Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer
|
|
- Sofia Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer
2 Indikatorer - metod Evidensbaserade utvalda från existerande riktlinjer, guidelines t.ex. SoS nationella riktlinjer (indikatorer, tillståndsåtgärdslista) SoS Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Försäkringsmedicinskt beslutsstöd MIRA-projektet Andra kvalitetsregister Egna Litteratursökningar, diskussion med kollegor Vetenskaplig granskning
3 Indikatorer och bakgrundsdata Övergripande indikatorer med speciellt intresse inom primärvården Diagnosspecifika indikatorer Patientrapporterade indikatorer Samsjuklighet Kontinuitet Läkemedel Levnadsvanor Influensavaccinering Hjärtkärlsjukdom +diabetes Muskuloskelettala sjukdomar Psykisk ohälsa Infektioner, bensår, astma/kol PREM PROM 3-10 indikatorer/ område ger en bild av kvalitén som utgångspunkt för förbättringsarbete
4 Områden för indikatorer Samsjuklighet Levnadsvanor Kontinuitet Läkemedel Infektioner Astma/KOL HT IHD, hjärtsvikt, Förmaksflimmer, TIA/Stroke Diabetes Demens Rörelseorganen (artros, långdragen ryggvärk) Depression, ångest Långdragna bensår
5 Framarbetade NPR indikatorer (178) Ryggvärk; 2 Rörelseorganen; 6 Hud- och mjukdelsinfektioner; 7 Kontinuitet; 5 Myalgi; 2 Sjukskrivning; 4 Bensår; 5 Läkemedel; 7 Diabetes; 12 Hypertoni; 7 Ischemisk hjärtsjukdom; 8 Hjärtsvikt; 4 Stroke; 7 Akut bronkit; 4 UVI; 8 KOL; 9 Astma; 6 Artros; 11 Pneumoni; 6 Tonsillit; 5 Demens; 12 Rinosinuit; 5 ÖLI; 2 Akut mediaotit; 3 ; 0 Samsjuklighet; 5 Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D); 7 Influensavaccinering; 2 Sömnstörning; 6 Osteoporos; 3 Depression och/eller ångest ; 8
6 Primärvårdsspecifika indikatorer, exempel: Samsjuklighet Andel patienter med depression, alkoholmissbruk, schizofreni, RA, psoriasis, KOL där riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom dokumenterats Andel patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom och/eller extrem fetma, som fått influensavaccinering Andel patienter med depression och samtidigt 1, 2, 3 el flera kroniska sjukdomar * * ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, hjärtsvikt, stroke/tia, förmaksflimmer, diabetes, KOL, demens
7 Diagnosrelaterade indikatorer: ex Depression (finns inte i annat register) NPR indikator Källa Ev ursprunglig 1. Andel patienter med depression och/eller ångest med läkarkontinuitet SoS Indikator 2.6 indikator Kontinuitet i läkarkontakten Indikatorns status Klar 4b.Andel patienter med depression som fått uppföljning vid läkemedelsbehandling 5. Andel patienter med ångest som är sjukskrivna 6. Andel patienter med depression och annan sjukdom 7. Beroendeframkallande läkemedel vid ångest SoS indikator 2.7 SoS indikatorer 2.9 och 2.10 SoS indikatorer 2.11 Egen Försäkringsmedicins kt beslutsstöd Se samsjuklighetsindikatorn Se läkemedelsindikatorn Strukturerad självmordsrisk-bedömning Psykologisk behandling med KBT Uppföljning minst 2 ggr första månaden efter insatt läkemedel Utvecklingsindikator 2. Andel patienter med ny diagnos depression och/eller ångest där självmordsriskbedömning finns dokumenterad 3. Andel patienter med depression och/eller ångest som fått KBTbehandling 4a. Andel patienter depression som fått uppföljning vid nydiagnostik Utvecklingsindikator Klar Klar Klar Klar Klar
8 Diagnosrelaterade indikatorer: ex Demens (finns i andra register) NPR indikator Källa Ev ursprunglig indikator Indikatorns 1. Andel patienter med diagnos Alzheimer demens eller ospecificerad demens som förskrivits demensläkemedel 2. Andel patienter med demenssjukdom förskrivna antipsykosläkemedel 3. Årlig läkemedelsgenomgång för patienter med demenssjukdom 4. Andel av patienter med demenssjukdom där det finns uppgift om vikt eller BMI 5. Andel av listad befolkning >65 år med demensdiagnos 6. Andel patienter med demensdiagnos som genomgått utredning med MMT och/eller klocktest SoS Indikator 1 Swedem Indikator 3 SoS Indikator 2 Swedem Indikator 6 SoS indikator 3 SoS indikator 6 SoS Indikator 7 Swedem: Kvalitetsindikator 1 SoS Indikator 8 Swedem: Kvalitetsindikator 2 Behandling med demensläkemedel Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende Fastställda riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom Andel patienter med diagnos demens som genomgått basal demensutredning status Klar Klar Klar Klar Klar
9 Pilotstudie NPR Syfte: Att i liten omfattning utvärdera genomförbarhet (feasibility) av framarbetad konceptuell nationell modell. 6 Vårdcentraler (2 Västra Götaland, 2 Stockholm, 2 Skåne, båda privat och offentligt) Data från 2012 (jan-dec) 4 olika journalsystem 4 diagnoser (tonsillit, diabetes, artros, depression)
10 Deltagande VC Överblick över de sex deltagare vårcentraler Nr. Region drivs ort storlek uttaget (pat) VC 1 1 privat landsbygd liten 956 JC 1 VC 2 1 offentlig storstad stor 5929 JC 2 VC 3 2 privat storstad liten 1136 JC 1 VC 4 2 offentlig storstad mellan 2426 JC 3 VC 5 3 offentlig stad mellan 1311* JC 4 VC 6 3 privat stad mellan 1446* JC 4 *uttag för enbart 6 månader Journalsystem
11
12 Tonsillit Strep A användning 100% 90% % 70% % absoluta antalet VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6 ej StrepA StrepA relativ andel 50% 40% 30% 20% 10% ej StrepA StrepA 0% VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6
13 Tonsillit antibiotika behandling % 90% 80% 70% % absoluta antalet ej AB behandl AB behandl relativa andelen 50% 40% 30% 20% ej AB behandl 0 VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6 10% 0% VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6
14
15 Kan vi lätt identifiera riskgrupper? Diabetes: antal patienter efter åldersgrupp och HbA1c VC 1: 199 pat with Diabetes diagnosis pat with Hb1Ac measurement (51%) VC 2: 549 pat pat with Diabetes diagnosis patients with HbA1c measurement (70%) 20,00 20,00 15,00 15,00 10,00 10,00 5,00 5,00 0,00 < > åå åå åå åå > 79 åå 0,00 < > åå åå åå åå > 79 åå
16 Från pilotstudien: Teknisk användbarhet av data från journalsystemen Typ av data Diagnoser Laboratoriediagnostik Läkemedel Sjukskrivning div. åtgårdskoder användbar? fullt användbar viss mapping, sedan fullt användbar fullt användbar, dock ej APODOS delvis användbar, teknisk lösbar delvis användbar, ensning behövs Livstil (Rökning, Alkohol, Fysisk akt) Remisser delvis användbar, ensning behövs Ej användbar, ensning behövs Kontaktdata Ej användbar, ensning behövs
17 Slutsatser redan idag finns mycket data för återkoppling och kvalitetsregister i journalen men: mappning och strukturering behövs svårt när samma data registreras på helt olika sätt (t ex data om rökning, psykoterapi) Lösningar: ensning om dokumentationssättet strukturering av data och dess överföring med RIV
18 Kvalitetsuppföljning och återkoppling till primärvården - Prevalens och detektionsgrad Kroniska sjukdomar Tomas Forslund Specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare, HSF
19 Metod Prevalens: Andel listade, levande patienter med diagnos i VAL (slutenvård, öppenvård, primärvård) 5 år tillbaka Detektionsgrad: Andel med diagnos med Uppdragstyp 300 (husläkarmottagning) eller 302 (hemsjukvård), 2 år tillbaka i tiden
20 Prevalens HT
21 Detektionsgrad HT
22 Prevalens IschHD
23 Detektionsgrad IschHD
24 Gränsdragning verksamhetsuppföljning Var ska man dra gränsen vad gäller medicinska indikatorer för vad som ingår i verksamhetsuppföljning/avtal och vad som utgör underlag för vårdcentralernas förbättringsarbete, informationsläkare/apotekare, Läkemedelskommitté? Mycket viktigt dock att alla använder samma mått. Ska man i avtalen bara hänvisa till "Uppföljning enligt..."?
25 NPR/Infektioner Diagnos/ diagnos -grupp Kod Indikator Variabler Luftvägsinfektioner Akut bronkit Akut mediaotit Akut mediaotit CRP CRP B27, B34, J01-J06, J18, J22, R05; ICD10: J00, J 09- J17,J19-J21 J22-P, J20.2, J20.3, J20.4, J20.5, J20.6, J20.7, J20.8, J20.9, J20.1 H660, H669P, H66.0, H66.4 H660, H669P, H66.0, H66.4 B27, B34, J01-J06, J18, J22, R05; ICD10: J00, J 09- J17,J19-J21 B27, B34, J01-J06, J18, J22, R05; ICD10: J00, J 09- J17,J19-J21 Andel luftvägsinfektions diagnoser som antibiotikabehandlas Andel patienter med akut bronkit som fått antibiotika Andel AMO hos listade patienter 1-12 år som antibiotikabehandlas Andel som fått PcV av antibiotikabehandlade AMO hos listade patienter 1-12 Andel besök med diagnos övre luftvägsinfektion och CRP Statu s ATC kod J01 minus J01XX05 methenamine; Klar PV Annat register Infektionsregister komplettering/ SMI- Folkhälsomynd. ev. nya ATC kod J01 utom J01XX05 (Methenamine) Ej klar PV Infektionsreg. Koplettering Listade 1-12 år; Läkemedel ATC kod J01 Infektionsregister minus J01XX05 komplettering/ SMI- (methenamine); Klar PV Folkhälsomynd. ev. nya Läkemedel ATC kod J01CA, J01CE, J01 minus methenamine; PcV: J01CE02 Klar PV Infektionsregister komplettering/ SMI- Folkhälsomynd. ev. nya analys B-CRP Klar PV Infektionsreg. Koplettering Andel besök med diagnos nedre luftvägsinfektion och CRP analys B-CRP Klar PV Infektionsreg. Koplettering Pneumoni J18-P;ICD10SE: J13, J14, J15.0, J15.1, J15.2, J15.3, J15.4, J15.5, J15.6, J15.7, J15.8, J15.9, J18, J18.8, J18.9 Andel pneumonier som antibiotikabehandlas ATC kod J01 utom J01XX05 (Methenamine) Ej klar PV Infektionsreg.
26 MIRA
27 Översiktstabell över indikatorer för uppföljning-vgr Uppföljningsindikatorer Beskrivning av listade populationen 10 Astma 2 Diabetes 2 Hjärtsvikt 2 Hypertoni 2 Ischemisk hjärtsjukdom 2 KOL 2 Psykisk ohälsa 6 Produktionsstatistik 15 Övrig uppföljning 5 Summa indikatorer: 144 Kvalitetsindikatorer Kroniska sjukdomar Astma 3 1 Diabetes 14 8 Hjärtsvikt 2 Hypertoni 8 5 Ischemisk hjärtsjukdom 9 6 KOL 5 4 Psykisk ohälsa 9 2 Stroke 2 Rörelseorganens sjukdomar 2 Barnhälsovård 5 Läkemedel 16 3 Patienterfarenheter 9 3 Övriga kvalitetsindikatorer Förebyggande, hälsofrämjande 3 2 Organisation struktur mm 7 4 Tillgänglighet 2 1
28 KOK - VGR
29 NPR-indikatorer Applicerat i Jönköping
30 Tia / Stroke % 100 TIA / Stroke Andel med lipidsänkare Åldersgrupp år Tid: maj13 - okt antal patienter med diagnos TIA / Stroke
31 Förmaksflimmer 100 Andel patienter med Förmaksflimmer och CHADS VASc 2 som har Waran/NOAK Ålder <85år Antal patiener med FF
32 Hjärtsvikt 100 Hjärtsvikt Andel med diagnosen som behandlas med betablockare och/eller ACE-hämmare/ARB Betablockad och ACE-hämmare Betablockad eller ACE-hämmare Inget lm antal personer med diagnos hjärtsvikt i åldersgruppen år
33 Ischemisk hjärtsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Andel patienter som som har behandling från 0-3 av följande läkemedelsgrupper: statiner, ASA / antikoagulantia och betablockad åldersgrupp år Inget lm 1 lm 2 lm 3 lm antal personer med diagnos ischemisk hjärtsjukdom i åldersgruppen år
34 Kontinuitet
35
Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska
Kod Område Indikator Prioritering Samsjuklighet/Prioritering S/P1 S/P2 S/P3 Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet Vad behövs i svensk primärvård? PrimärvårdsKvalitet Vi vill göra ett
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare Vad behövs i svensk primärvård? Hur vet du att du gör ett
Läs merPrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Nationella arbetsgruppen Primärvårdskvalitet Vad behövs för utveckla Strama arbetet? Diagnoskopplad
Läs merNationellt Primärvårdsregister
Nationellt Primärvårdsregister Malin André Allmänläkare, docent FFoU-enheten Uppsala primärvård Ordförande styrgruppen Nationellt Primärvårdsregister Läkarsällskapet 24 april 2013 Nationellt primärvårdsregister
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merKvalitetsindikatorer 2016 VG Pirmärvård
Kvalitetsindikatorer 2016 VG Pirmärvård Ordning Kategoritext Perspektiv Undergrupp Indikator text Beskrivning Förklaring Datakälla Uppdateringsintervall Periodinnehåll Målrelaterad ersättning KoK ID 1
Läs merGothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merHelsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning.
Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Malin André, Docent, FFOU-enheten Primärvården Landstinget Uppsala län Ordförande i arbetsgruppen för nationell
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merKvalitetsindikatorer 2018 VG Primärvård
Kvalitetsindikatorer 2018 VG Primärvård Ordning KategoriText Perspektiv Undergrupp Indikator text Beskrivning Förklaring Datakälla Uppdateringsintervall Periodinnehåll 1 Kvalitet Kroniska sjukdomar Astma
Läs merPrimärvårdskvalitet - Region Uppsala
Primärvårdskvalitet - Region Uppsala PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det ger stöd för vårdcentralerna att följa upp och förbättra sitt arbete. Bakgrund Primärvårdskvalitet
Läs mermedrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin
medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar
Läs merBilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merRapporten presenterar:
1 2 Rapporten presenterar: Förslag till inledande nationell standard för kvalitetsindikatorer i primärvården Indikatorernas huvudsakliga syfte är underlag för löpande lärande och förbättringsarbete lokalt,
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merKvalitetsdatabas för primärvård. Revidering av kvalitetsindikatorer VGPV
Kvalitetsdatabas för primärvård Revidering av kvalitetsindikatorer VGPV Uppföljning Kvalitet Behov Prestation Effekt Kostnad Kvalitetsindikatorer VGPV Anette Ohlin-Johansson Anna Winters Cecilia Björkelund
Läs merDatum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet
Läs merBilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merUppföljnings- och kvalitetsindikatorer 2017 VG Primärvård
Uppföljnings- och kvalitetsindikatorer 2017 VG Primärvård KategoriText Perspektiv Undergrupp Indikator text Beskrivning_ Förklaring Datakälla Uppdateringsintervall Periodinnehåll Kvalitet Kroniska sjukdomar
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merUppföljning Hälsoval Indikatorer
Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merMIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merDigitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.
Digitala vårdgivare Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län. Varför blev det så här? 30000 Digitala vårdkontakter och utomlänsbesök* per månad. Region Jönköpings
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merBilaga Uppföljning 2017
Diarienr 1 (8) Bilaga Uppföljning 2017 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för utveckling i primärvården. Ulrika Elmroth Specialist i Allmänmedicin Projektledare PrimärvårdsKvalitet, SKL
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för utveckling i primärvården Ulrika Elmroth Specialist i Allmänmedicin Projektledare PrimärvårdsKvalitet, SKL Introduktionsfilm PrimärvårdsKvalitet Film https://vimeo.com/album/4360213/video/194676623
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 16RS5929 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017 Beslutad av RS 2016-12-13 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig
Läs merHSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merNPK, Standardiserade kvalitetsindikatorer för primärvård
1 Bilaga 2 NPK, Standardiserade kvalitetsindikatorer för primärvård Innehåll Sid. Förord 2 Samsjuklighet 3 Artros 6 Demens 7 Depression/Ångest 10 Bensår 13 Förmaksflimmer 15 TIA/Stroke 17 Ischemisk hjärtsjukdom
Läs merLäkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merNär är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merGunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merHSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2019
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 18RS9189 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2019 Beslutad av RS 2018-12-19 1 (12) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning
Läs merAtt följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merProcessen kring hjärtsviktspatienter i primärvård Hjärtsviktsprocessen från start till mål
Processen kring hjärtsviktspatienter i primärvård Hjärtsviktsprocessen från start till mål Primärvården i Stockholms läns sjukvårdsområde Vårdcentraler Rehabenheter och Neuroteam Ungdomsmottagningar Mansmottagningar
Läs merRapport: Pilotprojekt Nationellt Primärvårdsregister (NPR)
Rapport: Pilotprojekt Nationellt Primärvårdsregister (NPR) Rev. 2014-10- 13 Sammanfattning Svensk primärvård saknar till stor del på nationell nivå sådana data om vård och resultat som behövs för att kunna
Läs merFörskrivning av antibiotika i öppen vård
Förskrivning av antibiotika i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Tele Q s vardag Strama bildas 1995 Riktlinjer för: AOM, 2 Faryngotonsillit, 21 Sinuit, 25 Nedre UVI
Läs merUppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län
Uppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Digitala vårdgivare Region Jönköpings län Avtal med varsin privat vårdcentral i länet
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merMetoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning
Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning Annika Hahlin, apotekare, Strama SLL Sidan 1 Viktigt med återkoppling av förskrivning! För att enheter ska kunna förbättra sin antibiotikaförskrivning
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merPersonerna i SveDem.
Personerna i SveDem. Som har AD och som bor ensamma (majoriteten äldre kvinnor) utreds med färre undersökningar och behandlas mindre ofta med läkemedel för sin Alzheimer men behandlas i större utsträckning
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merHSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Läs merFörstå nuläget - Förbättringsarbetets första steg
Förstå nuläget - Förbättringsarbetets första steg Jenny Björk Förbättringscoach Psykiatrisjuksköterska Stina Gäre Arvidsson ST-läkare i allmänmedicin Koordinator PrimärvårdsKvalitet, SKL Masterstudent
Läs merKlokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.
Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen
Läs merUppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006
Uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings län 2006 Syfte Stimulera vårdpersonalen till reflektion och förbättring! Skapa underlag för jämförelser Resultatuppföljning till landstingsledningen Metod Sammanställa
Läs merMIRA-projektet. Prioriteringar för framtiden. Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Prioriteringar för framtiden Nationell Stramautbildning på Wiks slott 20140313 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten 2 MIRA Bakgrund och syfte Bakgrund MIRA Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2018
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 17RS6627 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2018 Beslutad av RS 2017-12-12 1 (12) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merMetod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019
2019-01-11 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 Denna bilaga beskriver övergripande mål samt delmål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag för hälso- och
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merDigitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län
Digitala vårdgivare Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län Digitala vårdgivare i Jönköpings län Underleverantörer till vårdcentraler med avtal med Region Jönköpings län Min Doktor KRY Medicoo
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker RDK 2012 2018-03-22 2 Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2017 Indikator 1 Nya indikatorer 1.1 Tom diagnos 1.2 Bakteriediagnos
Läs mer