Till innehållsförteckningen. Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2007

Transkript

1 Till innehållsförteckningen Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2007

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 BHV-enheten skall verka för... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 Statistik Aktiviteter... 5 Nationellt Utbildningar och samverkan Sammanfattning Barnhälsovården ÖLL Basprogram BHV översikt Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till förskolebarn genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

3 BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Som stöd för länets barnhälsovård finns Barnhälsovårdsenheten (BHV-enheten)/ Barnhälsovården (BHV). BHV-enheten formulerar riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal vid BVC. Man ger service, sammanställer statistik över barnavårdscentralernas verksamhet samt utvecklar det förebyggande arbetet för barn. BHV-enheten skriver egen Verksamhetsplan. BHV-enheten skall verka för att länets barnhälsovård utövas i enighet med riktlinjerna i Barnhälsovård riktlinjer utarbetande av landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovård fungerande vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter fortbildning inom verksamhetsområdet landstingsövergripande och nationellt kvalitets- och utvecklingsarbete av barnhälsovård BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Mål och aktiviteter förankras i primärvårdsledning och hos vårdcentralschefer, verksamhetschefer på länets barn- och ungdomskliniker samt andra vårdgivare och myndigheter. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm (LE). Anställd av Barn- o ungdomsklin, USÖ. Samordnande sjuksköterska 100 % Gudrun Skånberg (GSg) t.o.m (gick i pension). Maria Lindh (ML) fr.o.m Barnhälsovårdssocionom 50 % Gunilla Skarped (GS). Barnhälsovårdspsykologer 100 % Åsa Krantz (ÅK), norra länsdelen, 40 % för samordning. 15 % 25 % 17,5 % 12,5 % Timmar inköpta för Askersund, Lekeberg. Kumla kommun, samverkansavtal, t.o.m Timmar inköpta för Kumla fr.o.m Timmar inköpta för Hallsberg. (psykologtjänsten, 100 %, i södra länsdelen vakant). 100 % Karin Olsson-Seffer, västra länsdelen, anställd Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Karlskoga. 200 % Örebro kommun, samverkansavtal. Assistent 100 % Annica Olofsson (AO). BHV-enheten tillhör sedan februari 2002 förvaltningen för Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) och har lokaler på Eklundavägen 1. Fr.o.m. 1 mars 2006 är BHV-enheten (liksom MHV-enheten) organisatoriskt sidoordnad Utvecklingsenheten inom PPH. Ekonomi Årsbudget kr. Intäkter på kr och ackumulerat utfall med överskott på kr. Under året har psykologtjänsten i delar av södra länsdelen varit vakant. Verksamhetsberättelse 3(21) Till innehållsförteckningen

4 Statistik 2007 BHV-statistik är sammanställd på ett sätt som är förenligt med Barnhälsovård riktlinjer. Statistik sänds till Socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet. Fullständig redovisning, se sammanställning Statistik (år 2007 klar våren 2008). Preliminära uppgifter: Antal besök barn 0-6 år, var vid årsskiftet 2007/2008 skrivna inom länet, varav barn 0 år barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ) mottagningsbesök hos sjuksköterska hembesök av sjuksköterska (mycket stor variation mellan BVC) läkarbesök, varav (27,3 %) hos barnläkare Övrigt bl.a. Rökregistrering (barn f. 2006) Föräldragrupper (f. 2006) Barnet 0-4 veckor: 6,6 % av mammorna och 12,5 % av papporna Barnet 8 månader: 7,8 % av mammorna och 12,0 % av papporna Andelen förstfödda barn vars föräldrar deltagit under : 76,6 % (stor variation mellan BVC). Hembesök (f. 2007) Nyfödda som fått hembesök inom en månad: 70,5 %. Andel vaccinerade av inskrivna barn (fullständigt+ofull.) Amning hel/delvis (barn f. 2005) DT: 99,1 %, P: 98,6 %, polio: 98,5 %, Hib: 98,4 % (barn f. 2006) MPR: 95,6 % (födda 2005) BCG: 21,4 % (födda 2006) Hepatit B: 28,8 % (födda 2006) Pneumokocker: 16,9 % (födda 2006) Vid 2 månader: 86,8 % Vid 6 månader: 61,6 % BMI 4år (± 3 mån) Flickor BMI index 25-30: 12,9 % BMI index >30: 2,2 % Pojkar BMI index 25-30: 8,6 % BMI index > 30: 1,7 % Barns hälsa - ett urval av hälsouppgifter, sammanfattning för länet BHV ÖLL år födda år födda år: senaste 12 mån (vet ej + bortfall) (vet ej + bortfall) 4 år: senaste 3 mån Antibiotikabehandling 1 beh 13,4 % 7,7 % (1,1 %) > 1 beh 6,7 % 1,1 % (7,2 %) Eksem kliande 6,7 % (5,5 %) 8,3 % (7,7 %) Astma diagnos - 3,6 % (7,7 %) Sökt för olycksfall/skada 1 gång 5,2 % 3,1 % (1,1 %) > 1 gång 0,0 % 0,0 % (7,2 %) Utveckling avvikelse - 3,0 % (7,6 %) Definitioner: se Språk avvikelse - 6,5 % (7,6 %) Handbok BHV kap 8 Syn ej godkänd 9,4 % - Hörsel ej godkänd 2,5 % - Verksamhetsberättelse 4(21) Till innehållsförteckningen

5 AKTIVITETER Familjecentraler BHV deltar i en referensgrupp i Örebro för att följa och stödja utvecklingen av nya och befintliga familjecentraler i Örebro. Socialförvaltningen i Örebro kommun arbetar aktivt för utveckling av familjecentraler. Sedan 2006 har landstinget en överenskommelse om samverkan med Örebro kommun. Ny familjecentral har under året invigts i Askersund. Utbildningsdagar har planerats för att ge personal i länet som arbetar med eller för familjecentral, möjlighet till möten och fördjupad kunskap (under 2008 kommer fyra utbildningstillfällen att erbjudas). Barn- och elevhälsoteam (f.d. stödteam) Barnhälsovården deltar i samordningsgruppen för Barn- och elevhälsa i Örebro. Gruppen verkar för att stödja och utveckla barn- och elevhälsoteam. Under 2007 har det särskilt arbetats med att kvalitetssäkra elevhälsa/barn- och elevhälsoteam. Barn med utvecklingsstörda föräldrar och andra kognitiva svårigheter Efter en studiedag om kunskap och metoder för att stödja dessa familjer, togs initiativ till att bilda en lokal samordningsgrupp. Gruppen består av representanter för BHV, MHV, BB, Vuxenhabiliteringen, Rosenberg och Socialtjänsten. Gruppen har inlett sitt arbete under hösten. Barns situation i Örebro län En uppföljning av tidigare beskrivning om Barns situation i Örebro län (BUS) har initierats av Barncentrum. BHV har bidragit med uppdaterade texter och nya delar med information om flyktingbarn. Barnhälsodataprojektet Under 2007 avslutade SKL (Bo Alm) första delen av Barnhälsodataprojektet, en nationellt förankrad modell för informationsinsamling inom, och överföring mellan, barn- och skolhälsovården. BHV-överläkaren i Örebro deltog i styrgrupp för projektet samt aktivt i arbetet om informationsmodellering. Projektet har tilldelats 10 miljoner kronor från de statliga myndigheterna för fortsatt utvecklingsarbete, bl.a. med fältförsök i Västerås kommun/landsting. Handboken Handboken finns tillgänglig både på intranätet och på internet. Fr.o.m görs uppdateringar endast i elektronisk form. E-postmeddelanden skickas när uppdatering gjorts. Intranät och Internet Båda webbplatserna underhålls och utvecklas kontinuerligt. Verksamhetsberättelse 5(21) Till innehållsförteckningen

6 Hälsobesked Ett tryckfel i senaste upplagan av Hälsobesked upptäcktes i avsnittet om vaccinationer, varför en klisteretikett med korrigerad text har klistrats in i efterhand. Barnhälsovården i Kalmar, som tidigare köpt en för dem anpassad version av hälsobeskedet, gjorde en nybeställning under hösten. Även i denna korrigerades den felaktiga texten. BHV-bladet Tre nummer, alla skrivna och publicerade direkt på internet. Meddelande via e-post till dem som tidigare fått BHV-bladet i pappersform, stycken. Under hösten gjorde Landstings-IT en uppdatering av EpiServer, vilket medförde att formateringarna på våra webbsidor (internet) förvrängdes. BHV-bladet (som inte skall redigeras mer efter publiceringen) fick justeras både av Landstings-IT och av oss. Inom enheten har diskuterats en återgång till BHV-bladet i pdf-format, för att säkerställa att originalet inte förändras. Egenvård barn Egenvård barn uppdaterades år 2007 tillsammans med Informationsenheten och Apoteket. Utvärdering av verksamheten vid BVC En enkät finns som stöd för de BVC som vill utvärdera sin verksamhet. Föräldrarna fyller i enkäten när barnet är omkring ett år. En vårdcentral har registrerat, och sammanställningen har redovisats januari BHVsystem BHVsystem är ett web-baserat datasystem där sjuksköterskorna på BVC direkt lägger in uppgifterna i databasen. Användarmanualen är genomarbetad under BHVsystem kompletterades 2007 med vaccination mot pneumokocker. Systemet kompletterades 2007 även med i vilken omfattning som tänderna har inspekterats på barn vid senast 1½ års ålder. Uppgiften ingår i Hälsokansliets uppföljning som ett av områdena för målrelaterad budget. Fr.o.m avses inspektion vid månaders ålder. För verksamhetsår 2008 är uppgiften om EPDS erbjudits eller inte, infört i BHVsystem. Liksom tidigare år har inmatning i BHVsystem för Pålsbodas räkning, skötts av BHVenheten. Growing People Primärvården har sedan december 2004 tecknat avtal för att få tillgång till webbplatsen GrowingPeople (GP). Alla som jobbar på vårdcentralerna och vårdcentralsjourerna kan använda webbplatsen med automatisk inloggning från ÖLL:s intranät. Sajten riktar sig i första hand till föräldrar, men innehållets omfattning och djup har gjort den mycket lämplig även som fortbildning av personal. Verksamhetsberättelse 6(21) Till innehållsförteckningen

7 Under 2007 har ytterligare kapitel publicerats i den nationella handboken under GrowingPeople. Till den har endast personal tillgång. BHV-enheten deltar i redaktionen för den nationella handboken med BHV-överläkare och socionom. Riskbruksprojektet Hösten 2006 beviljades Primärvården ekonomiskt stöd till olika alkohol- och drogförebyggande insatser. Riskbruksprojektet organiserar detta som en del av ett nationellt projekt som leds från Statens folkhälsoinstitut med syfte att personal skall bli bättre på att prata om alkoholbruk. En projektanställd finns för MHV, BHV och ungdomsmottagningarna. En BVC-sköterska från projektledningen i Stockholm bidrar med utbildningsinsatser och arbetsmaterial riktat till BVC-sköterskorna. Projektet kommer sannolikt att löpa över ytterligare tre år. Under våren 2007 gjordes en anonym screening, där alla föräldrar som besökte BVC under en månad tillfrågades om de ville fylla i en audit kring sitt bruk av alkohol. Redovisning av resultatet sker i början av 2008 i samband med en halv utbildningsdag. Barnkonventionens implementering Gudrun Skånberg har haft uppdraget att som processledare implementera barnkonventionen i landstingets verksamhet. När hon gick i pension sommaren 2007 överlämnades tillfälligt ledarskapet till Yvonne Skogsdal, Barncentrum, i väntan på att Barn- och ungdomsrådet skall fatta besluta om hur barnkonventionsarbetet skall bedrivas i landstinget. Vårdcentralernas målrelaterade budget Under 2007 har BVC-sköterskorna, som en del av vårdcentralernas målrelaterade budget, prioriterat hembesöken som arbetsuppgift utifrån de mål som satts upp av Hälsokansliet. Dock har det varit svårt att nå upp till målet att alla föräldrar skall erbjudas hembesök, speciellt under semesterperioder eller sjukfrånvaro. Statistiken har också varit litet vilseledande om barnet t.ex. vårdats på neonatalavdelning mer än en månad, eller kommit från annat län efter en månads ålder. Då har BVC av naturliga skäl inte kunnat erbjuda hembesök inom en månad, vilket blivit missvisande i redovisningen. Inför 2008 är detta tillrättat med en uppgift i BHVsystem om att första BVC-kontakt skett senare än 1 månaders ålder. Fr.o.m följer Hälsokansliet även BVC:s arbetsuppgift att inspektera framtänderna i barnets överkäke, någon gång vid 8-18 månaders ålder (fr.o.m vid månader). Syftet är att hitta barn med risk för begynnande karies. Målet är att alla barn skall inspekteras. Röda Korset Röda Korset erbjöd under 2007 en kostnadsfri barnolycksfallsutbildning för föräldrar. Detta gällde föräldrar i Värmland och Örebro län. Information kring detta har lämnats ut via BVC. Verksamhetsberättelse 7(21) Till innehållsförteckningen

8 Låg amningsfrekvens Statistiken visar att vårt län har fortsatt låg amningsfrekvens, varför det fortfarande är angeläget att arbeta med amningsvänlig primärvård. Under våren var Kristin Svensson från KS i Stockholm, i Örebro och föreläste kring amningsvänlig vårdkedja. Sammanlagt 209 åhörare från MVC, BVC, BB, och neonatalavdelningen deltog. MHV- och BHV-samordnarna planerar för fortsatta aktiviteter, så att vi kan ge familjerna goda förutsättningar till en lyckad amning. 100 Enbart och delvis ammade vid 6 mån ålder, barn födda % Sverige 49 48,4 53,7 63,4 70,6 73,8 72,9 72,2 72,4 70,4 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,5 61,6 Fetma och övervikt Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2003 att starta ett programarbete, Fetma och övervikt, vilket avslutades i januari Barnhälsovården har varit representerat av primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade föreslå att landstingsstyrelsen tar ställning till fortsatt utbyggnad av insatser inom fetma- och överviktsområdet för år 2008 och framåt. Resursförstärkningen avsåg behandling av barn och ungdomar med fetma samt tillskapandet av en överviktsenhet som en länsresurs med placering på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Under hösten 2007 inleddes på BHV-enheten ett arbete kring prevention av barns och ungdomars kost och rörelsevanor, utifrån att primärvården skall tillföras 1,5 miljoner kronor till budget årligen. En referensgrupp av BVC-sköterskor tillsattes för att diskutera vilka behov som fanns. Dessutom lyftes frågan i en större grupp av BVC-sköterskor. Resultat blev ett förslag på förändrat basprogram. Metoden i arbetet kring barns/ ungdomars kost och rörelse utgår från motiverande samtal (MI). Alla BVC-sköterskor kommer att få utbildning i denna metod. Verksamhetsberättelse 8(21) Till innehållsförteckningen

9 Sveas Kalas BHV-enheten är en av faktagranskarna av manuset till barnboken Sveas kalas, en saga om kostens näringsinnehåll. En möjlighet som kommer att diskuteras med primärvårdsledningen är om boken kan köpas in och delas ut till föräldrar som en del i arbetet kring kost och rörelse. Smakportioner lätt att laga själv Försäljning av filmen pågår fortfarande (2007: sju VHS- och sex DVD-filmer). BMI 4 år Sedan 2004 (barn födda 2000) skriver BVC in längd och vikt i BHVsystem vid fyra års ålder och får ett automatiskt uträknat individuellt BMI. Syftet med ett BMI är främst att ha en utgångspunkt för samtal med föräldrarna kring kost och fysisk aktivitet på samma sätt som BVC i övrigt samtalar med alla om t.ex. alkohol och tobak. BMI 4 år ÖLL (+/- 3 mån) övervikt+fetma (ISO BMI >25) fetma (ISO BMI >30) övervikt (ISO BMI 25-30) f (prel.) 11,4 1,8 9,6 f ,4 2,6 10,9 f ,9 3,2 10,7 f ,9 4,7 15,2 ej nakenvikt I statistiken för födda 2002 är BMI uppdelat på pojkar och flickor. Fler flickor (15,7 %, varav 3,2 % feta) än pojkar (11,2 % respektive 1,9 %) är överviktiga [cut-off BMI 4 år: pojkar 17,55 resp. 19,29; flickor 17,28 resp. 19,15]. (uppg. för f är preliminära). Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård i Sverige I samarbete med Socialstyrelsen höll Stiftelsen Allmänna Barnhuset, tillsammans med en expertgrupp från svensk barnhälsovård, en konferens i Sätra Bruk i maj 2005 under rubriken Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (rapport: Syftet med konferensen var att diskutera och planera för genomförande av ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige. En arbetsgrupp tillsattes, med bl.a. BHV-överläkaren från Örebro, och ett förslag för kommentarer och synpunkter skickades ut till alla BHV-enheter med de framtagna indikatorerna. Indikatorerna har därefter bearbetats vidare av arbetsgruppen och vidareutvecklats till ett arbetsmaterial som är planerat att läggas ut under 2008 på HÖVsektionens hemsida för ytterligare synpunkter. Shaken baby syndrome ny föräldrainformation Årligen händer det att barn misshandlas svårt av sina föräldrar genom att bli skakade (Shaken baby syndrome). Vi har det i vår handbok kap Kapitlet har kompletterats med en föräldrainformation som delas ut på Mödrahälsovården tillsammans med information om bl.a. SIDS, PKU och Råd till föräldrar efter barnets födelse och första dagarna hemma. Denna föräldrainformation kan vid behov även användas på BB och på BVC. Det är i sammanhanget viktigt att ta upp riskerna med, och förståelsen om, att skaka ett barn, inte bara på MHV utan även på BB och BVC! Verksamhetsberättelse 9(21) Till innehållsförteckningen

10 Vaccination pneumokocker Cirka 100 barn under 5 års ålder blir sjuka i allvarlig pneumokocksjukdom varav ca 3-4 barn avlider. Det nya 7-valenta konjugatvaccinet mot pneumokocker (PCV7) eliminerar ca 70 % av fallen med invasiv pneumokocksjukdom hos barn under 2 års ålder. Vaccinet påverkar bärarskap/flockimmunitet och minskar förekomsten av resistenta stammar. Smittskyddsinstitutets referensgrupp för vaccinationsfrågor REFVAC ( ) har rekommenderat myndigheterna att alla barn skall erbjudas pneumokockvaccin i det ordinarie barnvaccinationsprogrammet. Socialstyrelsen väntas ta ställning till detta först under I Örebro län erbjuder BVC sedan hösten 2006 vaccination med PCV7 mot självkostnadspris för vaccinet. Cirka 2/3 av föräldrarna väljer att betala för vaccinet men det är stor skillnad mellan de olika barnavårdscentralerna (Vivalla ca 11 % och Adolfsberg ca 83 %) vilket skapat en oacceptabel social skillnad. Denna handläggning med att föräldrar betalar själva lär oss att det inte är möjligt att hantera hälsovård med avgifter! (se kap ). Hepatit B WHO förespråkar allmän vaccination mot hepatit B men Sverige har valt att inte införa allmän vaccination. Däremot rekommenderar de svenska myndigheterna vaccination om man kommer från land med hög förekomst av hepatit B (dvs. de flesta invandrar- och flyktingbarn). I Örebro län infördes vaccination av barn i riskgrupp sommaren Sedan hösten 2006 erbjuds även icke riskbarn vaccination mot Hepatit B på BVC om föräldrarna betalar merkostnaden för vaccin med hepatit B. Vaccinationstäckningen mot hepatit B har efter detta ökat markant och är bland de högsta i landet (Dagens Medicin: Jönköpings och Örebro län är de landsting som relativt sett vaccinerar flest nyfödda mot hepatit B). Till skillnad mot hur det blivit med vaccinationen mot pneumokocker, så ses för Hepatit B inte någon social skillnad (se ovan) då invandrarbarn som riskbarn (enligt nationella riktlinjer) erhåller denna vaccination utan kostnad (se även kap ). Vaccinationsprövningar HSV Prövningen avser att dokumentera säkerheten hos ett vaccin mot genital herpes i åldersgruppen (10-17 år). Prövningen är randomiserad och kontrollerad med dubbel-blindteknik. I kontrollgruppen får hälften av flickorna (25 % av total) vaccin mot hepatit A (Havrix) medan den andra hälften får placebo (NaCl). Studien startade i december 2004 och 59 flickor inkluderas från Örebro. Örebro är klart och i Sverige i övrigt blev de sista klara i november 2007 med avblindning preliminärt januari 2008 (först då kan de som inte erhållit Havrix erbjudas detta). Några resultat är ännu ej redovisade. Preliminärt beräknad registrering av vaccinet om alla studieresultat är positiva omkring MMRV Vaccinationsprövning startade i Örebro oktober 2005 av ett nytt vattkoppsvaccin, som kombineras med mässling, påssjuka och röda hund (MMRV). I studien ingår barn mån gamla och genomförs i flera europeiska länder och omfattar barn, varav 57 barn i Örebro län. Den första fasen (A) av studien pågår i två år, med telefonkontakt varje månad, 1 blodprov efter 1 år respektive 2 år varefter en uppföljning planerades ursprungligen till sammanlagt 10 år (fas B). Fas A har under 2007 blivit fördröjd och fas B startar tidigast i september 2008 om man då i studien uppnått ett förutbestämt antal (144 st) av verifierade fall av vattkoppor. Den totala studietiden kommer också sannolikt att avkortas då det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige har ändrats så att den andra dosen med MPR numer ges när barnet är 7-8 år mot tidigare 12 år. Verksamhetsberättelse 10(21) Till innehållsförteckningen

11 Pneumokocker Studie som undersöker om barn får ett fullgott skydd om man ger ett vaccin mot pneumokocker samtidigt med ordinarie vacciner vid 3, 5 och 12 månader. I studien används ett nytt 10-valent s.k. konjugat vaccin mot pneumokocker. Studien genomförs i Sverige, Norge och Danmark och omfattar 300 barn, i Örebro län 44 barn. Rekryteringen påbörjades jan och blev klar i dec Preliminära resultat visar på en god immunogenicitet i nivå med det godkända sjuvalenta vaccinet men en slutgiltig rapport kommer först senare i samband med att andra multicenterstudier i sammanhanget redovisas. HPV Vi har börjat förbereda en multicenterstudie (810 flickor 9-15 år varav 220 i Sverige och ca 50 i Örebro) med Cervarix (vaccin mot HPV-16 och HPV-18) där det ges antingen enskilt eller tillsammans med Twinrix (vaccin mot hepatit A och hepatit B). En tredje grupp är enbart vaccination med Twinrix. Barnen erhåller tre doser (0, 1 och 6 månader), blodprov tas i början och en månad efter dos tre. Studien avslutas med en telefonkontakt efter 12 månader. Då kommer de barn som inte fick bägge vaccinerna att erbjudas det vaccin de inte fick. Primära syftet med studien är att mäta immunogeniciteten och jämföra de olika grupperna. Studien är tänkt att starta i januari 2008 och rekryteringen planeras vara avslutad under våren. Psykologverksamheten I södra länsdelen har för Askersunds BVC samarbetet med den privatpraktiserande psykologen fortsatt, sammanlagt 8-16 tim/månad. Psykologen är också verksam inom kommunens förskole- och skolverksamhet. Denna psykolog har under året även kunnat erbjuda psykologtimmar till Lekebergs BVC. För Kumla kommun upphörde samarbetet mellan Barnhälsovården och kommunen den 30 juni Samarbetet innebar köp av 25 % av kommunens psykologtjänster för BVCarbetet, men detta upphörde p.g.a. att psykologen slutade. Under hösten har det istället varit möjligt att köpa in denna psykolog på timmar för arbete på BVC i Kumla (7t/v) och Hallsberg (5t/v). För Hallsberg var detta ett välkommet tillskott då de under flera år saknat psykolog. Inom Örebro kommun har det funnits tillgång till psykolog för BVC-verksamhet under Antalet kommunpsykologtjänster är från den 1 december utökade med en halv tjänst och är nu 12 stycken. En halv tjänst skall användas för att forska/fördjupa inom områden som är till nytta för det gemensamma arbetet för barn och unga i Örebro kommun. Psykologerna arbetar som tidigare för BVC, förskola och skola och BVC-arbetet motsvarar två heltidstjänster. Psykologgruppen är samlokaliserad i lokaler vid Markbackens centrum. Samlokaliseringen innebär bra möjligheter till kollegialt samarbete och har visat sig gynnsamt för olika former av utvecklingsarbete. Ute på BVC, förskolor och daghem är brist på lokaler för samtal och testning fortsatt ett bekymmer och arbetsbelastningen upplevs som hög. Under året har psykologgruppen tidvis inte varit fulltalig men man har ändå förmått erbjuda samtliga BVC kontinuerlig tillgång till psykolog. Fördelarna och den minskade sårbarheten med en antalsmässigt större och sammanhållen psykologorganisation blev här påtagliga. I slutet av året blev nyrekrytering aktuell och två psykologer anställs efter årsskiftet. Tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten har Barnhälsovårdsenheten under många år arbetat för att få psykologtjänster för att också kunna erbjuda psykologiskt stöd till blivande föräldrar. Detta angelägna arbete har fortsatt även under Vanligast är att Verksamhetsberättelse 11(21) Till innehållsförteckningen

12 man arbetar som Mödra- och Barnhälsovårdspsykolog och möter såväl gravida som nyblivna föräldrar och deras barn. Örebro läns landsting är idag ett av få landsting som inte erbjuder sina brukare denna service. Riktlinjerna för antal barn per psykologtjänst har under året varit föremål för en fortsatt diskussion inom den nationella föreningen för Mödra- och Barnhälsovårdpsykologer. Rekommendationen är nu en MHV/BHV-psykologtjänst för ett underlag på högst barn och 300 gravida. Arbetet på MHV bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Det motsvarar minst 10 MHV/BHV-psykologtjänster och då har man inte tagit hänsyn till befolkningsstrukturen och andra förutsättningar för arbetet. Rekommendationen poängterar åter behovet av att utöka antalet BHV-psykologtjänster i Örebro län samt att integrera arbete på MHV för att svara mot den efterfrågan på konsultation och direkta klientkontakter som finns. Barnunderlaget per psykologtjänst avviker således alltmer från de nationella riktlinjerna och även jämfört med andra landstings satsningar. Det behövs även psykologer inom Mödrahälsovården, som idag helt saknar psykologer, vilket är tämligen unikt för Örebro län i jämförelse med övriga Sverige. Bristen på psykologer inom MHV och BHV är anmärkningsvärd. Kunskaperna om hur ohälsa hos föräldrar under graviditeten får direkt påverkan på det ofödda barnet, barnets utveckling och för förlossningsförloppet är omfattande, och talar för att tidiga insatser kan verka hälsobefrämjande och undanröja risken för ohälsa. Den stora förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga, och medföljande debatt om behovet av åtgärder som förs i samhället, visar också på behovet av stödjande och behandlande insatser tidigt. Internationella och nationella undersökningar visar att ca 10 % av nyblivna mödrar visar tecken på depression när barnet är 8 veckor. Depression hos mamman är en riskfaktor för barnets utveckling, för mammans hälsa och för parrelationen. Internationella studier talar för att desorganiserad anknytning förekommer hos ca 15 % av barnen. Desorganiserad anknytning är en betydande riskfaktor för beteendestörningar, nedsättning av kognitiva funktioner och betydande psykiska ohälsa. Det är också visat att man med stödjande behandling som ökar föräldrarnas lyhördhet och sätt att relatera till barnen, förbättrar kvalitén på anknytningen men för att utföra detta angelägna arbete behövs nödvändiga resurser och kompetens. Arbetet för en utökning av uppdraget till att omfatta även mödrahälsovården och för en utökning av psykologtjänsterna kommer att fortsätta. För Örebro psykologgrupp finns en årsredovisning och BHV-psykologerna har sina verksamhetsberättelser. Stödjande samtal/epds Ungefär var tionde nybliven mamma uppvisar tecken på, eller har en depression. Om depressionen blir långvarig kan den få negativa följder för barnet, för kvinnans egen hälsa och för föräldrarelationen. En depression hos mamman riskerar även att störa hennes samspel med barnet och därigenom påverka barnets utveckling på längre sikt. EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är en självskattningsskala som kan erbjudas och är en möjlighet att uppmärksamma hur nyblivna mammor mår, och upptäcka mammor med depression. De allra flesta länen i Sverige har redan infört EPDS. En svensk undersökning har visat att stödjande samtal av BVC-sjuksköterskan, efter att denna fått utbildning i samtalsmetodik, leder till att mammorna tillfrisknar i högre grad jämfört med de mammor som inte fått sådana samtal (Wickberg & Hwang, Sfi 2003:59). Verksamhetsberättelse 12(21) Till innehållsförteckningen

13 För de kvinnor som kräver någon form av längre och mer specialiserad bedömning och behandling, behövs tillgång till BVC-psykolog, samarbete med läkare på vårdcentralen och eventuellt med psykiatrin. Utbildningen i samtalsmetodik och screening med EPDS, som inleddes under 2005 har fortsatt, och sammanlagt har till och med juni 2007, 60 BVC-sjuksköterskor gått utbildningen under ledning av två BVC-psykologer. Det innebär att merparten av BVC-sjuksköterskorna som har de yttre förutsättningarna för att arbeta med EPDS, nu också har gått utbildningen. Samtalsutbildningar för resterande BVC-sjuksköterskor planeras till tidigast hösten Kravet är att det finns praktiska förutsättningar för att använda EPDS t.ex. att man har kontinuerlig tillgång till BVC-psykolog. Utbildningen varvar teori och diskussioner med praktiska övningar samt en uppföljning som tidsmässigt ligger så att de flesta av deltagarna har hunnit träffa mammor som fyllt i EPDS-formuläret, och samtalat kring hur mamman mår och v.b. erbjudit stödsamtal. Verksamhetsberättelse 13(21) Till innehållsförteckningen

14 NATIONELLT UNDER 2007 PKU - ändrade rutiner Tidigare skulle provet tas dag 3-5. I november ändrade PKU-lab sina riktlinjer så att provet är tidigarelagt med ett dygn och med en uppmaning att det ska tas så snart som möjligt efter 48 timmars ålder. Anledningen är att man förbereder för att lägga till ytterligare sjukdomar så småningom och att det är bättre ju tidigare barnen hittats med de sjukdomar som det screenas för. Snarast efter 48 timmar är huvudregeln. I undantagsfall, för att underlätta för verksamheten under helger, föreligger lokalt en acceptans för provtagning upp till 120 timmars ålder. Vid hemgång före 48 timmar, sker provtagning för PKU av primärvårdsbarnmorskan. Barn som stannar på BB >48 timmar provtas på BB. Föräldrarna får muntlig och skriftlig information om PKU-provtagning och biobankslagen på barnmorskemottagningen (se kap ). Tidigt föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården År 2004 kom rapporten Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd. Statens Folkhälsoinstitut hade fått i uppdrag av regeringen att samla in, analysera och sprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan utformas för att göra verklig nytta inbjöd sedan Folkhälsoinstitutet företrädare från MHV och BHV att ta fram ett kompletterande dokument till ovanstående rapport, då professionen önskat ytterligare beskrivning av MHV:s och BHV:s tidiga föräldrastöd som grund för utveckling av detta. Arbetsgruppen fann att vissa väsentliga aspekter kring föräldrastöd behövde tilläggas: föräldrastöd som en del i folkhälsoarbetet utvärdering av föräldrastöd ur metodologiskt perspektiv organisatoriska faktorers betydelse för föräldrastödsarbete betydelse av insatser under graviditet ytterligare relevant forskning av värde. MHV och BHV bedriver ett aktivt folkhälsoarbete med ett integrerat föräldrastöd och utgör därmed en strategiskt mycket viktig samhällsaktör. Det råder dock brist på systematisk och generaliserbar dokumentation avseende tidigt föräldrastöd och dess effekter på föräldrar och barn. Värdet av tidiga insatser, redan under graviditet, betonas återkommande. Trots åtskilliga studier är det svårt att svara på frågan vilket föräldrastöd som passar vem och under vilka omständigheter. Att i Sverige få till stånd väl genomförda utvärderingar av föräldrastöd och implementeringsstudier av såväl svenska som utländska metoder är mycket angeläget för föräldrastödets fortsatta utveckling. Arbetsgruppen fann starkt stöd för att inom vår internationellt sett unika mödra- och barnhälsovård, behålla och vidareutveckla det befintliga föräldrastödet. Verksamhetsberättelse 14(21) Till innehållsförteckningen

15 Nedanstående är några av de rekommendationer som framhölls för det tidiga föräldrastödet: ansvaret skall ligga kvar inom MHV och BHV stödet skall i största möjliga utsträckning kunna följas upp föräldrastöd före barnets födelse är särskilt angeläget stödet skall utgå från det gemensamma föräldraskapet familjecentralen som en plattform för föräldrastöd i samverkan fortsatt utvecklingsarbete skall vara tvärfackligt och ske i samverkan med berörda professioner. Verksamhetsberättelse 15(21) Till innehållsförteckningen

16 UTBILDNINGAR OCH SAMVERKAN BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Kontroll av karies hos små barn, FTV, halvdag x 2, 55 deltagare Att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan, halvdag x 2 Riskbruk av alkohol, halvdag x 3, 67 deltagare Mat till barn, Barn i bil, halvdag x 2, 40 deltagare Utbildning i neuropsykiatri för BVC-läkare och skolläkare, en dag Hjärtsjukdomar under uppväxtåren, halvdag x 2 NTF (trafiksäkerhet, nytt material att dela till föräldrar), halvdag, 18 deltagare VFU (verksamhetsförlagd utbildning) studenthandledarnas uppgift, halvdag, 10 deltagare Undervisat i barnhälsovård på distriktssköterskeutbildningen, (GSg) Samtalsutbildning EPDS, en grupp med tre halvdagar, 9 deltagare Övriga studiedagar SMI-dag (Smittskyddsinstitutet), heldag i Örebro Merrill-Palmer, arrangör av testutbildning för psykologer, en dag, Örebro (ÅK) Konferenser/kurser/utvecklingsarbeten där en el. flera av oss i enheten deltagit Barnveckan: BHV-överläkare, samordnare, BHV-psykolog, assistent, tre dagar, Linköping Regional konferens för BHV-teamen i DUSTWX-län, två dagar, Västerås. Teamen är representerade med 3-8 personer. Aktuell utveckling inom BHV. (GS, ÅK, ML, LE, AO) BHV-överläkarmöte, internat, Hasseludden, Stockholm (LE) Konferens för BHV-samordnare, två dagar, Kalmar (GSg) Samarbetskonferens med MHV och SHV, tre dagar, Åbo Barnhälsodataprojektet (SKL) internat Tomelilla, Ulvsunda samt flera arbetsdagar (LE) Nätverkskonferens Riskbruk, två dagar (ML) Rikshandboken i barnhälsovård, Growing People, två träffar (LE, GS) ESPID, Porto, Portugal och WSPID, Bangkok, Thailand vaccinmöten (LE) Mitt ibland oss, en dag, Örebro (ÅK) Samtida Mödra- och barnhälsovårdspsykologi, universitetsutbildning 15 poäng, två terminer, Göteborg (ÅK) Verksamhetsberättelse 16(21) Till innehållsförteckningen

17 Barn i kris och katastrof, en dag, Örebro (ÅK) Att möta de osynliga barnen, två dagar, Stockholm (ÅK) Utvecklingsstörda föräldrar (GSg) ÖLL hälsostrategiskt dokument (GSg) Brandutbildning, halvdag, Örebro (ÅK, AO) Föräldraskap vid utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter, sista insats från länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa, en dag (GS). Vi sätter barnens bästa i främsta rummet nationella studiedagar för familjecentraler, tre dagar (GS) Barns tankar omkring alkohol, halv BHV-dag (GS) Dags för barnen, Alkoholkommittén, Örebro, en dag (GS) Barn som bevittnat våld, nationella studiedagar för Förebyggande socionomer, tre dagar (GS) Lösningsfokuserat förhållningssätt, föreläsning av Ben Furman, en dag (GS, AO) Motiverande samtal, två dagar (GS) Utbildning dokumenthantering, halvdag, (LE, AO) Kort introduktion till Diktafon (dikteringssystem), två timmar, (AO) Landstingshälsans kurs i Basal kroppskännedom, sex gånger à 2½ timma (AO) Utbildning EsMaker, halvdag (AO) Lokal samverkan/arbetsgrupper Deltagit i ledningsdagar för primärvården (ML) Barncentrum/Länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor (LE) Länsgruppen för barn- och ungdomsgrupper (LE) Träffar med vårdcentralernas kontaktpersoner, fyra gånger (GSg, ML, LE) Vaccinationsgruppen (läkemedelskommittén), fyra gånger under året (LE) Pediatriskt HÖV-möte, USÖ x 2, Lindesberg, SHV, Kumla Arbetsgrupp för utveckling av en rikshandbok för BVC-personal (LE, GS) Referensgruppen för BHV (GS, LE, ML, ÅK, AO skriver minnesanteckning) Referensgrupp för familjecentraler i Örebro (GS, GSg, ML) Samordnings- och arbetsgrupp för barn- och elevhälsa i Örebro kommun, sex möten och tio arbetsmöten (GS) Samverkansgrupp för barn till föräldrar med utvecklingsstörning och andra kognitiva problem (GS) Verksamhetsberättelse 17(21) Till innehållsförteckningen

18 Vårdkedjan och länsamningsgrupp, tre gånger under året (GSg ML) Vårdkedjemöten angående vårdrutiner MHV, KK, avd 35, BHV, två träffar (LE) Primärvårdsanställda kuratorer och psykologer (GS) Arbetsgrupp för Förebyggande socionomers studiedagar två tillfällen (GS) Samarbetsträffar mellan MHV, BHV och SHV, fyra gånger Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun), fyra möten under året (LE, ÅK) Örebro psykologgrupps möten en gång/månad (ÅK) Samordningsmöten med chefpsykolog Lise-lotte Jakobsson (Örebro kommun), (ÅK) Kontakt med privatpraktiserande psykologer som köps in för BVC-arbete (ÅK) Samarbete med arkivarie inför arkivering av BVC-psykologjournaler (ÅK) Barn i Sorg, planering av gruppverksamhet för barn som förlorat en nära anhörig (ÅK) Arbetsgruppen för inventering av verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa (ÅK) Projekt, De osynliga barnen, barn till psykiskt sjuka (ÅK) Individuell introduktion/handledning till BVC-psykologer (ÅK) Möten med psykologer som arbetar med barn i norra länsdelen (ÅK) Samarbetsmöten MVC, BVC, elevhälsovården och socialtjänsten i Frövi/Fellingsbro (ÅK) Samarbetsmöten MVC, BVC, BUP, elevhälsovården och socialtjänsten, Nora kommun (ÅK) Möten med Landstings-IT om BHVsystem (LE, GSg) Enhetsmöten Utvecklingsenheten, sju gånger (AO) Planeringsmöten BHV, en gång (LE, ML GS, ÅK, AO) Samverkansmöte mellan stödteam och Barnpsykiatrin (ÅK) Kanslimöten, fyra gånger, (AO) Verksamhetsberättelse 18(21) Till innehållsförteckningen

19 SAMMANFATTNING BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2007 Den baby-boom, som man har på andra håll i Sverige t.ex. i Stockholm, har inte kommit till Örebro (ännu?). Antalet inskrivna barn är väsentligen oförändrat. Vid årsskiftet (2007/2008) var barn (+229) inskrivna på barnavårdscentralerna (BVC) i vårt län, varav nyfödda (+82). BVC:s mål, struktur, innehåll m.m. regleras av Barnhälsovårdens riktlinjer. Riktlinjerna är i stort samma för hela barnhälsovården i Sverige och styrs av nationella föreskrifter och dokument. Många delar av verksamheten, kvalitetsmått och resultat m.m. redovisas i en årlig statistik. För 2007 blir den klar under maj månad och med tillhörande analyser och kommentarer. Glädjande under 2007, och samtidigt kanske den största positiva förändringen under senare år, är att antalet hembesök ökar. Hembesöken, som är en mycket viktig del av barnhälsovårdens arbete, ingår från år 2006 som ett av områdena för den målrelaterade budgeten i primärvården som Hälsokansliet genomför. För 2007 ingår även antalet barn vars framtänder i överkäken blivit inspekterade på BVC. En förändring i verksamheten sedan hösten 2006 i Örebro län, och något som tidigare inte gjorts inom barnhälsovården, har varit att erbjuda föräldrarna vaccination mot självkostnadspris för vacciner som ännu inte ingår i det allmänna programmet. Detta har gällt vaccin mot pneumokocker och hepatit B. Cirka två tredjedelar av föräldrarna har valt att betala för vaccinet mot pneumokocker men kostnaden har samtidigt resulterat i en oacceptabelt stor social skillnad mellan de olika barnavårdscentralerna. Denna handläggning med att föräldrar själva betalar, lär oss att det inte är möjligt att hantera hälsovård med avgifter! Även vaccinationstäckningen mot hepatit B har ökat markant och är bland de högsta i landet. Till skillnad mot pneumokocker, så har kostnaden för Hepatit B inte resulterat i någon liknande social skillnad då invandrarbarn som riskbarn erhåller denna vaccination utan kostnad (se även kap ). I Örebro läns landsting har landstingsstyrelsen reserverat medel för införandet av allmän vaccination mot pneumokocker för barn. Landstingsstyrelsen avvaktar beslut från Socialstyrelsen och så fort ett besked kommer är landstinget berett att införa vaccinationen i det allmänna programmet. (Den 5 februari tog Landstingsstyrelsen beslut om att införa vaccination mot pneumokocker i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn från 1 mars Beslutet omfattar barn födda 1 december 2007 och senare samt barn som påbörjat vaccinationen på föräldrarnas egna initiativ. Detta beslut var efterlängtat och innebär nu att alla barn kommer att vaccineras och därmed kommer det inte längre att vara någon skillnad i vaccinationstäckning mellan olika de barnavårdscentralerna). Ett kroniskt bekymmersamt område är amningen, särskilt den långtida amningen (se statistik) där Örebro är fortsatt bland de sämsta länen i landet. För t.ex. barn födda 2005, enbart och delvis ammade vid 6 mån ålder, är resultatet för Örebro 61,6 % och 70,4 % för övriga Sverige. Denna lägre andel amning har lokalt även uppmärksammats av politiskt ansvariga. En orsak till resultaten skulle kunna vara att vi för vår statistik annorlunda; webbaserad, uppkopplad till folkbokföringen m.m., medan man i andra län bläddrar i journaler. Men det är sannolikt så att andelen amning är lägre i vårt län, men det har inte gått att finna någon säker och/eller uppenbar förklaring till det, trots bl.a. särskilda och riktade uppföljningar m.m. Eftersom den lägre amningen har förekommit under lång tid, ända från då man började registrera amningen i mitten på 1980-talet, så har flera olika aktiviteter gjorts under åren för att vända utvecklingen. Under 2006 och Verksamhetsberättelse 19(21) Till innehållsförteckningen

20 2007 har MHV- och BHV-samordnarna tillsammans besökt MVC och BVC för att gemensamt diskutera samarbete och rutiner omkring hemgång från BB, amning och föräldragrupper. Under våren 2007 var Kristin Svensson, från KS i Stockholm, i Örebro och föreläste kring amningsvänlig vårdkedja. För 2008 planeras fokusgrupper med både personal och föräldrar bl.a. med frågeställningen gör vi rätt inom vården. För 2008 kommer också själva statistiksystemet att granskas, bl.a. genom att jämföra med siffror som MHV för, vid 1 månads ålder (som inte visar någon lägre amning i Örebro än övriga landet ). Finns sålunda anledning att återkomma i denna fråga! Ett annat kroniskt bekymmersamt område är att det är få BHV-psykologtjänster i Örebro län. Barnunderlaget per psykologtjänst är alltför högt enligt nationella riktlinjer och även jämfört med andra landsting. Bristen på psykologer har inneburit att t.ex. EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale en metod/hantering kring hur nyblivna mammor mår, och upptäcka mammor med depression) inte har kunnat genomföras i hela länet. Det saknas även helt psykologer inom Mödrahälsovården, vilket är tämligen unikt för Örebro län i jämförelse med övriga Sverige. I flera år har BHV-enheten arbetat för fler psykologer, och på senare år tillsammans med MHV-enheten. Ledningen för primärvården har inför 2008 ställt sig positiva till en utökning av tjänsterna, återstår hur Hälsokansliet och politikerna handlägger frågan. Den största förändringen för BHV-enheten under året var förstås att Gudrun Skånberg gick i pension efter nästan 27 år. Det kan man kalla kontinuitet (!). Vi är många som kommer att sakna Gudruns ihärdiga arbete, otroliga erfarenhet och kunskaper. Gudrun har visat på en genuin glädje i sitt arbete för alla våra barns hälsa, vilket inspirerat många av oss i sammanhanget. Vi önskar Gudrun en riktigt fin och angenäm tid som pensionär! (Läs mera i BHV-bladet; Tack för mig ) Samtidigt hälsar vi Maria Lindh välkommen som ny samordnare! Barnhälsovårdsvetenskap är en folkhälsovetenskap med tre områden: utbildning, forskning/utveckling och service. Syftet är främst att främja barns hälsa och utveckling, att identifiera tidiga problem samt att förebygga ohälsa hos barn. Barnavårdscentralerna är i detta sammanhang en viktig resurs för alla. Det kräver en hög kvalitet i barnavårdscentralernas arbete avseende kompetens, utrustning, bemötande och miljö. I de flesta aspekter har vi det i Örebro län även om resultatet av andelen amning kan bli bättre liksom inom det psykosociala området med en förstärkning av antalet MHV/BHV-psykologer. Inför 2008 tar barnhälsovården nya tag för att försöka komma tillrätta även med dessa problem. Och så får vi se om baby-boomen kommer till Örebro Örebro Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetsberättelse 20(21) Till innehållsförteckningen

21 BASPROGRAM BHV ÖVERSIKT 2007 Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Innehåll exempel Vaccination/screening timmar Läkarundersökning BB Hembesök och telefonkontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång fr. BB inom 48 h. Somatisk undersökning, amningsstöd, skötsel OAE (otoakustisk emission) BCG: påtagligt ökad risk för tbc Hepatit B: moder HBsAg+, ev. även Hepatit-B IG 3-5 dagar (6 om helg) Läkarus BB (hemgång <24 h) BB/primärvårdsbarnmorska Somatisk undersökning, vikt Amningsstöd, skötsel PKU 1-2 veckor efter - hemkomst - kontakt barnmorska Hembesök 1-5 veckor Sjuksköterska 1-3 ggr Läkare 1 gång (4 veckor) Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning/alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning/uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 4 veckor: Hepatit B: moder HBsAg+ 6 veckor- 3 månader Sjuksköterska 1-3 ggr Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 3 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib (+Pneumokocker) Hepatit B: moder HBsAg+, riskgrupp HB, Mb Down 4-6 månader Sjuksköterska 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 5 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib (+Pneumokocker) Hepatit B: moder HBsAg+, riskgrupp HB, Mb Down 6 mån: BCG vid ökad risk för tbc 7-12 månader Sjuksköterska 1-2 ggr Hembesök Ev. läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg 7-9 mån: Hörselanamnes/ljuduppmärksamhet 12 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib (+Pneumokocker) Hepatit B: moder HBsAg+, riskgrupp HB, Mb Down 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost/matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV/media, uppfostringsfrågor Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjuksköterska Familjens helhetssituation, Språkförståelse tillväxt, utveckling, språk, motorik, hörsel, beteende, 4 år Sjuksköterska kost/matordning, fysisk Synskärpebestämning Audiometris (ev.) aktivitet, livsstil (tobak/alkohol), Taltest TV/media, barnsäkerhet, Hörselmätning socialförvaltn. biståndsmöjligheter BMI 6 år (våren före förskoleklass) Sjuksköterska Hälsa, tillväxt, utveckling, epikris Polio (barn födda t.o.m. 2001) Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio (barn födda fr.o.m. 2002) Verksamhetsberättelse 21(21) Till innehållsförteckningen