaken till ett överskott på c:a kr. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

4 BVC-statistik 1998 BVC-verksamhetsstatistik är sammanställd på ett sätt som korresponderar med den verksamhetsplan för BVC, som BHV-enheten har formulerat. Statistik är sänd till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet och till primärvården som underlag i nyckeltalsstudien. För en komplett redovisning med förklaringar, v g se sammanställning av BVC-statistik samt BVC-statistik II , den senare med redovisning av vårdtyngd, vilket är första gången det görs av BHV. BVC-statistiken för 1999 planeras bli klar i maj barn 0-6 år, var vid årsskiftet skrivna inom länet varav barn födda barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ) mottagningsbesök hos sjuksköterska hembesök av sjuksköterska (fortsätter att minska) läkarbesök, varav (33,9%) hos barnläkare. Rökregistrering: När barnet var 0-4 veckor rökte 9% av mammorna och 13% av papporna. När barnet var 8 månader rökte 10% av mammorna och 11% av papporna. Andelen barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp var 54% (stor variation mellan olika BVC). Vaccinerade barn (fullständigt+ofullständigt*) födda 1997; DTP 99%, polio 98%, Hib 97% Födda 1996; MPR: 91%. Vaccination med BCG: 462 barn = 16 % av nyfödda. (*endast de som vaccineras i ÖLL registreras) Andelen ammade barn vid två månader var 90,0%, och vid sex månader 68,8%. Vårdtyngd: Brickebacken, Vivalla, Varberga, Älvtomta*, Haga uppvisar ett index > +1 SD, d v s på dessa BVC krävs sannolikt en större arbetsinsats än den som är definierad i barnhälsovårdens verksamhetsplan för ett givet antal barn. Antal barn per sjuksköterska: Hällefors, Kopparberg, Haga, Brickegården har >+ 1 SD fler barn per sjuksköterska än genomsnittet för BVC i ÖLL (590 barn per heltidstjänst). Jämförelse vårdtyngd med antal barn per sjuksköterska visar på att sjuksköterskeresurserna sannolikt är för knappa på Älvtomta*, Haga, Vivalla och Varberga BVC. *Nuvarande Mikaeli och Karla BVC Särskilda aktiviteter under 1999 BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC ½ dag x 2, Neuropsykiatriska teamets arbete för barn med särskilda behov. Deltagare 148 sjuksköterskor inom BVC och skolhälsovård. ½ dag x 2, Vaccinationsverksamhet på BVC. Deltagare 135 sjuksköterskor och läkare. ½ dag x 2, Utvecklingsbedömning av barn inom BVC:s nyckelåldrar. Deltagare 147 sjuksköterskor och läkare. ½ dag x 2, Presentation av nya BHV-journalen. Deltagare 106 sjuksköterskor och läkare. Övriga studiedagar Tidig social prevention i samarbete med Brottsförebyggande rådet och projektet Familjen och Folkhälsan. 1 dag för personal i kommun och landsting norra länsdelen. Informationsträffar om barnmat (Semper). Det för tidigt födda barnets hälso- och sjukvårdskontakter. Seminarium för sjuksköterskor på BVC (av barnsjuksköterska under doktorandutbildning). Deltagare 5 personer. Familjecentrum/familjecentraler, ½ dag x 2 för personal i landsting och kommuner. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

5 BHV-bladet Kom ut med fyra nummer enligt planen (i slutet av varje kvartal), en upplaga på c:a 200 ex till medarbetare i länet och BHV-enheter i vår region. Samverkansträffar m m Primärvårdsdirektören vid två tillfällen. Övergripande om barnhälsovården. Referensgruppen för barnhälsovårdsfrågor (primärvårdsöverläkaren m fl) vid fem tillfällen. Förändringar, riktlinjer och rutiner i BVC-arbetet diskuteras och fastställs. Kontaktpersonsträffar vid fyra tillfällen x 2. Deltagare i genomsnitt kontaktpersoner från vårdcentralerna. Innehållet varierar med vad som är aktuellt att diskutera från dels kontaktpersonerna och dels från BHV-teamet. Minnesanteckningar sänds förutom till kontaktpersonerna även till vårdcentralscheferna och öppenvårdsbarnläkarna. Vaccinationsgruppen (expertgrupp till läkemedelskommittén, ÖLL) vid fyra tillfällen. Barnhälsovårdsöverläkaren sammankallande. Målsättning säker och effektiv hantering av vacciner sett ur ett helhetsperspektiv. HÖV - barnläkarna i öppenvård vid sex tillfällen. BHV-överläkaren informerar om barnhälsovården. Primärvårdens utvecklingsenhet; avdelningsmöten (för samordnare 6 gånger) och träff med vårdcentralernas kvalitetsombud (1 gång). Kvalitetsrådet med uppgift att utveckla ett kvalitetssystem för BVC, arbetet har inneburit utbildning (en heldag), diskussioner, läsning och skrivning. Medverkat vid utveckling av kvalitetssäkring av BCG-vaccination (se BHV-bladet december 1999). Medverkat vid Idé-seminariet i oktober (½ dag x 2) med poster och seminarium om BHV-VIPS, en modell för dokumentation. Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa. Deltagande i gruppens möten. Arbete med revidering av Resursbok för samverkan mellan myndigheter som möter barn som riskerar att fara illa, där bl a barnhälsovården beskrivs. Bidragit till information och spridning av denna skrift. Dockans referensgrupp/barncentrum, samverkan mellan landsting och kommun samt inom hälso- och sjukvården avseende barn- och ungdomar. Ordförande för Barncentrum, barnläkare Erik Stenninger, började sitt arbete april Styrgruppen för psykologerna - Örebro kommun. Policy- och ledningsfrågor. Klinikråd - barnkliniken. Klinikchef och de olika avdelningarna av barnkliniken + SHV informerar och informeras om respektives verksamhet. SHV och BHV samarbetar fortlöpande bl a om den skolförberedande hälsoundersökningen när nya frågeställningar blir aktuella. Vårdkedjan (MVC, förlossning, BB, BVC, avd 35). Referensgrupp för upphandling av vacciner vid ÖLL. Länsamningsgruppen (4 träffar) och primärvårdens amningsgrupp (3 träffar). Amningsstrategin för länet har under året varit föremål för revidering. Strategin är nu färdig för tryckning, distribution och förankring. Referensgrupp sjuksköterskor i ÖLL, en träff, BVC-arbete. Familj och folkhälsa, BHV deltagit i möten för planering och samverkan. Samhällsmedicinska enheten; avdelningsmöten, seminarier, samt arbete med och diskussioner om strategiplan för barn och unga. Planeringsdagar, träffar med hälsoplanerarna (MIG-gruppen), m m. I samarbete med SME inbjudit till nätverk för personal inom kommun och landsting för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring familjecentraler. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

6 Konferenser Samarbetskonferens MHV och SHV med studiebesök i Oslo två dagar hos Lisbet F Brudal som föreläste om Emotionell intelligens. Regional konferens för BHV-teamen i D, U, S, T och W län, en på våren och en på hösten. Teamen är representerade med 3-8 personer. Diskussioner om aktuell utveckling inom barnhälsovården dels i hela teamen och dessutom yrkesvis. Undervisning Föreläsning på högskolan för blivande distriktssköterskor, ½ dag x 2. Undervisning inom gymnasieskolan om BVC och Barnkonventionen 2 tim x 4. Introduktion till barnhälsovårdsarbete, individuellt med tre personer. Utvecklingsarbete VIPS-systemet för dokumentation i BVC-journalen. Gudrun S ingår i en referensgrupp till socialstyrelsens BVC-journalgrupp. Översyn av Metodboken enligt modell från Jönköping, ett mycket omfattande arbete som till en början planerades bli färdigt vid årsskiftet 1998/1999, men som sannolikt dröjer till sommaren Dataenheten och primärvårdsledningen för att underhålla nuvarande statistiksystem samt för att eventuellt byta till nyare eller utveckla eget. Arbete och diskussioner om nytt system för avisering och rapportering av BVC-verksamheten. Med hjälp av befintlig statistik från rapportbladen och insamlade arbetstidsuppgifter skapat ett vårdtyngdsindex med möjlighet att uppskatta behov av sjuksköterskeinsatser på BVC. Inför år 2000 är ett urval av uppgifter införda på rapportbladen i ett försök att spegla hälsoläget. Dessa indikstorer möjliggör framtagande av lokala hälsoprofiler. Amningsvänligt sjukhus, som både RSÖ och Karlskoga blivit utnämnda till, efter förnyad utvärdering organiserad från Folkhälsoinstitutet, och där BHV lokalt samordnat, deltagit i och sammanställt. Kartläggning av och skrivit rapport om lokala grupper för frågor som rör barn som riskerar att fara illa, som berör samtliga kommuner i Örebro län och samtliga kommundelar i Örebro. Arbete har skett i samverkan med Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa och programmet Social omvårdnad vid Länsstyrelsen. Start -97 Ett projekt utgående från ÖLL-RSÖ i syfte att bereda bl a uppsagda barnsköterskor möjlighet till meningsfulla arbetsuppgifter och kompetenshöjning. Gudrun Skånberg har ingått som kontaktperson mellan projektet och primärvården (ledning och aktuella vårdcentraler) med att förankra och konkretisera möjliga arbetsuppgifter, informerat berörda personer, deltagit i att skriva projektansökan och deltagit i diskussioner under projektets gång. Deltagit i utvärdering av projektet genom att intervjua föräldrar och personal, sammanlagt 25 intervjuer. Ingått i referensgruppen som haft två möten. Upphandling av barnvacciner Under 1998 gjorde ÖLL en upphandling av vacciner med SBL Vaccin Distribution tillsammans med Landstinget i Värmland, för tiden , med förlängning i ytterligare tolv månader. Totalt beräknades avtalet ge en besparing på 1,4 miljoner kronor (barnvacciner utgör drygt 80 % av kostnaderna). Under hösten 1999 påbörjades arbetet med en ny upphandling. Femvalent vaccin godkänt Den 27 april godkände Läkemedelsverket ett nytt femvalent vaccin, Infanrix-Polio+Hib från SBL Vaccin (som ÖLL har ett upphandlingsavtal med). Det innebär att det endast behövs en enda spruta vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

7 Kikhosta Den allmänna vaccinationen mot kikhosta återinfördes i februari Sedan dess har kikhostan i landet påtagligt minskat (se BHV-bladet december 1998). I ÖLL, med ett tillskott på kr till primärvården hösten 1997, gavs möjlighet även för de förskolebarn som inte var vaccinerade (och inte redan haft kikhosta) att bli vaccinerade. I Läkartidningen 30-31/1999 skrev professor L Gothefors m fl, om en ny vaccinationskampanj där man rekommenderade en booster vid 6 årsundersökningen (tillsammans med fjärde polio) för de barn som endast fått två doser (äldre än två år vid första sprutan). ÖLL vaccinationsgrupp gjorde samma bedömning. Det visade sig dock att det var betydande svårigheter att på fältet genomföra det hela och samtidigt upptäcktes att det fortfarande var påtagligt många, särskilt i de invandrartäta områdena, som var helt ovaccinerade. Betydande ansträngningar av sjuksköterskorna på BVC och inom SHV har gjorts under hösten för att genomföra kampanjen men mycket arbete kvarstår till Man har i många fall behövt prioritera och då har det varit barnhälsovårdens uppfattning att det i första hand är de helt ovaccinerade förskolebarnen som åtminstone bör få två doser av pertussis. Tidigare DT booster Barn som deltog i den första kikhostevaccinationsprövningen (födda 1992) behövde få sin DT booster tidigare än i åk 4 p g a för låga titrar. I ÖLL omfattade detta c:a 700 barn. Med ersättning från SMI genomfördes detta med extrainsatser av två särskilda sjuksköterskor. Antivaccinationskampanjer Under året fördes en debatt mot barnvacciner i massmedia, både i TV och tidningar. Artiklar i bl a Läkrtidningen bemötte detta, vilka infördes i BHV-bladet. Någon anstormning av oroliga föräldrar blev det inte som resultat av denna debatt, men på vissa håll märktes en viss föräldraosäkerhet, vilket i de flesta fall gick att bemöta med saklig information. Amning och bröstmjölksersättningar Skriften Socialstyrelserapport 1999:14, Svensk tillämpning av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar och socialstyrelsens vägledning för personal vid rådgivning ersätter både Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1983:21 och Mera amning - mindre välling. Bakgrund till nyskrivningen är EU-medlemskapet, flera nya produkter och en ökad amning under barnets andra halvår. Innehållet är i princip detsamma som i tidigare upplagan av koden men den omfattar nu förhållningssätt och marknadsföring under hela första levnadsåret (tidigare var det bara de första sex månaderna). Syftet är som tidigare att skydda amningen. Mat för spädbarn, AD-vitamin Under året kom PENUTH (en specialistgrupp inom barnläkarföreningen) med nya rekommendationer vad gäller mjölkkonsumtion före 10 månaders ålder. Eftersom barnets medfödda järndepåer anses vara tömda vid ungefär 6 månader ålder, bör man undvika att ge barnet mjölk att dricka, filmjölk och yoghurt före 10 månader. Barnet behöver vid varje måltid mer järntillskott än vad dessa produkter innehåller. Mjölk kan som tidigare användas i matlagningen och även ges till grötportion (½ - 1 dl). Det viktigaste är att barnet äter blandad kost med järn i och inte dricker sig mätt på mjölk. Livsmedelsverket har gett ut nya föräldrabroschyrer: Mat för spädbarn - råd och inspiration till föräldrar och en personalhandledning: Mat för spädbarn - handbok för personal. Under sommaren fördes diskussion om att ersätta AD-vitaminerna med enbart D-vitamin, men något beslut har inte tagits. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

8 Projektet Bilbarnstolar Under våren startade NTF ett projekt med uthyrning av bilbarnstolar samt föräldrainformation. Hälsooch sjukvårdspolitiska delegationen stöder projektet med medel ur folkhälsobudgeten. Projektet riktar sig till blivande och nyblivna föräldrar på MVC, BB och BVC. Ny Barnhälsovårdssjournal 1996 tillsatte socialstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att se över journalsystem inom barnhälsovården. Gudrun Skånberg har ingått i en referensgrupp till socialstyrelsen. Det har varit vissa svårigheter med att bli färdig med den nya journalen och särskilt de nya tillväxtkurvorna har det varit svårt att enas om. Jämfört med BHV-journalen från 1981 har den nya fått ökat utrymme för dokumentation av psykosociala förhållanden och vaccinationer. Nya tillväxtkurvor med prematurkurvor och nomogram har införts för att underlätta tolkningen av tillväxtavvikelser. Vidare finns det en tydligare struktur för utvecklingsbedömningar, hälsosamtal och föräldrastöd. Planeringen är att den nya journalen skall börja gälla för barn födda fr o m 1/ Två halva BHV-dagar hölls i början av december där BHVjournal 2000 presentades. Vår förhoppning tidigare var att den nya BHV-journalen för ÖLL:s del enbart skulle ha kommit ut i datoriserad form men p g a tekniska svårigheter med BMS har det inte blivit av varför den (tyvärr) måste finnas i pappersformat för en viss tid framöver. Det är ännu inte klart när BHV-journalen kommer att datoriseras. Hälsa på lika villkor I nationella folkhälsokommitténs delbetänkande Hälsa på lika villkor (SOU 1999:137) lyfts barn och ungdom fram som en särskild målgrupp. Det första målet är att barnfamiljerna skall ha en säker och trygg situation. Man pekar på offentliga resursernas fördelning, transfereringarna till barnfamiljerna och att offentliga tjänster ska ha en god och jämn kvalitet. Det andra målet är att den psykiska hälsan hos barn och ungdom ska förbättras. Stödjande miljöer för barn och ungdom skall främjas och särskilt i utsatta områden. Mödra- barn- och skolhälsovården och ungdomsmottagningar utgör en viktig skyddsfaktor och ska utvecklas. Här ser man familjecentraler som en bra organisationsform som kan vara bra då det gäller att erbjuda tidiga och breda insatser. Kvalitetskontrollen av förskola, skola och fritidsverksamhet skall förstärkas. Man har som mål att nationella och fortlöpande mätningar av barns hälsa ska införas. Inom de olika sakområdena, exempelvis inom mat och fysisk aktivitet, droger, vissa sjukdomar och skador, pekar utredningen på barnhälsovården som en viktig skyddsfaktor och även på utvecklingsbehov. Inom området psykisk hälsa betonas vikten av en trygg anknytning och olika påverkansmöjligheter att motverka otrygg anknytning tidigt i barnets liv. Detta motiverar ett generellt förhållningssätt, och även att den psykosociala kompetensen inom barnhälsovården ökar. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

9 Sammanfattning De främsta folkhälsoproblemen under uppväxtåren är fysisk ohälsa, psykiska problem samt utveckling av riskfaktorer för ohälsa i vuxen ålder. Den fysiska ohälsan har minskat, för psykiska problem finns inga tecken till förändring, psykosomatiska symtom har sannolikt ökat. Flera viktiga fysiska hälsoproblem och hälsorisker är upp till fyra gånger vanligare i de socialt mindre gynnade områdena och låg social position är den enskilt viktigaste riskfaktorn och förklarar 20-40% av barns ohälsa. Att förebygga psykisk ohälsa innebär främst att utveckla stödjande miljöer, t ex genom att utveckla föräldrastödet under spädbarnstiden för att förebygga otrygg anknytning. Så skriver man bla i Barnrapporten, Centrum för Barn och Ungdomshälsa, Stockholm läns landsting Vidare skriver man att det är viktigare att inrikta prevention på viktiga barnmiljöer än att tidigt upptäcka individuella avvikelser. Detta resonemang understryker barnhälsovårdens viktiga funktion i dagens samhälle och anger även färdriktning. Att stödja föräldrar i sitt föräldraskap är och förblir barnhälsovårdens viktigaste uppgift. Innehållet i basprogrammet måste dock anpassa sig och vissa delar i verksamheten prioriteras annorlunda, t ex fyller hälsokontrollerna idag inte den funktion de hade tidigare då fysisk ohälsa var vanligare och utbudet av sjukvård inte så stort som det är idag. Vad avser läkarundersökningar på BVC planeras för övrigt i Örebro under år 2000 en diskussion om läkarkontrollen vid 18 månader ålder skall vara kvar. En sådan förändring påbjuder bl a att sjuksköterskan får en förstärkt position på BVC. I Stockholms och Uppsala län är redan denna förändring införd i basprogrammet. Hur har barnhälsovårdens verksamhet sett ut 1999? Ur BVC statistiken går det att läsa att antal inskrivna barn är det lägsta sedan 1988/89, vid årsskiftet 1998/99 var barn 0-6 år inskrivna på BVC, ÖLL. Antal spädbarn är det lägsta (2 606 barn) sedan statistiken infördes Glädjande är att den långvariga amningen fortsätter att öka och resultatet vid 6 månader ligger för barn födda 1997 på 68,8 %. Antal läkarbesök på BVC fortsätter att sjunka var det besök jämfört med besök. Minskningen är delvis en konsekvens av basprogrammets förändring där antal hälsokontroller har minskat och här är en fortsatt minskning sannolik i enighet med tidigare diskussion. Nedgången av hembesöken, jämfört med har däremot inte någon motsvarande grund. Dessutom är det en stor variation mellan vårdcentralerna likasom det är med deltagande i föräldragrupp. Verksamhetsåret 1999 innehåller inte så mycket nytt i den direkta verksamheten eller på det politiska planet. Största nyheten är en ny BHV-journal. Sorgligt i sammanhanget är att vi ännu inte har en datoriserad journal, det hade varit praktiskt att slippa denna pappersvariant av den nya BHV-journalen. När journalen blir datoriserad är ännu oklart, då det har uppstått en del tekniska svårigheter för primärvården att införa BMS. En aktuell diskussion i länet är bildandet av s k familjecentraler, d v s en öppen förskola med bl a MHV/BHV och socialtjänsten knuten till sig, i syfte att erbjuda allehanda tjänster för barns- och föräldrars hälsa och välbefinnande. Ett nätverk för personal inom kommun och landsting har bildats i länet för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring familjecentraler. I bl a Karlskoga och Laxå har denna samarbetsform införts och i flera kommuner har diskussioner och utvecklingsarbeten påbörjats. I övrigt under året har det som vanligt varit mycket vaccinationsfrågor. Ett femvalent Pertussisvaccin infördes, vilket förstås var glädjande inte minst för barnen som därmed endast behöver få en injektion vid 3, 5 och 12 månader. Antivaccinationsrörelserna gjorde sig påminda men hittills har de inte haft någon större påverkan på vaccinationsprogrammet här i Örebro län. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

10 En kampanj med att ge booster av en tredje pertussisdos visade mycket tydligt på ett annat förhållande, nämligen att arbetstrycket är högt på BVC, vilket i denna kampanj resulterade i att det inte gick att införa ett ytterligare moment utan betydande svårigheter. Dessa svårigheter bekräftar det som tidigare har signalerats från vissa BVC; man hinner inte med det som ingår i BHV:s basprogram och verksamhetsplan. Inte minst BHV:s huvuduppgift, d v s stödet i föräldraskapet, blir eftersatt och det särskilt i de socialt tunga områdena. Resultatet blir en ojämlik hälsovård där insatserna varierar mycket mellan barnavårdscentralerna t ex avseende hembesök och deltagande i föräldragrupp. Årets statistik med vårdtyngdsmätning förefaller dock att ha fångat en del vårdcentralers intresse avseende denna ojämna insats, resulterande förhoppningsvis i mer tid till de sjuksköterskor som har en särskilt stor arbetsbörda. Fortsatt mätning av sjukskötersketid och vårdtyngd kommer att visa om så blir fallet. Att jämlik vård är angeläget, påpekas nu senast även i nationella folkhälsokommitténs delbetänkande Hälsa på lika villkor (SOU 1999:137) och det var även en viktigt inslag i utredningen Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161) och i den Barnrapport som nämnts tidigare. En fortsatt utveckling av BVC:s statistik planeras från år 2000 med s k hälsoprofiler, och utvalda uppgifter (indikatorer) för detta ändamål är införda på rapportbladen från år Det kommer att bl a bli intressant att se om hälsoprofiler eventuellt korrelerar med vårdtyngden på respektive BVC. Att kunna beskriva barns hälsa är ett prioriterat område och det finns även ett utvecklingsarbete i Barncentrum angående detta. Ett viktig del i detta sammanhang är en olycksfallsregistrering som skall kunna användas bl a i lokala tvärsektoriella grupper i ett skadepreventivt syfte. Mätt som DALY (WHO m fl, fritt översatt funktionsnedsatta år ) är olycksfallsskador det område som efter nyföddhetsperiodens sjukdomar orsakar flest DALY:s (21/1000 barn) och i Sverige är olycksfallsskador den vanligaste dödsorsaken bland barn 1-15 år. En milleniumanpassad barnhälsovård har många utmaningar framför sig och kraven förnyas hela tiden med förändringarna i hälsa och samhället i övrigt. Barnhälsovårdens mål är dock samma som tidigare, d v s att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling! Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

11 Verksamhetsberättelse 1999 för psykologgruppen inom Barnhälsovårdsenheten, ÖLL och psykologgruppen inom Örebro kommun med uppdrag mot landstingets BVC-verksamhet Barnhälsovårdens mål att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling, har vad avser tillgången på psykologiska insatser och kompetens inom BVC:s verksamhet relativt väl kunnat erbjudas i länet under verksamhetsåret. Antalet barn i länet som hör till BVC beräknas till (upp till 6 år) vilket innebär att arbetstrycket på varje tjänst motsvarar 1,8 tjänst (Skydda skyddsnätet). Arbetsbelastningen inklusive brist på psykologer i kringliggande verksamheter innebär mycket stora krav på att prioritera i verksamheten. Organisation Under verksamhetsåret har det funnits motsvarande 4,0 (5,0 fr o m 18 okt) psykologtjänster i länet riktade mot landstingets BVC-verksamhet. BVC-verksamheterna i länet ( västra länsdelen från18 okt), har haft tillgång till psykolog för konsultation, deltagande i föräldragrupper, individuella kontakter med föräldrar och barn samt utbildnings- och utvecklingsarbete. I Örebro kommuns psykologgrupp har en tjänst varit obesatt. I västra länsdelen har psykolog köpts in till BVC för angelägna bedömningar/utredningar. I Örebro har de övriga psykologerna gått in vid behov och i mån av möjlighet. I Örebro kommun ingår 2,0 tjänster i en psykologgrupp på 10 tjänster (10 personer), därav har 8 uppdrag mot BVC. Örebro kommun har detta år utökat med 1 psykologtjänst, heltid. I södra, västra och norra länsdelarna finns vardera 1,0 psykologtjänst. Tjänsten i västra länsdelen har varit vakant t o m 18 oktober då vi kunde välkomna en ny medarbetare. Anställningen är tillsvidare men första året som PTP-tjänstgöring. Detta är en praktisk del av psykologutbildningen med utbildningssyfte, och pågår under ett år. Vid årsskiftet 1999/2000 knöts tjänsten till Barnkliniken på Karlskoga lasarett. Från tjänsten i norra länsdelen avgår 0,4 tjänst. Denna del innehåller samordningsuppdrag för psykologgruppen (13 personer) och arbete som psykolog i Barnhälsovårdsenheten. De organisatoriska förutsättningarna för BVC-psykologarbetet varierar mycket i länet. I Örebro kommun ingår psykologerna som en del i en större organisation med uppdrag som stöd för basverksamheterna och med särskilt uppdrag för barn i behov av särskilt stöd. I länsdelarna finns stora olikheter i hur kommunen organiserar sina resurser för förskolebarn och vilka kompetenser de har att tillgå och därmed också olikheter i förutsättningarna för Barnhälsovårdens psykologer att samarbeta med kommunernas verksamheter. I södra länsdelen saknar flera kommuner psykolog inom barnomsorg och skola. I västra länsdelen finns skolpsykolog i två av tre kommuner (en nyanställd) men det finns vakanser inom Barn- och ungdomspsykiatri och Barn- och ungdomshabilitering. I norra länsdelen har samtliga kommuner psykolog att tillgå för arbete inom förskola och skola. Vakanser inom kommunerna och landstingets specialistkliniker medför ett ökat tryck på BHVpsykologtjänsterna och svårigheter att på adekvat sätt kunna lämna familjer vidare. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

12 Nyanställda psykologer och psykologer med PTP-tjänster saknar då också stöd av redan etablerade psykologkollegor. Detta innebär en risk för att de belastas alltför hårt. Rekryteringsarbete är ett angeläget område som detta år tagit mycket tid. I en numerärt stor organisation blir omsättning på medarbetare en faktor att räkna med. En strategi för att tillfälligt täcka upp vakanser finns, parallellt måste villkoren och förutsättningarna för psykologer i organisationen förbättras både för att behålla medarbetare och underlätta vid rekrytering. Det uppfattas som angeläget att samarbete sker mellan olika intressenter för ett fortsatt aktivt rekryteringsarbete och samverkan mellan olika verksamheter för att skapa samarbetsförutsättningar för befintliga och nyanställda psykologer oavsett organisatorisk tillhörighet. Arbetsmodellen inom Örebro kommun uppfattas ha inneburit att familjer i mindre utsträckning än tidigare behövt remitteras vidare, man har kunnat hantera mer i ordinarie verksamhet och i så mått har en del av syftet med organisationen uppnåtts. Arbete med att hitta en beskrivande modell för psykologverksamheten inom BHV har fortsatt under året. Syftet är att utforma en modell som adekvat avspeglar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, det konsultativa och det familje/barninriktade. Under senare delen av året har en version provkörts. Psykologarbete Efterfrågan på psykologinsatser varierar från BVC till BVC. Det är också olikheter på BVC-personalens upplevelse av att ha tid för BVC-arbete och för de olika former av samarbete med psykolog som erbjuds. Vakanser, byte av personal och långtidssjukskrivningar inom BVC har påverkat möjligheterna till samarbetet. På några BVC är BVC-läkare med vid konsultationsträffarna vilket uppskattas och välkomnas. På några BVC sker det huvudsakliga samarbetet BVC-psykolog i samband med träffar i stödteamet. Det bärande intrycket är att psykologerna varit efterfrågade på BVC men att framför allt upplevd arbetsbelastning i flera fall varit ett hinder i frekvens och utvecklande av samarbetet. På samtliga geografiska områden har det funnits familje/individkontakter. På flera områden har psykolog deltagit i föräldragrupperna. I Örebro psykologgrupp finns en policy att 50% av arbetstiden skall avdelas för arbete med de yngre åldrarna detta kommer då direkt och indirekt BVC:s barnpopulation tillgodo. I länsdelarna är tjänsterna rena BVC-tjänster och där finns p g a den relativt behovet låga bemanningen en nödvändighet att prioritera. Enligt tidigare överenskommelse är prioriteringen till förmån för de lägre åldrarna. Det innebär att barn som närmar sig skolstart, och med i huvudsak pedagogiska och skolanpassningsfrågeställningar, inte kan erbjudas psykologkontakt inom BVC. Psykologisk kompetens på BVC för konsultation, deltagande i föräldragrupp och för familje/individinsatser, utbildnings- och utvecklingsarbete, skall finnas jämt fördelade i länet. Det är väsentligt att BVC:s personal har god information/kunskap om möjligheten, och tidsmässiga resurser, att använda sig av den psykologiska kompetensen. Det är BHV-enhetens uppdrag att tillgodose tillgången på psykolog, och BVC:s personal avgör i vilken utsträckning de använder sig av resursen. Denna modell är tilltalande och innebär i sig att det blir olika, men de olikheter som idag finns i resursanvändning vore intressant att titta närmare på. Åsa Krantz Samordnande psykolog Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)

13 Barnhälsovårdens basprogram Barnets ålder Personal/Metod Ssk = BVC-sjuksköterska Innehåll exempel: Vaccination/screening 0-7 dagar efter hemkomst Hembesök Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, pappa-roll, rökning-alkohol, barnsäkerhet. Vid ökad risk för tuberkulos: Diskutera behov av senare BCGvaccination. 1-5 veckor Ssk 1-3 ggr Föräldragrupp Tillväxt hälsa, uppfödning-amning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet. 6 veckor - 3 månader Ssk 1-3 ggr Läkare 1 gång Föräldragrupp Tillväxt hälsa, utveckling, somatisk undersökning, uppfödning-amning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet. Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I. 4-6 månader Ssk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Ssk 1-2 ggr Ev hembesök Läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Tillväxt hälsa, utveckling, somatisk undersökning, uppfödning-amning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet. Tillväxt hälsa, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg. Tillväxt hälsa, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, uppfostringsfrågor. Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II. Vid 6 månader: BCG-vacc för barn i ökad risk. Vid 7-9 månader: Ljuduppmärksamhet. Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III. Mässling-Påssjuka-Röda hund. 2½ år Ssk Ev hembesök Utveckling, språk, motorik, hörsel, beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, socialförv biståndsmöjligheter. Språkförståelse. 4-4½år Ssk Audiometris 5½-6 år Ssk+Läkare BHV och SHV Förskoleklass Föräldrar (hälsouppgift) Utveckling, språk, tal, motorik, hörsel, beteende, kost, barnsäkerhet. Hälsoundersökning av 6-åringar. Somatisk undersökning, motorik, perception, koncentration. Synskärpetest. Taltest. Hörselmätning. Synskärpetest. Polio IV. Verksamhetsberättelse BHV ÖLL (11)