Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

Transkript

1 Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 29

2

3 Barnhälsovården Statistik 29 - en sammanfattning Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet. Föräldrar i Sverige har ett högt förtroende för barnhälsovården och mer än 98 besöker länets barnavårdscentraler. För verksamheten finns det särskilda riktlinjer formulerade (Kravspecifikation för barnhälsovården). Många uppgifter från verksamheten registreras i ett särskilt statistiksystem (BHVsystem). Resultaten i denna rapport avser, om inte annat anges, förhållanden under 29, eller vid årsskiftet 29/21. Sammanlagt barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler var nyfödda, en minskning med 4 sedan 28. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har ökat med två tjänster till 51. För hela länet var det i medeltal 64 nyfödda per sjuksköterska, vilket är mer än i riktlinjerna (6 nyfödda per sjuksköterska). Det är stora skillnader i personalresurser mellan BVC. Verksamheten under hösten 29 präglades av arbetet med influensan A(H1N1) vilket bl.a. medförde fler kontakter med BVC-sjuksköterskan samtidigt som vissa delar av verksamheten prioriterades ned, t.ex. föräldragrupperna. Redan tidigare var deltagande i föräldragrupper lågt och blev under 29 ännu lägre. Endast 43 av förstagångsföräldrarna deltog (vid minst tre tillfällen) och bara 7,5 av papporna, med stora skillnader mellan BVC. Sedan 26 är hembesök ett av primärvårdens budgetrelaterade mål, och antalet hembesök har därefter ökat. Antalet förstföderskor som fick hembesök under 29 var 81. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod och alla nyblivna föräldrar skall erbjudas hembesök i nyföddhetsperioden. Amning är en friskfaktor på både kort och lång sikt ( bästa näring ), Livsmedelsverket framhåller att enbart amning de första 4-6 månaderna är bäst. Dessvärre är amningen i Örebro län, som tidigare år, lägre jämfört med övriga landet. Vid 4 månader var andelen enbart ammade barn 51 (födda 28) jämfört med 56 (födda 27) för landet i övrigt. och amningsstöd är ett prioriterat arbete inom barnhälsovården Rökning är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn. Positivt är att andelen barn som utsätts för tobaksrök har minskat de senaste åren. Vid 4 veckors ålder rökte 5,8 av mödrarna i Örebro län. Skillnaden mot övriga landet är relativt små. Det är en hög anslutningen till vaccinationsprogrammet. Andelen vaccinerade med MPR (mässlingpåssjuka-röda hund) är 98,6 vilket är tillräckligt högt för s.k. heard immunity dvs. att spridning av sjukdom förhindras i samhället. Andelen vaccinerade med hepatit B är 84,1, vilket är bland de högsta i Sverige. Sedan hösten 26 erbjuds i Örebro län även icke riskbarn vaccination mot vaccinkostnaden. Barnhälsovårdens uppgifter om Hälsa visar bl.a. på skillnader mellan olika BVC. En del resultat är förvånande och bör diskuteras, t.ex. att andelen spädbarn som fått antibiotika är så hög som 18,. Fetma är ett av de stora folkhälsoproblemen. En nedgång har setts under senare år, men under 29 har andelen ökat (!?). Av 4-åringarna är något fler flickor (13,6 ) än pojkar (12,6 ) överviktiga eller feta. Denna rapport bör analyseras, bedömas och diskuteras på respektive BVC, t.ex med följande frågor: Är statistiken rimlig? Hur kan resultaten vid behov förbättras? Örebro Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Maria Lindh Samordnande sjuksköterska Till innehållsförteckningen 1

4 Barnhälsovårdsenheten Barnhälsovårdsenheten formulerar riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal vid BVC. Vi ger service, sammanställer statistik över barnavårdscentralernas verksamhet samt utvecklar det förebyggande arbetet för barn. Personalen vid enheten utgörs av barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska/vårdutvecklare, socionom, psykolog/samordnande psykolog samt assistent. Adress och telefon Barnhälsovårdsenheten finns vid landstingets kansli, Eklundavägen 1, Örebro. Postadress Barnhälsovården Box Örebro Webbadress Telefon Telefax Till innehållsförteckningen

5 Innehållsförteckning Sammanfattning av Statistik Innehållsförteckning... 3 Antal inskrivna barn på BVC... 5 Inskrivna barn Inskrivna barn Inskrivna barn år 29 jämfört med Barn som avstår BVC Orsak till att barnet avstår BVC... 6 Geografiskt ursprung för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar... 7 Födelseår för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar... 7 Adoptivbarn födelseår i förhållande till ankomstår... 7 Barn med utländsk bakgrund födelseår i förhållande till ankomstår... 7 Hälsoövervakning... 8 Inskrivna och hälsoövervakade barn per årskull, Resultat 29 och Standard i riktlinjerna... 8 Sjuksköterskeverksamhet... 9 Mottagningsbesök hos sjuksköterska Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn Läkarverksamhet... 1 Läkarbesök Besök hos barnläkare, andel av läkarbesöken Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, Läkarbesök fördelade per inskrivet barn Hembesök Hembesök av sjuksköterska Hembesök per inskrivet barn födda 28, under 28 och Hembesök fördelade per inskrivet barn +1 år, Hembesök -1 mån barn födda Hembesök under nyföddhetsperioden och Standard i riktlinjerna Föräldragruppsverksamhet Föräldrastöd i grupp, andel barn vars föräldrar deltagit Standard i riktlinjerna Föräldrastöd i grupp 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda Föräldrastöd i grupp 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda Föräldrastöd i grupp, pappa deltagit 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda Hem från BB/nyföddhetsavdelning Hem från BB/nyföddhetsavdelning förstföderskor, barn födda Hem från BB/nyföddhetsavdelning omföderskor, barn födda EPDS EPDS erbjudits, barn födda Amning Resultat ammade barn födda 28 och Standard i riktlinjerna Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4, 6 mån ålder, barn födda Enbart ammade barn vid 4 mån, barn födda , Örebro och Sverige Enbart och delvis ammade barn vid 4 mån ålder, barn födda Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån ålder, barn födda Rökning... 2 Rökregistrering (födda 28 och 29)... 2 Rökvanor hos mor vid -4 veckors ålder, barn födda Rökvanor hos föräldrar vid -4 veckors ålder, barn födda , Örebro och Sverige... 2 Vaccinationer Andel vaccinerade barn och Standard i riktlinjerna BCG-vaccinerade, barn födda Hepatit B-vaccinerade, barn födda MPR-vaccinerade, barn födda 27, diagram och tabell Till innehållsförteckningen 3

6 Remisser Remiss hörsel och ögon Remiss logoped Hälsa Födelsevikt under 2 5 g, barn födda Inskrivna 1 år, barn födda Inskrivna 4 år, barn födda Antibiotikaförbrukning -1 år Antibiotikaförbrukning 4 år Eksem barn -1 år Eksem barn 4 år Olycksfall/skada barn -1 år Olycksfall/skada barn 4 år Astma 4 år... 3 BMI 4 år... 3 BMI 4 år pojkar BMI 4 år flickor Utveckling 4 år Språk 4 år Syn 4 år Hörsel 4 år Hälsoindex förskolebarn Hälsoindex förskolebarn Hälsoindex förskolebarn BVC Örebro län Vårdtyngd Vårdtyngd Vårdtyngd med index +/- 1 SD, Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, Antal heltid sjukskötersketjänster, Vårdtyngd BVC ÖLL BVC-profil BVC-profil Örebro län, BVC-profil Adolfsberg Basprogram BHV 29 översikt BHVsystem BHVsystem 29 (webformulär) ff Barnavårdscentraler i Örebro län karta... (längst bak) 4 Till innehållsförteckningen

7 Antal inskrivna barn på BVC Inskrivna barn /79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 4/5 6/7 8/9 9/1-6 år år Inskrivna barn: Barn som enl. befolkningsregistret hör till upptagningsområdet, samt manuellt inlagda (av BVC-sköterskorna) i BHVsystem, t.ex. familjehemsplacerade el. asylsökande. Inskrivna asylsökande barn kan ha flyttat utan att BVC meddelats, och vara inkluderade bland inskrivna barn Inskrivna barn Adolfsberg år 1-6 år Vid årsskiftet 29/21 fanns ca 25 asylsökande barn (utan fullständigt personnr) inskrivna i BHVsystem. Av de inskrivna barnen är 79 barn registrerade som adopterade och 2 29 är barn där en eller båda föräldrarna är födda utomlands. 77 barn födda mellan är utan BVC-tillhörighet. Sju av dessa barn har skyddade personuppgifter. Till innehållsförteckningen 5

8 Inskrivna barn år 29 jämfört med Adolfsberg ÖREBRO Kommentar: 4 färre nyfödda i Örebro län. Barn som avstår BVC 29 Födelseår Vårdcentral Summa Örebro län 77 Orsak till att barnet avstår BVC Orsak Antal Vistas utomlands 16 Vistas i annat län, eller går på BVC i annat län 22 Går på Barn- och ungdomsklin 12 Vet ej 17 Bortfall 1 Summa antal barn 77 6 Till innehållsförteckningen

9 Geografiskt ursprung för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar Födelseår Ursprung Summa Afrika Asien Nordamerika Norden Oceanien Sydamerika Sydeuropa Västeuropa Östeuropa Vet ej Summa Födelseår för adopterade barn och barn med utlandsfödda föräldrar Födelseår Summa Adoptivbarn Utrikes född Utländsk bakgrund (båda föräldrar) Vet ej Summa Adoptivbarn födelseår i förhållande till ankomstår Födelseår Ankomstår Summa Summa Barn med utländsk bakgrund födelseår i förhållande till ankomstår Födelseår Ankomstår Summa Summa Till innehållsförteckningen 7

10 Hälsoövervakning Inskrivna och hälsoövervakade barn per årskull, Inskrivna utan BVCkontakt Hälso- övervakade 2 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Inskrivna barn: Definition se sid 5. Hälsoövervakade barn: Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL. Totalt barn (-6 år). PROCESS RESULTAT 29 STANDARD I RIKTLINJERNA Kvalitet Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under spädbarnsåret) Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) Hälsoövervakning _ 9 av barnen träffar max 2 sjuksköterskor _ 9 Andel hälsoövervakade år år 99-2 år år 77-4 år år 56-6 år årskontroll Andel synprövade hörselprövade Till innehållsförteckningen

11 Sjuksköterskeverksamhet Mottagningsbesök hos sjuksköterska år år Kommentar: Puckeln år kan förklaras av ökat antal inskrivna barn, att sjuksköterskan övertagit en del u ppgifter från läkarna och att hembesöken ersatts av mottagningsbesök (utan att det förekommit förändringar i basprogrammet). Under hösten 29 ökade antalet sjuksköterskemot den influensan A(H1N1). Antalet besök är sannolikt ännu högre då besök p.g.a. vaccination alla sjuksköterskor inte hann registrera besök före utgången av 29. Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 29 4, 3,5 3, 2,5 2,6 2, 1,5 1,,5, Fellings bro Adolfsb erg På lsboda ÖREBRO LÄN Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn år 2+3 år år 29 11,4 2,7 3, ,2 2,1 2, ,6 2,4 2, ,8 2,7 3, ,1 2,3 2, ,3 1,6 1,7 Till innehållsförteckningen 9

12 Läkarverksamhet Läkarbesök Totalt Distriktsläkare Barnläkare Kommentar: Antalet läkarbesök har sedan 197-talet dramatiskt minskat främst beroende på att basprogrammet har ändrats med färre läkarkontakter men även på att en del uppgifter har övertagits av sjuksköterskan på BVC. Besök hos barnläkare, andel av läkarbesöken Kommentar: Andelen barnläkarkontakter på BVC har mer än halverats sedan 197-talet. En bidra- orsak till detta är att antalet öppenvårdsbarnläkare har gande minskat. 1 Till innehållsförteckningen

13 Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, 29 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Barnläkare Adolfsberg Distriksläkare,43,16 ÖREBRO LÄN Kommentar: Hög andel barnläkare kan bero på brist på distriktsläkare vid respektive vårdcentral. Läkarbesök fördelade per inskrivet barn år 2+3 år år 29 3,,8,2 26 3,6,7,3 22 3,6,8, ,7,8, ,9,9, ,5 1, 2, Till innehållsförteckningen 11

14 Hembesök Hembesök av sjuksköterska år år år Kommentar: Sedan 26 är uppgiften om hembesök vid -1 månads ålder ett av Hälsokansliets budgetrelaterade mål. Detta är sannolikt orsaken till ökningen senaste åren. Hembesök per inskrivet barn födda 28, under 28 och 29 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kommentar: Antal hembesök per barn i samma årskull varierar stort mellan BVC i länet. Hembesök fördelade per inskrivet barn år 29,8 26,9 22, , , ,5 Adolfsberg ÖREBRO LÄN,85 12 Till innehållsförteckningen

15 Hembesök -1 mån barn födda Adolfsberg Förstföderskor Omföderskor Kommentar: Hembesöken har ungefär samma omfattning som förra året. ÖREBRO LÄN HEMBESÖK UNDER RESULTAT BARN FÖDDA STANDARD I NYFÖDDHETSPERIODEN RIKTLINJERNA -2 månader -1 mån Nyföddhetsperioden Förstagångsföräldrar (se diagram) 9 Flergångsföräldrar 7 Kommentar: Sedan 26 är uppgiften hembesök i nyföddhetsperioden ett av Hälsokansliets budgetrelaterade mål. Hembesök under nyföddhetsperioden Förstföderskor Omföderskor Kommentar: Vi når på länsnivå nästan målen (s tandarden) i riktlinjerna. Till innehållsförteckningen 13

16 Föräldragruppsverksamhet Föräldrastöd i grupp, andel barn vars föräldrar deltagit : uträknat på medelvärdet av antal inskrivna barn +1 år, : antal övervakade barn +1 år : statistik saknas. Kommentar: För att hinna med uppdraget att vaccinera mot influensan A (H1N1), fick man på vissa BVC dra ned på föräldragruppsverksamheten. Föräldragrupper Deltagit 3 tillfällen RESULTAT 29 STANDARD I RIKTLINJERNA Andel barn (se di agram) 7 förstagångsföräldrar 4 flergångsföräldrar Föräldrastöd i grupp >3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda Förstföderskor Omföderskor Kommentar: Flergångsföräldrar bjuds inte in till föräldragrupp i lika stor omfattning som förstagångsföräldrar (alla föräldrar skall inbjudas enligt riktlinjerna). 14 Till innehållsförteckningen

17 Föräldrastöd i grupp >3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda Adolfsberg Förstföderskor Omföderskor ÖREBRO LÄN Kommentar: Det är generellt ett lågt deltagande samt en stor skillnad mellan BVC både för förstagångsföräldrar och för flergångsföräldrar Föräldrastöd i grupp, pappa deltagit > 3 tillfällen under första levnadsåret, barn födda Adolfsberg Kommentar: Generellt mycket lågt deltagande av pappor i föräldragrupper. Till innehållsförteckningen ÖREBRO LÄN 7 15

18 Hem från BB/nyföddhetsavdelning Hem från BB/nyföddhetsavd - förstföderskor, barn födda förlösta dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 6 dgr f -97 f -99 f -1 f -3 f -5 f -7 f -9 Hem från BB/nyföddhetsavd - omföderskor, barn födda förlösta dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 6 dgr f -97 f -99 f -1 f -3 f -5 f -7 f -9 Kommentar: Fler mammor, framför allt flergångsföräldrar, går hem tidigare från BB (dag och 1) men det gäller även förstagångsföräldrar särskilt dag 1. Diagrammen Hem från BB/nyföddhetsavdelning visar hemgångsdag, i procent av inskrivna barn. Födda t.o.m. 23 definieras dag = barnets födelsedatum, dag 1 = dagen därefter osv. (dvs. inte ålder i hela dygn). Födda fr.o.m. 24 definieras dag -3 enligt barnets ålder i timmar, dvs. <24 timmar = dag osv. 16 Till innehållsförteckningen

19 EPDS EPDS erbjudits, barn födda Adolfsberg ÖREBRO LÄN Kommentar: EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är ett självskattningsformulär som är väl utprövat såväl internationellt som nationellt. Formulärets syfte är att lyfta fram de mammor som är i behov av samtalsstöd av sin BVC-sjuksköterska. Alla BVC i länet erbjuder inte EPDS p.g.a. brist på BVC-psykologer. Till innehållsförteckningen 17

20 Amning Andel ammade barn RESULTAT STANDARD I RIKTLINJERNA (födda 28) Enbart + Delvis Enbart 2 mån 67,3 + 18,1 = 85,4 8 4 mån 5,6 + 23,1 = 73,7 7 6 mån 1, + 52,5 = 62,5 7 (enbart + delvis) Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar enbart amning de första 4-6 månaderna. Vid 9 månaders ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 35 (bortfall 4,1 ). Vid 12 månaders ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 17 (bortfall 6,4 ). Enbart amning innebär fr.o.m. barn födda 24, att barnet utöver amning, endast får AD/D-dr, vatten och ev. läkemedel, vilket jämfört tidigare generellt ger lägre andel enbart amning. Enbart och delvis ammade, barn födda mån 4 mån 6 mån Enbart ammade vid 4 mån ålder, barn födda Sverige 49,1 47,5 52,8 6,7 66,9 68,9 68,7 68,3 67,5 61,1 56,2 Örebro 42,5 39,7 4,3 46, ,3 64,2 58,5 55,2 61,4 56 5,3 5,6 Kommentar: Enbart amning vid fyra månader är lägre i Örebro län jämfört med övriga landet. Det gäller även två och sex månader. 18 Till innehållsförteckningen

21 Enbart och delvis ammade vid 4 mån ålder, barn födda Adolfsberg Enbart Delvis ÖREBRO LÄN 51 SVERIGE f-7 Kommentar: En något mindre grupp barn ammas jämfört med föregående år (5 resp. 24 = 74 ). Det är förhållandevis stor skillnad mellan BVC. 56 Enbart och delvis ammade vid 6 mån ålder, barn födda Sverige 5,4 48,8 54,9 63,4 7,6 73,8 72,9 72,2 72,4 7,4 67,7 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,5 61,6 63, 62,5 Kommentar: Amning vid sex månaders ålder är lägre i Örebro län jämfört med övriga landet. Det gäller även vid fyra månader. Alla amningsresultat grundar sig på barn som har uppgifter om amning (inte på antal inskrivna barn). Till innehållsförteckningen 19

22 Rökning Rökregistrering Mor Far Rökfria barn Röker Vet ej Röker Vet ej Bortfall När barnet är -4 veckor, födda 29 6,1,3 8,9 När barnet är 8 månader, födda 28 7,3,2 11,8 87,9 1,7 Definitionen rökfria barn : varken mor, far el. någon annan daglig rökare finns i barnets hemmiljö. Rökvanor hos mor vid -4 veckors ålder, barn födda Kommentar: Stor skillnad i rökvanor mellan olika BVC. Rökvanor hos föräldrar vid -4 veckors ålder, barn födda Adolfsberg ÖREBRO LÄN 5,8 SVERIGE f-7 5, födda Mor röker ÖLL 11, 1, 9, 8,9 11,1 8,5 1,3 8,2 7,6 6,3 6,7 6,9 5,6 5,8 Mor röker Sverige 12, 1, 9, 9, 9, 8,2 7,9 6,9 6,1 5,7 5,8 5,5 Far röker ÖLL 16, 15, 12, 13,4 14,4 14,3 14,1 12,5 12,5 12,6 12,7 13,8 1,9 1,7 Far röker Sverige 17, 15, 14, 13,8 14,3 13,9 13,4 12,6 11,3 11,2 11,4 11,3 Kommentar: Andelen barn som utsätts för rökning har minskat de senaste åren. 2 Till innehållsförteckningen

23 Vaccinationer Andel vaccinerade barn RESULTAT STANDARD I RIKTLINJERNA Difteri Tetanus (födda 28) 98,8 99 Pertussis 98,6 99 Polio 98,5 99 Hib 98,2 99 MPR (födda 27) 98,6 98 Pneumok. (födda 28) 97,3 99 BCG 23,3 - (födda 28) 92 av riskbarnen 96 av riskbarnen Hepatit B 84,1 - (födda 28) 98,2 av riskbarnen 96 av riskbarnen Kommentar: Resultatet omfattar barn som fått 1-3 injektioner av respektive vaccin. Anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är hög. Väl fungerande rutiner för förskolebarnen i riskgrupp för tuberkulos och hepatit B. BCG-vaccinerade, barn födda Adolfsberg ÖREBRO LÄN Kommentar: Stor skillnad mellan olika BVC, vilket samtidigt visar hur olika andelen barn det är i länet till utlandsfödda föräldrar och/eller mor- och farföräldrar. 23,3 Till innehållsförteckningen 21

24 Hepatit B - vaccinerade, barn födda , Hä llefors Adolfsberg Kommentar: Fr.o.m erbjuds i Örebro län nyfödda och nyanlända flykting/invandrarbarn, i riskgrupp för hepatit B (WHO: kommer från land med HBsAg 2 ), vaccination på BVC. Sedan hösten 26 erbjuds i Örebro län även icke riskbarn vaccination mot att föräldrarna betalar för den extra vaccinkostnaden med ett vaccin som även innehåller hepatit B. På länsnivå har Örebro en hög vaccinationstäckning i jämförelse med övriga landet. ÖREBRO LÄN 22 Till innehållsförteckningen

25 MPR - vaccinerade, barn födda ,6 96, Andel MPR-vaccinerade barn födda Inskrivna Adolfsberg Vistas i annat Uppgift Överlän saknas vakade ÖREBRO LÄN SVERIGE f-7 Av- Vacc vaktar Avstår 64, ,4 1 1,6, , ,9 2 6,1, , ,7 2 1,3 1, , ,5 1 2,5, , ,,, 4, 4 4 1,,, 12, , 2 2,, 39, ,4, 1 2, , ,6 1 1,4, , ,,, , ,,, , ,,, 7, 7 7 1,,, , ,1 1 1, 1 1, Adolfsberg , ,5 2 1, 1, , , 2 2, 1 1, , ,5, 1, , ,,, 144, ,6 1,7 1, , ,,, , ,,, 165 1, ,8 1,6 1, , ,4 1,8 1, , ,6 6 3,4, 1 1 1, ,9 2 2, 3 3, , ,8 5 1,8 1, , , 1 1,, , ,,, , ,,, ÖREBRO LÄN , ,6 31 1, 13,4 Kommentar: Hög och förhållandevis jämn vaccinationstäckning. Täckningen är tillräckligt hög för s.k. massimmunitet (heard immunity) vilket i en population förhindrar spridning av sjukdom i samhället och skyddar därigenom indirekt även mottagliga (ickeimmuna) individer. Till innehållsförteckningen 23

26 Remisser Remiss hörsel och ögon 5 5, ,1 1 Adolfsberg Hörsel Kommentar: Skillnaderna mellan olika BVC är stora. Vissa skillnader i remittering till Audiologkliniken kan bero på att nyanställda sjuksköterskor ännu inte hunnit gå utbildning i audiologiscreening. Ögon,9 ÖREBRO LÄN Remiss logoped ,9 Lindesbe rg Adolfsb erg aus P Ol etri Viva lla H allsberg ÖREBRO LÄN Kommentar: De barn som remitterats till logoped har språkförseningar som behöv t vidar e handläggning. Ingen överremitterin g har skett. 24 Till innehållsförteckningen

27 Hälsa Barnavårdscentralerna i Örebro län tar årligen in ett antal individbaserade parametrar i BHVsystem. En del av dessa är indikatorer på barns hälsa och erhålls bl.a. genom att frågor ställs på BVC till föräldrarna vid 1-årskontakten (antibiotikaförbrukning, eksem, sökt vård för olycksfall/skada), och 4-årskontakten (samma frågor och dessutom astma). För 1-åringarna avses data för hela spädbarnsåret och för 4-åringarna, förutom astma och eksem, de tre senaste månaderna före 4-årskontakten på BVC. För BMI inkluderas barn som är 4 år ± 3 månader. Tre av dessa parametrar (låg födelsevikt, BMI 4 år och olycksfall) ingår i Hälsoindex förskolebarn (sid 34). Det förekommer påtagliga skillnader för utfallen på olika BVC (diagram sid 25-33). Resultaten för hela länet visar bl.a. att: Cirka 5 av barnen har en födelsevikt under 2 5g, vilket är ungefär lika med övriga Sverige. Denna parameter är en internationellt väletablerad indikator på barns hälsa. Antibiotikaförbrukning är generellt hög, ca 18 har fått antibiotika under spädbarnsåret och ca 8 av 4-åringarna under en 3-månadersperiod. Eksem finns hos ca 8 av barnen, vilket är något lägre jämfört med andra undersökningar. Cirka 6 av spädbarnen och 4 av 4-åringarna (under 3 mån) har sökt sjukvård p.g.a. olycksfall/skada. Cirka 4 av 4-åringarna har astma vilket är något lägre jämfört med andra undersökningar. 13,1 av 4-åringarna är överviktiga varav 2,9 har fetma (ISO BMI >25 resp. >3). Flickorna är mer knubbiga än pojkarna. Uppgifterna om 4-åringar varierar över landet. Cirka 3 av barnen klarar inte av utvecklingskontrollen och ca 8 inte den språkbedömning som görs vid 4-årskontakten på BVC. Skillnaden är påtagligt stor mellan olika BVC. Av 4-åringarna har 1 ej godkänd syn och 5 ej godkänd hörsel enl. BVC:s definitioner. De stora skillnaderna mellan barnavårdscentralerna kan delvis förklaras av olika rapportering, vilket bör diskuteras och kvalitetssäkras t.ex. vid BHV-enhetens kontakter med vårdcentralerna. För varje parameter finns vid respektive tabell angivet hur stor andel där sjuksköterskan på BVC inte kan ange uppgift (vet ej) eller där uppgift saknas (bortfall). Det senare kan bero på t.ex. att 4- årskontakten inte är genomförd inom föreskriven tid (4 år ± 3 mån), vilket särskilt under hösten blev konsekvenserna av extraarbetet med influensan A(H1N1). Vid bortfall/vet ej över 1 är siffran för respektive BVC markerad med fet text (över 25 med röd text). Födelsevikt under 25 g, barn födda ,6 2 Kopp arberg Lind esberg Fell ingsbro De gerfors Ka rolina Bag gängen Odensb acken Brickeb acken Adol fsberg Ske bäck Olau s Petri Va rberga ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen 25

28 Inskrivna 1 år, barn födda Linde sberg Fellin gsbro Dege rfors Brickeb acken Adolf sberg Sk ebäck Olaus Petri M ikaeli Lek eberg Hall sberg Pål sboda Aske rsund Antalet inskrivna barn 1 år och 4 år är underlag till respektive hälsoparametrar sid Inskrivna 4 år, barn födda Adolfsberg Till innehållsförteckningen

29 Antibiotika -1 år, barn födda 28 (behandlats med antibiotika under spädbarnsåret) Adolfsberg 1 gång > 1 gång 12,7 ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf ,3 Antibiotika 4 år, barn födda 25 (behandling med antibiotika senaste 3 månaderna) ,,,6 Adolfsberg 1 gång > 1 gång 7,5 ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen 27

30 Eksem -1 år, barn födda 28 (återkommande kliande eksem under spädbarnsåret) Adolfsberg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Eksem 4 år, barn födda 25 (återkommande kliande eksem) Adolfsberg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Till innehållsförteckningen 7,8 7,8

31 Olycksfall/skada -1 år, barn födda 28 (sökt för olycksfall/skada under spädbarnsåret) ,,,,, Adolfsberg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Olycksfall/skada 4 år, barn födda 25 (sökt för olycksfall/skada senaste 3 månaderna) , ,,,, Adolfsberg 3,6 ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bo rtf Till innehållsförteckningen 29

32 Astma 4 år, barn födda 25 (diagnos astma fastställd) 1 1, Adolfsberg 4,2 ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf BMI 4 år Övervikt är ett av de stora folkhälsoproblem idag, som bl.a. kräver ökad uppmärksamhet om kost och fysisk aktivitet 13,1 av 4-åringarna är överviktiga, varav 2,9 har fetma (ISO BMI >25 resp. >3), vilket är en liten ökning. Av inskrivna 4-åringar är det rapporterat på 2 54 barn (bortfall 15,5 ). Fler flickor (13,6, varav 3, feta) än pojkar (12,6 respektive 2,8 ) är överviktiga (sid 31) [cut-off BMI 4 år: pojkar 17,55 resp. 19,29; flickor 17,28 resp. 19,15]. Sedan 25 (barn f-21 ff) vägs barnen på BVC i Örebro län med enbart underkläderna på ( nakenvikt ). BMI 4 år ÖLL (±3 mån) övervikt+fetma (ISO BMI >25) fetma (ISO BMI >3) övervikt (ISO BMI 25-3) f-25 13,1 2,9 1,2 4,2 f-24 12,3 2,2 1,2 4,1 f-23 12,8 2, 1,8 f-22 13,4 2,6 1,9 undervikt (flickor BMI <13,64 pojkar BMI <14,3) f-21 13,9 3,2 1,7 f-2 * 19,9 4,7 15,2 (*anm: ej nakenvikt ) Fetma hos barn - prevention enda realistiska lösninge n på problemet I Läkartidningen nr 3, 27 finns en artikel om fetma hos barn skriven av Barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets expertgrupp för pediatrisk nutrition. Artikeln framhåller att prevention är den enda realistiska lösningen på problemet. Föräldrars rutiner om mat och fysisk aktivitet påverkar tidigt barnets levnadsvanor och hälsa. Se även det medicinska programarbetet Fetma och övervikt. I Läkartidningen nr finns en artikel som beskriver att fetmautvecklingen bland 4-åringar tycks ha stannat av (men I Örebro län noteras en liten ökning förra året), och vidare att hälsa och bland annat övervikt påverkas av den miljö och det sammanhang vi lever i. 3 Till innehållsförteckningen

33 BMI 4 år (+/- 3 mån), pojkar födda BMI index 25-3 BMI index >3 Adolfsberg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf ,8 9,8 BMI 4 år (+/- 3 mån), flickor födda >3: 7, : 35,7 3, 5 1,6 Lindesb erg vi Frö D egerfors Ad olfsberg Olaus Petri BMI index 25-3 BMI index >3 Lekeb erg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Till innehållsförteckningen 31

34 Utveckling 4 år, med avvikelse, barn födda 25 (motorik, koordination, perception, kognitiv, samlek m.m.) ,,,,,,,, Adolfsberg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Definition: Två el. flera minus på utvecklingsmomenten och/eller på samlek enligt arbetsblad 4 år (BHV Handbok kap ). Språk 4 år, med avvikelse, barn födda 25 (spontantal, grammatik, förtåelse, språkljud m.m.) 2 3, Adolfsberg ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej Bortf Definition: minus på ett eller flera moment i språkbedömning enligt arbetsblad 4 år (BHV Handbok kap ). 32 Till innehållsförteckningen 7,9

35 Syn 4 år, ej godkänd, barn födda ,8 24,4,, Adolfsberg 1,1 ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Bortf Definition: med HVOT-metoden synskärpan,65 eller sämre på ett eller båda ögonen, eller har en visusskillnad på mer än en rad, eller ej medverkat vid omprövning (BHV Handbok kap 8.8.2). Hörsel 4 år, ej godkänd, barn födda Adolfsberg 5,4 ÖREBRO LÄN H K L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö B ortf Definition: hör ej vid 3 d B; på två eller fler av frekvenserna 5, 1, 2 eller 3 Hz eller på två eller fler av frekvenserna 2, 3, eller 4 Hz, eller som inte medverkar vid omprövning (BHV Handbok kap 8.9.4). Kommentar: Resultatet för syn och hörsel grundar sig på utförda undersökningar. Till innehållsförteckningen 33

36 Hälsoindex förskolebarn Hälsoindex förskolebarn är utvecklat av barnhälsovården i syfte att beskriva förskolebarnens hälsa i Örebro län på ett lättöverskådligt sätt. Sex hälsoindikatorer har använts: andel ammade (enbart) barn vid 4 månaders ålder andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor vaccinationstäckning MPR andel barn med födelsevikt under 2 5 gram andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) andel 4-åringar med ISO BMI-index >3 (barn med fetma) En norm sätts för varje indikator till 1. För amning och vaccinationstäckning räknas t.ex. 75 som 75, osv. För de övriga indikatorerna räknas t.ex. 5 som 1 minus 5, dvs. som 95, osv. Hälsoindex förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna. Det ideala Hälsoindex förskolebarn blir således 1 (1 + 1 osv. delat med antal indikatorer). De valda indikatorerna är i stort samma som Rädda Barnen (RB) använder i Indikatorer för barns hälsa i Sverige ( prof. L. Köhler, Nordic School of Public Health). Skillnaderna är: Rökning: uppgifter från BVC medan RB använder data från MVC. Sannolikt ingen saklig skillnad. Olycksfall: underlaget är frågan Har ni behövt söka vård p.g.a. olycksfall eller skada? som ställs till föräldrarna på BVC vid 1-årskontakten (-1 år) respektive 4-årskontakten (senaste 3 mån). RB använder sig av Socialstyrelsens diagnosregister. Denna olikhet i materialen är väsentlig. Andelen barn med fetma finns inte med som indikator i RB då det inte finns heltäckande nationella datainsamlingar. Övervikt är ett av de stora folkhälsoproblem idag. Örebro län mäter BMI på BVC vid 4 års ålder sedan 24 och kan därför enkelt och säkert lägga till andelen barn med fetma (ISO BMI >3) som en indikator i Hälsoindex. RB har med tonårsaborter som indikator. Hälsoindex belyser enbart förskolebarnens hälsa. RB index redovisar resultat på kommunal nivå. Hälsoindex förskolebarn mäter per barnavårdscentral. Små barnavårdscentraler och sällsynta händelser har en större slumpmässig spridning. Hälsoindex för förskolebarn kan därför variera mellan olika mätperioder och särskilt för de mindre barnavårdscentralerna. För att minska denna osäkerhet redovisas ett medelvärde av resultaten från 27, 28 och 29 års index. Stora bortfall för BVC gör att inte resultatet för denna BVC redovisas. Indikatorerna för resp. barnavårdscentral: se BVC-profil sid 39 ff (rosa staplar). Ett högre värde indikerar en bättre hälsa och vice versa. Hälsoindex förskolebarn antyder en sämre hälsa för barnen utanför Örebro. i Örebro, som är ett socioekonomiskt svagt område, har dock ett jämförelsevis lågt hälsoindex., i norra länet, har som ett annat exempel ett hälsoindex som är ett bland de högsta i hela Örebro län. 34 Till innehållsförteckningen

37 Hälsoindex förskolebarn (amning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >3) , Linde sberg Fe lli ngsbro Bricke gården Brickeba Adol cken fsberg Lill Ol ån aus Petri Var berga ÖRE N BRO LÄ Hälsoindex förskolebarn ( a mning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >3) Deger fors Adolfsb erg Hallsb erg ÖREBRO LÄN Lekeb erg No ra BVC i Örebro kommun är markerade med gröna staplar, västra länsdelen med röda, norra med blå och södra med lila staplar. För alla BVC i Örebro län är resultatet 89 (gul stapel). Till innehållsförteckningen 35

38 Vårdtyngd Syftet med att mäta vårdtyngd är att se om olika barnavårdscentraler har barnpopulationer som är olika arbetskrävande. På BVC med ökad vårdtyngd bör barnantalet reduceras i förhållande till tyngden i området och/eller att sjukskötersketiden utökas. Följande tre indikatorer är använda för beräkning av vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -4 veckor (barn födda 29) Andel utländsk härkomst (andel riskbarn för tbc, födda 28) Andel förstfödda (födda 29) De tre indikatorerna adderas ihop. För att erhålla ett mått på vårdtyngd som empiriskt bättre stämmer överens med erfarenheterna i sammanhanget, är hela andelen rökande mödrar och utländsk härkomst och en tredjedel av andelen förstfödda medräknade i vårdtyngden. Norm (index 1) är den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län (45 för 29). Störst vårdtyngd har barnavårdscentralerna i,, och. Vårdtyngd Vårdtyngd med index +/- 1 SD, Adolfsberg Förstfödda/3 Utländsk familj Mor röker Till innehållsförteckningen 9 Adolfsberg ÖREBRO LÄN ÖREBRO LÄN 21

39 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 29 (medelvärde av antal födda 28 och 29) Antal heltid sjukskötersketjänster, 29 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Meddelat Adolfsberg Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst 4,9 63,7 ÖREBRO LÄN Adolfsberg Kommentar: I ett normalområde med 6 nyfödda per år behöver BVC-sjuksköterskan 4 arbetstimmar per vecka (heltid) för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården (Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 27). Antalet inskrivna nyfödda var i medeltal 63,7 barn per heltid sjuksköterska på BVC i Örebro län. Sjuksköterskorna på BVC i Örebro län rapporterar in varje år tillsammans med vårdcentralschefen en uppskattning av i genomsnitt sammanlagd arbetad tid på BVC ( Meddelat i diagram ovan). För att uppskatta behovet av sjukskötersketid med hänsyn till vårdtyngden, har en algoritm skapats där ett ökat index med 5 innebär 1 färre nyfödda per heltid och vice versa. Se tabell Vårdtyngd (sid 38). För att minska effekten av tillfälliga förändringar av antalet nyfödda är underlaget för sjukskötersketid beräknat på ett medelvärde av antalet nyfödda födda 28 och 29. Till innehållsförteckningen 37

40 Vårdtyngd BVC ÖLL 29 Vårdtyngd Inskrivna Indikatorer Index Andel () Norm: 45 (index 1) Mor röker -4 v Summa INDEX Antal heltid sjukskötersketjänster Med hänsyn till antal nyfödda Norm: 6 nyfödda/tjänst Med hänsyn till vårdtyngd och antal nyfödda Vårdtyngdsindex ±5: ±1 nyfödda Nyfödda Förstfödda Utländsk Meddelat Antal Antal Vårdcentral +1 år/2 /3 familj tjänster Skillnad tjänster Skillnad , 1,5 -,5 1,16 -, ,46,58 -,12,5 -, , 2,23 -,23 2,2 -, ,5,73 -,23,77 -, ,6,56,4,63 -, ,75,6,15,54, , 1,71,29 1,46, ,9,78,13,74, ,5 1,28,23 1,23, ,8 1,54,26 1,53, ,5 1,98 -,48 1,94 -, ,6 1,56,4 1,57, ,,95,5,82, ,9 2,1 -,11 2,63 -,73 Adolfsberg ,25 2,9 -,65 2,67 -, , 2,25 -,25 2,45 -, , 3,58 -,58 3,16 -, ,6 2,5 -,45 1,84 -, ,7 3, -,3 2,88 -, ,4 1,89,51 2,39, ,9 2,61 -,71 2,61 -, ,25 2,58 -,33 2,86 -, ,75 2,42,33 2,8 -, ,75 3,13 -,38 4,94-2, ,35 1,68 -,33 1,42 -, ,75 4,1 -,35 3,74, , 1,84,16 1,79, ,88,81,7,71, ,9 1,71,19 1,52,38 Örebro län ,89 54,6-3,17 55,52-4,63 Nyfödda/sköt 63,7 29 arbetade 66 sjuksköterskor med BVC, varav 41 enbart med BVC och 25 integrerat i andra arbetsuppgifter. BVC:er med många barn och hög vårdtyngd gör materialet skevt och därför blir det en liten skillnad av antalet sjuksköterskor mellan med eller utan hänsyn till vårdtyngd. För enskild BVC stämmer dock beräkningarna. Modellen är inte fullständig (saknar t.ex. en geografisk faktor). Utfallen ska ses som riktvärden. 38 Till innehållsförteckningen

41 BVC-profil Syftet med BVC-profil är att i ett enda diagram åskådliggöra grundläggande delar av vårdproduktion, hälsodata och resurser för respektive Barnavårdscentral ( ; sid 4 ff). De olika delarna är: Vårdproduktion - blå staplar - mottagningsbesök per inskrivet barn hos sjuksköterska - mottagningsbesök per inskrivet barn hos distriktsläkare - mottagningsbesök per inskrivet barn hos barnläkare - andel förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden -1 mån (norm 9 ) - andel förstfö dda vars föräldrar varit rep resenterade i föräldragrupp (norm 7 ) Hälsa - rosa staplar (indikatorer som ingår i Hälsoindex förskolebarn sid 34) - andel ammade ( enba rt) barn vid 4-månaders ålder (norm 7 ) - andel mödrar som röker när ba rnet är -4 veckor - vaccinationstäckning MPR (n orm 96 ) - ande l barn med födelsevikt under 2 5 g - andel 4-åringar med ISO BMI-index >3 ( barn med fetma ) (norm 2, 27., se nedan) - andel som sökt vår d för olycksfall/skada barn -1 år oc h vid 4-årskontakten (s enaste 3 mån) Hälsa - gula staplar (övriga indikatorer) - andel barn som behandlats med antibiotika - 1 år och vid 4-årskontakten (sen aste 3 mån) - andel barn med kli ande eksem -1 år o ch vid 4-årskontakten - andel barn med diagnosen astma vid 4-årskontakten - andel barn med avvikan de utveckling vid 4-årskontakten Resurs er - gröna staplar - inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjän st (medeltal + 1 år, no rm 6) - barnavårdscentralens vårdtyngd BVC Örebro län 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,, 2,56/ barn,43/ barn,16/ barn (9) (7) (7) Amning (hel) 4 mån Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda 5,8 (98,6) 4, 6 4,8 13,1 7,8 4,2 98 Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg (2,3) 2,9 BMI-in dex 4 år >3 Olyc ksfall/skada 1+ 4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år 3,1 Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköte (6) rska 63,7 dty Vår index 45 ngd Alla parametrar är indexreglerade med 1, som norm. Normen är antingen: genomsnittet för Örebro läns landsting (stapel = 1,), eller den norm som finns angiven i Kravspecifikation för barnhälsovården (stapel 1,). Norm 4-åringar ISO BMI-index >3: 2,27 (motsvarar +2SD/percentil ca 97,73). Till innehållsförteckningen 39

42 29 tlinjer d i rik 2, 1,7 3,46 1, = genomsnitt ÖLL el. standar 1, 1,12,79 1,6,37,57 1,27 1,3,96 1,2 1,19 1,15 1,5 1,28 Norm =,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt < 2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Ekse m 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vår dtyngd 29 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 3,39 1,27,99,98 1,,79,82,74,59,59,53,51,2,,,,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 4 Till innehållsförteckningen

43 29 2, Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 1, 1,8 1,3 1,7 1,9 1,11 1,3 1,3,94,91,84,84,87,89,79,97,53,44, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,69 1,5 2,38 1,45 1,32 1,18 1,7 1,2 1,2 1,,87,83,69,66,54,49,34,9, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 41

44 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,84 2,1 2,61 1,45 1,36 1,11 1,12 1,4,99 1,,84,77,79,69,63,5,52,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,28 1,22 1,13 1,2 1,4 1,4 1,3,95 1,,79,77,81,8,68,55 2,4,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 42 Till innehållsförteckningen

45 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,81 1,28 1,5 1,1 1,2,96 1,,91,84,85,79,79,6,54,49,49,37,31, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 3,83 2,7 1,56 1,43 1,4 1,16 1,2 1,5 1,1,96 1,,85,86,87,7,28,2,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 43

46 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,78 4,34 1,61 2,19 2,9 1,41 1,29 1,15 1,17 1,1 1,4 1,3 1,,85,9,76,67,57, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,92 2,34 2,67 2,49 1,27 1,18 1,18 1,15 1,4,95,98,97,97 1,,86,76,67,54, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 44 Till innehållsförteckningen

47 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,48 1,35 1,32 1,18 1,23 1,12 1,4 1,2,97,96 1,1,95,95 1,,8,68,63,13, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd 29 Norm = 1, = genomsnitt ÖLL el. standard i riktlinjer 2, 1,81 2,13 1,29 1,16 1,12 1,1 1,4 1,7,93,97 1,2 1,,59,48,45,47,,, Besök sjuksköterska Besök distriktsläkare Besök barnläkare Hembesök förstfödda Föräldragrupp förstfödda Amning (hel) 4 mån Mor röker 4 v MPR Låg födelsevikt <2,5 kg BMI-index 4 år >3 Olycksfall/skada 1+4 år Antibiotika 1+4 år Eksem 1+4 år Astma 4 år Avvik.utveckling 4år Nyfödda antal/sköterska Vårdtyngd Till innehållsförteckningen 45