Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd

Transkript

1 Hans Albin Larsson Mot bättre vetande En svensk skolhistoria SNS Förlag Inlaga.indd

2 sns förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: sns Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor. sns vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. Mot bättre vetande en svensk skolhistoria Hans Albin Larsson Första upplagan Första tryckningen 2011 Författaren och sns Förlag Grafisk form: Patrik Sundström Tryck: Exaktaprinting, Malmö 2011 Binderi: Kristianstads Boktryckeri ab, Kristianstad 2011 isbn Inlaga.indd

3 innehåll Förord Skolan i samhället Den svenska skolans framväxt (medeltiden till 1800) Parallellskolans tid ( ) Skolan mellan överflöd och åtstramning ( ) Kommunen och elevpengen styr ( ) Olika syn på skolan en översikt Nya förutsättningar Litet skollexikon Tidigare betygssystem Skolministrar sedan Referenser Register Bildförteckning Inlaga.indd

4 7 Förord Denna bok är en berättelse och en betraktelse. Frågan om skolans funktion, inriktning och organisation har periodvis stått i centrum för samhällsdebatten men långa perioder har andra frågor ansetts vara mer brännande. Den senaste mer intensiva debatten har pågått sedan 2005 men handlar egentligen om en längre förändringsprocess. Denna bok är ett försök att mot en lång historisk bakgrund bringa klarhet i vad som hänt med den svenska skolan. Alla kommer inte att gilla vad de läser men förhoppningsvis kommer alla som läser att reflektera kring frågan om vad som styr den historiska utvecklingen och inte minst hur den tolkas. Dispositionen är enkel. Utifrån en kortfattad bakgrundsteckning kring den svenska skolans framväxt från medeltiden och tidig modern tid samt och 1800-talen, fokuseras innehållet på de senaste hundra åren, särskilt på tiden efter 1950 och allra mest på tiden efter Avsikten är att lyfta fram samspelet mellan samhällsutveckling och skolförändring samt vilka bakomliggande strukturella orsaker som kan ha funnits till skolans utveckling. Ett kapitel ägnas åt vilka olika synsätt på skolan som har dominerat under det senaste seklet och vilken inverkan de kan ha haft på de skolpolitiska besluten. Avslutningsvis finns en genomgång av de reformer som ägt rum sedan 2006 samt av vissa skolpolitiska termer. Boken är koncentrerad till huvudfåran i skolutvecklingen. Detta betyder att vissa delområden är sparsamt eller inte alls skildrade. Dit hör till exempel folkhögskolan, förskolan, specialskolan med flera viktiga fält. Den som efterlyser kunskap om dessa skolformer får söka på annat håll. Universitet och högskolor är heller inte belysta utöver det som gäller lärarutbildning. Ett varmt tack riktas till mina vänner Kerstin Hultgren, Åsa Olovsson och Per Thullberg som alla läst boken i manuskript och lämnat värdefulla synpunkter. Lund i februari 2011 hans albin larsson Inlaga.indd

5 Parallellskolans tid 43 Växelundervisning Växelundervisning är en svensk benämning på när en skola organiseras för att rymma många elever men endast en lärare. De engelska lärarna Andrew Bell och Joseph Lancaster började var för sig försök (i Indien respektive London) med detta system för att på så sätt möjliggöra för fler fattiga barn att gå i skola. I Sverige började lancastermetoden, som var en mer strikt och drillbaserad variant, att användas från Ele verna, ibland flera hundra, var inte uppdelade i klasser eller årskurser utan bildade en gemensam enhet. Läraren själv undervisade endast de äldre och mer kunniga barnen. Dessa kallades monitörer och undervisade sedan sina yngre och mindre långt komna kamrater på basis av lärarens planering och under dennes kontroll. Ett skolrum i en lancasterskola var utformat för att möjliggöra för läraren att hålla kontroll på väldigt många elever. Han satt i en mycket upphöjd kateder på ett podium vid ena kortväggen. Framför honom stod rader av långa smala bord med fasta bänkar utan ryggstöd. Nybörjarna satt längst fram och de äldsta eleverna längst bak. De yngsta fick skriva i sandbänkar, senare på griffeltavlor och under senare år med gåspennor och bläck på papper. Läsövningar skedde stående och i halvcirkel framför den text eller tabell som övades in. En monitör pekade med en käpp på vad som skulle läsas och alla läste högt och samtidigt. Andan i en lancasterskola var stram och byggde på sträng disciplin som upprätthölls med belöningar och straff. En scen från en lancaster skola 1820 där en monitör i drillbaserad metodik tränar yngre kamrater. tid motsvarande idé hos beslutsfattarna, lärarna skulle i hög grad ersättas av datorn. Men vare sig monitorer eller monitörer visade sig kunna fylla samma funktion som duktiga lärare. De som drev frågan om folkskola var ofta liberaler, vissa av dem bön- Inlaga.indd

6 50 k apitel 3 realskola eller från sjätte klass till fyraårig realskola. Genom att folkskolan nu blev gemensam bottenskola drog staten in bidragen till sådana privata skolor, som dessförinnan varit förberedelseskolor till realskolan eller småbarnsklasser i flickskolan. Utan statsbidrag upphörde de snart. Först omkring 1920 kan den sexåriga folkskolan anses ha varit helt utbyggd men den var som framgått av varierande slag. Ambitionen att förse varje bygd med en egen skola ledde från det sena 1800-talet till cirka 1920 till en snabb tillväxt av skolor. Man kan beräkna att antalet folk- Folkskolorna axlade på sina håll ett stort ansvar inte bara för barnens kunskapsutveckling och fostran utan också för deras skötsel. Bilden, från Johannes folkskola i Malmö, invigd 1909, visar hur en badavdelning kunde se ut. Bad i skolan var en viktig åtgärd för god hygien och hälsa i en tid när de flesta saknade såväl badrum som varmvatten i hemmet. Inlaga.indd

7 183 Litet skollexikon abiturient elev som gick i det gamla gymnasiets sista ring, avgångsklass, och stod inför att avlägga studentexamen (sista gången var 1968). adjunkt ämneslärare med akademisk grundexamen och pedagogisk utbildning i läroverk, realskolor och flickskolor, därefter i grundskolans högstadium och gymnasieskolan. I samband med kommunaliseringen av skolan 1991 upphörde titeln adjunkt. apologistskola från 1600-talet en skola med matematik och vissa allmänna ämnen, enligt 1820 års skolordning en skola med kortare studietid än gymnasiet. Barn- och elevombudet (BEO) sedan 2006 en statlig juristfunktion med uppdrag att tillvarata barns och elevers rättigheter. blockämne benämning på ett skolämne som vid sin tillkomst bestod av stoff från andra ämnen. Detta förändras successivt. Bland nuvarande ämnen som har blockämnesbakgrund kan nämnas samhällskunskap och svenska. bottenskola benämning från slutet av 1800-talet på en för alla barn gemensam inledande skola, som skulle vara förberedande både för livet och för fortsatta studier. Folkskolan blev bottenskola B-skola benämning på skolform där elever från olika årskurser undervisades i en och samma undervisningsgrupp av samma lärare. Det var i regel i mindre folkskolor som detta förekom. censor övervakare av förhören under studentexamen, oftast professorer. Genom censorerna skulle standarden bli hög och likvärdig över hela landet. C-skola benämning på skolform där eleverna studerade växelvis halvtid och undervisades av samma heltidsanställde lärare. Det var i regel i mindre folkskolor i glesbygd som detta förekom. domskola medeltida skola med uppgift att främst utbilda befattningshavare i kyrkans tjänst. elementarläroverk en skolform som innefattade både apologistskola och lärdomsskola och efter 1847 en sammanslagning av dem. Genom läroverksstadgan 1878 ersattes elementarläroverket av det allmänna läroverket. elevpeng benämning på bidrag från en elevs hemkommun till den skolhuvudman som är ägare av den skola eleven går i. Bidraget består i ett grundbelopp för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader samt ett tilläggsbelopp för vissa elever. elev den som deltar i utbildning enligt skollagen med undantag för barn i förskolan. enhetsskola benämning på den skolform med enhetlig organisation och enhetliga utbildningsmål som fanns i vissa kommuner under 1950-talet. Den ersattes 1962 med grundskolan som blev vida mer enhetlig än enhetsskolan var. fattigskola benämning på skola för barn till fattiga föräldrar som grundades vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Fattigskolorna fanns mesta- Inlaga.indd