april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning"

Transkript

1 2010 april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

2 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning... 2 Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor... 3 Länets barnhälsovårdsorganisation... 4 Landstingets barnhälsovårdssamråd... 4 Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland... 4 Kommunala basdata... 5 Härnösand... 5 Kramfors... 5 Sollefteå... 5 Sundvall... 5 Timrå... 5 Ånge... 5 Övik... 5 Riket... 5 Barn som far illa... 6 Barnfattigdom... 7 Inskrivna och övervakade barn Härnösand... 8 Sundsvall... 8 Timrå... 8 Ånge... 8 Kramfors... 8 Sollefteå... 8 Örnsköldsvik... 8 Landstinget Västernorrland... 8 Familjesituation... 9 Psykisk ohälsa Hembesök under nyföddhetsperioden Basprogrammet Neonatal hörselscreening Föräldrastöd i grupp Tidigt föräldrastöd Jämställdhet Pappaindex Föräldrarnas rökvanor Amning Barn och övervikt Barn och övervikt Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Vaccinationer Organisation Referenser

3 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning Barnhälsovårdens årsrapport baseras på de uppgifter, som varje barnavårdscentral lämnade in till barnhälsovårdsenheten i januari Här redovisas resultat främst på kommun- och länsnivå. På landstingets interna och externa hemsida finns också presentationer av måluppfyllelse på BVC-nivå. Sammanlagt barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler i december Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under året reducerats från 32 till 27. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har också minskat från 59 till 53. Totala antalet sjukskötersketimmar för BVC har minskat från 1560 tim/vecka till 1473 tim/vecka. Den största neddragningen har skett i Sundsvall, där antalet timmar för BVC minskat från 631 timmar till 548 timmar per vecka trots att barnantalet i kommunen var relativt oförändrat. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda Måluppfyllelsen för länets barnavårdscentraler har generellt försämrats på två viktiga områden, nämligen hembesök till förstagångsföräldrar och grupper för förstagångsföräldrar. Andelen förstagångsföräldrar som fått hembesök minskade mellan de två senaste resultatredovisningarna från 93 % till 89 %. Det är endast Härnösand och Ånge som klarar målsättningen att 95 % av alla förstagångsföräldrar ska ha besök av BVCsjuksköterskan efter hemkomsten från BB. Den målsättningen klarade bara 2 av 10 barnavårdscentraler i Sundsvall. Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragrupp har sjunkit successivt under de senaste fem åren. Mellan de senaste två resultatredovisningarna sjönk deltagandet från 63 till 57 %. Deltagandet var under genomsnittet i Sundsvall, Ånge och Sollefteå. Minskat utbud och sämre deltagande i föräldragrupperna är ett tecken på att barnavårdscentralernas stöd till föräldrarna måste förändras. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans utarbetat en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen blev försenad på grund av pandemivaccinationerna men startade under våren Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktiga och feta både bland barn och bland vuxna. En liten nedgång sågs förra året och andelen barn med högt BMI har sjunkit ytterligare något under det senaste året. Trots en liten nedgång är antalet fyraåringar med övervikt och fetma fortfarande högt jämfört med flertalet andra län. Vaccinationer mot den nya influensan dominerade BVC-arbetet under en stor del av hösten och vintern Bland barn födda fick sammanlagt av barn vaccin mot den nya influensan (69,7 %) och av dessa fick barn två sprutor (78,7 %). Genomförandet av vaccinationerna mot den nya influensan var framgångsrikt 2

4 men gick ut över det vanliga arbetet på barnavårdscentralerna. Inga föräldragrupper kunde genomföras under hösten. EPDS-screening användes i mycket begränsad omfattning och många tre- och fyraårskontroller blev inställda. Resultatet kommer att synas i nästa års statistikredovisning. Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor Samrådsgruppen ansvarar för innehållet i den här skriften. Representanter i samrådsgruppen under år 2009 har varit: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare Anita Niemann, vårdutvecklare Harriet Boström vårdutvecklare Christina Kappinen, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog (våren 2009) Eva Lena Lindström, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog (hösten 2009) Malena Bjerke, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog Lilian Brattmyr, distriktssköterska Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska och Marie-Charlotte Sigeman, hälso- och sjukvårdsplanerare Adresser till barnhälsovårdens vårdutvecklare: Sundsvall Kramfors Örnsköldsvik Harriet Boström Barnhälsovårdsenheten, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Sundsvall Tjänsten vakant Anita Niemann VC Ankaret Örnsköldsvik ,

5 Länets barnhälsovårdsorganisation Barnavårdscentraler finns vid landstingets samtliga vårdcentraler. Varje vårdcentral har ansvar för den egna barnavårdscentralen. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för kvalitetsutveckling av barnavårdscentralernas verksamhet. Från och med den 1 januari 2010 finns barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödravårdsenheten organisatoriskt under Ledningsstaben Beställning. Landstingets barnhälsovårdssamråd Landstingets barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar samt en utvecklingssekreterare från landstingets kansli. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras framför allt på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. I den här skriften presenteras statistik och resultatsammanställning från länets samtliga barnavårdscentraler baserad på de uppgifter som barnavårdscentralerna lämnade in i januari Resultaten redovisas på liknande sätt som tidigare år. Resultaten jämförs med de mål som angetts i kravspecifikationen. Sveriges landsting och regioner har köpt growingpeople.se och där finns barnhälsovårdens nationella handbok, som är ett stöd för personalen på BVC. 4

6 Kommunala basdata Tabell 1. Data hämtade från Statens folkhälsoinstituts hemsida, Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Övik Riket Jämställdhetsindex , ,3 109,7 127,9 135,9 137,9 Medellivslängd män Kvinnor ( ) 78,5 81,9 75, , ,9 82,1 76,4 80,3 78,3 83,3 78,7 82,9 Eftergymnasial utbildning (25 44 år) % 24 % 28 % 40 % 27 % 22 % 38 % 42 % Inflyttning/utflyttning år Arbetslöshet (inkl. i arb.markn.åtgärder) år, 2008, män kvinnor 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % 8 % 6 % 5 % 7 % 6 % 6 % 7 % 5 % 7 % 4 % 4 % Andel män med låg inkomst (2006) 18 % 16 % 16 % 14 % 12 % 13 % 14 % 18 % Andel kvinnor med låg inkomst (2006) 19 % 19 % 17 % 17 % 15 % 16 % 18 % 22 % Andel med låg inkomst bland ensamstående kvinnor med hemmavarande barn % 41 % 41 % 33 % 34 % 32 % 34 % 34 % Anmälda brott 2008 per inv. varav våldsbrott Alkoholrelaterad dödlighet (antal döda per inv.) män kvinnor 4,3 0,7 5,5 1,8 3,3 0,7 5,4 1,9 5,8 1,0 4,5 0,9 4,0 0,5 4,5 0,9 1 Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang

7 Variabler som ingår (oftast mäts andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. Högre index innebär sämre jämställdhet Andelen vuxna med eftergymnasial utbildning är högst i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Ånge. Arbetslösheten ligger i vårt län över riksgenomsnittet i samtliga kommuner. Arbetslösheten är i åldrarna år är högst i Kramfors och Sollefteå. Antalet anmälda brott är relativt oförändrat jämfört med föregående år.. Den alkoholrelaterade dödligheten är högst i Kramfors, Sundsvall och Timrå. Den alkoholrelaterade dödligheten är bland män lägst i Sollefteå och bland kvinnor lägst i Örnsköldsvik. Barn som far illa Antalet anmälda brott på grund av misshandel mot barn har ökat kraftigt undeer hela 2000-talet. Figuren här nedanför bygger på statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet, (http://statistik.bra.se) och visar anmälda misshandelsbrott (inklusive grov misshandel) mot barn under 6 år (som antal/ inv.). En motsvarande ökning ses också i resten av landet. Ökningen behöver inte bero på att misshandel mot barn har ökat utan kan också bero på att anmälningsbenägenheten ökat. Figur 1. Anmälda misshandelsbrott mot barn under 6 år (som andel/ inv.). Förändringar under perioden (Brottsförebyggande rådet). 6

8 Barnfattigdom Tabell 2. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Jämförelse mellan 2002 och Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, procent Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 12,7 12,3 10,9 12,3 11,7 11,3 8,7 14,5 12,4 11,9 12,5 12,4 12,9 9,4 12,8 10,2 9,9 10,4 10,9 12,1 8, Västernorrlands län Riket 11,3 13,0 12,0 13,0 10,3 11, Uppgifterna i tabellen hämtade från kommunala basfakta, Rädda barnen har i återkommande rapporter beskrivit barnfattigdomen i Sverige. Sammanställningarna baseras på andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, definierat som låg inkomststandard och/eller socialbidrag. Andelen fattiga barn har varit relativt oförändrad de senaste åren. Andelen fattiga barn är lägst i Örnsköldsvik och högst i Härnösand. Den högre andelen fattiga barn i Härnösand förklaras nästan helt av den mycket höga andelen fattiga bland barn till utlandsfödda föräldrar, 46 %. Motsvarande andel bland barn till utlandsfödda föräldrar i hela länet och i riket är 37 % respektive 29 %. Inskrivna och övervakade barn 2009 Tabell 3. Inskrivna och övervakade barn på länets barnavårdscentraler under Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet. Antalet inskrivna barn överensstämmer sannolikt i stort sett med antalet boende inom barnavårdscentralens upptagningsområde. Begreppet övervakade avser de barn som under året haft någon form av kontakt med barnavårdscentralen. 7

9 Födelseår år Härnösand Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Sundsvall Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Timrå Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Ånge Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Kramfors Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Sollefteå Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Örnsköldsvik Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Landstinget Västernorrland Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Barnantalet har minskat något jämfört med föregående år ( inskrivna barn december 2009 jämfört med i december Barnantalet har ökat något i Örnsköldsvik men har minskat eller är oförändrat i övriga kommuner. 8

10 Också antalet nyfödda har minskat något jämfört med 2008, se figur födelseår Figur 2. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden Familjesituation Tabell 4. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2008) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund [4]. 9

11 Tabell 5. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 2008): Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % Minst en förälder med utländsk bakgrund % Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Timrå VC Ljustadalen Sundsvall Nyland Fränsta Gilleberget är den barnavårdscentral som har högst andel barn med ensamstående föräldrar (12 % av alla barn födda 2008). Som framgår av tabell 5 är Gilleberget också en av de barnavårdscentraler som hade den allra högsta andelen barn med utlandsfödda föräldrar. Psykisk ohälsa Flertalet barnavårdscentraler i vårt län har nu infört en screening, EPDS, som underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det var endast tre barnavårdscentraler som inte använt EPDS (eller endast använt metoden i mycket begränsad omfattning). Det var Nacksta, Junsele och Höga Kusten. Bland mödrar till barn födda 2008 har sammanlagt 1547 mödrar (62 %) deltagit i EPDSscreening. 171 mödrar (11 %) visade tecken till nedstämdhet och erbjöds stödsamtal. 10

12 Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: 95 % av alla förstagångsföräldrar och 90 % av samtliga föräldrar får hembesök av distriktssköterskan i anslutning till hemkomsten från BB. Hembesök till förstagångsföräldrar är en prioriterad del av barnhälsovårdens verksamhet. Trots detta har andelen barn som får hembesök minskat successivt på senare år (figur 3). % förstagångsföräldr alla Figur 3. Andel familjer som fått hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda Årets redovisning avser hembesök till barn födda Endast Härnösand och Ånge klarade uppsatt målsättning (tabell 6). 89 % av alla förstagångsföräldrar fick hembesök vilket kan jämföras med 93 % vid föregående års redovisning. Ett par barnavårdscentraler har angett tidsbrist. I några fall har BVC angett att man haft nyinflyttade där uppgift om hembesök saknats i journalen. 11

13 Tabell 6. Andel familjer (%) som erhöll hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Förstfödda Samtliga Basprogrammet Målsättning: 100 % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram (tabell Tabell 7. Deltagande i basprogrammet. Födelseår Ålder Andel undersökta % Språk år 96 Syn år 97 Hörsel år 97 Utveckling år 98 Skolförberedande us år 97 12

14 Neonatal hörselscreening Samtliga barn erbjuds hörseltestning med OAE vid 2-5 dagars ålder. Under 2009 har enligt vårt web-register 2301 barn deltagit i OAE-screening. 96 barn hade ej godkänt på OAE undersökning nr 1 och 16 barn var fortfarande inte frikända efter en andra OAEundersökning. Dessa 16 samt ytterligare 193 barn (som på grund av riskgruppstillhörighet och prematurvård kontrollerats direkt) har testats av hörcentralen. 68 barn har definierats som tillhörande riskgrupp och sannolikt är detta en underrapportering. Två barn med dubbelsidig hörselnedsättning har identifierats genom screening och ingen av dem tillhörde någon riskgrupp. Ett barn med ensidig hörselnedsättning tillhörde dock de s.k. riskgrupperna. Ytterligare två barn finns registrerade som varande under utredning, men något slutresultat av dessa utredningar har ej registrerats av hörcentralen. Kommentar: OAE-screening sköts nu i allmänhet på ett tillfredställande sätt, men resultatet är ibland ej fullständigt registrerat (ex riskgruppstillhörighet, OAE1, OAE2 mm). Resultatet av OAE-screening förs numera in på FV2-meddelandet. Webregistreringarna kommer därför att upphöra, eftersom det är onödigt att ha 2 databaser för detta ändamål. 13

15 Föräldrastöd i grupp Målsättning: 50 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 70 % förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen Figur 4. Andel av samtliga familjer som deltar i föräldrautbildning Figur 5. Andel förstagångsfamiljer som deltar i föräldragrupp. Föräldragrupper erbjöds på samtliga barnavårdscentraler i länet men deltagandet i har sjunkit påtagligt under de senaste åren och barnhälsovården som helhet har inte klarat uppsatta mål (figur 4 och 5). Endast 8 av sammanlagt 27 barnavårdscentraler klarade målet att minst 70 % av förstagångsföräldrarna skulle ha deltagit i föräldragrupp. Det var Centrum, Matfors och Njurunda i Sundsvalls kommun, Kramfors familjecentral och Höga Kusten i Kramfors kommun, Ramsele i Sollefteå samt Bjästa och Bredbyn i Örnsköldsviks kommun. Högst var deltagandet i Kramfors kommun (78 %) följt av Härnösand, Timrå och Örnsköldsvik (63 %). 14

16 Hög andel föräldrar med utländsk bakgrund i kombination med underbemanning kan bidra till lågt deltagande i föräldragrupperna. Det gäller framför allt Gilleberget, Nacksta och Ljustadalen i Sundsvall, Familjecentralen Gilleberget har en hög andel barn med utlandsfödda föräldrar. Familjecentralen har de senaste åren haft språkgrupper på öppna förskolan i samarbete med Röda korset och ett studieförbund. Tidigt föräldrastöd kompetensutveckling för personal inom mödra - och barnhälsovården Regeringen presenterade förra året en folkhälsoproposition Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap 2008:131 (2007/08:110). I den betonades vikten av att satsa på kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad av samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans arbetat fram en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Fortbildningen finansieras av statliga medel. Utvärdering kommer att ske kontinuerligt efter varje steg. Uppföljning av den totala fortbildningssatsningen kommer att göras ett år efter avslutad utbildning. Innehållet planeras i olika temaområden. Fortbildningen ska utveckla personalens förmågor i professionellt bemötande och innehållet i föräldragruppsverksamheten. Den ska också se över vilka metoder som kan användas inom verksamheterna. Samtliga BVC-sjuksköterskor i Örnsköldsvik och på familjecentralen i Härnösand har dessutom deltagit i en utbildning i ICDP, vägledande samspel mellan förälder och barn (www.icdp.se). Också denna utbildning har finansierats med statliga medel. 15

17 Jämställdhet Det finns fortfarande stora brister i jämställdheten. Föräldragrupperna har i stor utsträckning varit mammagrupper. Vi har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Tabell 8. Vårdcentraler med högst deltagande av pappor i grupperna för förstagångsföräldrar Granlo Kramfors (familjecentral) Söråker Härnösand (familjecentral) Stöde Gilleberget (familjecentral) Bjästa 32 % 27 % 25 % 21 % 18 % 17 % 17 % Sju barnavårdscentraler erbjöd separata pappagrupper: Härnösand, Granlo, Njurunda, Ankaret, Bjästa, Domsjö och Själevad. Tabell 9 visar en ökning av pappornas andel av föräldraledigheten mellan 2008 och Tabell 9. Pappornas andel av föräldradagarna baserat på statistik från försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) Hela riket Västernorrland Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 11,6 12,2 12,7 11,3 11,1 11,8 13,8 13,7 12,5 13,8 13,6 16,2 12,8 13,9 13, ,7 12,9 17, ,4 16,7 14,8 18,5 19,8 17,6 18,4 19,5 19,9 21,1 17,7 18,6 20,2 20,9 19,9 19,5 20,8 21,8 22,8 18,9 20,8 22,2 22,6 19,3 22,1 21,5 21,9 22,0 21,6 20,0 22,5 22,8 20,7 21,3 22,3 22,4 16

18 Pappaindex Tabell 10. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Kommun Härnösand Ånge Timrå Örnsköldsvik Sundsvall Kramfors Sollefteå 33,5 36,8 40,8 36,3 31,5 29,6 32,1 40,0 39,7 39,6 39,4 38,2 36,1 35,9 40,8 33,6 41,9 40,8 39,1 34,1 36,8 38,6 36,7 42,3 38,2 39,6 40,8 34,8 35,5 41,5 39,9 43,0 38,0 39,2 40,5 TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir 100 när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Liksom tidigare år var Västerbotten bäst i landet med pappaindex 46,4 och sämst i landet var Skåne med 33,3. Västernorrland har de senaste åren legat på listans övre halva var pappaindex i Västernorrland 39,5 (sjätte plats i landet). Pappaindex för 2009 var högst i Örnsköldsvik, Ånge och Sollefteå. Pappornas andel av föräldraledigheten har ökat under 2000-talet men ökningen har planat ut under de senaste åren. 17

19 Föräldrarnas rökvanor Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) veckor 8 mån Figur 6. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor (ljus stapel) och 8 månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda Andelen rökande föräldrar vid 4 veckor har sjunkit ytterligare något sedan föregående år. Andelen barn med rökande mammor har halverats sedan Andelen rökande mammor var lägst i Örnsköldsvik och Sollefteå. Där rökte endast 3 % av mammorna vid 4 och 8 mån. 18

20 Tabell 11. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor och 8 månader (barn födda 2008). Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 1 mån 8 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Det var också stora skillnader i rökvanor mellan olika vårdcentraler. vårdcentraler Några vårdcentraler hade en hög andel rökande föräldrar. Hög andel rökande föräldrar vid 8 månader hade vårdcentralerna Ljustadalen (29 %), Ånge (32 %), Gilleberget (20 %) och Kramfors (19 %). Mödravården följer rökvanorna under graviditeten var andelen rökande kvinnor vid första besöket på mödravårdscentralen 7,2 %, vilket kan jämföras 1983 då andelen var 32,1 %. Sex län hade 2008 lägre andel rökande gravida än Västernorrland. Det kan jämföras med 1983 då 14 län hade lägre andel jämfört med Västernorrland. % % Figur 7. Andel rökande (%) bland gravida i Västernorrland (Baseras på uppgifter i samband med första besöket på MVC.) (www.sos.se) 19

21 Amning Andelen ammande mammor har länge varit hög men har minskat något under de sista åren. Andelen ammade barn var ungefär densamma för barn födda 2007 och 2008 (figur 10). % 100 Enbart amning 1 vecka Helt eller delvis amning 2 mån 6 mån % % Fig. 10. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 1996 och

22 Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan fem år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen i höstas visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet [6]. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda Sammanlagt undersöktes 1953 barn födda 2005 vilket kan jämföras med 2137 barn födda På grund av höstens pandemivaccinationer blev fyraårsundersökningarna fördröjda och en del barn blev inte alls undersökta. Sammanlagt undersöktes 1668 barn inom intervallet 4 år ±3 mån. BMI- fördelningen i hela åldersgruppen (. (18,5 % överviktiga eller feta) var ungefär densamma som bland de barn som undersöktes inom intervallet ±3 mån (18,1 %). Andelen överviktiga eller feta fyraåringar har minskat något jämfört med föregående år (tabell 12). Tabell 12. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån) Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 15,8 4,4 16,6 3,2 15,8 3,9 14,7 4,0 14,3 3,8 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:

23 En minskad andel barn med övervikt eller fetma ses både bland pojkar och flickor (tabell 13 ) Tabell 13. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån). Flickor Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 16,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5,0 15,5 4,9 15,6 4,4 Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20,4 20,0 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. Pojkar Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 14,7 3,2 13,9 2,8 14,5 2,8 14,0 3,1 13,0 3,2 Övervikt eller fetma 17,9 16,7 17,3 17,1 16,2 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:

24 Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. I årets rapport finns inga data från BVC-sjuksköterskornas hälsosamtal om alkohol och föräldraskap. Den verksamheten har varit vilande under perioden för pandemivaccinationerna. Inom barnhälsovården används i huvudsak ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. Uppföljningsträffar för mödra- och barnhälsovården efter utbildningssatsningen Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap Riskbruksutbildningen för mödra- och barnhälsovården avslutades november All personal har fått totalt sex dagars utbildning kring fakta om alkohol och alkoholvanor under graviditet och föräldraskap, användbara metoder, motiverande samtal (3dagar), samverkan och handlingsplaner. Under våren 2009 genomfördes en uppföljning av alkoholarbetet inom mödra- och barnhälsovården, i södra länsdelen, av samordningsbarnmorskan och vårdutvecklaren för barnhälsovården. Syftet med uppföljningsträffarna var att tillsammans med verksamheterna diskutera och utbyta erfarenheter kring frågorna. Hur går alkoholarbetet? Hur ser samverkan ut? Vad behöver verksamheterna för att bedriva alkoholarbetet? MVC och BVC delades in i smågrupper utifrån deras gemensamma områden. Träffarna var förlagda ute på vårdcentralerna. På MVC erbjuds alla gravida ett tidigt samtal, inom en vecka efter graviditetsvecka 5. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret och vid 3 år. Färre tar upp det i föräldragrupp. Några MVC och BVC hade en gemensam föräldraträff kring temat alkohol och föräldraskap. Gemensamt önskemål från verksamheterna var att få utbildning om motiverande samtal till dem som inte gått grundutbildningen och uppföljning till de övriga. 23

25 Utvärderingen 2009 visade att övervägande andel är mest positiva till vårdkedjemeddelandet. 24

26 Vaccinationer Tabell 14. Deltagande i barnhälsovårdens basvaccinationsprogram. Barn födda Andel vaccinerade (%) av barn födda 2007 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % MMR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 99, ,8 97,0 98,5 98,2 99,5 99, ,4 97,0 98,5 98,2 99,5 99, ,4 96,8 98,5 98,2 99,2 99, ,2 97,2 99,0 97,2 97,7 Västernorrland 98,3 98,3 98,1 97,2 25

27 Uppslutningen kring barnhälsovårdens basvaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 14. Årets sammanställning avser barn födda Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund har sjunkit något men andelen vaccinerade är fortfarande mycket hög (figur 11). % Figur 11. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Barn födda Vaccination mot tuberkulos BCG-vaccination rekommenderas i dag endast till barn med risk för smitta. Som riskbarn betecknas i första hand barn till föräldrar från Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika samt barn i familjer där närstående har eller har haft tuberkulos. Sammanlagt bedömdes 11 % som riskbarn vilket är något högre jämfört med barn födda 2006 (9,6 %) och 2005 (7,6 %). Bland risk barnen blev 92 % vaccinerade med BCG (samma som förra året). Vaccination mot hepatit B Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 2003 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Dit räknas barn vars föräldrar är födda i länder där förekomsten av hepatit B överstiger 2 % (för närvarande Östeuropa, östra Medelhavsområdet, Asien, Afrika, tropiska Sydamerika, Grönland och arktiska delarna av Kanada). Riskgrupp för hepatit B är ungefär densamma som för tuberkulos. Andelen barn som vaccinerats mot hepatit har stigit under de sista tre åren, vilket kan vara ett tecken på att riskbarn identifieras bättre. Andelen barn födda 2007 som erhållit minst 3 injektioner av 26

28 hepatit B vaccin var 11,2 % vilket kan jämföras med 10,3 %, 8,8%, 7,4 % och 3 % för barn födda 2006, 2005, 2004 respektive Vaccination mot pneumokocker Vaccination mot pneumokocker ingår numera i det nationella barnvaccinationsprogrammet. I vårt län har alla barn födda efter den 1 april 2008 erbjudits vaccination med femvalent pneumokockvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder i samband med vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hemofilus influenzae. Vaccination mot den nya influensan (H1N1) med Pandemrix Under hösten och vintern 2009 erbjöds alla barn över sex månader i förskoleåldern vaccination mot den nya influensan. Barnen vaccinerades på sina egna barnavårdscentraler. Föräldrarna informerades om tider för vaccination genom anslag på förskolorna och på landstingets externa hemsida. Barnavårdscentralerna började vaccinera sista veckan i oktober sedan barnklinikerna i länet under ett par veckor vaccinerat riskbarn. Initialt omfattade vaccinationerna endast barn över tre år men i mitten av november blev det klartecken från socialstyrelsen för vaccination av alla barn från och med sex månaders ålder. Sammanlagt 9633 barn över sex månader och födda mellan 2004 och 2009 fick minst en dos vaccin under vinterns vaccinationskampanj. Tabell 15. Andel barn (%) födda vaccinerade med Pandemrix Totala antalet barn i dessa födelsekohorter var varav fick minst en dos. 1 dos % 2 doser % Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Hela länet 73,9 69,0 73,2 76,9 73,3 62,7 68,0 69,7 56,9 56,0 30,9 68,6 55,9 51,9 58,6 54,7 27

29 En förutsättning för att genomföra pandemivaccinationerna på barnavårdscentralerna var att det vanliga BVC-utbudet reducerades under hösten och vintern Flertalet barnavårdscentraler hade inga föräldragrupper och EPDS-samtal endast i begränsad omfattning. Tre- och fyraårskontroller genomfördes bara i särskilda fall. Det fanns risk för att barnavårdscentralerna på grund av detta kan ha missat exempelvis barn med synnedsättning. Under vårvintern 2010 kallades därför alla fyraåringar till en försenad men förkortad fyraårsundersökning på BVC. Utvärdering av pandemivaccinationerna på BVC En web-enkät till BVC-sjuksköterskorna genomfördes i mars Pandemivaccinationerna var då till större delen avslutade. Många BVC-sjuksköterskor ansåg att de hade haft ett bra samarbete med förskolepersonalen. Schema för vaccinationerna hade annonserats både på BVC och på förskolorna. Några barnavårdscentraler hade satt upp listor på förskolorna där föräldrarna kunde boka tider för vaccination. Som negativt påtalade många BVC-sjuksköterskor att det länge var osäkert när man skulle kunna starta vaccinationerna. Detta försvårade och fördröjde planeringen. När vaccinationerna väl kom igång var vaccinleveranser till BVC prioriterade och fungerade bra. Många barn blivit stickrädda efter pandemivaccinationerna. Det är kanske bättre att genomföra den här typen av vaccinationer på en annan plats än BVC. Det hade också underlättat för barnfamiljerna om hela familjen vaccinerats samtidigt. Nu vaccinerades de minsta barnen på BVC, de större i skolan och de vuxna på vaccinationscentral eller på arbetsplatsen. BVC-sjuksköterskorna fick också besvara ett stort antal telefonsamtal under hösten och många handlade om influensa och vaccinationer. Den stora nackdelen var annars att pandemivaccinationerna gick ut över det vanliga BVC-arbetet. Rapporterade biverkningar efter vaccination med Pandemrix Barnhälsovården hade uppmanat personalen på BVC att på vida indikationer anmäla misstänkta biverkningar efter vaccination. Många reaktioner anmäldes men samtdigt är det viktigt att minnas att ett mycket stort antal barn blev vaccinerade med 1-2 sprutor under ett mycket kort tidsintervall. 28

30 Svimning och/eller kramp 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som blev trött och blek några minuter efter vaccination. Ville lägga sig ned men efter några minuter återkom färgen i ansiktet. Undersöktes av läkare, allt väl. 2. (Dos 1) Fyraårig flicka som någon minut efter vaccinationen blev blek och yr. Fick tillbaka färgen på en g ång då hon låg ned. Hela tiden vid medvetande. 3. (Dos 1) Fyraårig flicka som föll raklång framåt 3-4 minuter efter vaccinationen och slog hakan i golvet. Krampade i både armar och ben i ca sekunder. Ej kontaktbar. Fick 10 mg Stesolid rektalt och undersöktes av läkare. Observerades på barnmottagning ca en timme och fick sedan åka hem. 4. (Dos 1) Ettårig flicka som vid tretiden på natten efter vaccinationen flve lealös. Pappan tog ut barnet på balkongen och familjen tillkallade ambulans. Flickan hade kvicknat till men var fortfarande slö när ambulansen anlände. Fick kvarstanna 4 timmar på barnmottagningen för observation. Bedömdes som feberkramp 5. (Dos 2) 1,5 år gammal flicka som blev lite frånvarande direkt efter vaccinationen men bättre sedan mamman skvätt vatten på hennes huvvud. På kvällen 39 graders feber och kräktes. Vid midnatt frånvarande och krampade. Under 4-5 minuter kunde färäldrarna inte få liv i henne. I ambulans till sjukhus och kvarstannade för observation ett dygn. 6. (Dos 2) 2,5-årig pojke som svimmade någon minut efter vaccination. Kom tillbaka till medvetande efter högläge av benen. Sprang runt och lekte och var helt återställd efter minuter. 29

31 Feber 1. (Dos 1) Treårig pojke med hög feber grader, kräkning och huvudvärk i tre dygn efter vaccination 2. (Dos 1) Femårig pojke med feber n ågra timmar efter vaccinationen. Hade feber kring 39 grader i fyra dygn. Dagen efter vaccinationen snuva och heshet som varade ca en v ecka 3. (Dos 1) Femårig pojke med feber omkring 38 grader och öli-symtom under tre dygn med debut dagen efter vaccinationen 4. (Dos 1) Ettårig flicka som dagen efter vaccination hade feber 40 grader med lite snuva. Trött men inga andra symtom. Hög feber sammanlagft 3 dygn. 5. (Dos 1) Två-årig flicka som dagen efter vaccinationen hade feber 39 grader och vattentunn diarré. Febern varade i tre dygn. Vattentunn diarré i en vecka. Ingen annan i familjen insjuknade. 6. (Dos 1) Fyraårig flicka blev blek och fick hög feber oc h huvuidvärk ca 4 timmar efter vaccinationen. Dagen efter trött och hängig men feberfri. 7. (Dos 1) Treårig flicka med feber omkring 40 grader och kräkningar i en vecka efter vaccinationen. Hade också andningssvårigheter som kvartod i tre veckor. Hudutslag 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som fick klåda och diffusa, ljusrosa hudutslag över bål och armar två dagar efter vaccinationen. Behandlades med Aerius och hudutslagen och klådan försvann. Henoch-Schönlein purpura 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som 2-3 dygn efter vaccinationen var något trött samtidigt som han fick utslag poå benen. Undersöktes på barnmottagning där man konstaderade Henoch-Schönleinliknande utslag på benen med blödningar och svullnader på fötterna. Kunde ej gå. Blod- och koalgulationsstatus normalt. Urinprov u.a. Efter mindre än en vecka hade alla utslag och svullnader försvunnit. Lymfkörtelsvullnad 1. (Dos 2). Treårig pojke som fick några ärtstora lymfkörtlar i vänster armhåla och en vindruvsstor svullen körtel ovan vänster nyckelben någon dag efter vaccination. Lymfkörtelsvullnaderna gick tillbaka under loppet av några dagar. 30

32 Rapporterade reaktioner efter samtidig vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hämofilus influenzae (Pentavac ) och pneumokocker (Prevenar ): 1. Ryckningar Sex månader gammal pojke med lätt tempstegring i ett par dygn efter vaccination 2. Efter någon vecka förkylningssymtom och i samband därmed debut av kortvariga ryckningar i huvudet och höger axel. Undersökningar med bland annat EEG och EKG var normala. Ryckningarna avtog successivt och var helt borta efter två veckor. Vaccinerades sedan på nytt vid ett års ålder men då gavs Prevenar och Pentavac var för sig med ett par veckors intervall. 2. Feber och pipande andning Flicka som efter första vaccinationen fick 39 grader i feber på kvällen men feberfri nästa dag. Efter dagar kunde hon vara lite blå om läpparna med pipande andning då hon låg på rygg. Undersöktes på barnmottagningen utan att man fann något speciellt. Likande reatkion efter vaccination Nässelutslag 5 månader gammal flicka som en timme efter vaccination fick nässelutslag på armar, bröst och i ansiktet. Ingen andningspåverkan. Fick som behandling 8 tabletter Betapred. 4. Feber Ett år gammal flicka som dagen efter vaccination 3 fick grader i feber i tre dygn och därefter diarré, ögonfluss och lite förkylningssymtom 5. Hög feber Ettårig flicka med feber omkring 39 grader i fem dygn med debut på eftermiddagen efter vaccination 3. Hade en liknande reaktion efter vaccination 2. Rapporterade reaktioner efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hämofilus influenzae och hepatit B (Infanrix Hexa ) i kombination med vaccination mot pneumokocker (Prevenar ). 1. Feber Sex månader gammal pojke med feber upp till 39 grader under något dygn efter vaccination 2. Rapporterade reaktioner efter vaccinationmot difteri, stelkramp, kikhosta och polio (Infanrix Polio ). 1. Lokal svullnad Femråig pojke som dagen efter vaccination fick rodnad och svullnad kring injektionsstället på överarmen. Svullnaden spred sig som mest ända ned mot armvecket. 31

33 Rapporterad reaktion efter vaccination mot tuberkulos(bcg) 1. Långdraget sår och svullnad Pojke som vaccinerades vid sju månaders ålder. Fick en lokal svullnad och sår som vätskade i flera månader. Vid undersökning på BVC vid ett års ålder har såret just slutat att vätska men kvarstående svullnad med ca 3 cm diameter. Rapportering av biverkningar och avvikelser. Länssamrådet uppmanar till fortsatt uppmärksamhet av eventuella vaccinbiverkningar. Länssamrådet påminner också om att alla incidenter och avvikelser i samband med vaccination ska rapporteras till primärvårdens chefsläkare med kopia till barnhälsovårdsenheten. Det är viktigt med strikta rutiner och väl avsatt tid för att undvika misstag vid vaccinhantering (se för övrigt barnhälsovårdens hemsida på intranätet). Organisation Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under året reducerats från 32 till 27. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har också minskat från 59 till 53. Totala antalet sjukskötersketimmar för BVC har minskat från 1560 tim/vecka till 1473 tim/vecka. Den största neddragningen har skett i Sundsvall, där antalet timmar för BVC minskat från 631 timmar till 548 timmar per vecka trots att barnantalet i kommunen var relativt oförändrat. Sjuksköterskor Riktlinjer för organisation och bemanning av verksamheten på en barnavårdscentral återfinns i kravspecifikationen. Vi har rekommenderat att en sjuksköterska och en läkare ska ha särskilt ansvar för BVCverksamheten och bevaka nyheter och förändringar. Sjuksköterska med särskilt ansvar finns på 25 av de 27 barnavårdscentraler men läkare med särskilt ansvar endast på 17 av 27 centraler. Rekommenderad tid för BVC-arbete baseras på konsensus kring behovet i ett normalområde. Det innebär att en BVC-sjuksköterska har cirka 60 nyfödda per år och heltidstjänst. Tillräckligt med tid för BVC-arbete? 6 av 27 barnavårdcentraler hade mindre tid avsatt än den som rekommenderas i kravspecifikationen (avvikelsen är 15 %). Samtliga fanns i Sundsvalls kommun. Är tiden för BVC-arbete anpassad efter vårdbehovet? Vårdcentraler med stora vårdbehov behöver mer tid för BVC-verksamhet. Hög andel föräldrar med utländsk bakgrund, ensamstående och rökande föräldrar speglar ett ökat vårdbehov. Det gäller framför allt Nacksta, Gilleberget och Ljustadalen, som alla behöver 32

34 mer tid avsatt för BVC. Barnavårdscentralerna i Nacksta och Gilleberget har dessutom varit underbemannade på grund av vakanser. Träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal barn för att upprätthålla kompetensen? Varje BVC-sjuksköterska ska helst träffa minst 25 nyfödda per år. På flertalet barnavårdscentraler träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal nyfödda. På fyra centraler träffade varje BVC-sköterska i snitt färre än 20 nyfödda per år. Det gällde Ånge, Ramsele, Junsele och Nyland. Läkare Sammanlagt 64 läkare arbetar med BVC, dvs. något färre jämfört med föregående år. På senare år har det skett en förskjutning av arbetsuppgifterna på BVC och alltfler uppgifter har tagits över av sjuksköterskorna. Barnhälsovårdspsykologer I kravspecifikationen anges att sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog minst en gång per månad. 33

35 Referenser [1] Kvalitetssäkring av barnhälsovården - att skydda skyddsnätet. Stockholm: Socialstyrelsen; Report No: 1994:19. [2] Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården. Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare/vårdutvecklare; [3] Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC. Svenska barnläkarföreningen, Svenska distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin; [4] Salonen T. Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2007; [5] Orpana L. Pappaindex 2008: TCO (www.tco.se); Report No.: 4/09. [6] Bråbäck L, Bågenholm G, Ekholm L. Fetmautvecklingen bland svenska 4-aringar tycks ha stannat av. Men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse. Läkartidningen. 2009;106:

Barnhälsovården i Västernorrland 2013 Verksamhetsredovisning

Barnhälsovården i Västernorrland 2013 Verksamhetsredovisning Barnhälsovården i Västernorrland 213 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 21 2 FBHV organisation 3 Samrådsgrupp 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 213 5 Inskrivna

Läs mer

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec

Läs mer

Årsrapport. Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012

Årsrapport. Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012 Årsrapport Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012 September 2013 Innehållsförteckning Sid 1-2 Sammanfattning Mödravård och Barnhälsovård 3 FBHV organisation 5 Samrådsgrupp 5 Mödrahälsovården Resultatredovisning

Läs mer

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Verksamhetsåret 2010 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Mödrahälsovården och Barnhälsovården i Västernorrland.. 3 Mödrahälsovårdens

Läs mer

Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011. Verksamhetsredovisning

Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011. Verksamhetsredovisning Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011 Verksamhetsredovisning Juni 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 2 Organisation, länssamråd 3 Kravspecifikation mödrahälsovård-barnhälsovård 4 Föräldrastöd,

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 266 90-94 6 403 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 564 90-94 2 665 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland 1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna

Läs mer