MARKBÄDDAR MED IN-DRÄN

Transkript

1 Versio ,2 m Figur. 0,6 m 0,2 m Exempel på markbädd med IN-N. redd 5 m. LGGNINGSNVISNING FÖ E IN-N Läggigsavisige gäller för följade grupper av typritigar: IN-N arkbädd IN-N arkbädd med tätskikt Vad är e typritig? et fis flera olika typer av ifiltratios- och markbäddslösigar beroede på fastighetes förutsättigar samt belastig. otakta FNN V-tekik eller e FNN uktoriserad Etrepreör så får du e typritig som passar di fastighet. Vad betyder T och WC+T? T betyder bad-, disk- och tvättvatte. WC+T betyder klosettoch T-vatte, alltså med WC aslutet. Har du vattereig på ikommade råvatte? läggigar för vattereig ka påverka ditt eskilda avlopp så att reige ite fugerar. ärför måste spolvattet frå vattereigsaläggige alltid ledas i i dagvatteledige och ite ledige för hushållsspillvattet. Har du ett stort badkar? adkar som rymmer över 300 liter måste tas i beaktade vid dimesioerig - större slamavskiljare och bädd ka krävas. vvikade hushållspillvatte Förhållade som ka leda till ett avvikade hushållspillvatte och därmed störa fuktioe i det eskilda avloppet är om ma t ex har hårfriserig i bostade, ett hembageri, gårdsslakteri eller dylikt. Geerella lösigar fugerar sälla i dessa fall och det är viktigt att dimesioera aläggige för just det aktuella fallet. otakta därför alltid FNN för hjälp med dimesioerige. e braschgemesamma defiitioe av ormalt hushållsspillvatte har fastställts av VVS-Fabrikateras åd i samråd med askietrepreörera och Sveska örgrossistföreige och fis tillgäglig på IN-N arbetar efter atures priciper och ka avädas både i ifiltratioer och markbäddar. iklig syretillgåg i kombiatio med rejält tilltage biohud säkerställer fuktioe och gör reigsprocesse mer effektiv. E IN-N modul består av e veckad geotextil som utgör bärarmaterial för biohude. ella biotextiles veck fis distaselemet. vloppsvattet rier ed i de fack som är öppa uppåt, passerar igeom biohude och vidare er geom marke. iohude försörjs med luft frå de övriga facke. ostruktioe av IN-N ger större yta för biohude, samtidigt som de alltid får tillgåg till syre. Geom dess uika kostruktio åtgår edast ca e tredjedel av yta vid ifiltratio med IN-N jämfört med valig (kovetioell) ifiltratio. ått (module) Lägd,2 m, bredd 0,6 m och höjd 0,20 m. Lämpligt grusmaterial Vid ifiltratio eller markbädd med IN-N ska främst figrus 2 ( 2 5 ) mm avädas. ve krossmaterial är möjligt att aväda om det mesta av krossdammet är borta. väds aat material måste geomsläpplighete först kotrolleras med perkolatiosprov i rör! Perkolatiosprov i rör ka beställas frå FNN V-tekik. LT ( log term acceptace rate /geomsläpplighet i mark) för figruset uder modul ska vara mella 00 och 200 l/m 2, d. Placerig Placerige av e ifiltratio eller markbädd har avgörade betydelse för fuktioe. är e aläggig placeras måste marke kua avleda det vatte som tillförs. ärför läggs aläggiges lågsida tvärs (vikelrät) mot avriigsriktige, som oftast är lika med marklutige. På så sätt miimeras mägde vatte som ska avledas geom ett tvärsitt av marke. etta är viktigare ju tätare marke är, som t ex vid silt och lera. (6)

2 PLCEING vriigsriktig ÅLIG PLCEING Grudvatte måste mya fritt i lufte (över tak) uta t ex vakuumvetil. ista dimesio ska vara Ø 75 mm. otera kallrasskydd! Ledigsät ista dimesio bör vara Ø 0 mm. Ledige till slamavskiljare bör ha e lutig på mist :00. Vid riktigsädrig i pla eller profil bör spolbru istalleras. Ledige frå slamavskiljare till ifiltratioe bör ha e lutig på mist :200. Slamavskiljare Följ alltid tillverkares läggigsavisigar. eakta om förakrig måste ske eller om dräerig av slamavskiljares schaktgrop är tillräcklig. Pumpbeskickig Pumpbru PE Ifiltratio/markbädd med IN-N Spridarrör PE 0 IN-N modul Figrus E IN-N aläggig får ite tillföras extra vatte frå omgivige eftersom de då ka upphöra att fugera. Geom att alägga e avskärade dräerig (djupare förlagd ä aläggiges botte) uppströms ifiltratioe/markbädde skyddas aläggige. Hus arklutig (avriig) Slamavskiljare Vetilatio Ev. pumpbru Om aläggige tas i drift är marke är fruse fis risk för att avriige hidras av tjäle, med dämig och stopp som följd. Grudvatteivå För högt grudvatte ka leda till syrebrist och igesättig/otillräcklig reig. Säkerställ att grudvatteivå aldrig ka å högre ä 0,5 m uder schaktbotte. Notera högsta grudvatteivå uder ihållade reg, gära på höst eller vår, efter avsmältig. vskärade dräerig Ifiltratio med IN-N Schaktbotte iimum 0,5 m Högsta grudvatteivå imesioerig arkes förmåga att ta emot och avleda vattet bestäms före istallatioe t ex med perkolatiostest. otakta vår tekiska supportavdelig eller e FNN uktoriserad Etrepreör för hjälp med att ta fram lämplig typritig. IN Ø 0 -sats 32. opplig 2. Vikelkopplig 3. Gummiippel. Gummiippel i lock 0 Pumpbrue istalleras efter slamavskiljare. väd ite backvetil, ledige dräeras då efter varje beskickig, vilket miskar frysriske och ökar luftisuget. om ihåg, förutom höjdskillade, tryckförluste i ledige vid val av pump. Pumpbrues lock ka behöva frostisolerig. Lagom pumpdos är ca 8 0 liter per IN- N modul och pumpig. Provtagig av ifiltratiosaläggig E ifiltratiosaläggig provtas geom att jämföra halte föroreigar i grudvattet ova- och edaför ifiltratioe. väd FNN provtagigspaket ifiltratio (S ). Placera provtagigsröre 3 m uppströms och 3 m edströms ifiltratioe, se bild. Provtagigsröre grävs er så att dele med geotextil hamar uder grudvatteivå. Återfyll med figrus 2- ärmast provtagigsröre, äda upp till markivå. Ifiltratio med IN-N Provtagigsrör Ø0 mm 3 m 3 m Provtagigsrör 3 m uppströms aläggige Provtagigsrör 3 m edströms aläggige Vid dimesioerig av e ifiltratiosaläggig utgår ma frå ett hushåll med 5 persoer. etta iebär 750 l /d för T-vatte och 000 l /d för WC+T-vatte. E IN-N modul klarar 25 l hushållsspillvatte per dyg. För ett hushåll med ebart T-vatte behövs då 6 moduler och för WC+T-vatte behövs 8 moduler. Geotextil Istruktiosfilmer Grudvatteivå Figrus 2- mm vluftig Vetilatio av aläggige sker via slamavskiljare och avloppsledigaras vetilatiosstam i huset. OS! Vetilatiosstamme Vi har ett atal filmer på vår hemsida som beskriver allt frå hur IN-N fugerar och hur du gör perkolatiosprov i hål, till hur e bra schaktbotte ska vara och hur e istallatio går till. 2 (6)

3 Läggigsavisig markbädd med IN-N! Ia du börjar: försäkra dig om att du har e korrekt dimesioerig och typritig för de aktuella fastighete. Vid frågor, kotakta FNN eller e FNN uktoriserad Etrepreör. 2a. Täk på högsta grudvatteivå För högt grudvatte ka leda till syrebrist och igesättig/otillräcklig reig. Säkerställ att grudvatteivå aldrig ka å högre ä 0,5 m uder schaktbotte. Schaktbotte 2. Schakt och ev avskärade dräerig Schakte förläggs så att tug belastig på aläggige udviks.schaktes lägd (L), bredd () och djup () framgår av typritige för fastighete.schaktbottes porer får ej förstöras eller smetas ige. L beror på atalet IN-N moduler Fis risk för påverka frå yt- eller grudvatte, gräv e avskärade dräerig mist 2 m ovaför aläggige. OS! räerige ska vara djupare förlagd ä schaktbotte (se bild 2b) iimum 0,5 m Högsta grudvatteivå 2b arklutig Evetuellt tätskikt (gäller typritig IN-N arkbädd med tätskikt) För tätskiktet aväds FNNs måttapassade EP gummiduk för garaterad täthet (Paket Tätskikt, S ). Var extra oggra med geomförige (se bild 2c):. Skär med e vass kiv ett kryss, 9 x 9 cm, i gummiduke där utloppsröret ska sitta. 2. Tryck igeom det bifogade 30 cm låga svarta röret iifrå och ut. 3. uke sluter u tätt rut röret.. otera de stora bite vulktejp rut geomförige så att skarve hamar på rörets ovasida. 5. väd hadtaget på e skruvmejsel och tryck med de över yta för att få kotakt överallt. 6. otera de syrafasta slagklämma med skalle uppe på rörets ovasida. Skruva åt så hårt det går. 7. otera de lilla bite vulktejp ovapå slagklämmas skalle som skydd för duke. Vid markbäddar med tätskikt (gummiduk) behövs extra avluftig uder modulera. vluftarrör, t ex dräerigsrör, läggs med ca 0, m grus mella hjässa och IN-N moduleras botte. Spridar- och avluftigsröre förses med avluftig i ädara och båda ka asluta till stigarröret upp över markyta. Se till att vatte frå spridarröret ite ka ria direkt er till avluftarröret. Se bild 2d 3. Grusbädd 2c Ø 0 mm 90 mm Ev. fiberduk Ste 2 2 rä. rör iimum ca 2 m 2d vluftig vid tätskikt 2 IN-N modul vluftarrör Spridarrör Figrus, mist 30 cm. Vetilatioshuv 2. ör 0 3. Grerör 5. öj 5 5. ör 0, ca 0,3 m 6. öj cm figrus 2- mm (alt 0-8 mm med LT ), se äve lämpligt grusmaterial, sid. Horisotell grusyta (lutig 0-:200)där INN modulera ska placeras. Grusbäddes bredd 5 m säkerställer god hygieiserig.. IN-N moduler odulera läggs i e rad tvärs uppströmskate (högst upp i avriigsriktige (). OS! Flytta ea distasplatta så plattora bildar ett "T". e svarta distasplattora ska vara syliga uppåt! E rad moduler får vara max 6 m låg (vid pumpig till bädd ka lägde ökas till 2 m). Om så krävs, fördela modulera på två (eller fler) schakt och aväd fördeligsbru. vståd mist 2 m mella varje schakt. 5. Spridarrör Spridarröre läggs på de svarta distasplatta med håle edåt och förses med avluftig. e svarta markerige på röre ska riktas uppåt. 6. vluftig Spridarröret förses med avluftig. Täk på att dra upp vetilatiosröret tillräckligt över markyta för att det ite skall täckas av sö uder viterhalvåret. 7. Najtråd och fiberduk öre ajas (bids) fast med bifogad ajtråd på IN-N module. INN modulera och spridarröret täcks med luftgeomsläpplig fiberduk (< 00 g/m2). 8. Evetuell frostisolerig Täk på att edast 5 meter spridarrör ska avädas är modulera placeras på tväre. läggs markbädde med tätskikt och WC+T ska kopplas på måste aläggige fosforavlastas, atige med fosforfälla FT503 eller fälligsehet EkoTreat. Vid t ex itermittet avädig eller lite marktäckig ka markbädde frostisoleras ovapå och på sidora. OS! väd luftgeomsläppligt material, t ex Isodrä eller Pordrä. 9. Återfyllig efitliga massor uta stora stear ka avädas, me återfyll gära med e lucker jordart för optimal syretrasport till avloppsaläggige. Första lasset töms på röret, adra och tredje på vardera sida om. Upprepa tills hela spridigsdele är täckt. Återfyll med max m återfylligsmassa. Plaera reste. FNN V-tekik tel: e-post: post@fa.se (6)

4 otrollpla för IN-N aläggigar Versio Projekterig otrollera att avriig frå området ka ske. arkes förmåga att avleda vatte måste bestämmas, helst med perkolatiostest. Siktaalys är midre säker. estäm: LT ( lågtidsbelastigsvärdet vid avloppsvatteifiltratio ) Q d ( dimesioerade dygsflöde uder maxvecka ) Högsta grudvatteivå/avståd till berg Utifrå LT, Q d och avståd till grudvatte/berg bestäms erfordeligt: atal IN-N moduler area för aläggige aläggiges placerig i pla och höjd Istallatio otrollera att: istallatioe görs på de plats och djup som bestämts vid projekterige istallatiosavisige och typritige följs schaktbottes porer är öppa extert vatte ite ka belasta aläggige att rätt sorts grus aväds och läggs med rätt tjocklek återfyllig ite skadat aläggige fullgod vetilatio av aläggige fis dokumetatioe ( med bilder ) görs och ett exemplar lämas till fastighetsägare rift och uderhåll för IN-N aläggigar ätt projekterade och istallerade IN-N aläggigar är robusta och driftsäkra med stabila och bra reduktioer av föroreigar. otrollera, mist e gåg per år, att: slamtömig sker regelbudet ( itervallet beror på aktuell belastig och storlek ) iga förhöjda vatteivåer fis i. slamavskiljare 2. ev. fördeligsbru 3. ev. utloppsbru. ev. pumpbru 5. vetilatiosrör vetilatioe är bra ev. pump fugerar ev. larm fugerar Notera iakttagelser och åtgärder i drift- och uderhållsjourale. I jourale oteras äve vatteförbrukig (avläsig av vattemätare). eakta att risk fis för att giftiga och explosiva gaser (svavelväte och meta) samt syrebrist ka förkomma i slamavskiljare som tagits i drift. Stig aldrig er i slamavskiljare! 5 (6)

5 rift- och uderhållsjoural för IN-N aläggigar Vid - 3 hushåll: kotrollera gg/år, vid > 3 hushåll: kotrollera ggr/år (eller eligt tillståd) Istallatiosdatum Istallatör Fastighet Perkolatiostest i hål i rör LT: Typritig: ommu TU ÅTG OCH NNING SIGNTU Slamtömig Vetilatio Slamavskiljare * vluftigsrör * Ev. bru* elastig Q d [l/d]: Ev. pump/larm ** Ev. byte av FT filterkassett em PX, ivå,liter*** * otrollera att vatteivåer är O och att slamkaka är < 0 cm tjock. ars slamtömig omedelbart ** Fuktio ***otrollera att ivå i behållare för flockigsmedel är O, skall vara > 0 %. 6 (6)