En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En grafisk översikt över skolsystemets utveckling"

Transkript

1 En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till Syftet med denna överblick är att ge en enkel översikt över vilka delar som utbildningssystemet huvudsakligen bestod av, hur de förhöll sig till varandra, och hur elever kunde förflytta sig mellan skolformerna. Figurens staplar beskriver de olika skolformer som ingick i utbildningssystemet. Därav framgår till exempel att utbildningsväsendet 1807 karaktäriserades av fattigskolor, apologistklass, trivialskola, gymnasium och katedralskola. Staplarnas höjd beskriver i vilken kronologisk ordning de olika skolformerna var placerade i relation till varandra. Om staplarna befinner sig bredvid varandra, var de en del av samma system, det vill säga det var möjligt att gå från den ena institutionen till den andra. Så var fallet till exempel med 1820-talets lärdomsskola och gymnasium. När de inte är sammankopplade, som fattigskolor och apologistskolor under samma år, var en sådan övergång i allmänhet inte förekommande. Utbildningshistoria en introduktion. Studentlitteratur och författarna 2011

2 Trivial- skola mekanik lästes i stället för latin eller grekiska, från de övriga eleverna. Apologisterna kunde inte gå vidare till gymnasium. Genomgången gymnasium eller katedralskola förberedde eleven inför universitetet, men var inte ett krav för att få inleda universitetsstudierna. Katedralskola apologistklass Fattigskolor 1807 Kännetecknande för utbildningsväsendet år 1807 var ett parallellskolesystem med fattigskolor för de breda befolkningslagen å ena sidan, och trivialskolan, apologistklassen, gymnasium, katedralskola å andra sidan. Trivialskolans första klass var gemensam, och i den andra klassen skildes lärjungarna i apologistklassen där

3 Katedralskola LärdomSskola apologistskola Fattigskolor års skolordning blev ingen succé. Knappt hade den genomförts förrän krav restes på förändringar års skolordning separerade apologisternas undervisning, och särskilda apologistskolor skapades vid sidan av de trivialskolor som nu kallades för lärdomsskolor. Eleverna vid apologistskolan kunde fortfarande inte gå vidare till gymnasium.

4 Katedralskola Lärdomsskola Apologistskola Fattigskolor 1830-talet Under 1830-talet inrättades den Wallinska n i Stockholm (1831) och den Kjellbergska n i Göteborg (1835). Flickskolornas expansion dröjde dock till mitten av 1800-talet. Bland gossläroverken bedrevs viss försöksverksamhet samt alternativa undervisningsformer vid Nya Elementarskolan (1828) och Hillska skolan (1830). Under 1830-talet etablerades också de första småbarnsskolorna, vilka huvudsakligen avsåg att undervisa barn mellan två och sex år. Under 1800-talets gång inrättades ett trettiotal småbarnsskolor i Sverige.

5 Katedralskola Lärdomsskola Apologistskola fick Sverige sin första folkskolestadga, vilket gav utvecklingen av fattigskolor en statlig sanktion. Enligt folkskolestadgan skulle varje socken upprätta en skolstyrelse och inrätta minst en, helst fast, skola för barn i åldern 9 14 år. Folkskolornas lärare skulle vara seminarieutbildade, och dess undervisning skulle omfatta läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, biblisk historia, geografi, gymnastik och sång.

6 Lärdomsskola Apologistskola 1849 Under 1850-talet fortsatte förändringarnas vindar att blåsa över läroverken. Som en följd av skolstadgorna 1856 och 1859 fick det nya sammanslagna läroverket en tydligare form. I stället för en gemensam förberedande klass skulle alla läsa två gemensamma klasser, vilka var befriade från klassiska språk års stadga etablerade två tydliga utbildningsspår, en för dem som läste klassiska språk, och en för dem som inte läste klassiska språk. Som en följd av 1856 års stadga fick utbildningen en ny beteckning; elementarläroverk talet såg också inrättandet av de första barnkrubborna i Sverige, för barn under skolåldern inrättades den första barnkrubban, på Kungsholmen. Under andra hälften av 1800-talet inrättades minst 26 barnkrubbor i Sverige, vilka kännetecknades av en betoning på omvårdnad, renlighet och hälsa.

7 Barnkrubbor elementärläroverk Under 1850-talet fortsatte förändringarnas vindar att blåsa över läroverken. Som en följd av skolstadgorna 1856 och 1859 fick det nya sammanslagna läroverket en tydligare form. I stället för en gemensam förberedande klass skulle alla läsa två gemensamma klasser, vilka var befriade från klassiska språk års stadga etablerade två tydliga utbildningsspår, en för dem som läste klassiska språk, och en för dem som inte läste klassiska språk. Som en följd av 1856 års stadga fick utbildningen en ny beteckning; elementarläroverk talet såg också inrättandet av de första barnkrubborna i Sverige, för barn under skolåldern inrättades den första barnkrubban, på Kungsholmen. Under andra hälften av 1800-talet inrättades minst 26 barnkrubbor i Sverige, vilka känne tecknades av en betoning på omvårdnad, renlighet och hälsa.

8 Barnkrubbor elementärläroverk år skollag etablerade läroverksutbildningen utan klassiska språk som en fullgod studiegång. Övergången från läroverken till universiteten hade förändrats redan Den som ville läsa vidare vid universitetet behövde inte längre avlägga ett särskilt inträdesprov. Provet skedde i stället i direkt anslutning till läroverksstudierna som ett slags studentexamen. Den viktigaste förändringen sedan 1850-talet var dock att kvinnorna fick tillträde till universiteten. År 1870 tilläts kvinnor att studera vid medicinska fakulteten, och 1873 fick kvinnor tillträde till de juridiska och filosofiska fakulteterna. En övergång från flickskolor till universitet blev därmed möjlig.

9 Barnkrubbor elementärläroverk 1894 År 1894 var en milstople i relationen mellan folkskola och läroverk. Detta år skedde nämligen förändringar av läroverksutbildningens organisation som gjorde det möjligt att från folkskolans tredje år övergå till de allmänna läroverkens första klass. Det fastslogs då att förkunskapskraven till läroverket skulle motsvara de kunskaper som förväntades av folkskolans elever efter tredje klass. Detta innebar likväl inte att folkskolan blev en fullvärdig undervisningsgång inom det utbildningssystem som läroverken utgjorde, eftersom det närmast var ett undantag att läroverkens elever kom ifrån folkskolan. Snarare bekräftades i stället folkskolans underordnade ställning genom att man tydligt markerade att folkskolan bara kunde fungera som en förberedande skolgång som inte ledde fram till någon examen.

10 Realskola Barnkrubbor Barnträdgård talets första år innebar i huvudsak två olika förändringar. Dels skedde förändringar inom förskolesektorn. Till de tidigare småbarnsskolorna och barnkrubborna lades nu barnträdgårdar, med pedagogisk inspiration från den tyske pedagogen Friedrich Fröbel, dels skedde fortsatta förändringar inom läroverken. Trots 1800-talets reformer, och skapandet av alternativ till den klassiska bildningsgången, fortsatte kritiken mot att läroverkens undervisning var alltför inriktad mot utbildning av högre tjänstemän och vidare studier vid universitet. Man menade att det fanns yrkesgrupper som behövde en teoretisk utbildning som överskred folkskolans, men som inte krävde studentexamen. Den lösning som politikerna kunde enas kring var att läroverket delades upp i två delar: en sexårig realskola och ett fyraårigt gymnasium. Det nya systemet innebar att en elev efter sex år och godkända examensprövningar kunde ta ut en realexamen. I synnerhet det sista året skulle ha en tydlig praktisk inriktning. Därefter kunde eleven gå ut i arbetslivet eller läsa vidare vid någon yrkesskola. Det andra alternativet var att lämna realskolan redan i femte klass för att fortsätta studierna vid gymnasiet.

11 Realskola Realskola Flickskola Barnkrubbor Barnträdgård 1927 Syftet med 1927 års reform var bland annat att skapa en tydligare koppling mellan folkskola och läroverk genom att alla elever skulle gå åtminstone fyra år i folkskolan innan de påbörjade realskolan. Själva förändringen genomfördes genom att de statliga anslagen för andra skolformer än folkskolan upp till och med fjärde klass drogs in. I den politiska debatten kring reformen framhölls särskilt viljan att öka möjligheten att gå vidare från folkskolan till realskolan och sedan gymnasium. I praktiken gav systemet två olika utbildningsspår genom att övergången till realskolan kunde ske vid två olika tidpunkter. Om vi utgår från dagens årskurser så påbörjades femårig realskola i åk 5 och den fyraåriga varianten i åk 7. En annan viktig förändring var även att flickor fick tillträde till läroverken och dess gymnasium. Trots detta levde dock flickskolorna kvar på många ställen som ett alternativ till realskola och gymnasium.

12 Grundskola Daghem Förskola En av de största förändringar vårt utbildningssystem sett markerades med grundskolans införande Reformen avskaffade parallell skolesystemet och vi fick nu ett skolsystem som sträckte sig från grundskolans första klass till gymnasiets sista. Förenklat kan man säga att folkskolan fick utgöra basen i grundskolan, medan läroverket klövs i två delar: realskolan hamnade i grundskolans högstadium och läroverkens gymnasium kom att utgöra en viktig del av det nya gymnasiet. Det nya gymnasiet omvandlades sedan i början 1970-talet till gymnasieskolan genom en sammanslagning med olika fack- och yrkesskolor. Gymnasieskolan bestod av fyra treåriga linjer som gav behörighet till universitetsstudier. Till den tekniska linjen hörde ett frivilligt fjärde år. Under 1960-talet var också förskolesektorn förändrad. De första, tämligen små, statsbidragen hade börjat att delas ut 1944, och de äldre begreppen (småbarnsskola, barnkrubba och barnträdgård), framstod nu som ålderdomliga. Distinktionen mellan daghem (institutioner med heldagsvård) och förskolor (institutioner med halvdagsvård) hade i stället vunnit mark.

13 Gymnasieskola Grundskola Förskoleklass Förskola 1994 Under de decennier som förflutit sedan 1960-talet genomgick förskolesektorn en enorm utveckling, framförallt kvanitativt. Från att ha varit en tämligen marginellt fenomen, utvecklades förskolan till att bli en grundläggande samhällsinstitution. Med denna utveckling följde en förändrad terminologi års barnstugeutredning etablerade förskola som ett allmänbegrepp för alla former av förskoleverksamheter, och förskolan fick en förändrad status i lagstiftningen års socialtjänstlag markerade detta tydligt genom att kräva att kommunerna skulle erbjuda förskoleplats utan oskäligt dröjsmål. Även gymnasieskolan byggdes under denna tid ut rejält och redan på 1980-talet gick det stora flertalet elever vidare till gymnasiestudier utgjorde i detta sammanhang en milstolpe i gymnasieskolans historia. Alla gymnasieskolans nationella program blev nu treåriga, och gav därmed grundläggande behörighet till universitetsstudier.

Högre utbildning ett fåtal förunnat

Högre utbildning ett fåtal förunnat Högre utbildning ett fåtal förunnat Lärdomsskolan från medeltid till 1800-talets mitt Samtidigt med införandet av den obligatoriska folkskolan pågick också strider om hur undervisningen i skolan närmast

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14

Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 Hans Albin Larsson Mot bättre vetande En svensk skolhistoria SNS Förlag Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 sns förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor

Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor Ar 1918 tillsattes en skolkommission med uppdrag att föreslå reformering av skolväsendet. Enligt direktiven skulle den utforma förslag för att göra den sexåriga

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning

Läs mer

Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar

Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar KAPITEL 1 Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar Den allra första skolordningen är daterad 1571 och var en del av kyrkoordningen. Skolutbildningen dominerades helt av kyrkan

Läs mer

Gymnasiet och fackskolan

Gymnasiet och fackskolan Gymnasiet och fackskolan Det allmänna gymnasiet var intill 1954 indelat i latin- och reallinje. Gymnasieutbildning meddelades också vid handelsgymnasier och tekniska gymnasier (fackgymnasier). Antalet

Läs mer

Svenska bildningsämnet som försvann Svenskämnets utveckling under historien med tonvikt på 1990-talet och perspektiv mot 2000-talet

Svenska bildningsämnet som försvann Svenskämnets utveckling under historien med tonvikt på 1990-talet och perspektiv mot 2000-talet Maria Sundin Språkhistoria: Rune Palm Stockholms universitet Ht-99 Svenska bildningsämnet som försvann Svenskämnets utveckling under historien med tonvikt på 1990-talet och perspektiv mot 2000-talet Den

Läs mer

Barn och ungdomar och samhällets modernisering

Barn och ungdomar och samhällets modernisering Barn och ungdomar och samhällets modernisering Föreläsning inom delkursen Barn och ungdomstidens framväxt och institutionalisering av Esbjörn Larsson FD i historia och universitetslektor i utbildningshistoria

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22)

Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22) 1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22) Riksförbundet

Läs mer

Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt

Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@lhs.se www1.lhs.se/~jongus Oktober 2007 Föreläsningens syfte Med hjälp av begrepp som

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel skolstart i grundskolan. Dir. 2009:98. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009

Kommittédirektiv. Flexibel skolstart i grundskolan. Dir. 2009:98. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009 Kommittédirektiv Flexibel skolstart i grundskolan Dir. 2009:98 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå hur införandet av en försöksverksamhet

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Skolväsendet i Karlshamn 1668 1993

Skolväsendet i Karlshamn 1668 1993 Skolväsendet i Karlshamn 1668 1993 1668 Redan genom kunglig resolution erhöll staden rättighet att själv välja sig en skolmästare. När och under vilka former den första läraren för Karlshamns skola tillsattes

Läs mer

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Invandringen - en utmaning för skolväsendet Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?

Läs mer

Den formella vuxenutbildningen

Den formella vuxenutbildningen Den formella vuxenutbildningen Författare: Sven Salin Den formella vuxenutbildningen består huvudsakligen av kommunal vuxenutbildning (komvux). Den infördes 1968 som en kopia av ungdomsskolan för att ge

Läs mer

Läroverken och gymnasieskolan

Läroverken och gymnasieskolan Läroverken och gymnasieskolan IDAG RYMS BÅDE YRKESUTBILDNINGAR och s.k. teoretiska utbildningar inom den treåriga gymnasieskolan och har man bara tillräckligt bra betyg finns det många valmöjligheter för

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 24 september 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie Mån 24/9: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 1/10:

Läs mer

Klosterkyrkans grund. Bild från utgrävningar 1952

Klosterkyrkans grund. Bild från utgrävningar 1952 1 Denna sammanfattning av vår skolas historia har initierats och sammanställts av Kjell Magnusson, elev i avgångsklass RIIIb år 1943. Sammanfattningen baseras på i första hand minnesskriften "Högre Allmänna

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem. Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017

Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem. Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017 Utmaningar och villkor: Förskoleklass & fritidshem Lena Hallengren 8 FEBRUARI 2017 Krav på fortsatt utveckling Utvecklingen för förskola, förskoleklass och fritidshem har, sett över längre tid, varit enastående.

Läs mer

Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande. Ombudsmötet ansluter sig i princip'. t i l l skolkommi.ssionens

Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande. Ombudsmötet ansluter sig i princip'. t i l l skolkommi.ssionens eriges Folkskollätannneförbund Fredsgatan 10 Stockholm 51 oktober 1948 Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande 1, Den nioåriga skolplikten 0 ch skolans nål sättning Ombudsmötet ansluter sig i princip'.

Läs mer

Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet.

Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet. Linköpings universitet Lärarprogrammet Anna Andersson Den nya grundskolan En studie om hur den svenska grundskolan kom att förändras kom att förändras i och med skolreformerna i början på 1990-talet. Examensarbete

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 OBS Arbetsmaterial OBS Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den förändrings- och förbättringsbenägna

Läs mer

Latinämnets ställning i den svenska gymnasieskolan

Latinämnets ställning i den svenska gymnasieskolan Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Latinämnets ställning i den svenska gymnasieskolan En studie av förändringar med fokus på 1900-talet The situation

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Ett Stockholm som investerar för framtiden

Ett Stockholm som investerar för framtiden Ett Stockholm som investerar för framtiden Det här är en del av Socialdemokraterna i Stockholms läns regionala program. Det är det dokument där vi samlat uttrycker våra visioner och ambitioner inom en

Läs mer

NORRA LATIN NORRA LATTE

NORRA LATIN NORRA LATTE NORRA LATIN NORRA LATTE Märket som bars i skolmössan Historik Den stora folkökningen och det tekniska framåtskridandet under senare delen av 1800-talet ökade dramatiskt behovet av utbildningsmöjligheter.

Läs mer

Läroplansteori och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt

Läroplansteori och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Läroplansteori och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@ped.su.se www.jongus.se 29 januari 2008 / Några politiskt gångbara förslag idag

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26

Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26 Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26 Reviderad 2012-04-18: Punkt 7.3 Reviderad 2012-05-23: Punkt 10.4 Reviderad 2012-06-20: Punkt 5.7, punkt 14.1, ägg med två

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S)

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S) 1 (4) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-29 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S) Dnr: UN 16/015 Sammanfattning av ärendet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education ! Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education Credits!! 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner

Läs mer

13 april 2012

13 april 2012 Upphörande av SKOBO som organisationsmodell 13 april 2012 Bakgrund Under 1990 och början av 1991 gjordes att antal utredningar kring möjligheten att samordna verksamheterna barnomsorg för sexåringar och

Läs mer

Lärarlönelyftet. Rev Politiskt beslut om statsbidrag för höjda lärarlöner Utfärdad 11 februari 2016, SFS 2016:100

Lärarlönelyftet. Rev Politiskt beslut om statsbidrag för höjda lärarlöner Utfärdad 11 februari 2016, SFS 2016:100 Lärarlönelyftet Rev 201605120 Politiskt beslut om statsbidrag för höjda lärarlöner Utfärdad 11 februari 2016, SFS 2016:100 1 Lärarlönelyftet i korthet En regeringssatsning på kvalitet och attraktivitet

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Från gymnasium till gymnasieskola

Från gymnasium till gymnasieskola KAPITEL 10 Från gymnasium till gymnasieskola Under 1950-talet dominerades, som framgått ovan, skoldebatten av enhetsskolan och differentieringsfrågan. 1946 års skolkommission hade emellertid också föreslagit

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nationella prov åk 3, 6 och 9 Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET Nämndens mål: All verksamhet i förskola och skola skall bedrivas så att barn, elever

Läs mer

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll

Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast. - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Den nya skollagen Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Ingen förskjutning i adressatfrågan - dock vissa nya beslutstyper direkt på

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi

Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi Tommy Waidelich, ekonomiskpolitisk talesperson Mikael Damberg, utbildningspolitisk talesperson 2011-10-03 Högre ambitioner för Sverige Mål

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Examensarbete. Historia III för lärarstuderande Landsbygdens lärjungar. En studie av den sociala rekryteringen vid realskolan i Rättvik 1930-1959

Examensarbete. Historia III för lärarstuderande Landsbygdens lärjungar. En studie av den sociala rekryteringen vid realskolan i Rättvik 1930-1959 Examensarbete Historia III för lärarstuderande Landsbygdens lärjungar En studie av den sociala rekryteringen vid realskolan i Rättvik 1930-1959 Författare: Annica Furugård Handledare: Lars Petterson Examinator:

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-141-4 Grafisk

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2009 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken...36 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000 2007. Fördelade efter ålder och kön...38

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är: 2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor.

Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid 1931-1969, handlingarna omfattar tiden 1908-1969. Högre allmänna läroverket för

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Säkert och sakta. en kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning MARIA STANFORS

Säkert och sakta. en kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning MARIA STANFORS Säkert och sakta en kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning MARIA STANFORS NOTHÄFTE 18 JUNI 2000 NOT-häften nr 17 NOT-prosjektet sett utenfra En vurdering av NOT-prosjektets

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein B Skolinspektionen Dnr 44-2016:11369 Stiftelsen Umeå Waldorfskola R Karlsson M.fl. Org.nr. 894001-2076 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Umeå Waldorfskola, grundskola i Umeå kommun Skolinspektionen

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:1447 Utkom från trycket den 22 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Genom riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun 2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun Flens Kommun 2015-01-01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen 2014-17... 2 Strategidokumentet...

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Framtidens förskola och skola i område väster

Framtidens förskola och skola i område väster Framtidens förskola och skola i område väster Framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och leva i med målet att ha 80 000 invånare 2030. Ett konkret sätt att nå den visionen är att vidareutveckla utbildning

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C 2.1 VIDAREDELEGATION FÖR FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID SKOLA/FÖRSKOLA Övergripande ärenden 1 1:1 Beslut i fall som är så brådskande att nämndens beslut

Läs mer

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är

Läs mer

För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända

För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär-

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer