Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005

Transkript

1 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 BHV-enheten skall verka för... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 Statistik Aktiviteter... 5 Utbildningar och samverkan Nationellt Sammanfattning Barnhälsovården ÖLL Basprogram BHV översikt Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till förskolebarn genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

3 BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Som stöd för länets barnhälsovård finns Barnhälsovårdsenheten (BHV-enheten)/Barnhälsovården. BHV-enheten formulerar riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal vid BVC. Man ger service, sammanställer statistik över barnavårdscentralernas verksamhet samt utvecklar det förebyggande arbetet för barn. BHV-enheten skriver egen Verksamhetsplan. BHV-enheten skall verka för att länets barnhälsovård utövas i enighet med riktlinjerna i Verksamhetsbeskrivning utarbetande av landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovård fungerande och sammanhållna vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter fortbildning inom verksamhetsområdet landstingsövergripande och nationellt kvalitets- och utvecklingsarbete av barnhälsovård. BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Mål och aktiviteter förankras i primärvårdsledning och hos vårdcentralschefer, verksamhetschefer på länets barn- och ungdomskliniker samt andra vårdgivare och myndigheter. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm (LE). Anställd av Barn- o ungdomsklin, USÖ. Samordnande sjuksköterska 100 % Gudrun Skånberg (GSg). Utlånad till universitetet t.o.m. vecka 3, 2005 på 20 %. Barnhälsovårdssocionom 50 % Gunilla Skarped (GS). Barnhälsovårdspsykologer 100 % Åsa Krantz (ÅK), norra länsdelen, 40 % för samordning. ca 45 % Timmar inköpta för Lekeberg, Kumla, Hallsberg, Askersund. 25 % Kumla kommun, samverkansavtal (psykologtjänsten, 100%, i södra länsdelen vakant) 100 % Karin Olsson-Seffer, västra länsdelen, anställd Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Karlskoga. 200 % Örebro kommun, samverkansavtal Assistent 100 % Annica Olofsson (AO). BHV-enheten tillhör sedan februari 2002 förvaltningen för Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) och har lokaler på Eklundavägen. Ekonomi Årsbudget kr. År 2005 gick med ett överskott på kr. Under året har psykologtjänsten i delar av södra länsdelen varit vakant. Verksamhetsberättelse 3(15)

4 Statistik 2005 BHV-statistik är sammanställd på ett sätt som är förenligt med Verksamhetsbeskrivning. Statistik sänds till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet. Fullständig redovisning, se sammanställning Statistik (år 2005 klar juni 2006). Preliminära uppgifter: Antal besök barn 0-6 år, var vid årsskiftet 2004/2005 skrivna inom länet, varav barn 0 år barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ) mottagningsbesök hos sjuksköterska hembesök av sjuksköterska (mycket stor variation mellan BVC) läkarbesök, varav (28,0 %) hos barnläkare Övrigt bl.a. Rökregistrering (barn f -04) Föräldragrupper (f -04, -05) Barnet 0-4 veckor: 7,9 % av mammorna och 12,7 % av papporna Barnet 8 månader: 9,3 % av mammorna och 12,3 % av papporna Andelen barn vars föräldrar deltagit: 60,3 % (stor variation mellan BVC) Hembesök (f 04) Förstfödda som fått hembesök: 49,2 % Andel vaccinerade av inskrivna barn (fullständigt+ofull.) Amning hel/delvis (barn f -04) DT: 99,0 %, P: 98,3 %, polio: 98,4 %, Hib: 98,3 % (barn f -04) MPR: 96,5 % BCG: 22,1 % (barn f -04) Vid 2 månader: 87,6 % Vid 6 månader: 65,6 % BMI 4år (± 3 mån) BMI index 25-30: 10,3 % BMI index >30: 3,2 % se även sid 5 Barns hälsa - ett urval av hälsouppgifter, sammanfattning för länet BHV ÖLL år födda 2004 (vet ej + bortfall) 4 år födda 2001 (vet ej + bortfall) Antibiotikabehandling 1 beh 15,3 % 7,1 % > 1 beh 6,6 % (13,4 %) 1,0 % (7,3 %) Eksem kliande 9,7 % (9,7 %) 9,0 % (8,3 %) Astma diagnos - 4,6 % (8,0 %) Sökt för olycksfall/skada 1 gång 5,7 % 3,4 % > 1 gång 0,2 % (12,4 %) (14,4 %) 0,2 % Utveckling avvikelse - 3,1 % (7,6 %) Språk avvikelse - 9,6 % (15,0 %) Syn ej godkänd 10,3 % - Hörsel ej godkänd 3,5 % - 1år: senaste 12 mån 4 år: senaste 3 mån Definitioner: se Handbok BHV kap 8 Verksamhetsberättelse 4(15)

5 AKTIVITETER Familjecentraler BHV deltar i ett nätverk för familjecentraler i Örebro län. Under året har socialförvaltningen i Örebro kommun aktivt arbetat för att skapa samverkan med BVC för sina förebyggande insatser, främst att bygga upp flera familjecentraler och att kunna ingå i BVC:s föräldragrupper. Olika träffar har anordnats för BVC i Örebro för kontakt och information. Barn- och elevhälsoteam (f.d. stödteam) Barnhälsovården deltar i samordningsgruppen för Barn- och elevhälsa i Örebro enligt de riktlinjer som antogs Gruppen verkar för att stödja och utveckla barn- och elevhälsoteam bl.a. genom att anordna stormöten för samordnare, utveckling av manual för basutredning och verka för kvalitetsutveckling. Datoriserad BHV-journal På uppdrag av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utförde Västra Götalandsregionen 2004 en nationell förstudie i syfte att utreda möjligheterna till en nationellt enhetlig IT-baserad journal i barn- och skolhälsovården har SKL (Bo Alm) börjat ett projektarbete med en nationellt förankrad modell för informationsinsamling inom och -överföring mellan barn- och skolhälsovården. BHV-enheten deltog nov i en inledande Work-shop med en första kartläggning vad som var gjort inom området. Handboken Handboken finns tillgänglig både på Intranätet och på Internet. Fr.o.m görs uppdateringar endast i elektronisk form. E-postmeddelanden skickas när uppdatering gjorts. Intranät och Internet Arbetet med den nya webbplatsen på intranätet (EPiServer) slutfördes och sidorna publicerades den 11 mars. BHVsystem BHVsystem är ett web-baserat datasystem som uppskattas av sjuksköterskorna, där de direkt lägger in uppgifterna i databasen. Användarmanualen är genomarbetad under BHVsystem har kompletterats för att under år 2006 vid tre tillfällen kunna svara på frågan om hembesök erbjudits och utförts till nyblivna föräldrar. Uppgiften skall ingå i Hälsokansliets uppföljning av överenskommelsen med HSN som ett av sex områden för målrelaterad budget. Videon Smakportioner lätt att laga själv Det är namnet på den senaste versionen av vår video för föräldrar om att laga barnmaten själv. De tillhörande informationsbladen till föräldrar, med recept och praktiska råd är reviderade. Hela arbetet har skett tillsammans med kostansvarig på Samhällsmedicinska enheten (Marie Nybäck), Hälsokedjan i Nora (Lena Andersson) och Coxa videoproduktion (Ulf Boman)/och senare Mård Medialab. Även denna version av filmen har sålts över landet, även på DVD, och försäljning pågår fortfarande. Growing People Primärvården har tecknat ett avtal för att få tillgång till webbplatsen GrowingPeople (GP). Detta sker i samarbete med Barnkliniken och Barnhälsovården. Avtalet gäller fr.o.m. 1 december Alla som jobbar på vårdcentralerna och vårdcentralsjourerna kan använda webbplatsen. Användarnamn och lösenord har behöriga fått av arbetsledningen. Sajten riktar sig i första hand till föräldrar, men innehållets omfattning och djup har gjort den mycket lämplig även som fortbildning av personal. Sajten innehåller bl.a. information om barnets utveckling, familjen i vardagen, mat och matrecept, barn som far illa, akuta tillstånd, alla de vanliga symtomen och sjukdomarna, samt olika undersökningsmetoder. Den utvecklas ständigt. Sidan har fått mycket positiv recension i flera facktidskrifter, bl.a. i Barnläkaren, där man bedömer sajten som lättnavigerad och med bra sökmotorer. Verksamhetsberättelse 5(15)

6 Utvärdering av verksamheten vid BVC En enkät finns som stöd för de BVC som vill utvärdera sin verksamhet. Föräldrarna fyller i enkäten när barnet är omkring ett år. En vårdcentral har registrerat och sammanställningen har redovisats. Ytterligare en BVC har under året påbörjat insamling av enkäter. Tidigarelagd första läkarundersökning på BVC I samband med det av Mödrahälsovården och KK drivna Hemvårdsprojektet (aktiva åtgärder för att öka omvårdnaden vid hemgång inom 48 timmar från BB) så har även Vårdrutiner av friska nyfödda setts över så att att mor och barn så långt möjligt skall samvårdas och onödiga separationer undvikas för att kunna stödja och stärka familjens egna resurser i föräldraskapet. De nya vårdrutinerna trädde i kraft 1 mars En förändring i de nya vårdrutinerna är att det första läkarbesöket på BVC tidigareläggs till fyra veckor för att bättre brygga över mellan BB och BVC. Ett praktiskt resultat med förändringen är för övrigt att det är lättare att genomlysa ögonen vid fyra veckors ålder än på BB samtidigt som det inte blir för sent för eventuella åtgärder (undersökningen är dock kvar på BB). Andra förändringar är bl.a. att färre barn kommer bli undersökta två gånger av läkare (USÖ): endast barn som går hem inom 24-timmars ålder kommer i fortsättningen att undersökas två gånger. Ytterligare en förändring är att uppföljning av vaccination av barn till HBsAg positiva mödrar kommer fortsättningsvis att göras på BVC (Engerix B vid 4 veckor och 6- valent Infanrix Hexa vid 3, 5 och 12 månader och ingen provtagning). Neuropsykiatriska funktionshinder En arbetsgrupp inom landstinget har under året tagit fram underlag till programarbete. Enheten har varit representerad och Gudrun Skånberg har deltagit vid åtta möten och bidragit med visst skrivet material. Barnkonventionens implementering Gudrun Skånberg har uppdraget som processledare, att implementera barnkonventionen i landstingets verksamhet. Arbetsgruppen har haft två möten, vilket är enligt planen, men det har varit få deltagare. För närvarande finns 75 barnombud. Under 2005 har 11 barnombud deltagit i utbildning, en eftermiddags grundutbildning om barnkonventionen och en om hur man kan arbeta vidare på hemmaplan. Barnombuden utgör ett nätverk med träff två gånger om året. Syftet är ytterligare kunskap och möjligheter till erfarenhetsutbyte inför uppgiften. En träff för barnombuden genomfördes tillsammans med Ann-Louise Dagsson. Vid höstträffen besöktes nätverket av processledaren och två barnpiloter från Sörmlands läns landsting för erfarenhetsutbyte. Cirka 25 barnombud deltog vid båda tillfällena. Barnchecken har via VSG-gruppen fått spridning till fler verksamheter än de inom Barncentrum. Grundutbildning om barnkonventionen för all personal inom ÖLL genomfördes den 15 februari. En grupp elever från Karolinska skolan inledde och Ann-Louise Dagsson höll som tidigare år i föreläsningen. 75 personer, inte bara från barnverksamheter, deltog. Regionträff i Örebro oktober En gång om året träffas Barnhälsovårdsenheterna i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Sörmland, Värmland, Västmanland och Örebro län. Mötena innehåller föreläsningar i aktuella ämnen, rapporter från pågående aktiviteter, och diskussioner kring olika frågor. Tid avsätts även för separata diskussioner inom de olika yrkesgrupperna. Regionträffarna pågår från lunch första dagen t.o.m. eftermiddag den andra dagen var det vår tur här i Örebro, att stå för arrangemanget. Förutom konferensplaneringen med program, inbjudan, föreläsare, lokaler, fakturering etc., ordnades även hotellrum och kvällsaktiviteter. Verksamhetsberättelse 6(15)

7 Amningsvänlig primärvård Statistiken över amning visar att vårt län fortfarande ligger lågt i amningsfrekvens, varför området fortfarande är angeläget att arbeta med. Under året har MHV- och BHV-samordnarna tillsammans besökt MVC och BVC för att gemensamt diskutera samarbete och rutiner omkring hemgång från BB, amning och föräldragrupper. Nu återstår endast två vårdcentraler att besöka. 100 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån födda % Sverige 49 48,4 53,7 63,4 70,6 73,8 72,9 72,2 72,4 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,5 65,6 AD-vitamin till 2-års ålder Livsmedelsverket har övertagit ansvaret för rekommendation av vitaminer, och Socialstyrelsen har upphävt sin författning från 1970-talet. Det innebär att vi skall följa rekommendationen att föräldrar dagligen skall ge 5 dr AD-vitamin i vatten- eller oljelösning upp till 2-års ålder utan uppehåll under sommarmånaderna. Vissa barn kan behöva AD-droppar upp till 5- års ålder. Det är barn med mörk hudfärg, de som sommartid inte vistas tillräckligt ute eller som har kläder som täcker ansikte, armar och ben samt barn som inte använder D-vitaminberikade produkter. Upphandling av barnvacciner Örebro läns landsting har skrivit nytt Vaccinavtal tillsammans med Värmlands län och länens kommuner för perioden , med option om förlängning i högst ett år. De vacciner som BVC i Örebro län skall använda inom vaccinationsprogrammet är bl.a: Vaccin Sjukdom Ålder Distributör Pris/dos Infanrix- Polio+Hib Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Haemophilus influenzae typ b mån RIX vaccin 166 kr Infanrix-Hexa Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Hepatit B (riskbarn, RIX vaccin 298 kr Polio, Haemophilus influenzae typ b Down s syndr.) Priorix Mässling, Påssjuka, Röda hund 18 mån RIX vaccin 71 kr Imovax Polio 5-6 år SBL v distr 55 kr Verksamhetsberättelse 7(15)

8 Rekommendationer för profylax mot Hepatit B Socialstyrelsens allmänna råd om förebyggande mot hepatit B (1991:2) upphörde för något år sedan. I oktober 2005 kom Socialstyrelsen (SoS) ut med Rekommendationer för profylax mot hepatit B, artikel nr SoS skriver bl.a: WHO rekommenderar att alla spädbarn vaccineras för hepatit B i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. I Sverige är sjukdomen relativt sällsynt och förekommer dessutom nästan enbart i vissa grupper. Därför rekommenderas vaccination av riskgrupper istället för allmän vaccination. Ny riksgrupp är barn till föräldrar från länder med intermediär till hög prevalens av hepatit B (de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa och Australien), en riskgrupp som vi i ÖLL började vaccinera med Hepatit B i det ordinarie basschemat på BVC 1 juli Kikhostevaccin i skolan I SOSFS 2005:18 meddelar Socialstyrelsen att de från hösten 2005 rekommenderar att man ger vaccin mot kikhosta vid 10-års ålder. Sedan 1996 ger vi vaccin mot kikhosta vid 3, 5, 12 månader. Uppföljningar har visat att sjukdomen kikhosta har minskat radikalt sedan 1996 och totalt sett är förekomsten nu lika låg som på 1960-talet. Kikhostan bland spädbarn har dock inte minskat i samma omfattning. De flesta spädbarn med kikhosta är ovaccinerade eller har fått endast en dos, och även sedan kihostevaccinationen återinfördes 1996 har i genomsnitt ett dödsfall per år i kikhosta inträffat bland spädbarn i Sverige. Denna siffra är minst lika hög som under åren utan vaccination. Kikhostebakterien fortsätter således att cirkulera. Sannolikt är smittkällan nu äldre barn och vuxna. Cirka hälften av barnen saknar mätbara antikroppar mot bordetella pertussis cirka fem år efter tredje dosen. Nuvarande erfarenheter och kunskaper har lett till en diskussion om att man bör ge en fjärde dos innan barnen börjar skolan (dvs. 5-års ålder, schoolentry ) och därefter en femte dos när man lämnar grundskolan (dvs. 15-års ålder, schoolleaving ). Socialstyrelsen förväntas komma med en sådan rekommendation under 2006/2007. I detta sammanhang återstod det en grupp som redan hade passerat 5-års ålder, och som under hösten 2005 blev 10 år. Det är för denna grupp som socialstyrelsen gör det bästa av situationen och rekommenderar kikhostevaccin tillsammans med difteri- och stelkrampsvaccination i årskurs 4 fr.o.m hösten Vaccinationsprövningar Infanrix hexa/hexavac Två hexavalenta vacciner har jämförts, Infanrix HeXa och HEXAVAC, avseende nivåer av skyddande antikroppar och biverkningar efter vaccination i det vanliga barnvaccinationsschemat vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Studien har genomförts i Sverige, Italien och Finland och omfattat 500 barn, varav 55 från Örebro. Inkluderingen började november Resultaten kommer att presenteras på ESPID i Basel maj HPV Dubbelblind, randomiserad studie där man vill evaluera biverkningar och immunogenicitet hos ett vaccin mot humant papillomavirus typ 16 och 18, hos flickor i åldern år. Kontrollgruppen vaccineras med hepatit A (Havrix). Kronisk lokal infektion orsakad av humant papillomavirus är en starkt bidragande orsak till utveckling av livmoderhalscancer hos kvinnor. Drygt ett 50-tal flickor inkluderades i Örebro under nov/dec Prövningen avslutades nov. 2005, ännu inga resultat. HSV Prövningen avser att dokumentera säkerheten hos ett vaccin mot genital herpes i åldersgruppen (10-17 år). Prövningen är randomiserad och kontrollerad med dubbel-blindteknik. I kontrollgruppen får hälften av flickorna (25 % av total) vaccin mot hepatit A (Havrix) medan den andra hälften får placebo (NaCl). Studien startade i december 2004 och ca 50 flickor planeras att inkluderas från Örebro. Planeras bli klar under hösten Verksamhetsberättelse 8(15)

9 MMRV Denna vaccinationsprövning startade i Örebro oktober 2005 med syftet är att studera om två doser av ett nytt vattkoppsvaccin, som kombineras med mässling, påssjuka och röda hund, ger ett effektivt skydd mot vattkoppor. I studien ingår barn mån gamla och genomförs i flera europeiska länder och omfattar 5700 barn, varav ca 100 barn från Örebro. Den första fasen av studien pågår i två år, därefter planeras en uppföljning till sammanlagt 10 år. Penumokocker Denna studie undersöker om barn får ett fullgott skydd om man ger ett vaccin mot pneumokocker samtidigt med ordinarie vacciner vid 3, 5 och 12 månader. I studien används ett nytt 10-valent s.k. konjugat vaccin mot pneumokocker. Studien genomförs i Sverige, Norge och Danmark och omfattar 300 barn, i Örebro ca 50 barn. Informationen till BVC startade i december 2005 och rekryteringen preliminärt januari Studien väntas bli klar våren BMI 4 år utan kläder! Från skriver BVC in längd och vikt i BHVsystem vid fyra års ålder och får ett automatiskt uträknat individuellt BMI. Syftet med att mäta BMI på 4-åringar är främst för ha en utgångspunkt för samtal med föräldrarna kring kost och fysisk aktivitet på samma sätt som BVC i övrigt samtalar med alla om t.ex. alkohol och tobak. De BMI-gränser som rekommenderas för övervikt och fetma är baserade på mätningar av ett stort antal barn från olika delar i världen (Cole et al, BMJ, 2000). 4år (± 3 mån) BMI-gränser 4 år Resultat 2005 Resultat 2004 index ( övervikt ) 17,4 10,3 % 15,2 % index >30 ( fetma ) 19,2 3,2 % 4,7 % Resultaten från 2005 är betydligt bättre jämfört med 2004! Men det beror inte på att barnen blivit smalare utan att vi från dec mäter barnen avklädda, dvs. med endast underkläderna på. Instruktionen att mäta avklädda har alltid funnits men i praktiken har inte alla BVC gjort det. Om barnet inte är avklätt så anger inte sjuksköterskan någon vikt i BHVsystem. Av länets 4-åringar födda 2001 är var sjunde barn överviktig eller har fetma, vilket bör påbjuda preventiva insatser som t.ex. stödjande miljöer för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. (se även nedan programarbete fetma och övervikt ). Medicinskt programarbete Fetma och övervikt Ett programarbete Fetma och övervikt startades under Arbetet har enbart innefattat landstingsverksamheter, och barnhälsovården har varit representerat av primärvården. Arbetet planeras vara klart 2005/2006. För barnhälsovården är under 2006 bl.a. föreläsningar planerade tillsammans med skolhälsovården och barnkliniken. Medicinskt programarbete Barn och ungdom med psykisk ohälsa Ett programarbete som kom med slutrapport våren 2005 var Barn och ungdom med särskild inriktning på psykisk ohälsa med utgångspunkt från ungdomarnas egna behov och i samverkan över huvudmannaskapsgränserna. Barncentrums ordförande har lett processen från professionens sida. En viktig diskussion under arbetets gång och i rapporten var landstingets aktiva medverkan i familjecentraler. Olika förankringsprocesser pågår, bl.a. i länsberedningarna. Psykologverksamheten I norra länsdelen har BVC-psykologtjänsten varit besatt. Från denna tjänst avgår 40 % som används för det samordnande BHV-psykologuppdraget. I västra länsdelen finns en heltids BVC-psykolog, anställd på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen. För Lekeberg, Hallsberg och Askersund har samarbetet med två privatpraktiserande psykologer fortsatt, sammanlagt ca 8 tim/vecka. Psykologen som arbetar mot Askersunds BVC-verksamhet är också verksam inom kommunens förskole- och skolverksamhet. För Kumla kommun finns sedan 1 januari 2005 ett avtal som innebär ett samarbete mellan Barnhälsovården och kommunen innebärande köp 25% av kommunens psykologtjänster för BVC-arbetet. Verksamhetsberättelse 9(15)

10 Avtalet innebär att psykologerna, liksom i Örebro kommun, arbetar inom BVC, förskola och skola. Under året har en av kommunens psykologer gått till annan arbetsgivare men det har inte påverkat gällande avtal. Psykologerna har i samarbete med BVC-sjuksköterskorna anordnat föräldraträffar som erbjudits till samtliga föräldrar med barn som fyllt 2 år. Inom Örebro kommun har det funnits tillgång till psykolog för BVC-verksamhet under Antalet kommunpsykologtjänster har utökats och det är sedan halvårsskiftet 2005 sammanlagt tolv psykologer (11,5 tjänster) som arbetar mot BVC, förskola och skola. BVC-arbetet motsvarar som tidigare, två heltidstjänster. Att psykologgruppen utökas med två tjänster innebär att den geografiska organisation förändrats. Psykologgruppen är samlokaliserad och har flyttat en trappa upp jämfört med tidigare, till större och mer ändamålsenliga lokaler vid Markbackens centrum, man har också bytt psykologsamordnare. Samlokaliseringen innebär bra möjligheter till kollegialt samarbete. Ute på förskolor och daghem är brist på lokaler för samtal och testning fortsatt ett bekymmer. Arbetet med att ta fram ett dokument för Journalföring för Psykologer är i stort sett avslutat, och dokumentet används nu i praktiken. Vi ser ett behov av att utöka antalet BHV-psykologtjänster för att svara mot den efterfrågan på konsultation och direkta klientkontakter som finns, och med hänsyn tagen till att barns och familjers psykiska ohälsa enligt nationella studier ökar. Hälsobefrämjande och förebyggande arbete är angeläget men samtidigt något av det svåraste som finns och det kräver tid. Tid som idag är svår att finna när barnunderlaget per psykologtjänst är alltför högt enligt nationella riktlinjer och även jämfört med andra landsting, vilket visats i en under året genomförd nationell enkät. Det behövs även psykologer inom Mödrahälsovården, som idag helt saknar psykologer, vilket är tämligen unikt för Örebro län i jämförelse med övriga Sverige. För Örebro psykologgrupp finns en årsredovisning och BHV-psykologerna har sina verksamhetsberättelser. Stödjande samtal/epds Nästan var åttonde nybliven mamma uppvisar tecken på, eller har en depression. Om depressionen blir långvarig kan den få negativa följder för barnet, för kvinnans egen hälsa och för föräldrarelationen. En depression hos mamman riskerar även att störa hennes samspel med barnet och därigenom påverka barnets utveckling på längre sikt. EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är en självskattningsskalan som kan erbjudas och är en möjlighet att uppmärksamma hur nyblivna mammor mår, och upptäcka mammor med depression. De allra flesta länen i Sverige har redan infört EPDS. Introduktionen av EPDS i ÖLL inleddes under hösten 2004 med en föreläsning av Birgitta Wickberg, som tillsammans med Philip Hwang skrivit boken Post partum depression (PPD) nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. En föreläsning om Depression sårbarhet, stress, symtom, behandling och medicinering gavs i september 2005 av Fides Schuckher. Avsikten var att ge en bredare kunskap om depression och en inblick i olika behandlingsalternativ för människor som drabbas av depression. I december 2005 startade en första utbildningsomgång med ca 15 BVC-sjuksköterskor. Fler utbildningar kommer att starta under Utbildningen varvar teori och diskussioner med praktiska övningar samt en uppföljning som tidsmässigt ligger så att de flesta av deltagarna har hunnit träffa mammor som fyllt i EPDS-formuläret och samtalat kring hur mamman mår och v.b. erbjudit stödsamtal. En svensk undersökning har visat att stödjande samtal av BVC-sjuksköterskan, efter att fått utbildning i samtalsmetodik, leder till att mammorna tillfrisknar i högre grad jämfört med de mammor som inte fått sådana samtal (Wickberg & Hwang, Sfi 2003:59). För de kvinnor som kräver någon form av längre och mer specialiserad bedömning och behandling, behövs tillgång till BVC-psykolog, samarbete med läkare på vårdcentralen och med psykiatrin. Verksamhetsberättelse 10(15)

11 UTBILDNINGAR OCH SAMVERKAN BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Barn som ser pappa slå, Kerstin Almkvist, halvdag x 2, 160 deltagare, även andra verksamheter Vaccinationer i basprogrammet, halvdag x 2, 176 deltagare, även SHV, flyktingsjuksköterskor Depression (EPDS), halvdag x 2, 117 deltagare Aktuellt om mat till små barn, halvdag x 2, 56 sjuksköterskor deltog Övriga studiedagar Normbrytande och aggressivt beteende hos barn vad säger forskningen, Örebro, Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa BVC-arbete för relativt nya, 12 sjuksköterskor och läkare deltog, halvdag x 3 Genomgång av BHVsystem för nya sjuksköterskor, halvdag, 6 deltagare Konferenser/kurser som en eller flera av oss i enheten deltagit i Barn i sorg, en dag, Örebro (GS, ÅK) Studiebesök i Strömstad, två dagar (GS) Nordiskt ljus över omtyckt hus, konferens för familjecentraler, fyra dagar, Stenungsund (GS) Med barnet i fokus, förebyggande socionomer, Norrköping (GS) Kvinnlig könsstympning, Socialstyrelsen, en dag, Göteborg (GS) Spädbarnsmisshandel våga se, Örebro (GS, GSg) HÖV-möte: BHV-överläkare, samordnare, samordnande BHV-psykolog, och assistenter/sekreterare tre dagar, Göteborg Konferens för BHV-samordnare, två dagar i Ystad (GSg) Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas studiedagar, tre dagar, Kolmården (ÅK) Barn i sorg och trauma, en dag, Stockholm (ÅK) Nordisk amningskonferens en dag (GSg) Barnets mat den vuxnes hälsa, en dag, Stockholm (GSg) Möte med barnet, två dagar,stockholm delvis föredragande (GSg) Barnmiljörapporten, en dag, Stockholm (GSg) Samarbetskonferens med MHV och SHV, studieresa två dagar, Uppsala Regional konferens för BHV-teamen i DUSTWX-län, på hösten i Örebro. Teamen är representerade med 3-8 pers. Diskussioner om aktuell utveckling inom BHV. Rikshandboken i barnhälsovård, två möten (LE, GS) Vaccinationsschemagrupp SoS, fem möten (LE) Kvalitetsindikatorer BHV, konferens Sätra Bruk (LE), två möten, Örebro, Uppsala (LE, GSg) Vaccinationer GSK Biologicals Standalone Symposium, två dagar, Prag (LE) Fortbildning skrivregler, heldag, (AO) Informationsmöte om Katalogtjänst, halvdag (AO) Föreläsning Den goda arbetsplatsen, halvdag, (AO) Workshop Word, halvdag, (AO, GSg, LE) Vargen och Människan (inkl kanslimöte), Loka, (AO, GSg, ÅK) Workshop Netwise-Outlook, halvdag, (AO, GSg) Föreläsning Kroppsspråk, halvdag, (AO) Digital bildhantering, heldag, (AO) PowerPoint, halvdag, (AO) Verksamhetsberättelse 11(15)

12 Lokal samverkan/arbetsgrupper Primärvårdsanställda kuratorer och psykologer tre tillfällen (GS) Länsgrupp för frågor som rör barn som riskerar att fara illa fyra tillfällen (GS) Arbetsgrupp inför programarbete om neuropsykiatriska funktionshinder, åtta gånger (GSg) Samordnings- och arbetsgrupp för barn- och elevhälsa i Örebro kommun åtta tillfällen (GS) Arbetsgrupp för förebyggande socionomers studiedagar två tillfällen Våningsplansträffar med MHV, BHV och SHV, fem gånger Deltagit i ledningsdagar för primärvården (GSg) Referensgruppen för BHV, fyra gånger (LE, GS, GSg. AO skriver minnesanteckning) Träffar med vårdcentralernas kontaktpersoner, fyra eftermiddagar vår och höst (GSg, LE) Barncentrum/Länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor, cirka sex gånger under året (LE) Vaccinationsgruppen (läkemedelskommittén), fyra gånger under året (LE) Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun), fyra möten under året (LE, ÅK) Örebro psykologgrupps möten en gång/månad (ÅK) Samordningsmöten med chefpsykolog B Lander, från 1 juli L Jakobsson (Örebro kommun). (ÅK) Träffar med privatpraktiserande psykologer som köps in för BVC-arbete (ÅK) Vårdkedjan och länsamningsgrupp, tre gånger under året (GSg) Möten med ADB om BHVsystem (LE, GSg, AO) Besök på Skebäck vårdcentral för uppföljning av BVC-arbetet (LE, GSg) Barn i Sorg, projektgrupp för utbildningsdag samt planering av gruppverksamhet för barn som förlorat en nära anhörig (ÅK) Gruppverksamhet för barn i sorg, två grupper hösten 2005 (ÅK) Arbetsgrupp för Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas nationella studiedagar 2005 (ÅK) Individuell introduktion/handledning till nyanställda psykologer (ÅK) Möte med arkivarie Anna Ruthström inför dokumentinventering, (AO) Kartläggningsseminarium för dokumenthantering (AO, LE) BHV-bladet Tre nummer, 4-18 sidor, upplaga c:a 300, till medarbetare i länet och BHV-enheter i vår region Verksamhetsberättelse 12(15)

13 NATIONELLT 2005 Vårdnad boende umgänge. Barns bästa föräldrars ansvar SOU 2005:43 Kommittén har haft till uppgift att bl.a. utvärdera 1998 års vårdnadsreform och 1996 års reform om barns rätt att komma till tals samt att göra en allmän översyn om verkställighet. Kommittén menar att gemensam vårdnad har haft stor betydelse för att ge barn tillgång till båda föräldrarna. Denna vårdnadsform är i de allra flesta fall till fördel för barnet, men att det finns fall som inte är det. Man menar att gemensam vårdnad inte ska komma i fråga mot en förälders vilja, om en förälder utsätter en familjemedlem för våld eller annan kränkning. Kommittén föreslår att bedömningen av när domstolarna ska förordna gemensam vårdnad mot en förälders vilja ska nyanseras och stramas upp. En förutsättning måste vara att föräldrarna kan samarbeta i stort när det gäller frågor kring barnet. Då det gäller domstolsprocessen föreslår man att huvudregeln ska vara att domstolarna aktivt ska verka för att föräldrarna når en samförståndslösning och vill bl.a. ge möjlighet att förordna medlare i mål om vårdnad, boende och umgänge. Man vill stärka barns rätt att komma till tals. Man menar att barns inställning i princip alltid ska inhämtas i frågor som rör barnet. Inte bara dess vilja utan dess inställning överhuvudtaget ska beaktas. Detta gäller även de mindre barnen. Källan till en chans Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården SOU:2005:81 Kommittén framhåller behovet av förebyggande arbete som riktar sig till alla barn. De menar sådant arbete som sker i verksamheter som finns i barnens vardag och som har kontakt med i stort sett alla barn. Dit hör mödra- och barnhälsovård. De framhåller det tidiga stödet dvs. åtgärder som ett barn kan behöva i sin utveckling utan att ha behov av skydd. De menar, att ansvaret för att barn som behöver tidigt stöd verkligen får tillgång till det, måste vila på många olika verksamheter gemensamt, även om socialtjänsten har det yttersta ansvaret. Kommittén uppmärksammar familjecentralernas arbete. Det första av de tre målen i den föreslagna nationella handlingsplanen är: Barn och unga skall erbjudas tidigt stöd i sådan omfattning och av sådan kvalitet att deras behov av senare insatser förebyggs samtidigt som deras förutsättningar att utveckla egna resurser ökar. Vräkning och hemlöshet drabbar också barn SOU 2005:88 Utredningen bedömer att minst 1000 barn berörs av vräkning varje år och att det sker i alla slags kommuner. Den gör också bedömningen av att lagarna på området borde vara tillräckliga men säger att viss lagstiftning bör ses över. Man säger att kunskapen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer är bristfälliga i stat och kommun. De föreslår att kommunens vräkningsförebyggande arbete stöds och att statistik på området utvecklas. Verksamhetsberättelse 13(15)

14 SAMMANFATTNING BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2005 Antalet inskrivna barn är väsentligen oförändrat 2005 jämfört med Vid årsskiftet (2005/ 2006) var barn inskrivna på barnavårdscentralerna i vårt län, varav nyfödda. Den baby-boom som man har på andra håll i Sverige, t.ex. i Stockholm, har således inte (ännu?) kommit till Örebro! Det görs ett mycket bra arbete på våra barnavårdscentraler i länet, men i vissa avseenden uppfylls inte verksamhetsbeskrivningen för barnhälsovården. Det gäller t.ex. antalet föräldrar som deltar i föräldragrupper och antal hembesök under nyföddhetsperioden. Det är t.ex. endast 50 % av föräldrarna som deltar i föräldragrupper, medan kriterierna i verksamhetsbeskrivningen påbjuder att 70 % av förstagångsföräldrarna och 30 % av flergångsföräldrarna ska delta i föräldragrupperna. Hembesöken är en mycket viktig del av barnhälsovårdens arbete vilket även betonas i programarbetet barn och ungdom med särskild inriktning mot psykisk ohälsa. Hembesök ingår även som ett av sex områden för målrelaterad budget i den uppföljning av primärvården som Hälsokansliet genomför fr.o.m Ett annat problematiskt område är den långtida amningen, där Örebro är fortsatt bland de sämsta länen i landet. Aktiviteter pågår för att vända utvecklingen, bl.a. har MHV- och BHVsamordnarna tillsammans börjat besöka MVC och BVC för att gemensamt diskutera samarbete och rutiner omkring hemgång från BB, amning och föräldragrupper. En metod/hantering kring att uppmärksamma hur nyblivna mammor mår, och upptäcka mammor med depression, har efterfrågats under lång tid och 2005 inleddes Örebro, som ett av de sista länen i Sverige, utbildningsaktiviteter med syfte att införa EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Från år 2004 skriver BVC in längd och vikt i BHVsystem vid fyra års ålder och BMI erhålles automatiskt. Syftet med att mäta BMI på 4-åringar är främst för ha en utgångspunkt för samtal med föräldrarna kring kost och fysisk aktivitet. 4år (± 3 mån) BMI-gränser 4 år Resultat 2005 Resultat 2004 index ( övervikt ) 17,4 10,3 % 15,2 % index >30 ( fetma ) 19,2 3,2 % 4,7 % Resultaten från 2005 är betydligt bättre jämfört med 2004! Men det beror inte på att barnen blivit smalare utan att vi från dec mäter barnen avklädda, dvs. med endast underkläderna på. Av länets 4-åringar födda 2001 är var sjunde barn överviktig eller har fetma, vilket bör påbjuda preventiva insatser som t.ex. stödjande miljöer för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Ett medicinskt programarbete fetma och övervikt påbörjades under 2005 och olika aktiviteter som innefattar både politiken som professionen är under planering. Modern barnhälsovård är en mångsidig verksamhet vars syfte är att främja barns hälsa och utveckling hos alla barn, att identifiera tidiga problem samt att förebygga ohälsa hos barn. Barnavårdscentralerna är en viktig resurs för alla och spelar en viktig roll för folkhälsan. I internationell jämförelse är anslutningen - nära 100 % - näst intill unik. Allmänt hög kvalitet i BVC-arbetet vad gäller kompetens, utrustning, bemötande och miljö är nödvändig för att verksamheten skall kunna fortsätta att fylla sin viktiga funktion i folkhälsoarbetet! Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetsberättelse 14(15)

15 BASPROGRAM BHV ÖVERSIKT 2005 Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska Innehåll exempel Vaccination/screening timmar Läkarundersökning BB Hembesök och telefonkontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång fr BB inom 48 timmar. Somatisk undersökning, amningsstöd, skötsel OAE (otoakustisk emission) BCG: påtagligt ökad risk för tbc Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar (6 om helg) Läkarus BB (om hemgång <24 tim) BB/primärvårdsbarnmorska Somatisk undersökning, vikt Amningsstöd, skötsel PKU 1-2 veckor efter hemkomst/kontakt med primärvårdsbarnmorska Hembesök Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (4 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, amninguppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 4 veckor: Hepatit B (HB): moder HbsAg+ 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amninguppfödning, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 3 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, moder HbsAg+, Mb Down 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amninguppfödning, smakportioner, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 5 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, moder HbsAg+, Mb Down 6 mån: BCG vid ökad risk för tbc 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Ev läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg 7-9 mån: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet 12 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib HB: riskgr, moder HbsAg+, Mb Down 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, Språkförståelse tillväxt, utveckling, språk, motorik, hörsel, beteende, kost - 4 år Sjsk matordning, fysisk aktivitet, Synskärpebestämning Audiometris (ev) livsstil (tobak-alkohol), Taltest TV/media, barnsäkerhet, Hörselmätning socialförvaltn. BMI Biståndsmöjligheter 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, utveckling, epikris Polio Verksamhetsberättelse 15(15)