Barnhälsovårdsenheten

Transkript

1 Till innehållsförteckningen Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 2003 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL...3 Uppdrag...3 Personal och organisation...3 Ekonomi...3 BHV-enheten 30 år!...3 BVC-statistik Aktiviteter...5 Utvecklingsarbeten/processer...5 Projekt...11 Utbildningar och samverkan...12 Nationellt inom Barnhälsovården...14 Sammanfattning Barnhälsovården ÖLL Basprogram BHV - översikt...17 Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till förskolebarn genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

3 BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN ÖLL Uppdrag BHV-enheten formulerar medicinska och psykosociala riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal, ger service samt initierar, utvecklar och utvärderar det förebyggande arbetet för barn, så att BVC kan ge råd och stöd till barn och barnfamiljer. Aktiviteter är bl a att ansvara för att statistikrapportering av BVC:s verksamhet sker via BHVsystem sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till bl a vårdgivare och socialstyrelsen förankra riktlinjer och aktiviteter hos primärvårdsledningen, vårdcentralschefer m fl ansvara för Handbok, BHV-bladet och annat material inom barnhälsovården fortbilda inom verksamhetsområdet verka för sammanhållna vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter utarbeta landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovården ha regelbunden kontakt med BVC-personalen. BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm (LE). Anställd av Barn- o ungdomsklin, USÖ. Samordnande sjuksköterska 100% Gudrun Skånberg (GSg). Barnhälsovårdssocionom 50% Gunilla Skarped (GS). Under året anställd %. Barnhälsovårdspsykologer 100% Åsa Krantz (ÅK), norra länsdelen, 40% för samordning. 100% Södra länsdelen vakant. Timmar inköpta för Lekeberg. 100% Karin Olsson-Seffer, västra länsdelen, anställd Barn- o ungd med mott, Karlskoga. 200% (Örebro kommun, samverkansavtal). Assistent 100% Annica Olofsson (AO). Enheten tillhör sedan februari 2002 förvaltningen för Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) och har lokaler på Eklundavägen. Ekonomi Årsbudget kr. År 2003 gick med ett överskott på kr varav kr överförts till 2004 (för ej reglerade räkningar för år 2003). Under året har psykologtjänsten i södra länsdelen varit vakant. BHV-enheten 30 år! Arbetet med att sammanställa en skrift om BHV-enhetens första 30 år ( ), har pågått under året. Sedan oktober månad återstår redigering och finslipning av texter, men arbetet har inte kunnat prioriterats. Verksamhetsberättelse 3(17)

4 Statistik 2003 BVC-verksamhetsstatistik är sammanställd på ett sätt som är förenlig med Riktlinjer för Barnhälsovården*. Statistik sänds till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet och angående besök till primärvården som underlag i nyckeltalsstudien. För fullständig redovisning, se sammanställning Statistik 2003* (planeras bli klar juni 2004). (* Antal besök barn 0-6 år, var vid årsskiftet 2003/2004 skrivna inom länet, varav barn 0 år barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ) mottagningsbesök hos sjuksköterska hembesök av sjuksköterska (mycket stor variation mellan BVC, se även diagram nedan) läkarbesök, varav (34,8%) hos barnläkare Övrigt bl a: Rökregistrering (barn f -01) Barnet 0-4 veckor: 9,9% av mammorna och 13,6% av papporna Barnet 8 månader: 11,6% av mammorna och 13,0% av papporna Föräldragrupper Andelen barn vars föräldrar deltagit: 53% (stor variation mellan BVC) Andel vaccinerade av inskrivna barn (fullständigt+ofull.) Amning hel/delvis (barn f -02) Vårdtyngdsmätning (förstf, utl fam, rökning) DTP 98,6%, polio 97,3%, Hib 97,3% (barn f -02) MPR 96,7% (barn f -01) BCG 16,0% (barn f -02) Vid 2 månader: 90,4% Vid 6 månader: 65,4% Ökat behov av sköterskor förelåg under 2003 särskilt på BVC: Brickebacken, Vivalla, Mikaeli, och Varberga. 100 Förstfödda som fått hembesök 0-2 mån (födda 2002) % Kopparberg Apoteksg Lindesberg Fellingsbro Nora Degerfors Karolina Odensbacken Brickebacken Adolfsberg Tybble Olaus Petri Mikaeli Karla Haga Varberga Vivalla Lekeberg Kumla Hallsberg Askersund Verksamhetsberättelse 4(17)

5 AKTIVITETER Utvecklingsarbeten/processer Barns hälsa Ett FoU-projekt med anknytning till Barncentrum. Ett urval av uppgifter är införda för att kunna skapa lokala hälsoprofiler. Barncentrum har i uppdrag att i Örebro län kunna ge en lägesrapport vart tredje år om barns och ungdomars hälsa. Sammanfattningsvis för länet blev resultatet: BHV ÖLL år födda 2002 (vet ej + bortfall) 4 år födda 1999 (vet ej + bortfall) Inskrivna barn antal Födelsevikt < 2500 g 4,4% (-) - Antibiotikabehandling 1 beh 14,4% 10,0% (8,4%) > 1 beh 7,3% 1,6% (7,2%) Eksem kliande 9,2% (18,0%) 11,0% (8,6%) Astma diagnos - 3,7% (7,3%) Sökt för o-fall/skada 1 gång 4,6% 3,6% (8,6%) > 1 gång 0,3% 0,2% (7,3%) Inlagd på sjukhus 1 gång 8,0% (8,9%) 1,9% (7,4%) Utveckling avvikelse - 2,7% (8,2%) Språk avvikelse - 7,4% (8,0%) Syn ej godkänd 10,7% - Hörsel ej godkänd 6,4% - 1år: senaste 12 mån 4 år: senaste 3 mån Definitioner enligt Riktlinjer för BHV. Familjecentraler Under året har en familjecentral, Familjens Hus i Hallsberg, invigts. Ytterligare verksamheter är planerade. Det har varit en rad kontakter med enskilda och grupper för information eller diskussion av frågor som berör familjecentralernas utveckling. Särskilda träffar för BVC-sköterskor om deras arbete på familjecentral har anordnats. En föreläsning av Berit Uddén rikt ad till personal vid familjetanke och språk, har centralerna, Visa genomförts. BHV har fram till oktober varit sammankallade i ett nätverk för familjecentraler. Detta nätverk är öppet för personal i Örebro län från landsting, kommuner och frivilligorganisationer. Nätverket har möjligheter att följa utvecklingen, sprida info rmation och underlätta erfarenhetsutbyte. Diskussioner om möjligheter för ett sa mlat stöd för utvecklingen av familjecentraler sk er vid Barncentrum. Stödteam Barnhälsovården ingår i den samverkansfunktion som stödjer utvecklingen av stödteamen i Örebro. Samverkansfunktionen ingår i en arbetsgrupp med namnet Barn- och elevhälsa i Örebro kommun. Uppdraget är att beskriva en framtida barn- och elevhälsa i Örebro. Diskussioner förs om såväl organisation som riktlinjer för arbetet. Datoriserad BHV-journal Nationell kravspecifikation finns oc h är känd av berörda inom ÖLL. Primärvården har köpt in BMS- inte har någon färdigutvecklad BVC-j ournal. Ett möt e hölls i maj tillsammans med andra cross, som BMS-landsting. Under hösten har frågan p g a ekonomiska läget inom landstinget lagts på is. Verksamhetsberättelse 5(17)

6 Handboken Årets första pappersversion skickades i juni. P g a tidsbrist kunde inte årets andra pappersversion skickas ut enligt planerna i november. Nätversionen uppdaterades dock kontinuerligt. Intranät och Internet Hemsidan på intranätet har uppdaterats kontinuerligt. Efter ett intensivt arbete, speciellt i början av hösten, kunde vår internetsida publiceras den 5 november. Arbetet har gjorts i Episerver. Planering och utbildning har skett under hösten, inför en flytt av intranätsidan till samma program. BHVsystem Det nya web-baserade datasystemet, där sjuksköterskorna direkt lägger in uppgifterna i databasen, har tagits i bruk. Justeringar har behövt göras under året vartefter nya frågor uppdagats under an- vändningen, men det har i stort sett gått bra och uppskattas av många av sjuksköterskorna. Många felaktigheter i tidigare inmatningar har upptäckts och kunnat rättas till. Manualen har justerats men ännu inte finslipats till Handboken. Barnkonventionens implementering Arbetsgruppen har formulerat en verksamhetsplan (enligt LOTS-modellen) som är förankrad i Barncentrum och spridd till barnombuden. En idébank har sammanställts utifrån minnesanteckningar från nätverksträffarna och även den är förmedlad till barnombuden. 30 barnombud har deltagit i utbildning, och nätverket har haft två träffar under Barnombuden har uppmanats formulera mål för sin verksamhet på hemmaplan. En svårighet är att Barncentrum under år 2004 ej kommer att ha några ekonomiska medel för sin verksamhet och inte heller för arbetet med barnkonventionen. Fem vårdcentraler har ej utsett barnombud trots upprepade påminnelser. Vaccinationstäckning I slutet av 1990-talet sjönk vaccinationstäckningen i Sverige. Det förefaller dock som om att trenden sedan något år har vänt och att föräldrarna åter väljer att vaccinera sina barn. Andelen MPRvaccinerade barn födda 2001 var 96,9%. Därutöver avvaktar 2,3% och tidigare erfarenheter visar att flertalet av dessa barn kommer att bli vaccinerade. Endast 0,7% av familjerna avstår. (vaccinationstäckning respektive BVC och år, se BHV Statistik, intranet.orebroll.se/oll/bhv/) Vistas i annat län Andel MPR-vaccinerade barn födda 2001 Saknar uppgift % Antal Inskrivna Vaccinerade % Avvaktar % Avstår % Örebro län , ,8 63 2,3 19 0,7 Ny upphandling av barnvacciner Örebro läns landsting har skrivit avtal avseende barnvacciner* med Glaxo SmithKline AB, SBL Vaccin AB, och Aventis Pasteur MSD, för perioden , med option att förlänga tolv månader. * Handboken Kapitel Vacciner inom BHV ÖLL (intranet.orebroll.se/oll/bhv/) Hepatit B Det förs diskussioner i flera landsting om att inom ramen för BHV:s vaccinationsprogram erbjuda hexavalent vaccin till barn som tillhör riskgrupp för tbc och får BCG. I Örebro skrev Smittskyddsöverläkaren och Barnhälsovårdsöverläkaren våren 2003 till direktören för PPH, som inte ställde sig negativ men först ville som underlag ha en hälsoekonomisk kalkyl. Under hösten har försök gjorts för att komma till stånd med en sådan, men det har inte varit möjligt, så frågan kvarstår tills vidare. Verksamhetsberättelse 6(17)

7 Amningsvänlig primärvård Diskussionerna mellan MVC/BVC och förlossnings- och BB-avdelningarna om samverkan inom vårdkedjan om bl a amning har bara delvis kommit igång. Ett mer intensivt arbete från enheten planeras. Vårdprogrammet från Stockholms läns landsting om bröstkomplikationer vid amning har anpassats till ÖLL. Aktualisering av amningsstrategin har påbörjats. Statistiken över amning visar att vårt län ligger lägre än i övriga riket, varför området är angeläget att arbeta med. 100 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån % Sverige 49 48,4 53,7 63,4 70,6 73,8 72,9 72,2 72,4 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,4 Statistik 2002 Statistiken för 2002 blev klar i juni. Nytt för 2002 var: Hälsoindex för förskolebarn, ett försök att skapa ett mått på förskolebarns hälsa i vårt län, med indikatorer som Rädda Barnen (RB) använder i Barns hälsa i Sverige (presenterat av prof L Köhler, Nordic School of Public Health, vid barnhälsovårdsmöte i Lund, 2003) BVC-profil som visar viktiga delar av respektive BVC: s olika verksamheter i ett diagram. ÖLL:s statistik har rönt ett visst nationellt intresse och presenterades bl a på BHV-överläkarmöte i Stockholm, oktober Asylsökande barn För att underlätta Barnavårdcentralens möjligheter att få kännedom om de asylsökande barnen har ett särskilt förfarande tagits fram i Örebro län. Tillsammans med Migrationsverket har en blankett för samtycke utvecklats och kännedom om när en familj kommer kan förmedlas. Från och med år 2003 finns asylsökande barn med i BHV-statistiken, under förutsättning att de haft kontakt med BVC under året. Verksamhetsberättelse 7(17)

8 Vaccinationsstudier Infanrix-Polio På barn i åldrarna 4-6 år har immunogenicitet jämförts hos ett kombinerat DTaP-IPV vaccin, med samma antigen givet i två separata sprutor. Projektet genomfördes under 2002 och 82 barn rekryterades från Örebro. De barn som deltog i studien kommer inte att behöva vaccineras mot difteri och stelkramp vid 10 års ålder. Barnen får samtidigt en fjärde dos av kikhosta, något som ännu inte ingår i svenska basprogrammet. Resultaten, som redovisades på ESPID i Taormina, Italien 2003, visade att den kombinerade DTPa-IPV var minst lika immunogen som separata injektioner av DTPa och IPV vacciner och att biverkningar var likvärda och acceptabla. Infanrix hexa/hexavac I denna vaccinationsstudie jämförs de två vaccinerna, Infanrix HeXa och HEXAVAC, avseende nivåer av skyddande antikroppar och biverkningar efter vaccination i samband med det vanliga barnvaccinationsschemat vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Studien genomförs i Sverige, Italien och Finland och omfattar 500 barn, varav 55 barn från vardera Örebro och Linköping. Inkluderingen av barnen i studien från Örebro började i nov 2003 och med sista provtagning vid 13 månaders ålder väntas den pågå under hela Studier inom barnomsorgen EURIS Är ett EU-finansierat forskningsprojekt med deltagare från sex länder. Det primära syftet är att utvärdera metoder för att minska/begränsa spridningen av pc-resistenta pneumokocker i daghemsmiljö. Studien påbörjades i september i 2001 och lokalt i Örebro har den handlagts av Smittskyddsenheten. Preliminära resultat är att det är sex gånger större risk för spridning av dessa pneumokocker i dagismiljön om man inte avstänger bärare. Dock krävs, för att undvika spridning till ett barn, att indexbarnet är avstängt i åtta veckor. Detta tolkas som en för kraftfull åtgärd för den effekt det blir. Används ej rutinmässigt. Studien är under skrivande men man räknar med publicering kanske inom ett år. Dagisstudien En riksomfattande studie samordnas från Smittskyddsenheten Örebro, där det ska undersökas om förbättrad handhygien på daghem i form av handsprit till barn och personal ger en minskad sjuklighet. En finsk studie talar för detta. Tio landstingsområden deltar preliminärt med start hösten Studien beräknas pågå tom våren Psykologverksamheten Inom Örebro kommun har det funnits tillgång till psykolog för BVC-verksamhet under Det är sammanlagt tio psykologer (9,5 tjänster) som arbetar mot BVC, förskola och skola. BVC-arbetet motsvarar två heltidstjänster. Under året har dessa psykologer samlokaliserats efter att tidigare varit placerade på tre olika kommunkontor. De finns nu i Markbackens centrum. Samlokaliseringen har inneburit bättre möjligheter till kollegialt samarbete men rummen är små och verksamheten påver- kas av detta. Även ute på förskolor och daghem är brist på lokaler för samtal och testning ett bekymmer. I norra länsdelen har BVC-psykologtjänsten varit heltidsbesatt. Från denna tjänst avgår 40% som används för det samordnande BHV-psykologuppdraget, arbete inom BHV-enheten och fackligt uppdrag. I västra länsdelen finns en heltids BVC-psykolog, anställd på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen. För Lekeberg har det under hösten funnits regelbundet inköpt psykologtid. I södra länsdelen har utredningar av förskolebarn köpts in av extern psykolog. Verksamhetsberättelse 8(17)

9 Psykologer är idag en bristvara, BHV-enheten arbetar med rekrytering och olika samarbetsformer med kommunerna utanför Örebro, och har för kommande verksamhetsår fått fram en lösning med inköp av privat verksamma psykologer för södra länsdelen och Lekebergs kommun. Vi ser ett behov av att utöka antalet psykologtjänster för att svara mot den efterfrågan på konsultation och direkta klientkontakter som finns och med hänsyn tagen till att barns och familjers psykiska ohälsa enligt nationella studier ökar. Förebyggande arbete är angeläget men samtidigt något av det svåraste som finns och kräver tid. Tid som idag är svår att finna när akuta problem ständigt måste prioriteras. Det behövs även psykologer inom Mödrahälsovården, som idag helt saknar psykologer, vilket är tämligen unikt för Örebro län i jämförelse med övriga Sverige. Under vårterminen har det funnits en psykologkandidat på praktik vid BHV, halvtid under 15 veckor, med andra halvtiden i Örebro kommuns psykologgrupp. Där har man också haft ytterligare en psykologkandidat samt en PTP-psykolog som gjort sin praktiska årslånga psykologtjänstgöring. Även om detta innebär merarbete för de psykologer som är handledare är det ett angeläget arbete i den framtida rekryteringen av psykologer till länet och vårt verksamhetsområde. För Örebro psykologgrupp finns en årsredovisning och BHV-psykologerna har sina verksamhets- berättelser. Hälsoansvar för 6-åringarna Riksdagen beslutade den 20 mars 2002 om nya bestämmelser gällande skolhälsovården (prop 2001/02:14, Hälsa, lärande, trygghet). Skolhälsovården utökas till att gälla även elever i förskoleklass. Fristående skolor ska också erbjudas skolhälsovård i sina förskoleklasser. Den första hälsokontrollen som tidigare ägt rum under det första läsåret i den obligatoriska skolan ska i stället äga rum under året i förskoleklassen. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli I Örebro finns sedan tio år tillbaka ett samordnat hälsobesök vid 6 år (se Handboken kap ). För BVC har detta besök under de gångna tio åren reducerats till att man träffar barnet och föräldrarna på våren innan förskoleklass, vaccinerar med Polio 4 och skriver epikris. Överlämnandet av journal och övrig information sker i samband med barnens start i förskoleklass, d v s i augusti, och därmed är hälsovårdsansvaret övertaget av skolhälsovården. Detta förenklade gränssnitt mellan BVC och skolhälsovården diskuterades och accepterades vid möte på Kommunförbundet Örebro De BVC/skolor som väljer andra lösningar kan lokalt komma överens om det. I ÖLL har i frågan om en länsövergripande skolhälsovård lyfts fram av Barncentrum som en ange- förs med kommunförbundet och lägen fråga. Vidare diskussioner skolchefsgruppen. Hörselscreening i nyföddhetsperioden (OAE) Permanent hörselskada är ett allvarligt hälsoproblem som drabbar 1-2 barn per tusen födda. Intervention är mest framgångsrik under barnets första månader. Hörselscreening av nyfödda har en potential att identifiera drabbade barn och ge dem möjlighet till en bättre språkutveckling och livskvalitet. Både internationella och nationella konsensus förespråkar införande av hörselscreening på alla nyfödda barn. Screening av hörsel utförs idag på barnavårdscentralerna vid 8 månaders ålder med en metod (distraktionstest med bjällror) som fungerar dåligt. Den leder också många gånger till att man upptäcker en hörselskada onödigt sent, c:a 40% upptäcks efter att barnet fyllt 18 månader. Studier visar att hörselrehabilitering som påbörjas innan barnet blivit 6 månader, ger väsentliga fördelar för barnets kommunikationsmöjligheter. Verksamhetsberättelse 9(17)

10 Hörselscreening av nyfödda med en metod som kallas otoakustiska emissioner (OAE), startade först i Linköping i september OAE uppstår när örat stimuleras med ljud, då bildas liknande ljud i innerörat som kan avlyssnas som en bekräftelse på att innerörat har en normal funktion. OAE är en enkel och bra metod att hörselscreena nyfödda och helt överlägsen den metod vi har idag, d v s distraktionstestet med bjällror vid 8 månader. Det kan kräva både en eller två testningar bl a beroende hur tidigt undersökningen görs och på mängden fostervatten/fett i hörselgången. För att undvika omtestning försöker man undvika undersökning under barnets första dygn tog en arbetsgrupp i ÖLL fram struktur och gjorde behovsanalys för etablering av screening i nyföddhetsperioden. Förslag på vårdkedja skapades. De farhågor med hörselscreeningen som gruppen rönte, var den eventuella risk för sämre anknytning mor-barn i samband med ett utfall i screeningen. Detta diskuterades utförligt, och bl a grundat på en studie som hade utförts i Linköping, kom gruppen fram till att fördelarna med OAE vida översteg eventuella nackdelar. En promemoria skrevs till landstingsstyrelsen som ställde sig positiv men inga medel beviljades, vilket stoppade införande av OAE. Något år senare fick Audiologmottagningen möjlighet att han- sin del av vårdkedjan, och den 3 februari 2003 startade man på BB-avdelningen i Karlskoga tera med att hörselscreena alla nyfödda. Under det första året med screening i Karlskoga har man funnit ett barn med dubbelsidig hörselnedsättning, och som fick hörapparat vid 3 månaders ålder. Hösten 2002 tillskrevs sjukhusdirektören på USÖ i ärendet, som gav Centrum för utvärdering av medicinsk metodik i Örebro (CAMTÖ) i uppdrag att utreda frågan om hörselscreening av nyfödda. Denna utredning ledde till att sjukhusledningen 16 oktober 2003 godkände ett införande av OAE på USÖ. Efter en finslipning av vårdkedjan har nu USÖ från infört OAE. Mödra- och Barnhälsovårdens organisation 2003 har präglats av ett i sammanhanget ovanligt lugn avseende förändringar i organisation och administration. MBHV-enheterna flyttade under hösten 2002 från S-huset på USÖ till övriga PPH-förvaltningen på Eklundavägen och inordnades under Strategienheten med bitr primärvårdsdirektören som chef. Vi har upplevt att rummen delvis är små men att det i övrigt fungerat bra och att den lokalmässiga och organisatoriska närheten till primärvården och dess ledning är till stor fördel för BHV-enhetens arbete. Dock återstår t ex att förverkliga närheten till vårdcentralscheferna, vilket var en av förhoppningarna med förändringen. Verksamhetsberättelse 10(17)

11 Projekt Gemensamt föräldraskap Ett projekt inom SME, med anknytning till MHV- och BHV-enheterna. Syftet är att öka pappornas deltagande i föräldraskap och i föräldragrupper. Ett led är bl a att rekrytera manliga ledare i föräldragrupper. Projektet är under året rapporterat. Fortsatt rekrytering av manliga ledare, stöd till dem, och ledning av det nätverk som finns är ovisst. Sökta medel för uppdraget beviljades ej. Matstart Hushållningssällskapets nationella projekt på tre år, med start 2001, är avslutat. Fortsättning av arbetet skall ske inom befintlig verksamhet, vilket hittills sker i Karlskoga och är på gång vid en familjecentral i Örebro. Hälsobesked Uppdatering/omarbetning har gjorts under året, och tryckningen är planerad till februari/mars Barn som ej ammas vid två månaders ålder Under 2002 och 2003 har rapportering skett av vad BVC vet om barn som föddes 2002 och ej ammas vid två månaders ålder. Syftet var att få en uppfattning om orsaken till amningsavbrottet för att om möjligt kunna förbättra amningssituationen. 168 enkäter är bearbetade. Alla vårdcentraler utom tre är representerade. Helhetsbedömning har gjorts av varje enkät angående anledningen till amningsstoppet (eftersom samma svar återkom vid olika frågor): 31 slutade redan före en veckas ålder p g a vill ej amma, sjukdom hos mor eller barn 38 mors hälsa, t ex trött, orkar inte längre, depression, vill egentligen inte 39 svårigheter med barnet, t ex ej nöjd, dålig viktuppgång, vill inte ta bröstet, eller sjukdom 53 bröst-/amningsproblem, t ex såriga eller smärtande bröstvårtor, mjölkstockning, han somnade vid bröstet, otillräcklig mjölkmängd, hon kom inte på hur hon skulle suga 7 bortfall; strul eller annat som inte kunde grupperas Genomgående går mammorna i studien hem från BB tidigare än länsgenomsnittet för barn födda Enligt studien upphör amningen vanligast i vecka 0 och vecka 4. Utmärkande var att: mammorna med bröstproblem slutade amma oftast i vecka 2 men även i vecka 1, 4 och 7 de rökande mammorna slutade amma när barnet var 4, 6 och 8 veckor de invandrade mammorna slutade redan efter en vecka eller ammade inte alls Rapporten är sammanställd och sänd till berörda enheter inom primärvård och kvinno- och barnklinik. Diskussion och planering av åtgärder pågår. Underlag för programarbete Barn med funktionshinder Hälsokansliets begäran om underlag för diskussion om programarbete angående barn med funktionshinder, avsnittet om prevention, lämnades till Gudrun Skånberg. Arbetet är slutfört i januari 2004 och har skett med stöd från övriga deltagare i arbetsgruppen samt kvinnokliniken, MHV- och SHV- enheterna. Programarbete barn och ungdomars hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om ett programarbete enligt medborgarmodellen med innehåll barns- och ungdomars hälsa med särskild inriktning på psykisk ohälsa och de kroniskt sjuka barnens situation. Det professionella underlaget är BUS-utredningen ( Barns situation i Örebro län, klar i mars 2002). Barncentrums ordförande Sven-Arne Silfverdal fick uppdraget att Verksamhetsberättelse 11(17)

12 leda processen och under hösten påbörjades arbetet bl a med ett möte med kommun- och lands- var även med vid ett möte med Sven Bremberg på Folk- tingspolitiker. Barnhälsovårdsöverläkaren hälsoinstitutet augusti 2003, för att få information om och diskutera bl a vad det finns för evidens i våra olika metoder och system för att främja barns hälsa. Arbetet planeras vara klart under Projektet Bilbarnstolar Våren 1999 startade NTF ett projekt om trafiksäkerhet med inriktning på blivande och nyblivna föräldrar på MVC, BB och BVC. Under 2002 utarbetas en enkät till föräldrar med barn i 8-10 månaders ålder med syftet att få en bild av varifrån och vilken information föräldrarna fått om barnsäkerhet i bil. Under 2003 har enkäten sammanställts: 70% av föräldrarna har fått information om barnsäkerhet i bil samtliga som fått information om barnsäkerhet i bil har fått det via MVC/BVC alla som har bil använder säkerhetsutrustning för barn i bilen 122 av 176 köpte ny utrustning Två möten har hållits för att planera för en fortsättning på projektet, vilket dock inte beviljades extra medel till, varför det nu är avslutat. Fortsatt samarbete får ske inom ramen för befintliga resurser. Utbildningar och samverkan BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Amning, en halvdag med Kristin Svensson, 153 deltagare (även MHV, BB och barnkliniken). Tandhälsovård, aktuellt samarbete, uppgifter för BVC, en halvdag, upprepning från Vaccinationer utanför programmet, SMI medv, en halvdag, deltagare 110 sjuksköt /läkare vid BVC/SHV. Mat- och sömnproblem på BVC två halvdagar, 101 deltagare. Första mötet om hembesök på BVC, två halvdagar, 67 deltagare. Övriga studiedagar Tobaksdag, en halvdag, tillsammans med TPE, MHV och SHV, 17 deltagare från BVC. Introduktion i BVC-arbete för relativt nya, tre halvdagar, deltagare 5 sjuksköterskor och läkare. Kurs i spädbarnsmassage, fyradagars utbildning i Örebro, 12 sjuksköterskor från BVC deltog. Utbildning i audiologiscreening, kurs i Uppsala, 5 sjuksköterskor från BVC i ÖLL deltog. Visa, tanke och språk, Nätverket för familjecentraler. Stärkt skydd för barn, Örebro, Länsgruppen för barn som riskerar att fara konferens. Konferenser som en eller flera av oss i enheten deltagit i HÖV-möte: BHV-överläkare, samordnare och assistenter/sekreterare tre dagar i Lund. Konferens för BHV-samordnare, två dagar i Östersund (GSg). Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas studiedagar, tre dagar i Stockholm (ÅK). Barnhälsovård i Utveckling, två dagar Stockholm (GSg). Testutbildning WPPSI-R, två dagar Stockholm (GSg). Utvecklingsstörda föräldrar, en dag Västerås (ÅK). Samarbetskonferens med MHV och SHV, studieresa två dagar, Göteborg, Övervikt och fetma, kvalitetssäkring i vår vårdkedja. Regional konferens för BHV-teamen i DUSTWX-län, på våren i Västerås. Teamen är representerade med 3-8 pers. Diskussioner om aktuell utveckling inom barnhälsovården. Verksamhetsberättelse 12(17)

13 Barns rätt och barns bästa en konferens om stöd till utsatta barn, Allmänna Barnhuset. Kompetensutveckling för hälsoplanerare (GS). Familjecentraler, forskning och utvärdering, Folkhälsan i Värmland inom ramen för samverkan inom CDUST, Karlstad (GS). Familjecentralerna ser om sina hus, nationell konferens om familjecentraler, Sandviken (GS). Skaderegistrering och skadeprevention, Landstingens samverkansgrupp, Karlstad (GS). Profession och person, för socionomer som arbetar förebyggande, Eskilstuna (GS). Rikshandboken i barnhälsovård, tvåmöten; Jönköping och Stockholm, (LE, GS). Introduktionsdag för kuratorer (GS). Blås liv i din information, utbildning, Västerås, en dag (AO). Lokal samverkan/arbetsgrupper Deltagit i ledningsdagar för primärvården (LE, GSg). Referensgruppen för BHV, fem ggr (LE, GS, GSg. AO skriver minnesant). Träffar med vårdcentralernas kontaktpersoner, fyra eftermiddagar vår och höst (GSg, LE). Barncentrum/Länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor, cirka tio gånger under året (LE). Vaccinationsgruppen (läkemedelskommittén), fyra gånger under året (LE). Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun), fyra möten under året (LE, ÅK). Samordningsmöten med chefpsykolog Birgitta Lander (Örebro kommun). (ÅK). Vårdkedjan + länsamningsgrupp, nio gånger under året (GSg). Nätverk för sjuksköterskor vid familjecentral, två träffar (GSg, GS). Möte med ADB om BHVsystem (LE, GSg, AO). Besök på fem vårdcentraler för uppföljning av BVC-arbetet (LE, GSg). Våningsplansträffar med MHV, BHV och SHV, fyra gånger. Barn i Sorg, projektgrupp för utbildningsdag samt planering av gruppverksamhet för barn som förlorat en nära anhörig (ÅK). Informationsmöte för ADB/Tele:s kontaktpersoner (AO). Möten med informatör från PPH angående webbarbete m m (AO). Primärvårdsanställda kuratorer och psykologer tre tillfällen (GS). Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa tre tillfällen GS. Länsgruppen för barn som riskerar att fara illa tre möten (GS). Primärvårdsanställda kuratorer och psykologer tre gånger (GS). Samverkansfunktion och arbetsgrupp för barn- och elevhälsa i Örebro kommun 12 tillfällen (GS). Information och utbildning FtB (elektronisk handel) vid fyra tillfällen (AO). Utbildning Episerver (intranät+internet), två heldagar, en halvdag (AO). Utbildningsdag Dokumenthantering i administrativ verksamhet, en dag (AO). BHV-bladet Fyra nr, 6-14 sidor, upplaga c:a 300, till medarbetare i länet och BHV-enheter i vår region. Verksamhetsberättelse 13(17)

14 NATIONELLT INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2003 Ny allergiförebyggande information Allergiråden har ändrats ännu en gång och är nu inte längre skrivna som allergiförebyggande råd, uta n som information och möjlighet att minska risken för astma och allergisk sjukdom hos barn under första levnadsåren. Det är Svenska Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdoms- stencil nr 17, som har formulerats allergologi, om. Det har funnits en stark övertro på vad man har kunnat åstadkomma med förebyggande åtgärder mot allergier. Detta ändrades något när råden gjordes om år 2000, men efter det har det följt en häftig debatt för och emot råden. Många har kritiserat råden, och menat att de inte haft vetenskaplig täckning. Resultatet av denna diskussion har blivit att man i stencil 17 presenterar en kunskaps- översikt. Kort sammanfattning: Undvik rökning under graviditet och spädbarnstid. Det är viktigt för att förebygga tidiga luftvägsobstruktiva besvär. Familjer med atopibenägenhet kan behålla pälsdjur, men skall informeras om tidiga symtom på astma/allergi (sensibiliserade barn med symtom skall undvika pälsdjur). Ventilationen i bostaden skall uppfylla gällande normer. Amning minskar risken för tidiga astmabesvär (infektionsastma) och något för komjöksallergi. Ingen diet till modern under amningstiden. Vid behov av tillägg före fyra månaders ålder till riskbarn, kan komjölkshydrolysat något minska risken för eksem och komjölksallergi. Introduktion av smakportioner enligt gängse rekommendationer på BVC. Om amning och introduktion av annan föda WHO:s senaste resolution om spädbarnsuppfödning antogs år 2001 av Världshälsoförsamlingen. Där rekommenderas medlemsländerna att främja exklusiv amning i sex månader och därefter fortsat t amning med tilläggskost i två år eller längre. Näringsbehovet hos fullgångna barn tillgodoses, med undantag för vitamin D, i normala fall av enbart bröstmjölk de första sex månaderna. Livsmedelsverket tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet har gjort följande ställningstagande: Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amning av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. I Sverige har vi rekommenderat smakprover av annan föda från 4-6 månaders ålder, det har inne- att t ex gluten ofta introducerats i mindre mängder under amning, vilket enligt en svensk studie burit minskar risken för glutenintolerans. Sveriges barnhälsovårdsöverläkare gick med anledning av detta under hösten 2003 ut med följande: Det är barnhälsovårdens uppgift att stödja alla mammor att amma så länge de önskar. Mammans beslut att trappa ner till delamning eller sluta amma helt måste alltid respekteras. Tidpunkten för introduktion av annan kost än bröstmjölk måste styras av det individuella barnets utveckling, vilja och intresse och det är föräldrarna som avgör när det är dags. Verksamhetsberättelse 14(17)

15 Ett barn som helammas, verkar nöjt och går upp i vikt behöver ingen annan mat före sex månaders ålder, då det är lämpligt att gradvis införa smakportioner under skydd av fortsatt amning. Om föräldrarna önskar kan man börja med smakprover av puré och mosad/halvfast mat som glutenhaltiga födoämnen, frukt och grönsaker även om barnet ännu inte är sex månader, dock helst inte före fyra månaders ålder. Detta gäller både ammade barn och barn som helt eller delvis får modersmjölksersättning. Gluten skall helst introduceras som smakprover under amning. För barn som inte ammas bör gluten introduceras i små mängder efter fyra månaders ålder, och hellre som bröd eller gröt än som välling för att undvika stora glutenmängder. Stärkt skydd för barn i utsatta situationer En rad lagändringar trädde i kraft i juli 2003 i syfte att stärka skyddet för barn i utsatta situationer. I syfte att öka kunskaperna om anmälningsskyldigheten (14 kap. 1 Socialtjänstlagen) och skapa en ökad uppmärksamhet kring denna, har hänvisningar införts bl a i följande lagar: 2 f andra stycket HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) 3 fjärde stycket tandvårdslagen 2 kap 2 tredje stycket LYHS (Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område) 1 kap 2 a andra stycket skollagen Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som riskerar att fara illa. Socialtjänsten ska ha huvudansvaret för att samverkan kommer till stånd. Motsvarande bestämmelser men utan huvudansvar finns i: 2 f HSL 2 kap 1 a LYHS 1 kap 2 a första stycket skollagen Regeringen lyfter fram i sin proposition Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m m (2002/03:53), vikten av det förebyggande arbetet och uttalar att arbetet med att förebygga att barn far illa kräver en bred ansats. Sammanfattningsvis understryker regeringen betydelsen av hälso- och sjukvårdens, förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnsomsorgens insatser för att på en generell nivå förebygga att barn far illa. Att insatserna är av god kvalitet och utförs av personal med god kompetens betonas särskilt. Förebyggande arbete inom samtliga berörda verksamheter är viktigt ur såväl ett mänskligt som ett ekonomiskt perspektiv. Sådant arbete bör ges hög prioritet. Socialstyrelsen har givit ut meddelandeblad Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m m juni 2003, samt allmänna råd SOSFS 2003:16 (S) Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Verksamhetsberättelse 15(17)

16 SAMMANFATTNING BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2003 Antalet inskrivna barn ökar nu något efter att ha minskat under flera år. Vid årsskiftet ( ) var barn inskrivna på barnavårdscentralerna i vårt län. Nyfödda (0 år) har ökat från ( ) till (uppgifter från Statistik 2003*). Ett flertal vårdcentraler uppfyller inte Riktlinjer för Barnhälsovården*. Som exempel föreskrivs att 95% av förstagångföräldrarna skall erhålla hembesök under nyföddhetsperioden. I Örebro läns landsting är det endast 49% av föräldrarna som har fått det. Det totala antalet utförda hembesök är även det påfallande lågt, 2 313, vilket kan jämföras med 1978 (ÖLL:s första år med statistik för BVC) då antalet hembesök från BVC var Efter många år av ökande amning så minskar den långtida amningen, vilket är ett orosmoment för verksamheten, och även för folkhälsan. Aktiviteter som pågått för att vända utvecklingen är bl a processen med Amningsvänlig primärvård. Rökning är en hälsorisk som under de senaste åren stått i fokus för förebyggande arbete. Örebro län ligger på riksgenomsnittet avseende passiv rökning men skillnaderna mellan BVC är mycket stor. Glädjande är vaccinationerna, där föräldrarna efter några år av tveksamheter p g a ovederhäftiga artiklar i massmedia om vaccinbiverkningar, åter väljer att vaccinera sina barn. Bland hälsoindikatorerna kan bl a noteras att det är en anmärknings- värt hög andel av föräldrarna som anger att deras spädbarn fått antibiotika (14,4%). Även på denna punkt är det mycket olika mellan barnavårdscentralerna, vilket samtidigt borde kunna skapa förut- sättningar för diskussion och förändringar i rutiner etc. Otillräckligt antal sjuksköterskor, som är de viktigaste personerna för en välfungerande barnavårds- en anledning till att verksamheterna inte når upp till kriterierna i riktlinjerna. Vård- central, kan vara tyngdsmätningen i Statistik 2003* visar att det i länet totalt saknas c:a fem tjänster. Det har inte till- trots det beslut Styrelsen för primärvård tog kommit något resurstillskott för sjuksköterskorna, om att inrätta nya tjänster för ökad tillgänglighet och förbättra insatserna för bl a BVC. Statistiken visar även på en ojämn fördelning av sköterskor på barnavårdscentralerna, och som tidigare år är det också en stor skillnad i vårdproduktion mellan olika BVC, inte minst gällande föräldragrupperna och hembesöken. Trots vårdcentralernas vetskap sedan flera år om dessa missförhållanden har det inte skett någon utjämning mellan barnavårdscentralerna. Efterfrågan på psykologerna som arbetar inom BVC ökar. Under år 2003 har psykolog delvis saknats i södra länsdelen. Vi har under året åter lyft frågan om även mödrahälsovården bör ingå i psykologverksamheten (som i övriga Sverige). Barnavårdscentralerna har en viktig betydelse för barns hälsa och utveckling. Det utförda arbetet på BVC i Örebro län är på många sätt bra men det finns brister särskilt i det psykosociala arbetet. Knappa resurser och ojämn vårdproduktion riskerar att minska tilltron för barnavårdscentralernas verksamhet, vilket kan få en negativ inverkan på amning, anknytning m m, och därmed ha en ogynnsam påverkan på barnets fortsatta fysiska och psykiska hälsa. Dessa missförhållanden har framhållits under flera år utan att någon förbättring kommit till stånd. Det är ett ansvar bl a för vårdcentralscheferna, primärvårdsledningen och politikerna i vårt län, att se till att skillnaderna utjämnas och att tillräckliga resurser finns så att verksamheterna på dessa punkter svarar mot de förväntningar vi har på barnhälsovården. Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetsberättelse 16(17) *

17 BASPROGRAM BHV ÖVERSIKT 2003 Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska Innehåll exempel Vaccination/screening 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn Somatisk undersökning, hörsel, vikt, amningsstöd, skötsel 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU OAE (otoakustisk emission) BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 0-7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - Sjsk 1-3 ggr Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk Vid 3 månader: 3 månader Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, epikris Polio IV Verksamhetsberättelse 17(17)