april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning"

Transkript

1 2010 april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

2 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning... 2 Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor... 3 Länets barnhälsovårdsorganisation... 4 Landstingets barnhälsovårdssamråd... 4 Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland... 4 Kommunala basdata... 5 Härnösand... 5 Kramfors... 5 Sollefteå... 5 Sundvall... 5 Timrå... 5 Ånge... 5 Övik... 5 Riket... 5 Barn som far illa... 6 Barnfattigdom... 7 Inskrivna och övervakade barn Härnösand... 8 Sundsvall... 8 Timrå... 8 Ånge... 8 Kramfors... 8 Sollefteå... 8 Örnsköldsvik... 8 Landstinget Västernorrland... 8 Familjesituation... 9 Psykisk ohälsa Hembesök under nyföddhetsperioden Basprogrammet Neonatal hörselscreening Föräldrastöd i grupp Tidigt föräldrastöd Jämställdhet Pappaindex Föräldrarnas rökvanor Amning Barn och övervikt Barn och övervikt Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Vaccinationer Organisation Referenser

3 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning Barnhälsovårdens årsrapport baseras på de uppgifter, som varje barnavårdscentral lämnade in till barnhälsovårdsenheten i januari Här redovisas resultat främst på kommun- och länsnivå. På landstingets interna och externa hemsida finns också presentationer av måluppfyllelse på BVC-nivå. Sammanlagt barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler i december Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under året reducerats från 32 till 27. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har också minskat från 59 till 53. Totala antalet sjukskötersketimmar för BVC har minskat från 1560 tim/vecka till 1473 tim/vecka. Den största neddragningen har skett i Sundsvall, där antalet timmar för BVC minskat från 631 timmar till 548 timmar per vecka trots att barnantalet i kommunen var relativt oförändrat. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda Måluppfyllelsen för länets barnavårdscentraler har generellt försämrats på två viktiga områden, nämligen hembesök till förstagångsföräldrar och grupper för förstagångsföräldrar. Andelen förstagångsföräldrar som fått hembesök minskade mellan de två senaste resultatredovisningarna från 93 % till 89 %. Det är endast Härnösand och Ånge som klarar målsättningen att 95 % av alla förstagångsföräldrar ska ha besök av BVCsjuksköterskan efter hemkomsten från BB. Den målsättningen klarade bara 2 av 10 barnavårdscentraler i Sundsvall. Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragrupp har sjunkit successivt under de senaste fem åren. Mellan de senaste två resultatredovisningarna sjönk deltagandet från 63 till 57 %. Deltagandet var under genomsnittet i Sundsvall, Ånge och Sollefteå. Minskat utbud och sämre deltagande i föräldragrupperna är ett tecken på att barnavårdscentralernas stöd till föräldrarna måste förändras. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans utarbetat en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen blev försenad på grund av pandemivaccinationerna men startade under våren Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktiga och feta både bland barn och bland vuxna. En liten nedgång sågs förra året och andelen barn med högt BMI har sjunkit ytterligare något under det senaste året. Trots en liten nedgång är antalet fyraåringar med övervikt och fetma fortfarande högt jämfört med flertalet andra län. Vaccinationer mot den nya influensan dominerade BVC-arbetet under en stor del av hösten och vintern Bland barn födda fick sammanlagt av barn vaccin mot den nya influensan (69,7 %) och av dessa fick barn två sprutor (78,7 %). Genomförandet av vaccinationerna mot den nya influensan var framgångsrikt 2

4 men gick ut över det vanliga arbetet på barnavårdscentralerna. Inga föräldragrupper kunde genomföras under hösten. EPDS-screening användes i mycket begränsad omfattning och många tre- och fyraårskontroller blev inställda. Resultatet kommer att synas i nästa års statistikredovisning. Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor Samrådsgruppen ansvarar för innehållet i den här skriften. Representanter i samrådsgruppen under år 2009 har varit: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare Anita Niemann, vårdutvecklare Harriet Boström vårdutvecklare Christina Kappinen, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog (våren 2009) Eva Lena Lindström, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog (hösten 2009) Malena Bjerke, föräldra- och barnhälsovårdspsykolog Lilian Brattmyr, distriktssköterska Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska och Marie-Charlotte Sigeman, hälso- och sjukvårdsplanerare Adresser till barnhälsovårdens vårdutvecklare: Sundsvall Kramfors Örnsköldsvik Harriet Boström Barnhälsovårdsenheten, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Sundsvall Tjänsten vakant Anita Niemann VC Ankaret Örnsköldsvik ,

5 Länets barnhälsovårdsorganisation Barnavårdscentraler finns vid landstingets samtliga vårdcentraler. Varje vårdcentral har ansvar för den egna barnavårdscentralen. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för kvalitetsutveckling av barnavårdscentralernas verksamhet. Från och med den 1 januari 2010 finns barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödravårdsenheten organisatoriskt under Ledningsstaben Beställning. Landstingets barnhälsovårdssamråd Landstingets barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar samt en utvecklingssekreterare från landstingets kansli. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras framför allt på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. I den här skriften presenteras statistik och resultatsammanställning från länets samtliga barnavårdscentraler baserad på de uppgifter som barnavårdscentralerna lämnade in i januari Resultaten redovisas på liknande sätt som tidigare år. Resultaten jämförs med de mål som angetts i kravspecifikationen. Sveriges landsting och regioner har köpt growingpeople.se och där finns barnhälsovårdens nationella handbok, som är ett stöd för personalen på BVC. 4

6 Kommunala basdata Tabell 1. Data hämtade från Statens folkhälsoinstituts hemsida, Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Övik Riket Jämställdhetsindex , ,3 109,7 127,9 135,9 137,9 Medellivslängd män Kvinnor ( ) 78,5 81,9 75, , ,9 82,1 76,4 80,3 78,3 83,3 78,7 82,9 Eftergymnasial utbildning (25 44 år) % 24 % 28 % 40 % 27 % 22 % 38 % 42 % Inflyttning/utflyttning år Arbetslöshet (inkl. i arb.markn.åtgärder) år, 2008, män kvinnor 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % 8 % 6 % 5 % 7 % 6 % 6 % 7 % 5 % 7 % 4 % 4 % Andel män med låg inkomst (2006) 18 % 16 % 16 % 14 % 12 % 13 % 14 % 18 % Andel kvinnor med låg inkomst (2006) 19 % 19 % 17 % 17 % 15 % 16 % 18 % 22 % Andel med låg inkomst bland ensamstående kvinnor med hemmavarande barn % 41 % 41 % 33 % 34 % 32 % 34 % 34 % Anmälda brott 2008 per inv. varav våldsbrott Alkoholrelaterad dödlighet (antal döda per inv.) män kvinnor 4,3 0,7 5,5 1,8 3,3 0,7 5,4 1,9 5,8 1,0 4,5 0,9 4,0 0,5 4,5 0,9 1 Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang

7 Variabler som ingår (oftast mäts andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. Högre index innebär sämre jämställdhet Andelen vuxna med eftergymnasial utbildning är högst i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Ånge. Arbetslösheten ligger i vårt län över riksgenomsnittet i samtliga kommuner. Arbetslösheten är i åldrarna år är högst i Kramfors och Sollefteå. Antalet anmälda brott är relativt oförändrat jämfört med föregående år.. Den alkoholrelaterade dödligheten är högst i Kramfors, Sundsvall och Timrå. Den alkoholrelaterade dödligheten är bland män lägst i Sollefteå och bland kvinnor lägst i Örnsköldsvik. Barn som far illa Antalet anmälda brott på grund av misshandel mot barn har ökat kraftigt undeer hela 2000-talet. Figuren här nedanför bygger på statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet, (http://statistik.bra.se) och visar anmälda misshandelsbrott (inklusive grov misshandel) mot barn under 6 år (som antal/ inv.). En motsvarande ökning ses också i resten av landet. Ökningen behöver inte bero på att misshandel mot barn har ökat utan kan också bero på att anmälningsbenägenheten ökat. Figur 1. Anmälda misshandelsbrott mot barn under 6 år (som andel/ inv.). Förändringar under perioden (Brottsförebyggande rådet). 6

8 Barnfattigdom Tabell 2. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Jämförelse mellan 2002 och Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, procent Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 12,7 12,3 10,9 12,3 11,7 11,3 8,7 14,5 12,4 11,9 12,5 12,4 12,9 9,4 12,8 10,2 9,9 10,4 10,9 12,1 8, Västernorrlands län Riket 11,3 13,0 12,0 13,0 10,3 11, Uppgifterna i tabellen hämtade från kommunala basfakta, Rädda barnen har i återkommande rapporter beskrivit barnfattigdomen i Sverige. Sammanställningarna baseras på andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, definierat som låg inkomststandard och/eller socialbidrag. Andelen fattiga barn har varit relativt oförändrad de senaste åren. Andelen fattiga barn är lägst i Örnsköldsvik och högst i Härnösand. Den högre andelen fattiga barn i Härnösand förklaras nästan helt av den mycket höga andelen fattiga bland barn till utlandsfödda föräldrar, 46 %. Motsvarande andel bland barn till utlandsfödda föräldrar i hela länet och i riket är 37 % respektive 29 %. Inskrivna och övervakade barn 2009 Tabell 3. Inskrivna och övervakade barn på länets barnavårdscentraler under Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet. Antalet inskrivna barn överensstämmer sannolikt i stort sett med antalet boende inom barnavårdscentralens upptagningsområde. Begreppet övervakade avser de barn som under året haft någon form av kontakt med barnavårdscentralen. 7

9 Födelseår år Härnösand Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Sundsvall Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Timrå Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Ånge Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Kramfors Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Sollefteå Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Örnsköldsvik Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Landstinget Västernorrland Inskrivna Övervakade (%) % % % % % % % % Barnantalet har minskat något jämfört med föregående år ( inskrivna barn december 2009 jämfört med i december Barnantalet har ökat något i Örnsköldsvik men har minskat eller är oförändrat i övriga kommuner. 8

10 Också antalet nyfödda har minskat något jämfört med 2008, se figur födelseår Figur 2. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden Familjesituation Tabell 4. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2008) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund [4]. 9

11 Tabell 5. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 2008): Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % Minst en förälder med utländsk bakgrund % Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Timrå VC Ljustadalen Sundsvall Nyland Fränsta Gilleberget är den barnavårdscentral som har högst andel barn med ensamstående föräldrar (12 % av alla barn födda 2008). Som framgår av tabell 5 är Gilleberget också en av de barnavårdscentraler som hade den allra högsta andelen barn med utlandsfödda föräldrar. Psykisk ohälsa Flertalet barnavårdscentraler i vårt län har nu infört en screening, EPDS, som underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det var endast tre barnavårdscentraler som inte använt EPDS (eller endast använt metoden i mycket begränsad omfattning). Det var Nacksta, Junsele och Höga Kusten. Bland mödrar till barn födda 2008 har sammanlagt 1547 mödrar (62 %) deltagit i EPDSscreening. 171 mödrar (11 %) visade tecken till nedstämdhet och erbjöds stödsamtal. 10

12 Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: 95 % av alla förstagångsföräldrar och 90 % av samtliga föräldrar får hembesök av distriktssköterskan i anslutning till hemkomsten från BB. Hembesök till förstagångsföräldrar är en prioriterad del av barnhälsovårdens verksamhet. Trots detta har andelen barn som får hembesök minskat successivt på senare år (figur 3). % förstagångsföräldr alla Figur 3. Andel familjer som fått hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda Årets redovisning avser hembesök till barn födda Endast Härnösand och Ånge klarade uppsatt målsättning (tabell 6). 89 % av alla förstagångsföräldrar fick hembesök vilket kan jämföras med 93 % vid föregående års redovisning. Ett par barnavårdscentraler har angett tidsbrist. I några fall har BVC angett att man haft nyinflyttade där uppgift om hembesök saknats i journalen. 11

13 Tabell 6. Andel familjer (%) som erhöll hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Förstfödda Samtliga Basprogrammet Målsättning: 100 % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram (tabell Tabell 7. Deltagande i basprogrammet. Födelseår Ålder Andel undersökta % Språk år 96 Syn år 97 Hörsel år 97 Utveckling år 98 Skolförberedande us år 97 12

14 Neonatal hörselscreening Samtliga barn erbjuds hörseltestning med OAE vid 2-5 dagars ålder. Under 2009 har enligt vårt web-register 2301 barn deltagit i OAE-screening. 96 barn hade ej godkänt på OAE undersökning nr 1 och 16 barn var fortfarande inte frikända efter en andra OAEundersökning. Dessa 16 samt ytterligare 193 barn (som på grund av riskgruppstillhörighet och prematurvård kontrollerats direkt) har testats av hörcentralen. 68 barn har definierats som tillhörande riskgrupp och sannolikt är detta en underrapportering. Två barn med dubbelsidig hörselnedsättning har identifierats genom screening och ingen av dem tillhörde någon riskgrupp. Ett barn med ensidig hörselnedsättning tillhörde dock de s.k. riskgrupperna. Ytterligare två barn finns registrerade som varande under utredning, men något slutresultat av dessa utredningar har ej registrerats av hörcentralen. Kommentar: OAE-screening sköts nu i allmänhet på ett tillfredställande sätt, men resultatet är ibland ej fullständigt registrerat (ex riskgruppstillhörighet, OAE1, OAE2 mm). Resultatet av OAE-screening förs numera in på FV2-meddelandet. Webregistreringarna kommer därför att upphöra, eftersom det är onödigt att ha 2 databaser för detta ändamål. 13

15 Föräldrastöd i grupp Målsättning: 50 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 70 % förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen Figur 4. Andel av samtliga familjer som deltar i föräldrautbildning Figur 5. Andel förstagångsfamiljer som deltar i föräldragrupp. Föräldragrupper erbjöds på samtliga barnavårdscentraler i länet men deltagandet i har sjunkit påtagligt under de senaste åren och barnhälsovården som helhet har inte klarat uppsatta mål (figur 4 och 5). Endast 8 av sammanlagt 27 barnavårdscentraler klarade målet att minst 70 % av förstagångsföräldrarna skulle ha deltagit i föräldragrupp. Det var Centrum, Matfors och Njurunda i Sundsvalls kommun, Kramfors familjecentral och Höga Kusten i Kramfors kommun, Ramsele i Sollefteå samt Bjästa och Bredbyn i Örnsköldsviks kommun. Högst var deltagandet i Kramfors kommun (78 %) följt av Härnösand, Timrå och Örnsköldsvik (63 %). 14

16 Hög andel föräldrar med utländsk bakgrund i kombination med underbemanning kan bidra till lågt deltagande i föräldragrupperna. Det gäller framför allt Gilleberget, Nacksta och Ljustadalen i Sundsvall, Familjecentralen Gilleberget har en hög andel barn med utlandsfödda föräldrar. Familjecentralen har de senaste åren haft språkgrupper på öppna förskolan i samarbete med Röda korset och ett studieförbund. Tidigt föräldrastöd kompetensutveckling för personal inom mödra - och barnhälsovården Regeringen presenterade förra året en folkhälsoproposition Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap 2008:131 (2007/08:110). I den betonades vikten av att satsa på kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad av samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Barnhälsovårdssamrådet och mödrahälsovården i landstinget har tillsammans arbetat fram en fortbildningsplan för kompetensutveckling i föräldrastöd till personal inom mödra - och barnhälsovården. Fortbildningen sträcker sig över en tvåårsperiod och är indelad i fem steg. Fortbildningen finansieras av statliga medel. Utvärdering kommer att ske kontinuerligt efter varje steg. Uppföljning av den totala fortbildningssatsningen kommer att göras ett år efter avslutad utbildning. Innehållet planeras i olika temaområden. Fortbildningen ska utveckla personalens förmågor i professionellt bemötande och innehållet i föräldragruppsverksamheten. Den ska också se över vilka metoder som kan användas inom verksamheterna. Samtliga BVC-sjuksköterskor i Örnsköldsvik och på familjecentralen i Härnösand har dessutom deltagit i en utbildning i ICDP, vägledande samspel mellan förälder och barn (www.icdp.se). Också denna utbildning har finansierats med statliga medel. 15

17 Jämställdhet Det finns fortfarande stora brister i jämställdheten. Föräldragrupperna har i stor utsträckning varit mammagrupper. Vi har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Tabell 8. Vårdcentraler med högst deltagande av pappor i grupperna för förstagångsföräldrar Granlo Kramfors (familjecentral) Söråker Härnösand (familjecentral) Stöde Gilleberget (familjecentral) Bjästa 32 % 27 % 25 % 21 % 18 % 17 % 17 % Sju barnavårdscentraler erbjöd separata pappagrupper: Härnösand, Granlo, Njurunda, Ankaret, Bjästa, Domsjö och Själevad. Tabell 9 visar en ökning av pappornas andel av föräldraledigheten mellan 2008 och Tabell 9. Pappornas andel av föräldradagarna baserat på statistik från försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) Hela riket Västernorrland Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 11,6 12,2 12,7 11,3 11,1 11,8 13,8 13,7 12,5 13,8 13,6 16,2 12,8 13,9 13, ,7 12,9 17, ,4 16,7 14,8 18,5 19,8 17,6 18,4 19,5 19,9 21,1 17,7 18,6 20,2 20,9 19,9 19,5 20,8 21,8 22,8 18,9 20,8 22,2 22,6 19,3 22,1 21,5 21,9 22,0 21,6 20,0 22,5 22,8 20,7 21,3 22,3 22,4 16

18 Pappaindex Tabell 10. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Kommun Härnösand Ånge Timrå Örnsköldsvik Sundsvall Kramfors Sollefteå 33,5 36,8 40,8 36,3 31,5 29,6 32,1 40,0 39,7 39,6 39,4 38,2 36,1 35,9 40,8 33,6 41,9 40,8 39,1 34,1 36,8 38,6 36,7 42,3 38,2 39,6 40,8 34,8 35,5 41,5 39,9 43,0 38,0 39,2 40,5 TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir 100 när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Liksom tidigare år var Västerbotten bäst i landet med pappaindex 46,4 och sämst i landet var Skåne med 33,3. Västernorrland har de senaste åren legat på listans övre halva var pappaindex i Västernorrland 39,5 (sjätte plats i landet). Pappaindex för 2009 var högst i Örnsköldsvik, Ånge och Sollefteå. Pappornas andel av föräldraledigheten har ökat under 2000-talet men ökningen har planat ut under de senaste åren. 17

19 Föräldrarnas rökvanor Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) veckor 8 mån Figur 6. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor (ljus stapel) och 8 månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda Andelen rökande föräldrar vid 4 veckor har sjunkit ytterligare något sedan föregående år. Andelen barn med rökande mammor har halverats sedan Andelen rökande mammor var lägst i Örnsköldsvik och Sollefteå. Där rökte endast 3 % av mammorna vid 4 och 8 mån. 18

20 Tabell 11. Föräldrarnas rökvanor då barnet är 4 veckor och 8 månader (barn födda 2008). Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 1 mån 8 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Det var också stora skillnader i rökvanor mellan olika vårdcentraler. vårdcentraler Några vårdcentraler hade en hög andel rökande föräldrar. Hög andel rökande föräldrar vid 8 månader hade vårdcentralerna Ljustadalen (29 %), Ånge (32 %), Gilleberget (20 %) och Kramfors (19 %). Mödravården följer rökvanorna under graviditeten var andelen rökande kvinnor vid första besöket på mödravårdscentralen 7,2 %, vilket kan jämföras 1983 då andelen var 32,1 %. Sex län hade 2008 lägre andel rökande gravida än Västernorrland. Det kan jämföras med 1983 då 14 län hade lägre andel jämfört med Västernorrland. % % Figur 7. Andel rökande (%) bland gravida i Västernorrland (Baseras på uppgifter i samband med första besöket på MVC.) (www.sos.se) 19

21 Amning Andelen ammande mammor har länge varit hög men har minskat något under de sista åren. Andelen ammade barn var ungefär densamma för barn födda 2007 och 2008 (figur 10). % 100 Enbart amning 1 vecka Helt eller delvis amning 2 mån 6 mån % % Fig. 10. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 1996 och

22 Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan fem år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen i höstas visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet [6]. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda Sammanlagt undersöktes 1953 barn födda 2005 vilket kan jämföras med 2137 barn födda På grund av höstens pandemivaccinationer blev fyraårsundersökningarna fördröjda och en del barn blev inte alls undersökta. Sammanlagt undersöktes 1668 barn inom intervallet 4 år ±3 mån. BMI- fördelningen i hela åldersgruppen (. (18,5 % överviktiga eller feta) var ungefär densamma som bland de barn som undersöktes inom intervallet ±3 mån (18,1 %). Andelen överviktiga eller feta fyraåringar har minskat något jämfört med föregående år (tabell 12). Tabell 12. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån) Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 15,8 4,4 16,6 3,2 15,8 3,9 14,7 4,0 14,3 3,8 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:

23 En minskad andel barn med övervikt eller fetma ses både bland pojkar och flickor (tabell 13 ) Tabell 13. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet 4 år ±3 mån). Flickor Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 16,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5,0 15,5 4,9 15,6 4,4 Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20,4 20,0 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-6. Pojkar Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 14,7 3,2 13,9 2,8 14,5 2,8 14,0 3,1 13,0 3,2 Övervikt eller fetma 17,9 16,7 17,3 17,1 16,2 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:

24 Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. I årets rapport finns inga data från BVC-sjuksköterskornas hälsosamtal om alkohol och föräldraskap. Den verksamheten har varit vilande under perioden för pandemivaccinationerna. Inom barnhälsovården används i huvudsak ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. Uppföljningsträffar för mödra- och barnhälsovården efter utbildningssatsningen Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap Riskbruksutbildningen för mödra- och barnhälsovården avslutades november All personal har fått totalt sex dagars utbildning kring fakta om alkohol och alkoholvanor under graviditet och föräldraskap, användbara metoder, motiverande samtal (3dagar), samverkan och handlingsplaner. Under våren 2009 genomfördes en uppföljning av alkoholarbetet inom mödra- och barnhälsovården, i södra länsdelen, av samordningsbarnmorskan och vårdutvecklaren för barnhälsovården. Syftet med uppföljningsträffarna var att tillsammans med verksamheterna diskutera och utbyta erfarenheter kring frågorna. Hur går alkoholarbetet? Hur ser samverkan ut? Vad behöver verksamheterna för att bedriva alkoholarbetet? MVC och BVC delades in i smågrupper utifrån deras gemensamma områden. Träffarna var förlagda ute på vårdcentralerna. På MVC erbjuds alla gravida ett tidigt samtal, inom en vecka efter graviditetsvecka 5. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret och vid 3 år. Färre tar upp det i föräldragrupp. Några MVC och BVC hade en gemensam föräldraträff kring temat alkohol och föräldraskap. Gemensamt önskemål från verksamheterna var att få utbildning om motiverande samtal till dem som inte gått grundutbildningen och uppföljning till de övriga. 23

25 Utvärderingen 2009 visade att övervägande andel är mest positiva till vårdkedjemeddelandet. 24

26 Vaccinationer Tabell 14. Deltagande i barnhälsovårdens basvaccinationsprogram. Barn födda Andel vaccinerade (%) av barn födda 2007 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % MMR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 99, ,8 97,0 98,5 98,2 99,5 99, ,4 97,0 98,5 98,2 99,5 99, ,4 96,8 98,5 98,2 99,2 99, ,2 97,2 99,0 97,2 97,7 Västernorrland 98,3 98,3 98,1 97,2 25

27 Uppslutningen kring barnhälsovårdens basvaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 14. Årets sammanställning avser barn födda Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund har sjunkit något men andelen vaccinerade är fortfarande mycket hög (figur 11). % Figur 11. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Barn födda Vaccination mot tuberkulos BCG-vaccination rekommenderas i dag endast till barn med risk för smitta. Som riskbarn betecknas i första hand barn till föräldrar från Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika samt barn i familjer där närstående har eller har haft tuberkulos. Sammanlagt bedömdes 11 % som riskbarn vilket är något högre jämfört med barn födda 2006 (9,6 %) och 2005 (7,6 %). Bland risk barnen blev 92 % vaccinerade med BCG (samma som förra året). Vaccination mot hepatit B Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 2003 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Dit räknas barn vars föräldrar är födda i länder där förekomsten av hepatit B överstiger 2 % (för närvarande Östeuropa, östra Medelhavsområdet, Asien, Afrika, tropiska Sydamerika, Grönland och arktiska delarna av Kanada). Riskgrupp för hepatit B är ungefär densamma som för tuberkulos. Andelen barn som vaccinerats mot hepatit har stigit under de sista tre åren, vilket kan vara ett tecken på att riskbarn identifieras bättre. Andelen barn födda 2007 som erhållit minst 3 injektioner av 26

28 hepatit B vaccin var 11,2 % vilket kan jämföras med 10,3 %, 8,8%, 7,4 % och 3 % för barn födda 2006, 2005, 2004 respektive Vaccination mot pneumokocker Vaccination mot pneumokocker ingår numera i det nationella barnvaccinationsprogrammet. I vårt län har alla barn födda efter den 1 april 2008 erbjudits vaccination med femvalent pneumokockvaccin vid 3, 5 och 12 månaders ålder i samband med vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hemofilus influenzae. Vaccination mot den nya influensan (H1N1) med Pandemrix Under hösten och vintern 2009 erbjöds alla barn över sex månader i förskoleåldern vaccination mot den nya influensan. Barnen vaccinerades på sina egna barnavårdscentraler. Föräldrarna informerades om tider för vaccination genom anslag på förskolorna och på landstingets externa hemsida. Barnavårdscentralerna började vaccinera sista veckan i oktober sedan barnklinikerna i länet under ett par veckor vaccinerat riskbarn. Initialt omfattade vaccinationerna endast barn över tre år men i mitten av november blev det klartecken från socialstyrelsen för vaccination av alla barn från och med sex månaders ålder. Sammanlagt 9633 barn över sex månader och födda mellan 2004 och 2009 fick minst en dos vaccin under vinterns vaccinationskampanj. Tabell 15. Andel barn (%) födda vaccinerade med Pandemrix Totala antalet barn i dessa födelsekohorter var varav fick minst en dos. 1 dos % 2 doser % Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Hela länet 73,9 69,0 73,2 76,9 73,3 62,7 68,0 69,7 56,9 56,0 30,9 68,6 55,9 51,9 58,6 54,7 27

29 En förutsättning för att genomföra pandemivaccinationerna på barnavårdscentralerna var att det vanliga BVC-utbudet reducerades under hösten och vintern Flertalet barnavårdscentraler hade inga föräldragrupper och EPDS-samtal endast i begränsad omfattning. Tre- och fyraårskontroller genomfördes bara i särskilda fall. Det fanns risk för att barnavårdscentralerna på grund av detta kan ha missat exempelvis barn med synnedsättning. Under vårvintern 2010 kallades därför alla fyraåringar till en försenad men förkortad fyraårsundersökning på BVC. Utvärdering av pandemivaccinationerna på BVC En web-enkät till BVC-sjuksköterskorna genomfördes i mars Pandemivaccinationerna var då till större delen avslutade. Många BVC-sjuksköterskor ansåg att de hade haft ett bra samarbete med förskolepersonalen. Schema för vaccinationerna hade annonserats både på BVC och på förskolorna. Några barnavårdscentraler hade satt upp listor på förskolorna där föräldrarna kunde boka tider för vaccination. Som negativt påtalade många BVC-sjuksköterskor att det länge var osäkert när man skulle kunna starta vaccinationerna. Detta försvårade och fördröjde planeringen. När vaccinationerna väl kom igång var vaccinleveranser till BVC prioriterade och fungerade bra. Många barn blivit stickrädda efter pandemivaccinationerna. Det är kanske bättre att genomföra den här typen av vaccinationer på en annan plats än BVC. Det hade också underlättat för barnfamiljerna om hela familjen vaccinerats samtidigt. Nu vaccinerades de minsta barnen på BVC, de större i skolan och de vuxna på vaccinationscentral eller på arbetsplatsen. BVC-sjuksköterskorna fick också besvara ett stort antal telefonsamtal under hösten och många handlade om influensa och vaccinationer. Den stora nackdelen var annars att pandemivaccinationerna gick ut över det vanliga BVC-arbetet. Rapporterade biverkningar efter vaccination med Pandemrix Barnhälsovården hade uppmanat personalen på BVC att på vida indikationer anmäla misstänkta biverkningar efter vaccination. Många reaktioner anmäldes men samtdigt är det viktigt att minnas att ett mycket stort antal barn blev vaccinerade med 1-2 sprutor under ett mycket kort tidsintervall. 28

30 Svimning och/eller kramp 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som blev trött och blek några minuter efter vaccination. Ville lägga sig ned men efter några minuter återkom färgen i ansiktet. Undersöktes av läkare, allt väl. 2. (Dos 1) Fyraårig flicka som någon minut efter vaccinationen blev blek och yr. Fick tillbaka färgen på en g ång då hon låg ned. Hela tiden vid medvetande. 3. (Dos 1) Fyraårig flicka som föll raklång framåt 3-4 minuter efter vaccinationen och slog hakan i golvet. Krampade i både armar och ben i ca sekunder. Ej kontaktbar. Fick 10 mg Stesolid rektalt och undersöktes av läkare. Observerades på barnmottagning ca en timme och fick sedan åka hem. 4. (Dos 1) Ettårig flicka som vid tretiden på natten efter vaccinationen flve lealös. Pappan tog ut barnet på balkongen och familjen tillkallade ambulans. Flickan hade kvicknat till men var fortfarande slö när ambulansen anlände. Fick kvarstanna 4 timmar på barnmottagningen för observation. Bedömdes som feberkramp 5. (Dos 2) 1,5 år gammal flicka som blev lite frånvarande direkt efter vaccinationen men bättre sedan mamman skvätt vatten på hennes huvvud. På kvällen 39 graders feber och kräktes. Vid midnatt frånvarande och krampade. Under 4-5 minuter kunde färäldrarna inte få liv i henne. I ambulans till sjukhus och kvarstannade för observation ett dygn. 6. (Dos 2) 2,5-årig pojke som svimmade någon minut efter vaccination. Kom tillbaka till medvetande efter högläge av benen. Sprang runt och lekte och var helt återställd efter minuter. 29

31 Feber 1. (Dos 1) Treårig pojke med hög feber grader, kräkning och huvudvärk i tre dygn efter vaccination 2. (Dos 1) Femårig pojke med feber n ågra timmar efter vaccinationen. Hade feber kring 39 grader i fyra dygn. Dagen efter vaccinationen snuva och heshet som varade ca en v ecka 3. (Dos 1) Femårig pojke med feber omkring 38 grader och öli-symtom under tre dygn med debut dagen efter vaccinationen 4. (Dos 1) Ettårig flicka som dagen efter vaccination hade feber 40 grader med lite snuva. Trött men inga andra symtom. Hög feber sammanlagft 3 dygn. 5. (Dos 1) Två-årig flicka som dagen efter vaccinationen hade feber 39 grader och vattentunn diarré. Febern varade i tre dygn. Vattentunn diarré i en vecka. Ingen annan i familjen insjuknade. 6. (Dos 1) Fyraårig flicka blev blek och fick hög feber oc h huvuidvärk ca 4 timmar efter vaccinationen. Dagen efter trött och hängig men feberfri. 7. (Dos 1) Treårig flicka med feber omkring 40 grader och kräkningar i en vecka efter vaccinationen. Hade också andningssvårigheter som kvartod i tre veckor. Hudutslag 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som fick klåda och diffusa, ljusrosa hudutslag över bål och armar två dagar efter vaccinationen. Behandlades med Aerius och hudutslagen och klådan försvann. Henoch-Schönlein purpura 1. (Dos 1) Fyraårig pojke som 2-3 dygn efter vaccinationen var något trött samtidigt som han fick utslag poå benen. Undersöktes på barnmottagning där man konstaderade Henoch-Schönleinliknande utslag på benen med blödningar och svullnader på fötterna. Kunde ej gå. Blod- och koalgulationsstatus normalt. Urinprov u.a. Efter mindre än en vecka hade alla utslag och svullnader försvunnit. Lymfkörtelsvullnad 1. (Dos 2). Treårig pojke som fick några ärtstora lymfkörtlar i vänster armhåla och en vindruvsstor svullen körtel ovan vänster nyckelben någon dag efter vaccination. Lymfkörtelsvullnaderna gick tillbaka under loppet av några dagar. 30

32 Rapporterade reaktioner efter samtidig vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och hämofilus influenzae (Pentavac ) och pneumokocker (Prevenar ): 1. Ryckningar Sex månader gammal pojke med lätt tempstegring i ett par dygn efter vaccination 2. Efter någon vecka förkylningssymtom och i samband därmed debut av kortvariga ryckningar i huvudet och höger axel. Undersökningar med bland annat EEG och EKG var normala. Ryckningarna avtog successivt och var helt borta efter två veckor. Vaccinerades sedan på nytt vid ett års ålder men då gavs Prevenar och Pentavac var för sig med ett par veckors intervall. 2. Feber och pipande andning Flicka som efter första vaccinationen fick 39 grader i feber på kvällen men feberfri nästa dag. Efter dagar kunde hon vara lite blå om läpparna med pipande andning då hon låg på rygg. Undersöktes på barnmottagningen utan att man fann något speciellt. Likande reatkion efter vaccination Nässelutslag 5 månader gammal flicka som en timme efter vaccination fick nässelutslag på armar, bröst och i ansiktet. Ingen andningspåverkan. Fick som behandling 8 tabletter Betapred. 4. Feber Ett år gammal flicka som dagen efter vaccination 3 fick grader i feber i tre dygn och därefter diarré, ögonfluss och lite förkylningssymtom 5. Hög feber Ettårig flicka med feber omkring 39 grader i fem dygn med debut på eftermiddagen efter vaccination 3. Hade en liknande reaktion efter vaccination 2. Rapporterade reaktioner efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hämofilus influenzae och hepatit B (Infanrix Hexa ) i kombination med vaccination mot pneumokocker (Prevenar ). 1. Feber Sex månader gammal pojke med feber upp till 39 grader under något dygn efter vaccination 2. Rapporterade reaktioner efter vaccinationmot difteri, stelkramp, kikhosta och polio (Infanrix Polio ). 1. Lokal svullnad Femråig pojke som dagen efter vaccination fick rodnad och svullnad kring injektionsstället på överarmen. Svullnaden spred sig som mest ända ned mot armvecket. 31

33 Rapporterad reaktion efter vaccination mot tuberkulos(bcg) 1. Långdraget sår och svullnad Pojke som vaccinerades vid sju månaders ålder. Fick en lokal svullnad och sår som vätskade i flera månader. Vid undersökning på BVC vid ett års ålder har såret just slutat att vätska men kvarstående svullnad med ca 3 cm diameter. Rapportering av biverkningar och avvikelser. Länssamrådet uppmanar till fortsatt uppmärksamhet av eventuella vaccinbiverkningar. Länssamrådet påminner också om att alla incidenter och avvikelser i samband med vaccination ska rapporteras till primärvårdens chefsläkare med kopia till barnhälsovårdsenheten. Det är viktigt med strikta rutiner och väl avsatt tid för att undvika misstag vid vaccinhantering (se för övrigt barnhälsovårdens hemsida på intranätet). Organisation Genom organisatoriska förändringar har antalet barnavårdscentraler under året reducerats från 32 till 27. Antalet sjuksköterskor som arbetar med BVC har också minskat från 59 till 53. Totala antalet sjukskötersketimmar för BVC har minskat från 1560 tim/vecka till 1473 tim/vecka. Den största neddragningen har skett i Sundsvall, där antalet timmar för BVC minskat från 631 timmar till 548 timmar per vecka trots att barnantalet i kommunen var relativt oförändrat. Sjuksköterskor Riktlinjer för organisation och bemanning av verksamheten på en barnavårdscentral återfinns i kravspecifikationen. Vi har rekommenderat att en sjuksköterska och en läkare ska ha särskilt ansvar för BVCverksamheten och bevaka nyheter och förändringar. Sjuksköterska med särskilt ansvar finns på 25 av de 27 barnavårdscentraler men läkare med särskilt ansvar endast på 17 av 27 centraler. Rekommenderad tid för BVC-arbete baseras på konsensus kring behovet i ett normalområde. Det innebär att en BVC-sjuksköterska har cirka 60 nyfödda per år och heltidstjänst. Tillräckligt med tid för BVC-arbete? 6 av 27 barnavårdcentraler hade mindre tid avsatt än den som rekommenderas i kravspecifikationen (avvikelsen är 15 %). Samtliga fanns i Sundsvalls kommun. Är tiden för BVC-arbete anpassad efter vårdbehovet? Vårdcentraler med stora vårdbehov behöver mer tid för BVC-verksamhet. Hög andel föräldrar med utländsk bakgrund, ensamstående och rökande föräldrar speglar ett ökat vårdbehov. Det gäller framför allt Nacksta, Gilleberget och Ljustadalen, som alla behöver 32

34 mer tid avsatt för BVC. Barnavårdscentralerna i Nacksta och Gilleberget har dessutom varit underbemannade på grund av vakanser. Träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal barn för att upprätthålla kompetensen? Varje BVC-sjuksköterska ska helst träffa minst 25 nyfödda per år. På flertalet barnavårdscentraler träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal nyfödda. På fyra centraler träffade varje BVC-sköterska i snitt färre än 20 nyfödda per år. Det gällde Ånge, Ramsele, Junsele och Nyland. Läkare Sammanlagt 64 läkare arbetar med BVC, dvs. något färre jämfört med föregående år. På senare år har det skett en förskjutning av arbetsuppgifterna på BVC och alltfler uppgifter har tagits över av sjuksköterskorna. Barnhälsovårdspsykologer I kravspecifikationen anges att sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog minst en gång per månad. 33

35 Referenser [1] Kvalitetssäkring av barnhälsovården - att skydda skyddsnätet. Stockholm: Socialstyrelsen; Report No: 1994:19. [2] Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården. Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare/vårdutvecklare; [3] Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC. Svenska barnläkarföreningen, Svenska distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin; [4] Salonen T. Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2007; [5] Orpana L. Pappaindex 2008: TCO (www.tco.se); Report No.: 4/09. [6] Bråbäck L, Bågenholm G, Ekholm L. Fetmautvecklingen bland svenska 4-aringar tycks ha stannat av. Men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse. Läkartidningen. 2009;106:

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Verksamhetsåret 2010 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Mödrahälsovården och Barnhälsovården i Västernorrland.. 3 Mödrahälsovårdens

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lena Norell. 2012-04- 11 Beställarenheten Distribution

Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lena Norell. 2012-04- 11 Beställarenheten Distribution www.lvn.se Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lena Norell 2012-04- 11 1(3) Beställarenheten Distribution Frågor och svar om Gardasil Vem kan få Gardasil kostnadsfritt? Gardasil erbjuds till flickor

Läs mer

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Johan Alm Vaccinationsteamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Stockholm Henrik 5 mån

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Barnpsykologer inom barnhälsovården

Barnpsykologer inom barnhälsovården Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1

Läs mer

Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa

Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa Yngst i en rapport om små barns hälsa 1 Författare Karin Jansson Arbetsgrupp Bernt Alm, Landstinget Karin Jansson, Region Bertil Marklund, Landstinget Nina Mårtensson, Landstinget Agneta Overgaard, Landstinget

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län 1 Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Resultatredovisning 2012 Föräldra- och Barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård i Jämtlands län 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KONVENTIONEN

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset 118 83 Stockholm 08 616 41 17 / 16 / 15 08 616 41 20 Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare margareta.blennow@sodersjukhuset.se

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Biverkningar vid vaccinationer

Biverkningar vid vaccinationer Biverkningar vid vaccinationer Vilka biverkningar ska rapporteras? Nya oväntade biverkningar Mindre vanliga och sällsynta biverkningar (FASS) Sådant som tycks öka i frekvens Sådant som tycks öka i allvarlighetsgrad

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Presentation Asylhälsan. Söderhamns HC 0270-771 76

Presentation Asylhälsan. Söderhamns HC 0270-771 76 Presentation Asylhälsan Söderhamns HC 0270-771 76 Statistik 2010 Besök DSK + kurator = 2 747 (inkl hälsosamtal) Hälsosamtal = 424 Uteblivna hälsosamtal = 75 Läkarbesök = 368 HÄLSO UNDERSÖKNING / CHECKLISTA

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

Sammanfattning. Familj. Föräldraförsäkring

Sammanfattning. Familj. Föräldraförsäkring UPPVÄXTMILJÖ Uppväxtmiljön är den del av livsmiljön som barn och ungdomar möter. En god uppväxtmiljö är en viktig förutsättning för barns och ungdomars hälsa och därmed på längre sikt för en hållbar utveckling.

Läs mer

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Resultatredovisning 2013 Föräldra- och Barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård i Jämtlands län 2 (82) 3 (82) Innehåll 1 Konventionen

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård

Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård 2015-02-16 Hej! Fokus för hela barnhälsovården i Sverige just nu är förberedelser för att gå över till det nya nationella barnhälsoprogrammet! När vi pratar

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer