Banken har den 8 februari 2011 offentliggjort Bankens bokslutskommuniké för Bokslutskommunikén biläggs på följande sidor i detta tillägg.

Transkript

1 Diarienr Tillägg till prospekt Tillägg 2010:1 till Sw edbank AB:s (publ) grundprospekt av den 3 december 2010 Detta dokument utgör ett tillägg till Swedbank AB:s (publ) ( Banken ) grundprospekt för programmen för Medium Term Notes, warranter och bevis. Tillägget har den 11 februari 2011 godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med 2 kap 34 lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Tillägget har offentliggjorts av Banken den 11 februari Detta tillägg ska läsas tillsammans med grundprospektet (diarienr ). Grundprospektet jämte tillägget och slutliga villkor för lån, warranter och bevis utgivna under grundprospektet finns att tillgå på och kan även rekvireras kostnadsfritt från något av Bankens lokala kontor. Banken har den 8 februari 2011 offentliggjort Bankens bokslutskommuniké för Bokslutskommunikén biläggs på följande sidor i detta tillägg. Publiceringen av detta tillägg ger rätt för investerare att återkalla anmälan, köporder eller liknande. I enlighet med 2 kap 34 3 st lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument ska denna rätt utnyttjas senast inom fem arbetsdagar från offentliggörandet.

2 Periodens resultat mkr Fjärde kvartalet 2010 jämfört med tredje kvartalet 2010 Kvartalets resultat var mkr (2 591) Resultat per aktie var 2,37 kronor (2,23) Räntabilitet på eget kapital var 11,7 procent (11,3) K/I-talet uppgick till 0,58 (0,55) Kv Kv Kv Kv Kv Räntenettot ökade med 14 procent till mkr (3 980) Resultat per aktie Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 2 procent till mkr (3 409) Kreditförlusterna netto uppgick till -483 mkr, dvs nettoåtervinningar (120). Reserveringar för kreditförluster uppgick till mkr (-84). Bortskrivningar, netto, uppgick till 655 mkr (204). Kreditförlustnivån var -0,14 procent (0,03) Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 15,2 procent (13,5 procent den 31 december 2009). Med övergångsregler ökade primärkapitalrelationen till 11,0 procent (10,4). Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 var 13,9 procent (12,0) och med övergångsregler 10,1 procent (9,2). kr 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0 Kv Kv Räntabiltet på eget kapital % Kv Kv Kv Helåret 2010 jämfört med helåret 2009 Periodens resultat var mkr ( ) Resultat per aktie var 6,43 kronor (-10,66) Räntabilitet på eget kapital var 8,1 procent (-12,5) K/I-talet uppgick till 0,57 (0,51) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Kv Kv Kv Kv Kv Räntenettot minskade med 21 procent till mkr (20 765) Kärnprimärkapitalrelation Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 20 procent till mkr (16 612) Kreditförlusterna netto uppgick till mkr (24 641). Reserveringar för kreditförluster uppgick till mkr (21 794). Bortskrivningar, netto, uppgick till mkr (2 847). Kreditförlustnivån var 0,20 procent (1,74) Utdelning per aktie föreslås till 2,10 kronor per stamaktie och 4,80 kronor per preferensaktie Föreslaget återköpsprogram om upp till 10 procent av utestående aktier % 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kv Kv Kv Kv Kv Utdelningspolicyn justerad till 50 procent av årets resultat från verksamhetsåret VD-kommentar Inför 2010 förväntade vi oss en gradvis ökande vinstutveckling. Vi kan nu konstatera att resultatet för helåret blev starkare än vi trodde, mycket tack vare återhämtningen i de baltiska länderna med väsentligt lägre kreditförluster som följd. För helåret visade vi en vinst på 7,4 mdkr. Även om alla affärsområden nu visar svarta siffror är den nuvarande nivån långt ifrån tillfredställande. I början av 2010 presenterade vi fyra prioriterade områden för året: kundnöjdhet, lägre risknivå, intjäning samt likviditet och kapitalisering. När vi nu summerar året kan jag konstatera att vi börjar se framsteg inom samtliga områden. Kundnöjdhet Efter det kraftiga fallet under 2009 var kundnöjdheten svagt stigande på de flesta av våra delmarknader under

3 2010. Vi har fortfarande stor förbättringspotential innan vi når önskvärda nivåer. Vi arbetar hårt med att ställa om hela organisationen från att vara produktstyrd till att bli kundstyrd. Genom de nya servicekoncepten Nyckelkund, Nyckelkund Mer, Premium och Private Banking inom Svensk bankrörelse förbättrar vi servicen och ger kunderna en bättre helhetssyn över sin ekonomi. På motsvarande sätt har vi samlat våra bästa och mest användbara tjänster för småföretagare under konceptet Bättre Affärer. Koncepten innebär tydligare kunderbjudande med ökad försäljning och högre intäkter som följd. För att bättre kunna möta kraven från större företag och institutioner med mer komplexa behov bildades under året affärsområdet Stora företag & Institutioner. Där har en ny sektorindelad kundorganisation skapats för att stärka vår konkurrenskraft ytterligare. I november förvärvades de resterade 49 procenten av den norska investmentbanken First Securities. Genom förvärvet förstärks vår kompetens och vårt erbjudande av kapitalmarknadsrelaterade tjänster till såväl företag och institutioner som privatkunder. Arbetet med att öka graden av styrning och uppföljning har möjliggjort en mer decentraliserad organisation där beslutskraften, med större beslutsmandat och snabbare beslut, flyttats närmare kund. Lägre risknivå Ett aktivt arbete för att minska kredit- och likviditetsrisker samt de förbättrade makroekonomiska förutsättningarna ledde till att den totala risknivån minskade väsentligt under året. Utlåningen i Sverige stod den 31 december 2010 för 86 procent av vår totala utlåning, jämfört med 83 procent den sista december Sedan slutet av 2008 har exponeringen mot Östeuropa minskat med mer än 100 mdkr. Samtidigt har företagsutlåningen mot övriga länder (främst Sverige) minskat med cirka 60 mdkr medan den svenska privata hypoteksutlåningen ökat med omkring 65 mdkr. Detta har minskat kreditrisken avsevärt och beroendet av icke säkerställd upplåning har minskat med cirka 150 mdkr. Därtill har Estlands inträde i Euro-samarbetet bidragit till att minska riskerna ytterligare. Som en följd av att inflödet av nya osäkra fordringar varit lågt under året har kreditförlusterna successivt minskat, för att under fjärde kvartalet visa nettoåtervinningar. Vi står väl positionerade inför de nya regulatoriska krav som successivt kommer att införas för bankerna och har till stora delar redan anpassat oss efter dessa. Intjäning Vi förbättrade resultatet med 18 mdkr jämfört med föregående år, främst tack vare lägre kreditförluster i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 21 procent under året. Under första halvåret pressades räntenettot som en följd av det låga ränteläget samt minskade utlåningsvolymer i Östeuropa. Därtill var de tradingrelaterade intäkterna under 2009 ovanligt höga till följd av mycket gynnsamma marknadsförhållanden. Sedan andra kvartalet ser vi nu en stigande trend i räntenettot, som en följd av bland annat stigande svenska marknadsräntor. Även Baltisk bankrörelse har sett en positiv trend i räntenettot till följd av att de lokala räntorna fallit, bland annat som ett resultat av att Estland skulle gå med i EMU från 1 januari Kreditaktiviteten bland företag i Sverige ökade successivt under året och även i Estland, Lettland och Litauen märks en svagt ökad aktivitet. Under året minskade kostnaderna exklusive rörliga ersättningar med drygt 500 mkr. Minskningen består främst av den fortsatta anpassningen av kapaciteten till lägre affärsvolymer i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina samt av valutaeffekter. Antalet medarbetare i koncernen minskade under året med till Likviditet och kapitalisering Den genomsnittliga löptiden för kapitalmarknadsupplåning förlängdes med ytterligare fem månader och var i slutet av året 27 månader. Under året har Swedbank dessutom stärkt likviditetsbufferten avsevärt. Bankens lägre risknivå, i kombination med ett aktivt arbete att kommunicera utvecklingen till marknaden, har inneburit stort intresse från skuldinvesterare att köpa Swedbanks säkerställda obligationer. I april lämnade vi det statliga garantiprogrammet. Sedan sommaren 2009 har ingen upplåning gjorts under den statliga garantin. Samtliga repor mot centralbanker har förfallit under året samtidigt som den statligt garanterade upplåningen har amorterats ned från cirka 240 mdkr till cirka 150 mdkr. Hälften av utestående belopp förfaller under Idag utgörs Swedbanks beroende av kapitalmarknadsupplåning i huvudsak av säkerställd upplåning, vilken har varit en relativt stabil upplåningsform genom krisen. Den starka inlåningsbasen gör att beroendet av icke säkerställd upplåning är begränsat. Detta ger förutsägbarhet, trygghet och konkurrenskraft. Kärnprimärkapitalrelationen ökade från 12,0 till 13,9 procent under året. Detta var ett resultat av årets vinst samt att riskvägda tillgångar minskat med 62 mdkr. Vi är nu en bit på väg på den resa som började för knappt två år sedan och som ska leda till ett uthålligt, starkt Swedbank, med nöjda kunder, engagerad personal och hög lönsamhet. Vi har skapat den nödvändiga finansiella handlingsfriheten för att fortsätta arbetet med att utveckla banken. Mycket arbete återstår och under 2011 kommer vi bland annat att prioritera följande områden: Kunden i fokus Vi ska förbättra kundnöjdheten ytterligare och aktivt arbeta för att matcha kompetensen hos våra anställda med kompetensefterfrågan hos våra kunder, och då med tonvikt på rådgivningstjänster. Tillväxt inom utvalda segment Vi ska stärka vår marknadsposition mot mellanstora företag och Private Banking-kunder. Vi ska ha fler stora företagskunder där vi är en av huvudleverantörerna av finansiella tjänster. Samtidigt kommer vi att minska antalet exponeringar där den riskjusterade avkastningen inte når upp till önskad nivå. Vi kommer att fortsätta utveckla våra spara-produkter, inte minst inom försäkrings- och investeringsområdena. Kvalitet och effektivitet

4 Kostnaderna ska inte öka utöver rörliga personalkostnader. Vi ska minska de operationella riskerna. Robust balansräkning med låg risk Statligt garanterad upplåning kommer att ersättas med i första hand säkerställda obligationer. Vi har som målsättning att förbättra Swedbanks kreditbetyg hos de största ratinginstituten. Kapital och utdelning Den makroekonomiska osäkerheten, oklarheten kring delar av de nya regelverken för banker samt vår önskan att säkerställa att marknadens perception av Swedbank återspeglar den kraftiga riskreduktion som skett sedan 2008, gör att vi kommer att behålla en kärnprimärkapitalrelation på minst 13 procent fram till Utifrån bankens riskaptit är den långsiktiga målsättningen att ha en kärnprimärkapitalrelation som inte understiger 10 procent. För 2010 har styrelsen föreslagit en utdelning på 2,10 kronor per stamaktie och 4,80 kronor per preferensaktie i linje med vår utdelningspolicy. Mot bakgrund av vår starka kapitalisering, en förväntad återhållsam kreditefterfrågan samt vårt fokus på fortsatt kapitaleffektivisering, har styrelsen valt att justera sin utdelningspolicy till att för verksamhetsåret 2011 och framåt dela ut 50 istället för 40 procent av årets resultat. För att effektivt kunna hantera vår kapitalisering har styrelsen även föreslagit stämman att ge styrelsen bemyndigande till ett återköpsprogram på upp till 10 procent av utestående aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen). Framtidsutsikter En fortsatt ekonomisk återhämtning kommer att vara gynnsam för Swedbank genom högre räntenivåer och fortsatt stärkt kreditkvalitet. För 2011 förväntar sig Swedbank en tillväxt på svenska hypotekslån som är omkring den nominella BNP-tillväxten. Vidare förväntar vi oss en långsam återhämtning i kreditefterfrågan från svenska företag, och att utlåningsvolymerna i Baltisk bankrörelse bottnar under året. Omprissättningen av företagslån som inte når upp till önskad avkastning, tillsammans med förfall av statligt garanterad upplåning kommer att ge stöd åt räntenettot. Kostnader exklusive rörliga personalkostnader förväntas vara stabila. Vi förväntar oss en successiv förbättring av resultatet före kreditförluster och nedskrivningar. Kreditförlusterna förväntas vara låga med potential för återvinningar i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef

5 Innehållsförteckning Sida Finansiell översikt 5 Översikt 6 Marknad 6 Viktiga händelser under kvartalet 6 Fjärde kvartalet Helåret Resultat 8 Kredit- och tillgångskvalitet 9 Upplåning och likviditet 12 Kapital och kapitaltäckning 12 Marknadsrisk 13 Operativa risker 14 Övriga händelser 14 Rating 14 Händelser efter 31 december Affärsområden Svensk bankrörelse 16 Stora företag & Institutioner 18 Baltisk bankrörelse 20 Ryssland & Ukraina 22 Kapitalförvaltning 24 Ektornet 26 Koncernfunktioner 27 Elimineringar 27 Finansiell information Koncern Resultaträkning i sammandrag 29 Rapport över totalresultat i sammandrag 29 Resultaträkning, kvartal 30 Balansräkning i sammandrag 31 Förändringar i eget kapital i sammandrag 32 Kassaflödesanalys i sammandrag 33 Noter 34 Moderbolag 64 Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 67 Revisorsgranskning 67 Kontaktuppgifter 68 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer.

6 Finansiell översikt Resultaträkning mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Sw edbank AB Nyckeltal och data per aktie Kv4 Kv3 Kv4 Helår Helår Räntabilitet på eget kapital, % 11,7 11,3-8,3 8,1-12,5 Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor 1) 2,37 2,23-1,83 6,43-10,66 K/I-tal 0,58 0,55 0,54 0,57 0,51 Eget kapital per aktie, kronor 1) 81,84 80,07 77,33 81,84 77,33 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1,66 1,66 1,69 1,66 1,69 Kärnprimärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 10,1 9,8 9,2 10,1 9,2 Primärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 11,0 10,8 10,4 11,0 10,4 Kapitaltäckningsgrad, %, enligt övergångsregler 13,3 13,3 13,5 13,3 13,5 Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2,30 2,26 2,19 2,30 2,19 Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2 13,9 13,4 12,0 13,9 12,0 Primärkapitalrelation, %, Basel 2 15,2 14,7 13,5 15,2 13,5 Kapitaltäckningsgrad, %, Basel 2 18,4 18,1 17,5 18,4 17,5 Kreditförlustnivå, % -0,14 0,03 1,44 0,20 1,74 Andel osäkra fordringar, brutto, % 2,53 2,67 2,85 2,53 2,85 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % ) Antalet aktier specificeras på sidan 62. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata mdkr 31 dec 31 dec % Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Aktieägarnas eget kapital Balansomslutning Riskvägda tillgångar, Basel Riskvägda tillgångar, övergångsregler Riskvägda tillgångar, Basel

7 Översikt Marknad Den globala konjunkturen har stärkts mer än förväntat varför tillväxtprognoserna för 2010 har reviderats upp i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Det har lett till att exporttillväxten för svenska och baltiska företag har tagit fart vilket på sikt även kommer att öka behovet av investeringar. Konjunkturåterhämtningen vilar dock på en bräcklig grund med risk för en svagare tillväxt de närmaste kvartalen när lageruppbyggnaden gradvis klingar av samtidigt som flera europeiska länder kommer att genomföra utgiftsnedskärningar i de offentliga finanserna. Enligt senast tillgänglig statistik var BNP-tillväxten i Sverige 6,9 procent under årets tredje kvartal jämfört med motsvarande period förra året. I Estland växte BNP med 5,0 procent, i Lettland ökade BNP med 2,9 procent och i Litauen växte ekonomin med 1,2 procent under motsvarande tidsperiod. Den svenska Riksbanken höjde styrräntan med 25 räntepunkter den 27 oktober och med ytterligare 25 punkter den 22 december till 1,25 procent. Den viktiga stibor 3-månadersräntan, som vid årsskiftet 2009/2010 låg runt 0,50 procent, ökade när penningpolitiken började stramas åt och var den 31 december 1,95 procent. Euribor 6-månadersräntan var däremot i stort sett oförändrad och var den 31 december 1,23 procent vilket är 0,23 procentenheter högre jämfört med årsskiftet 2009/2010. Ränteuppgången och sunda offentliga finanser har stärkt den svenska kronan både gentemot euron och den amerikanska dollarn. Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg med 7 procent under fjärde kvartalet och 21 procent under året. Tallinbörsen (OMXT) steg med 16 procent under kvartalet och 73 procent under året, Rigabörsen (OMXR) var i princip oförändrad under kvartalet och ökade med 41 procent under året. Vilniusbörsen (OMXV) steg med 13 procent under kvartalet och med 56 procent under året. Viktiga händelser under kvartalet Swedbank förvärvade de resterande 49 procenten av aktierna i dotterföretaget First Securities från de anställda minoritetsaktieägarna. Förvärvet innebär att banken förstärker sitt erbjudande av finansiella tjänster till såväl privatkunder som företag och institutioner som är aktiva i Norden och de baltiska länderna. Swedbank och First Securities en av Norges ledande investmentbanker med 230 anställda i Oslo, Bergen och Stavanger har haft ett framgångsrikt samarbete sedan 2002 då Swedbank blev aktieägare. Köpeskillingen uppgår till 617 mkr eller NOK 539 miljoner i kontant ersättning. För att fortsatt attrahera nyckelpersoner och motivera medarbetare att bidra till en lyckad integration för perioden till och med 2013 har parterna som en del av transaktionen dessutom kommit överens om en ytterligare ersättning som motsvarar en kostnad över resultaträkningen på maximalt NOK 172 miljoner för Swedbank utöver säljarens andel av 2010 års aktieutdelning. Under kvartalet genomfördes organisatoriska förändringar som påverkar de redovisade affärsområdena i segmentsredovisningen. Ansvar för ett antal företagskunder flyttades från Stora företag & Institutioner till Svensk bankrörelse samtidigt som Swedbank Babs kortlösenaffär fördelades på Stora företag & Institutioner och Svensk bankrörelse istället för att i sin helhet redovisas inom Svenk bankrörelse. Samtidigt samlades den stödjande kort- och betalningsverksamheten inom Koncernfunktioner. Detta innebar att cirka 340 anställda flyttade från affärsområdena Svensk bankrörelse och Baltisk bankrörelse till Koncernfunktioner. Kostnaderna för den stödjande kort- och betalningsverksamheten återförs dock via internpriser till Svensk bankrörelse, Stora företag & Institutioner och Baltisk bankrörelse. Vissa andra funktioner inom Baltisk bankrörelse, t ex Internrevision, har flyttat till Koncernfunktioner. Historiska jämförelsetal har omräknats. Den positiva trenden i affärsområdet Baltisk bankrörelse fortsatte med en redovisad vinst för andra kvartalet i rad. Även verksamheten i Lettland redovisade vinst för fjärde kvartalet. Trenden med stigande räntenetto i koncernen fortsatte, mycket tack vare stigande korta marknadsräntor i Sverige, men även lägre inhemska räntor i de baltiska länderna samt något högre euribor-räntor bidrog. Osäkra fordringar, brutto, minskade med 3,9 mdkr från föregående kvartal. Fjärde kvartalet 2010 Kvartalets resultat hänförligt till aktieägarna ökade med 6 procent från föregående kvartal och uppgick till mkr. Det var framför allt lägre kreditförluster som bidrog till resultatförbättringen. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 11,7 procent (11,3). K/I-talet var 0,58 (0,55). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 2 procent till mkr på grund av säsongsmässigt högre kostnader, trots förbättrat räntenetto och starkt aktiemarknadsrelaterat provisionsnetto. Svensk bankrörelse, Stora företag & Institutioner och Kapitalförvaltning redovisade högre resultat såväl före som efter kreditförluster. Värderingseffekter påverkade Koncernfunktioner negativt. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Kv4 Kv3 Kv4 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Koncernfunktioner Återförd bonusreservering -412 Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa

8 Engångsposter per affärsområde (AO) mkr AO Kv4 Kv3 Kv4 Intäkter Tallinnbörsen BB 15 EADR R&U -6 Aktia K 24 Återbetalning fondavgifter KF -88 MasterCard BB 42 Summa intäkter Kostnader Upplösning bonusreserv SB -89 Upplösning bonusreserv SF&I -295 Upplösning bonusreserv KF -26 Upplösning bonusreserv K -2 Summa kostnader Nedskrivningar Summa nedskrivningar Skatt Upplösning bonusreserv SB 23 Upplösning bonusreserv SF&I 78 Upplösning bonusreserv KF 7 Upplösning bonusreserv K 1 Summa skatt Periodens resultat Intäkterna, exklusive engångsposter, uppgick till mkr, vilket var 4 procent högre än föregående kvartal. Ökningen berodde framför allt på högre räntenetto och provisionsnetto. Intäktsanalys Koncernen mkr Kv4 Kv3 Kv4 Utlåning och inlåning Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter Kapitalförvaltning Betalningar och kort Försäkringar Intresseföretag Övriga intäkter Stabilitetsavgift Engångsposter Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Räntenettot ökade med 547 mkr eller 14 procent. 191 mkr var hänförligt till omklassificering av straffavgifter och dröjsmålsräntor som tidigare redovisats som övriga intäkter i affärsområdet Baltisk bankrörelse. Höjda korta marknadsräntor och därtill hörande villkorsjusteringar, framför allt i Sverige, bidrog till ökningen. Även lägre kostnader för inlåning i lokal valuta samt något högre euribor-räntor i de baltiska länderna bidrog positivt. Provisionsnettot ökade med 10 procent från föregående kvartal. Ökningen berodde framför allt på högre intäkter från utlåningsprovisioner, aktiehandel och corporate finance. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 38 procent. Av minskningen återfanns 453 mkr hos Group Treasury inom Koncernfunktioner, främst kopplat till marknadsvärdering av upplåningsverksamheten. Återköpta förlagslån gav en negativ resultateffekt på 2 mkr jämfört med en positiv resultateffekt på 122 mkr i tredje kvartalet. Avvecklade räntepositioner i Ryssland påverkade nettoresultatet negativt med 120 mkr. En förändring av redovisningen för värdepapper och derivat har resulterat i en orealiserad negativ värderingseffekt på nettoresultat finansiella poster till verkligt värde på cirka 110 mkr inom Stora företag & Institutioner och Group Treasury. Kostnaderna ökade med 8 procent från föregående kvartal. Fjärde kvartalet innebär säsongsmässigt något högre kostnader, framför allt inom systemutveckling och marknadsföring. Rörliga personalkostnader ökade dessutom med 82 mkr. Avskrivningar ökade med 49 mkr som en följd av att avskrivningsplanen justerats. Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 188 mkr (185). Antalet heltidstjänster minskade under kvartalet med 265, varav 165 i Baltisk bankrörelse, 86 i Ukraina, 109 i Ryssland. Samtidigt ökade antalet anställda med 41 i Svensk bankrörelse och 39 personer inom Stora företag & Institutioner och med 16 personer inom Kapitalförvaltning. Övriga ökningar var hänförliga till Ektornet. Kostnadsanalys Koncernen mkr Kv4 Kv3 Kv4 Återförd bonusreservering -412 FR&R och Ektornet Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Övrigt och elimineringar Ordinarie bankverksamhet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Kreditförlusterna netto sjönk till -483 mkr (120). Baltisk bankrörelse redovisade nettoåtervinningar på 163 mkr (327). I Ryssland & Ukraina redovisades nettoåtervinningar på 521 mkr (återvinningar på 158 mkr). Nedskrivning materiella tillgångar ökade till 406 mkr (30). Ökningen berodde främst på nedskrivning av ägda fastigheter i Ukraina där Swedbank tidigare haft kontor och nedskrivning av fastigheter med 83 mkr (2) i Ektornet. Skattekostnaden uppgick till 693 mkr, motsvarande en effektiv skattesats på 20 procent. Den låga effektiva skattesatsen förklaras framförallt av att Estland, Ryssland och Ukraina redovisar vinst utan skattekostnad. Beträffande Estland utgår inkomstskatt först vid en eventuell utdelning till aktieägaren, och då moderbolaget inte planerar någon utdelning från det estniska dotterbolaget redovisas ingen skattekostnad. Vinsterna i Ryssland och Ukraina kan kvittas mot existerande förlustavdrag, mot vilka inga uppskjutna skattefordringar tidigare har redovisats. Kvartalets övrigt totalresultat efter skatt uppgick till -218 mkr (-774) och påverkades framför allt av valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheten samt kassaflödessäkringar.

9 Helåret 2010 Resultat Årets resultat var en vinst på mkr jämfört med en förlust på mkr föregående år. Det var framför allt betydligt lägre kreditförluster som vände resultatet från förlust till vinst. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 8,1 procent (-12,5). K/I-talet var 0,57 (0,51). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 20 procent till mkr. Svensk bankrörelse redovisade lägre resultat före förluster, nedskrivningar och engångsposter till följd av lägre allmänt ränteläge och minskad företagsutlåning. Stora företag & Institutioner redovisade den största resultatminskningen av affärsområdena i ljuset av att 2009 var det bästa året någonsin utifrån osedvanligt gynnsamma tradingförutsättningar under första halvåret. Baltisk bankrörelse lyckades till stor del kompensera lägre intäkter till följd av minskande affärsvolymer och lägre allmänt ränteläge med kostnadsminskningar. Kapitalförvaltning redovisade förbättrat resultat före engångsposter till följd av större förvaltningsvolym. Koncernfunktioner redovisade förbättrat resultat hos Group Treasury, bl a till följd av värderingseffekter från basis-spreadar och återköpta förlagslån. När kapitalmarknadsupplåningen sker i euro swappas denna ofta till svenska kronor. Dessa swappar värderas till marknadspris. Historiskt har volatiliteten i swapkostnaden varit låg. Under 2010 har kostnaden ökat väsentligt, vilket samtidigt medfört en positiv värderingseffekt, samtidigt som upplåningskostnaden i svenska kronor ökar. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Helår Helår Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 491 Summa Engångsposter per affärsområde (AO) mkr AO Helår Helår Intäkter Kontorsförsäljningar SB VISA Sw eden SB 322 Återbetalning fondavgifter KF -540 Återbetalning fondavgifter KF -88 Tallinnbörsen BB 15 EADR R&U -6 Aktia K 24 MasterCard BB 55 Summa intäkter Kostnader Upplösning bonusreserv BB -198 Summa kostnader Nedskrivningar Nedskrivning av goodw ill SF&I 5 Nedskrivning av goodw ill R&U Summa nedskrivningar Skatt Kontorsförsäljningar SB Återbetalning fondavgifter KF -150 Upplösning bonusreserv BB 28 MasterCard BB 2 Summa skatt 3-17 Periodens resultat Intäkterna, exklusive engångsposter, uppgick till mkr, en minskning med 11 procent. Valutakursförändringar, framför allt den svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska valutorna, minskade de redovisade intäkterna med 923 mkr. Räntenettot minskade med mkr eller 21 procent. Faktorer som påverkat räntenettot negativt var framför allt lägre utlåningsvolymer, netto, förlängd duration av kapitalmarknadsupplåningen, ökade kostnader för likviditetsreserver samt lägre allmänt ränteläge. Lägre avkastning på placeringsportföljen som används för räntesäkring av transaktionskonton och eget kapital, mismatch mellan upplåning och utlåning (nos- och svanseffekter) samt mindre gynnsamma tradingförutsättningar påverkade också räntenettot negativt. Trenden för räntenettot vände dock under andra halvåret. Utlåningen 1 har minskat med 46 mdkr eller 4 procent på ett år. Volymminskningen återfinns i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. I Sverige och de övriga nordiska länderna minskade företagsutlåningen medan hypoteksutlåningen till privatpersoner ökade. Denna mixförskjutning har inneburit lägre räntenetto, då räntemarginalerna är lägre i Sverige än i de andra länderna och dessutom lägre på hypotekslån än på företagsutlåning. 1 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal

10 Intäktsanalys Koncernen mkr Helår Helår Utlåning och inlåning Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter Kapitalförvaltning Betalningar och kort Försäkringar Intresseföretag Övriga intäkter Stabilitetsavgift Engångsposter Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 923 Summa Provisionsnettot ökade med 14 procent, exklusive engångskostnad för återbetalning av fondförvaltningsarvoden i Kapitalförvaltning förra året. Kapitalförvaltningsprovisioner ökade med 25 procent till följd av aktierelaterad värdeökning på förvaltat kapital. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 13 procent. Utfallet från tradingverksamheten inom Stora företag & Institutioner var dock mycket högt 2009 på grund av mycket gynnsamma marknadsförutsättningar. Inom Group Treasury (Koncernfunktioner) påverkade marknadsvärdering av upplåningsverksamheten nettoresultat finansiella poster till verkligt värde positivt, vilket beskrivits tidigare. Resultatpåverkan från dessa värdeförändringar är liten över tiden, men volatiliteten kan vara stor mellan kvartalen. Kostnaderna, exklusive återförda bonusreserveringar i Baltisk bankrörelse förra året och valutakurseffekter, var oförändrade. Rörliga personalkostnader uppgick till 340 mkr (215). Av rörliga personalkostnader utgjorde kostnaden för Ersättningsprogram 2010 (se sid 14) 255 mkr. Avsättningen grundas på ett bedömt prestationsbelopp om 386 mkr inklusive sociala avgifter, varav 214 mkr kontant och 172 mkr för uppskjuten ersättning i form av aktier. Av aktiebeloppet har 12/50, d v s 41 mkr, belastat årets resultat. Resterande 131 mkr kommer att periodiseras fram t o m februari Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 714 mkr (427). Kostnaderna i Baltisk bankrörelse, exklusive FR&R, minskade med 605 mkr eller 20 procent räknat i lokal valuta. I Ryssland & Ukraina var kostnadsminskningen, exklusive FR&R, 318 mkr eller 28 procent räknat i lokal valuta. Kostnadsanalys Koncernen mkr Helår Helår Återförd bonusreservering -198 FR&R och Ektornet Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Övrigt och elimineringar Ordinarie bankverksamhet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 432 Summa Antalet heltidstjänster har på ett år minskat med 2 053, varav i Ryssland & Ukraina, 508 i Baltisk bankrörelse och 167 i Svensk bankrörelse. Samtidigt ökade antalet anställda med 111 personer inom Ektornet, 92 inom Stora företag & Institutioner, 22 inom Koncernfunktioner samt 22 inom Kapitalförvaltning. Nedskrivning av immateriella tillgångar hänförlig till den ryska bankverksamheten har skett med 14 mkr under första kvartalet samt 23 mkr avseende ett dotterföretag inom den baltiska koncernen under tredje kvartalet. Föregående år skrevs mkr ned hänförligt till den ukrainska bankverksamheten och 5 mkr hänförligt till den ryska investment banking-verksamheten. Nedskrivning av materiella tillgångar, uppgick under året till 600 mkr (449), varav merparten avser fastigheter i Ukraina samt återtagna leasingobjekt bestående av tyngre transportfordon i Litauen. Även nedskrivning av fastighetsvärden inom Ektornet påverkade. Kreditförlusterna netto sjönk till mkr (24 641), varav Baltisk bankrörelse stod för mkr (14 888). Av de redovisade kreditförlusterna utgjorde mkr (21 794) reserveringar, netto, varav individuella reserveringar för osäkra fordringar mkr (17 042) och portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedöms osäkra mkr (4 752). Bortskrivningar, netto, uppgick till mkr (2 847). Kreditförlustnivån sjönk till 0,20 procent (1,74). Skattekostnaden uppgick till mkr, motsvarande en effektiv skattesats på 25 procent, vilket närmade sig den långsiktigt förväntade effektiva skattesatsen på cirka procent. Kredit- och tillgångskvalitet Under 2010 har Swedbank fortsatt den riskreducering som påbörjades under 2009, men på ett mer selektivt sätt. Utlåningen 1 i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland minskade från 209 procent till 151 procent av eget kapital under året. 1 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal

11 Utlåning per affärsområde Totala 31 dec 2010 Utlåning Reserv- Utlåning mkr brutto eringar netto Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Summa I de baltiska länderna minskade utlåningen med 23 procent, i Ukraina med 32 procent och i Ryssland med 35 procent. Exklusive valutakurseffekter minskade utlåningen med 12 procent i de baltiska länderna, 28 procent i Ukraina och med 31 procent i Ryssland. Även företagsutlåningen i Sverige minskade under perioden. Minskningstakten avtog under senare delen av året. Utlåningen fortsatte att öka i segment med lägre risk, framförallt hypoteksutlåning till privatkunder i Sverige. Totalt ökade utlåningen med 31 mdkr i Swedbank Hypotek. Utlåning per sektor/bransch mkr 31 dec 31 dec Privatpersoner Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar Företagstjänster Övrig företagsutlåning Kreditinstitut Riksgäldskontoret och återköpsavtal Summa Huvuddelen (78 procent) av Swedbanks utlåning är relaterad till fastigheter. Denna utlåning är i hög grad säkerställd med fastighetspanter i Sverige, framförallt bostadsfastigheter. Utlåningen i Swedbank Hypotek uppgick per 31 december till 697 mdkr och den genomsnittliga belåningsgraden var 60 procent, beräknat på fastighetsnivå (45 procent beräknat på lånenivå). Regleringen avseende bostadslån i Sverige förändrades under året i samband med att Finansinspektionen introducerade ett bolånetak på maximalt 85 procent av fastighetens värde under året. Swedbanks kreditpolicy är restriktiv och utöver Finansinspektionens nya regler skärpte Swedbank kraven för beviljande av bolån ytterligare under det fjärde kvartalet. De stresstester som Swedbank genomförde under året indikerar en hög motståndskraft vid kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar. I Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU) som slutfördes under andra kvartalet översteg kärnprimärkapitalrelationen betydligt kraven enligt regelverken. I den europeiska banktillsynskommitténs (CEBS) stresstester av europeiska banker under tredje kvartalet uppvisades ett liknande resultat för Swedbank, liksom för de övriga större svenska bankerna. Utöver ovanstående stresstester utförde Swedbank under året ett antal interna stresstester. Inom fastighetssidan testades bland annat Swedbanks svenska hypoteksportfölj och portföljen för svenska kommersiella fastigheter, vilka visade på god motståndskraft och låga kreditförluster. Den 31 december 2010 uppgick den icke säkerställda delen av hypoteksportföljen inom Baltisk bankrörelse, d.v.s. den del av lånen som överstiger aktuellt marknadsvärde, till 8,8 mdkr (11,0 mdkr per 31 december 2009). Under det andra halvåret 2009 stabiliserades bostadsmarknaderna i de större baltiska städerna och utvecklingen har sedan dess varit fortsatt stabil eller positiv, framför allt i Estland. Som en konsekvens av detta har den genomsnittliga belåningsgraden börjat sjunka i de baltiska länderna. Trenden med en stabilisering av lån förfallna mer än 60 dagar fortsatte under året. Under första halvåret skedde vissa ökningar, vilka i första hand var hänförliga till ett antal större kunder i Ukraina, Estland och Litauen. Merparten av dessa kunder var redan identifierade av banken och var klassade som osäkra fordringar. Under andra halvåret minskade lån förfallna mer än 60 dagar i de tre baltiska länderna samt i Ukraina och Ryssland. Bostadslån till privatkunder inom Baltisk bankrörelse som är förfallna mer än 60 dagar ökade under året till följd av hög arbetslöshet, men stabiliserades i Estland och Lettland under andra halvåret. Osäkra fordringar, brutto per affärsområde mkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Summa Osäkra fordringar i Baltisk bankrörelse minskade med 15 procent under året. Detta beror dels på ett avtagande inflöde av nya osäkra fordringar under perioden och dels på att ett fåtal större engagemang ej längre är osäkra, samtidigt som bortskrivningar och valutakurseffekter bidragit till att minska de osäkra lånen. Exklusive valutakurseffekter minskade de osäkra fordringarna med 1 procent i Estland, 4 procent i Lettland och 3 procent i Litauen under året. Osäkra fordringar ökade under första halvåret, varefter trenden vände, och under andra halvåret minskade de osäkra fordringarna med 13 procent i lokal valuta i de baltiska länderna, med likartad utveckling i samtliga länder.

12 Under året minskade osäkra fordringar i Ryssland med 7 procent i lokal valuta och ökade i Ukraina med 2 procent. Osäkra fordringar ökade under första halvåret i båda länderna vartefter trenden vände och under det andra halvåret minskade dessa med 15 procent respektive 7 procent i lokal valuta. Förbättringarna var främst relaterade till ett fåtal exponeringar mot stora företag. I de baltiska länderna härrör nya individuella reserveringar under året främst från företagskrediter från kunder med redan kända betalningsproblem samt från en ökad andel osäkra fordringar relaterade till privatkunder. I Ryssland har återvinningar gjorts under hela Reserveringarna påverkades marginellt. I Ukraina gjordes under perioden ett fåtal större återvinningar på företagsexponeringar och mindre återvinningar på portföljnivå. Kreditförluster, netto per affärsområde mkr Helår Helår Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering 0 85 Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Koncernfunktioner Summa Såväl individuella reserveringar som osäkra fordringar minskade under året. Portföljreserveringarna är relaterade till den del av portföljen som inte innehåller osäkra fordringar. Minskningen av portföljreserveringar är dels relaterad till sammansättningen av låneportföljen, med en minskad volym till företagskunder i Sverige och ökad volym till privatkunder, dels till minskade volymer avseende kunder i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. De lägre portföljreserveringarna är också relaterade till förändringen i intern rating på individuella engagemang bland företagskunder. I Sverige skedde förbättringar av den interna ratingen, så kallad positiv ratingmigration, bland Swedbanks företagskunder under senare delen av året samtidigt som ratingmigrationerna i de baltiska länderna stabiliserades från att ha varit negativa. Av de totala reserveringarna utgjordes 85 procent av individuella reserveringar per den 31 december 2010, att jämföra med 80 procent den sista december Kreditförlusterna minskade från höga nivåer vid utgången av fjärde kvartalet 2009 successivt under året och för det fjärde kvartalet 2010 uppnåddes återvinningar netto för Swedbank. Under årets två sista månader gjordes återvinningar netto för samtliga av de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. För Ukraina och Ryssland har nettoåtervinningar gjorts under samtliga kvartal Kreditförlusterna i Svensk bankrörelse samt Stora företag & Institutioner har varit mycket låga under hela året. Kreditförluster Koncernen mkr Helår Helår Reserveringar varav individuella reserveringar, brutto varav portföljreserveringar, netto Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar Reserveringar, netto Bortskrivningar, brutto Ianspråktagande av tidigare reserveringar Återvinningar Bortskrivningar, netto Summa Omstrukturerade lån avser lån där kreditvillkoren har förändrats som ett resultat av kundens faktiskt och/eller förväntat försämrade förmåga att betala räntor och/eller amorteringar. Omstruktureringar av krediter är ett viktigt verktyg för banken för att säkra återbetalningen, samtidigt som det kan ge kunder möjlighet att ta sig igenom sin försämrade ekonomiska situation. Per den 31 december 2010 uppgick koncernens omstrukturerade lån till 27,9 mdkr. Merparten avser Baltisk bankrörelse (81 procent) och Ukraina (13 procent). Av Swedbanks omstrukturerade lån uppgick de som klassificerades som osäkra till 15 mdkr, och icke osäkra till 12,9 mdkr. Swedbank fortsätter att arbeta aktivt med kunder som fått eller förväntas få ekonomiska svårigheter. Arbetet genomförs inom ramen för Swedbanks särskilda avdelningar (FR&R) som utvecklar och implementerar planer för omstrukturering. Övertagna tillgångar ökade under Under fjärde kvartalet ökade övertagna tillgångar betydligt, i första hand relaterat till ett fåtal större enheter, vilka främst förvärvades av Ektornet. Vid utgången av 2010, fanns den största delen av de övertagna tillgångarna i de baltiska länderna, men även en betydande del i Norden. Swedbanks kapacitet för att ta hand om övertagen egendom i Ryssland och Ukraina förstärktes under året. Swedbank undviker att överta egendom så länge det är ekonomiskt försvarbart. I de fall ett övertagande sker sökes i första hand en frivillig överenskommelse med kunden. I de fall en överenskommelse inte kan nås sker ett övertagande genom en legal process. Under året uppgick Swedbanks nedskrivningar av materiella tillgångar till 600 mkr, vilket till cirka 80 procent är relaterat till övertagna och återtagna tillgångar. Av dessa nedskrivningar hänför sig cirka 35 procent till Ukraina, 35 procent till Litauen och knappt 20 procent till Ektornet.

13 Övertagna och återtagna tillgångar per affärsområde mkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland 4 22 Ukraina Ryssland & Ukraina Sverige 270 Norge Finland 765 Estland Lettland Litauen 206 USA Ukraina 73 Ektornet Summa De lagar som reglerar tvångsförsäljning av säkerheter i de baltiska länderna liknar de som finns i andra EUländer. Hela processen tar dock längre tid i Baltikum jämfört med exempelvis i Sverige. I Ukraina och Ryssland är processen mer komplex. Under året övertog Ektornet tillgångar om mkr, varav merparten under det fjärde kvartalet. Mer information om Ektornet finns på sidan 26. Upplåning och likviditet Swedbank emitterade totalt 265 mdkr i långfristiga skuldinstrument under 2010, varav 75 mdkr emitterades under fjärde kvartalet. Merparten av det fjärde kvartalets emissioner var säkerställda obligationer, där 58 mdkr emitterades i den svenska marknaden. Bland de emissioner som genomfördes i den internationella marknaden var en publik säkerställd obligation om 1 mdkr euro med förfall i januari Totala förfall under 2010 uppgick till nominellt 137 mdkr. Banken har löpande under året fortsatt refinansiera förfallande säkerställda obligationer i förtid på den svenska marknaden. Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning, inklusive kortfristig upplåning och interbankinlåning, har förlängts från cirka 22 månader per den 31 december 2009 till 27 månader per den 31 december Den genomsnittliga löptiden för säkerställda obligationer uppgick till 38 månader. Den genomsnittliga löptiden för fjärde kvartalets emissioner av långfristig upplåning var 40 månader. Swedbank köpte tillbaka totalt 2,3 mdkr i efterställda så kallade Tier 2 obligationer under 2010, varav 60 mkr under det fjärde kvartalet. Återköpen skedde till marknadspriser, vilket genererade en realisationsvinst om 120 mkr. Tillståndet från Finansinspektionen för återköp av Tier 2 obligationer med det beviljade rambeloppet om 9 mdkr förföll den 31 oktober Dessutom har Swedbank under 2010 löst in totalt 4,9 mdkr i efterställd skuld som varit föremål för förtidsinlösen, varav 2,1 mdkr i så kallade Tier 1 hybridkapitalobligationer och 2,8 mdkr i så kallade Tier 2 obligationer. Under fjärde kvartalet förföll 35 mdkr i upplåning från centralbanker. Förändring utestående upplåning Förändring Jan-dec 2010 sedan mdkr 31 dec 2009 Statligt garanterade certifikat -61 Övriga certifikat 14 Säkerställda obligationslån 69 Statligt garanterade obligationslån -26 Seniora icke säkerställda obligationslån 2 Strukturerade obligationer (SPAX) -16 Centralbanksrepor -116 Upplåning med statlig garanti Förfallostruktur per år mdkr Totalt 156 Under 2011 förfaller nominellt cirka 180 mdkr i långfristig upplåning, varav 80 mdkr avser upplåning som gjorts genom det statliga garantiprogrammet. Förfall på den svenska säkerställda obligationsmarknaden uppgår till 71 mdkr. Därutöver förfaller eller är föremål för förtidsinlösen nominellt cirka 7 mdkr i efterställd upplåning. Vid årets slut hade Swedbank en likviditetsreserv som uppgick till cirka 369 mdkr, varav 109 mdkr utgörs av AAA-ratade likvida instrument samt inlåning i centralbanker. Cirka 200 mdkr av reserven utgörs av outnyttjat utrymme i säkerhetspoolen för emission av säkerställda obligationer. Utöver likviditetsreserven håller banken betydande likviditet utplacerad i interbankmarknaden. Alla värdepapper i reserven är pantsättningsbara hos centralbanker. När bankens likviditetssituation utvärderas, analyseras utöver likviditetsreserven även en överlevnadsperiod under ett stressat scenario. Överlevnadsperioden är definierad som en tidsperiod med positiva ackumulerade kassaflöden och tar hänsyn till koncernens totala kontraktsenliga kassaflöden. Per den 31 december 2010 hade Banken en tillräcklig likviditetsbuffert för att möta sina kassaflöden under mer än 24 månader. Vid beräkningen av överlevnadsperioden antas att Banken inte har någon tillgång till kapitalmarknaderna, det vill säga ingen långeller kortfristig skuld kan nyemitteras eller refinansieras. Kassaflöden från koncernens innehav av värdepapper, som är likvida på kapitalmarknaderna och pantsättningsbara hos centralbanker inkluderas. Kapital och kapitaltäckning Per den 31 december uppgick aktieägarnas eget kapital till mkr, vilket var en ökning med mkr från årsskiftet. I Swedbanks finansiella företagsgrupp ökade kärnprimärkapitalet med 3,0 mdkr till 75,5 mdkr under året. Hybridkapitalet minskade till följd av inlösen av hybridlån under året med 2,3 mdkr till 6,9 mdkr, och utgjorde cirka 8 procent av primärkapitalet vid utgången av Det supplementära kapitalet minskade till följd av inlösen och återköp av eviga och tidsbundna förlagslån med 5,9 mdkr till 20,2 mdkr. Minskningen av