Epidemiologiska Totalanalyser Region Jönköpings län
|
|
- Monica Mattsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Epidemiologiska Totalanalyser Region Jönköpings län Dennis Nordvall, Dataanalytiker Syfte Illustrera vad som menas med Epidemiologiska totalanalyser av Region Jönköpings datakällor Inspirera kring analyser och värderingar av olika påståenden 1
2 Befolkningen Ökar med 3600 personer per år, dvs ca 1%/år Befolkningen per åldersgrupp Förändring per år: 2,0% för 0-17år 1,6% för 65år och äldre -0,4% för 35-49år 2
3 Befolkningen ålder och kön Kontakt med vården Hälsosamtal 40,50,60,70 år I snitt 82% av befolkningen har kontakt med vården varje år: 88% av kvinnorna och 76% av männen 3
4 Påståenden Påståenden 4
5 Död Död per månad 5
6 Påståenden Påståenden 6
7 Ekvation Befolkningsförändring = Födslar Inflyttade Utflyttade 3400 = 3600 Döda SCB: (2018) Födslar = 4200 Inflyttade = Utflyttade = Döda = 3400 Kön och ålder 7
8 Hur kan vi gå från BRA till BÄTTRE? Diverkällor Agerande Totalanalys Hur kan vi gå från BRA till BÄTTRE? Diverkällor Agerande Totalanalys Tidig identifiering Justerad jämförelse Effekt av insats 8
9 Död är förknippat med Kön och ålder Akuten (Besöksorsak) Dyspné Andningsbesvär Diagnos (Primärvård) Anemi Diabetes Demens Alzheimers Hjärtsvikt Stroke Förstoppning Antal olika diagnoser (ICD-avsnitt) Recept lägre dödlighet (ATC) C09CA Angiotensin II-antagonister C10AA HMG-CoA reduktashämmare R01AD Kortikosteroider Diagnos (Specialiserad vård) Magsäckscancer Levercancer Pankreascancer Lungcancer Hjärntumör Metastaser Myelom Psykisk störning alkohol Pneumoni KOL Njursvikt Recept (ATC) A03AB Syntetiska antikolinergika A03FA Motilitetsstimulerande medel B01AB Heparingruppen C03CA Sulfonamider N05BA Bensodiazepinderivat N07BC Medel vid opioidberoende Död är förknippat med Kön och ålder Akuten (Besöksorsak) Dyspné Andningsbesvär Diagnos (Primärvård) Anemi Diabetes Demens Alzheimers Hjärtsvikt Stroke Förstoppning Antal olika diagnoser (ICD-avsnitt) Recept lägre dödlighet (ATC) C09CA Angiotensin II-antagonister C10AA HMG-CoA reduktashämmare R01AD Kortikosteroider Diagnos (Specialiserad vård) Magsäckscancer Levercancer Pankreascancer Lungcancer Hjärntumör Metastaser Myelom Psykisk störning alkohol Pneumoni KOL Njursvikt Recept (ATC) A03AB Syntetiska antikolinergika A03FA Motilitetsstimulerande medel B01AB Heparingruppen C03CA Sulfonamider N05BA Bensodiazepinderivat N07BC Medel vid opioidberoende 9
10 ROC AUC=94,1% AUC=93,9% Kön och ålder 10
11 Död är förknippat med Kön och ålder Akuten (Besöksorsak) Dyspné Andningsbesvär Diagnos (Primärvård) Anemi Diabetes Demens Alzheimers Hjärtsvikt Stroke Förstoppning Antal olika diagnoser (ICD-avsnitt) Recept lägre dödlighet (ATC) C09CA Angiotensin II-antagonister C10AA HMG-CoA reduktashämmare R01AD Kortikosteroider Diagnos (Specialiserad vård) Magsäckscancer Levercancer Pankreascancer Lungcancer Hjärntumör Metastaser Myelom Psykisk störning alkohol Pneumoni KOL Njursvikt Recept (ATC) A03AB Syntetiska antikolinergika A03FA Motilitetsstimulerande medel B01AB Heparingruppen C03CA Sulfonamider N05BA Bensodiazepinderivat N07BC Medel vid opioidberoende Påstående 11
12 Association Kopplas till Har samband med Korrelerar med Hör ihop med Är relaterad till Förknippas med Association Alla kan inte räkna på det, men alla kan förstå det /Dennis Nordvall, Dataanalytiker Association till Kausalitet Om A är associerad med B, så kommer frågan om: A orsakar B, eller B orsakar A eller ingetdera A B Om A orsakar B, så måste A föregå B i tiden Studera första gången B förekommer Vilka variabler A föregår B och är associerade med B? 12
13 Association till Kausation Om A föregår B och är associerad med B, så för att Kunna vara orsak till B så måste A:s association med B Kvarstå efter justering för övriga variabler, vilka är Potentiella confounders/störfaktorer A B Om A orsakar B, så måste A föregå B i tiden Studera första gången B förekommer Vilka variabler A föregår B och är associerade med B? Diabetes över tid Ökar snabbare än befolkningen Ökar också snabbare än
14 Diabetes över tid Första diagnos i specialiserad vård Kön och ålder Män har högre risk Vanligast kring 70år 14
15 Diabetes typ II är förknippat med Kön och ålder Diagnos (PV) E66: Fetma I10: Essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak) Q05: Spina bifida (kluven ryggrad) R73: Förhöjd glukoshalt i blodet Diagnos (SV) E10: Diabetes mellitus typ 1 Q37: Kluven gom med kluven läpp Recept (ATC) A10BA: Biguanidderivat Diabetes typ II är förknippat med 15
16 Kön och ålder Påstående Ingen association mellan att ha reumatism året före och ny diabetes året efter 16
17 Reumatism över tid Reumatism över tid Förflyttning från Specialiserad vård till Primärvård 17
18 Första Reumatism Första diagnos i specialiserad vård Kön och ålder Kvinnor har generellt något högre risk Vanligast mellan 40-80år 18
19 Reumatism är förknippat med Kön och ålder Diagnos (PV) M02: Reaktiva artriter M25: Andra ledsjukdomar som ej klassificeras annorstädes [Ledvärk] M35: Andra inflammatoriska systemsjukdomar Diagnos (SV) B27: Körtelfeber Recept (ATC) L04AB: Tumörnekrosfaktor alfa (TNF-) hämmare Påstående Svag association mellan att ha diabetes året före och ny reumatism året efter 19
20 Påstående Påstående 20
21 Fall över tid Ökat i takt med befolkningen Fall över tid Första fall 21
22 Kön och ålder Kvinnor har högre risk efter 35år, men lägre före 35år Ökande risk med ålder Fall är förknippat med 22
23 Kön och ålder Påstående 23
24 Påstående Medicinerna i sig har liten påverkan på fallrisken Slutsatser Vinter dödar mer än sommar Kan vi värdera kausala samband genom att titta på första diagnoser och associationer till tidigare variabler? Fetma är riskfaktor för diabetes Diabetes orsakar inte, och orsakas inte heller av, reumatism eller migrän Många läkemedel i sig självt har liten effekt på fall 24
25 Frågor Tack för uppmärksamheten!! Frågor? Dennis Nordvall, Dataanalytiker 25
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merTobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merPrediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%.
Klinisk medicin Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK 17v 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 februari 2018 Tid: 4 timmar Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs merChecklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merÄndringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22
1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merKvalitetsindikatorer 2018 VG Primärvård
Kvalitetsindikatorer 2018 VG Primärvård Ordning KategoriText Perspektiv Undergrupp Indikator text Beskrivning Förklaring Datakälla Uppdateringsintervall Periodinnehåll 1 Kvalitet Kroniska sjukdomar Astma
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merVilka nationella register kan Malmö ha nytta av?
Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av Måns Rosén SBU Tidigare chef EpC, SoS Utredare för översynen av kvalitetsregister Hälsodataregister en unik konkurrensfördel i folkhälsoforskning Unika personnummer
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merChecklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Metolazon Abcur 5 mg tabletter. metolazon
Bipacksedel: Information till användaren Metolazon Abcur 5 mg tabletter metolazon Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merUtmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt
Läs merNationellt Primärvårdsregister
Nationellt Primärvårdsregister Malin André Allmänläkare, docent FFoU-enheten Uppsala primärvård Ordförande styrgruppen Nationellt Primärvårdsregister Läkarsällskapet 24 april 2013 Nationellt primärvårdsregister
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,
Läs merBilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård
Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning
Läs merPrimärvårdskvalitet - Region Uppsala
Primärvårdskvalitet - Region Uppsala PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det ger stöd för vårdcentralerna att följa upp och förbättra sitt arbete. Bakgrund Primärvårdskvalitet
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merJournalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub
Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet
Läs merKodningsvägledning KVÅ-koder SVF Standardiserat vårdförlopp cancer, lathund
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Kersti Strandell 2016-05-23 Verksamhet Avdelning Vårdsystem,Region Örebro län Slutgranskare Ann-Kersti Strandell Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum
Läs merOBS! Tentan innehåller frågor från två provmoment. Svara bara på de frågor vars provmoment ni inte har godkänt på.
Medicinska fakulteten Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Anna Ekwall Tentamen, SJSE15 Omtentamen I Datum: 2014-04-05 Tid: kl. 09.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: Häftet med
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merKROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE
KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder
Läs merBeräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1
Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF 2019-03-20 Version 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-02-12 Version 1.0 2018-10-2 Version 2.0 2019-03-20 Version 2.1.
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merKvalitetsindikatorer 2016 VG Pirmärvård
Kvalitetsindikatorer 2016 VG Pirmärvård Ordning Kategoritext Perspektiv Undergrupp Indikator text Beskrivning Förklaring Datakälla Uppdateringsintervall Periodinnehåll Målrelaterad ersättning KoK ID 1
Läs merNy lydelse för produktinformation Utdrag ur PRAC:s rekommendationer om signaler
25 January 2018 EMA/PRAC/35592/2018 Pharmacovigilance Risk Assessment Committee (PRAC) Ny lydelse för produktinformation Utdrag ur PRAC:s rekommendationer om signaler Antagna vid PRAC:s möte den 8 11 januari
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merKan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?
2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merIndikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer
Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer 150324 Indikatorer - metod Evidensbaserade utvalda från existerande riktlinjer, guidelines t.ex. SoS nationella riktlinjer (indikatorer,
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merGothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Läs merFormulär: KOL-öppenvård
Formulär: KOL-öppenvård Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Fått strukturerad patientutbildning? Genomgått KOL-skola? Fått behandlingsplan?
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs merTänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx
Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017-xx-xx 2018-03-22 Överenskommelse för väntetidssatsningen 2017 Landsting/regioner ska införa samtliga
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merJämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade
Läs merHÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merFormulär: KOL-öppenvård
Formulär: KOL-öppenvård Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för patienter med KOL. Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Excacerbationer
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merRegisterstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merUppföljnings- och kvalitetsindikatorer 2017 VG Primärvård
Uppföljnings- och kvalitetsindikatorer 2017 VG Primärvård KategoriText Perspektiv Undergrupp Indikator text Beskrivning_ Förklaring Datakälla Uppdateringsintervall Periodinnehåll Kvalitet Kroniska sjukdomar
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merBehov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg
Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merInspiolto Respimat 2,5 microg/2,5 microg inhalationsvätska Yanimo Respimat 2,5 microg/2,5 microg inhalationsvätska
Sida 1 av 5 Inspiolto Respimat 2,5 microg/2,5 microg inhalationsvätska Yanimo Respimat 2,5 microg/2,5 microg inhalationsvätska OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merLäkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna
Läs merSelektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion
Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson
Läs merBeskrivning av tillämpade mått
Giltig från 2018-01-01 av tillämpade mått i uppdragsspecifikationen Vårdval primärvård 2018 (varav de mått som ingår i ersättningen för kvalitetsmål utgör en del). Sammanställd av Roland Olofsson-Dolk
Läs merIpren finns i flera styrkor, 200 mg och 400 mg (receptfria) samt 600 mg (receptbelagt).
Ipren finns i flera styrkor, 200 mg och 400 mg (receptfria) samt 600 mg (receptbelagt). Vad innehåller läkemedlet? Verksamt ämne: Ibuprofen 200 mg eller 400 mg Övriga innehållsämnen: Vattenfri kolloidal
Läs merBefolkning Rapport per
Befolkning Rapport per 2014-06-05 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-06-05 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merBilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merReumasjukdomar och graviditet
Reumasjukdomar och graviditet Familjeplaneringsfrågor är för många reumasjuka kvinnor viktiga, känsliga och ofta också problematiska. Det finns alltid anledning att med sin läkare diskutera användningen
Läs mer