Fjärde kvartalet 2011

Transkript

1 Fjärde kvartalet 2011 jämfört med tredje kvartalet 2011 Kvartalets resultat uppgick till 965 mkr (3 475) Resultat per aktie före utspädning uppgick till 0,88* kronor (3,12) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 0,88* kronor (3,11) Räntabilitet på eget kapital var 3,9 procent (14,4) K/I-talet uppgick till 0,56 (0,53) Räntenettot uppgick till mkr (4 857) Kvartalets resultat mkr Kv Kv Kv Kv Kv Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 4 procent till mkr (3 859) Swedbank redovisade nettoåtervinningar på 174 mkr (441) Swedbanks goodwill avseende Lettland skrevs ned med mkr till mkr Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 var 15,7 procent (13,9 procent den 31 december 2010). Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 3 var 14,7** procent. Helåret 2011 jämfört med helåret 2010 Periodens resultat uppgick till mkr (7 444) Resultat per aktie före utspädning uppgick till 9,53* kronor (6,43) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 9,52* kronor (6,43) Räntabilitet på eget kapital var 12,2 procent (8,1) K/I-talet uppgick till 0,53 (0,57) Räntenettot ökade med 17 procent till mkr (16 329) Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 17 procent till mkr (13 402) Swedbank redovisade nettoåtervinningar på mkr (kreditförluster om 2 810) Swedbanks goodwill avseende Lettland skrevs ned med mkr till mkr under fjärde kvartalet. Utdelning per aktie föreslås till 5,30 för såväl stamaktier som preferensaktier. * Beräkning av resultat per aktie specificeras på sidan 43. ** Enligt Swedbanks estimat baserat på nuvarande kunskap om framtida regelverk. Resultat per aktie före utspädning* kr Kv Kv Kv Räntabilitet på eget kapital % Kv Kv Kv Kv Kv Kärnprimärkapitalrelation, Basel 2 % Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 1 av 48

2 VD-kommentar 2011 har varit ytterligare ett händelserikt år. Året inleddes med en stark tilltro till den ekonomiska återhämtningen, trots osäkerheten kring statsfinanserna i framförallt ett antal kontinentaleuropeiska länder. Under sommaren ändrades den förväntade makroekonomiska utvecklingen dramatiskt efter att allt fler ifrågasatt den ekonomiska uthålligheten i Europa. När hösten kom skrevs den förväntade tillväxten såväl globalt som i Europa och Sverige successivt ned. Förväntningar på lägre räntor följde. Stort fokus har legat på den regulatoriska utvecklingen under året, inte minst vad gäller framtida kapital- och likviditetskrav. I detta läge avbröt vi också vårt återköpsprogram. De svenska myndigheterna preciserade sina framtida kapitalkrav i slutet av november. De nya kraven var något strängare än förväntat, vilket direkt medförde ett behov att skriva ned vår goodwill i den lettiska verksamheten med 1,9 mdkr. Nya regler för bankerna är välkomna, och de är en förutsättning för att få en mer stabil finansiell sektor i framtiden. Kortsiktigt påverkar högre kapitalkrav alla intressenter i banken; kunderna, aktieägarna och de anställda. Kunderna märker av att priset på pengar har blivit dyrare, aktieägarna ser att avkastningen på kapital har gått ned jämfört med före finanskrisen och de anställda märker av effektiviseringar och hårdare krav för rörlig ersättning. Swedbank har i stort levererat enligt de framtidsutsikter vi angav för ett år sedan, då vi sa att vi skulle se en successiv förbättring av resultatet före kreditförluster och nedskrivningar. För helåret visade vi en vinst på 11,7 mdkr jämfört med 7,4 mdkr under Förbättringen är främst ett resultat av återvinningar och ett starkare räntenetto, samtidigt som kostnaderna har legat på en stabil nivå. Vi har ökat vår kärnprimärkapitalrelation med 1,8 procentenheter till 15,7 procent (Basel 2), återköp och utdelning beaktat. VÅRA PRIORITERADE OMRÅDEN 2011 I början av 2011 presenterade vi fyra prioriterade områden som för tillfället bedömts bidra mest till långsiktig lönsamhet och vår framtida önskade position: kunden i fokus, kvalitet och effektivitet, tillväxt inom utvalda segment och robust balansräkning med låg risk. Vi har gjort framsteg men vi har fortfarande ett stort arbete framför oss. Kunden i fokus För att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft och lönsamhet måste vi diversifiera vårt erbjudande och ge en konkurrenskraftig service för respektive segment. I Sverige har satsningen på servicekoncept mottagits väl och vid slutet av 2011 hade mer än en halv miljon kunder anslutit sig. De kunder som valt ett servicekoncept köper i genomsnitt fler produkter, visar en högre kundnöjdhet och har något högre lönsamhet än de kunder som inte valt ett koncept. I de baltiska länderna har den nya kundservicemodellen inneburit att förtroendet för banken ökat, vilket förväntas bidra till att vi har möjlighet att vinna en större del av kundernas totala bankaffär. Under året fick vi flera lokala såväl som internationella utmärkelser i de baltiska länderna, exempelvis som det mest välrenommerade företaget inom finanssektorn i såväl Estland, Lettland som Litauen. För att möta kunders efterfrågan på rådgivning har stora utbildningsinsatser genomförts under året. Inom Baltisk bankrörelse deltog rådgivare, kundansvariga och linjechefer i utbildningar för att möta de nya kompetenskraven från våra kunder. Även i Sverige har stora utbildningsinsatser genomförts. Kvalitet och effektivitet Vår ambition inför 2011 var att ha oförändrade kostnader jämfört med 2010 (exklusive rörliga personalkostnader). Bortsett från de extraordinära omstruktureringskostnader som redovisades under tredje och fjärde kvartalet på totalt 430 mkr har kostnaderna minskat med cirka 200 mkr (cirka 250 mkr exklusive rörliga personalkostnader). Det är främst lägre kostnader i Ryssland och Ukraina samt lägre konsultkostnader, framförallt inom riskorganisationen, som bidrar till minskningen. För att sprida en sund kostnadskultur och öka medvetenheten om vad som långsiktigt driver lönsamhet i banken fokuserar vi mer på vårt generella ersättningsprogram Eken, där tilldelning sker i form av inlåsta aktier. Samtidigt har individuellt allokerade rörliga ersättningar minskat med drygt 25 procent under 2011 trots ett förbättrat resultat om 58 procent. Group Business Support (GBS) blev operationellt den 1 januari 2011 med uppgift att rationalisera, standardisera och förenkla processer inom IT, support och produktutveckling. De första stegen har tagits, samtidigt som mycket arbete inom GBS kvarstår. Det kommer att ta många år av dedikerat arbete att nå vår fulla effektiviseringspotential. Tillväxt inom utvalda segment Swedbank har haft en generellt sett låg utlåningstillväxt under året, och vi har varit fortsatt restriktiva gällande hypoteksutlåningen i Sverige. Vi har flyttat fram vår position bland såväl stora och medelstora företag som Private Bankingkunder i Sverige. Tillväxten har varit god både vad gäller antal kunder och volymer, speciellt under fjärde kvartalet. Som en del i ambitionen att växa inom premiumsegmentet har nyrekryteringar gjorts och kompetensutveckling genomförts under året. Här har anslutningsgraden till servicekonceptet dock inte nått upp till förväntningarna. Arbetet med att säkerställa att den riskjusterade marginalen mot större företag når upp till en önskvärd miniminivå har fortsatt under året med gott resultat. I många fall har samarbetet med kunderna intensifierats, men i några fall har kunderna valt att flytta sina affärer till en annan part. Robust balansräkning med låg risk Riskerna i Swedbanks balansräkning fortsatte att minska under 2011, både på tillgångs- och på skuldsidan. Vi har emitterat cirka 250 mdkr i långfristiga obligationer jämfört med förfall på 180 mdkr. På så sätt har vi förlängt den genomsnittliga löptiden på kapitalmarknadsupplåningen, ökat våra likviditetsreserver och gjort oss strukturellt oberoende av kort upplåning. Den statligt garanterade upplåningen som förföll under året har i huvudsak ersatts med säkerställda obligationer. Framöver kommer vårt årliga emissionsbehov att vara betydligt lägre jämfört med vår genomsnittliga emissionstakt av obligationer de senaste två åren. Den positiva utvecklingen har bekräftats av ratinginstituten, där Moody s uppgraderade bankens rating för finansiell styrka i juni och Standard and Poor s höjde Swedbanks rating i december. Vi förväntar oss att den lägre risknivån kommer att betala sig genom att vår relativa kostnad för kapitalmarknadsupplåning över tiden kommer att minska. Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 2 av 48

3 VÅRA PRIORITERADE OMRÅDEN 2012 Våra prioriteringar för 2012 påminner till stor del om det gångna årets, där den operativa effektiviteten blivit allt viktigare, inte minst som en följd av den makroekonomiska utvecklingen och högre kapitalkrav. Förbättra kundnöjdheten Vi ska fortsätta att anpassa vårt erbjudande till olika kundgrupper så att varje kund får ett relevant erbjudande till rätt pris. Samtidigt ska andelen medarbetare som arbetar med rådgivning öka och kompetensen fördjupas. Öka beslutskraften nära våra kunder Vi ska tydliggöra och fortsätta implementera vårt gemensamma ramverk. Ramverket ska både underlätta för organisationen att fatta beslut nära kunden och ge en bättre uppföljning. Samtidigt har vi behov av att stärka det lokala affärsmannaskapet och öka kunskapen om hur vi skapar långsiktig lönsamhet. Växa med befintliga kunder Vår ambition är att få ansvar för en större del av våra kunders totala bankaffär, både vad gäller företag och privatpersoner. Vi kommer att fortsätta se över prissättningen på våra produkter och tjänster. Målet är en riskbaserad prissättning som motsvarar värdet för kunden och som täcker bankens kostnader för att göra affärer. Förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet Det rådande makroekonomiska läget och högre kapitalkrav innebär att vi behöver intensifiera vårt kostnadsfokus ytterligare. Ansvaret för detta ligger hos alla chefer i Swedbank och vi verkar aktivt för att ytterligare öka kostnadsmedvetenheten hos var och en i koncernen. Som stöd finns det generella ersättningsprogrammet Eken, där kraven för ersättning kommer att bli hårdare. Samtidigt kommer den högsta möjliga avsättningen till Eken att höjas (från 1 till 1,5 månadslön för anställda i Sverige och från 2 till 3 månadslöner i de baltiska länderna). Avsättningen bestäms främst av koncernens resultat, justerat för riskoch kapitalkostnad, och fastställs av styrelsen. Eken ska fungera som en kulturbärare för kostnadsmedvetenheten i banken. Antalet anställda som har individuell rörlig ersättning kommer att minska. Vi ska långsiktigt minska våra kostnader och förbättra kvaliteten genom att ta tillvara våra storleksfördelar och minska komplexiteten, inte minst genom arbetet inom GBS. Att minska de operativa riskerna är prioriterat och görs genom processförbättringar och systeminvesteringar. Kapital- och likviditetshantering För att motverka onödig kapitalbindning fortsätter vi arbeta för att förbättra kunskapen om riskvägda tillgångar och kapitaleffektivitet i organisationen. Organisationen ska vara väl förberedd på vilka effekter nya förväntade riskvikter på bolån kommer att få. Vi fortsätter också följa den regulatoriska utvecklingen och anpassar kapital-, likviditets- och upplåningsstruktur. Genom att fortsätta driva arbetet med att öka transparens och regelbundet träffa våra investerare ska vi säkerställa att vår relativa kostnad för kapitalmarknadsupplåning förbättras ytterligare. KAPITAL OCH UTDELNING Kapitalmål Styrelsen har beslutat att dra tillbaka sitt tidigare kapitalmål om långsiktig kärnprimärkapitalrelation på minst 10 procent samt minst 13 procent fram till Styrelsen kommer att fatta beslut om ett nytt kapitalmål när den regulatoriska miljön bedöms som mer stabil. Swedbanks lednings bedömning är idag att vi långsiktigt kommer att behöva en kärnprimärkapitalrelation på 13,5 till 14,5 procent, inklusive vår egen risktoleransbuffert, som en följd av de föreslagna svenska kapitalkraven. Swedbanks kärnprimärkapitalrelation var 15,7 (Basel 2) procent vid årsskiftet. Införandet av nya regulatoriska reglerna relaterade till Basel 3 samt IAS19 uppskattas idag påverka det framtida kärnprimärkapitalrelationen negativt med cirka 1,4 procentenheter. Därtill kan nya riskvikter på bolån i Sverige ha en negativ påverkan, samtidigt som vårt interna arbete med kapitaleffektivisering väntas ha en positiv påverkan. Vi uppfyller redan idag det regulatoriska kapitalkravet enligt Basel 3. Utdelning i linje med utdelningspolicyn Swedbanks styrelse har föreslagit en utdelning på 5,30 kronor per stam- och preferensaktie för 2011, vilket är i linje med bankens utdelningspolicy att dela ut 50 procent av årets resultat. FRAMTIDSUTSIKTER De makroekonomiska utsikterna fortsätter att vara mycket osäkra med risk för recession i Europa. Det gör det svårt att ge en tydlig förväntansbild av resultatutvecklingen. Vi planerar för ett svagt scenario och fokuserar på kostnadsutvecklingen. Vår ambition är att minska kostnaderna under 2012 med cirka 1 mdkr, exklusive rörliga personalkostnader, jämfört med Räntenettot kommer att påverkas positivt av att statligt garanterad upplåning förfaller, samtidigt som ett lägre ränteläge kan komma att påverka räntenettot negativt. Vi har under tre års tid arbetat för att få en sund balans mellan risk och kapitalisering, likviditet och upplåningsbehov, samt mellan tillväxt och uthållighet. På så sätt kan vi långsiktigt utveckla vår kärnaffär, en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Det är idag en styrka för oss att vi var tidiga in i omställningen. Vi står därför väl rustade för att möta våra kunders framtida finansiella behov. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 3 av 48

4 Innehållsförteckning Sida Finansiell översikt 5 Översikt 6 Marknad 6 Viktiga händelser under kvartalet 6 Fjärde kvartalet 2011 jämfört med tredje kvartalet Resultat 6 Helåret 2011 jämfört med helåret Resultat 7 Kredit- och tillgångskvalitet 8 Upplåning och likviditet 10 Kapital och kapitaltäckning 10 Marknadsrisk 12 Operativa risker 13 Övriga händelser 13 Ratinghändelser under perioden 13 Händelser efter 31 december Affärsområden Svensk bankrörelse 14 Stora företag & Institutioner 16 Baltisk bankrörelse 18 Kapitalförvaltning 20 Ryssland & Ukraina 21 Ektornet 22 Koncernfunktioner 23 Elimineringar 24 Finansiell information Koncern Resultaträkning i sammandrag 26 Rapport över totalresultat i sammandrag 27 Balansräkning i sammandrag 27 Förändringar i eget kapital i sammandrag 28 Kassaflödesanalys i sammandrag 29 Noter 30 Moderbolag 44 Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 47 Revisorsgranskning 47 Kontaktuppgifter 48 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer. Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 4 av 48

5 Finansiell översikt Resultaträkning mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat från kvarvarande verksamheter Periodens resultat från avvecklade verksamheter, efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Nyckeltal och data per aktie Kv4 Kv3 Kv4 Helår Helår Räntabilitet på eget kapital, % 3,9 14,4 11,7 12,2 8,1 Resultat per aktie före utspädning, kronor 1) 0,88 3,12 2,37 9,53 6,43 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 1) 0,88 3,11 2,37 9,52 6,43 K/I-tal 0,56 0,53 0,58 0,53 0,57 Eget kapital per aktie, kronor 1) 84,40 83,72 81,84 84,40 81,84 Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2,37 2,33 2,30 2,37 2,30 Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2 15,7 15,1 13,9 15,7 13,9 Primärkapitalrelation, %, Basel 2 17,2 16,6 15,2 17,2 15,2 Kapitaltäckningsgrad, %, Basel 2 18,9 18,7 18,4 18,9 18,4 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1,54 1,52 1,66 1,54 1,66 Kärnprimärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 10,2 9,9 10,1 10,2 10,1 Primärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 11,2 10,9 11,0 11,2 11,0 Kapitaltäckningsgrad, %, enligt övergångsregler 12,3 12,2 13,3 12,3 13,3 Kreditförlustnivå, % -0,05-0,13-0,14-0,14 0,20 Andel osäkra fordringar, brutto, % 1,87 2,05 2,53 1,87 2,53 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % ) Antalet aktier och beräkning av resultat per aktie specificeras på sidan 43. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata mdkr 31 dec 31 dec % Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Aktieägarnas eget kapital Balansomslutning Riskvägda tillgångar, Basel Riskvägda tillgångar, övergångsregler Riskvägda tillgångar, Basel Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 5 av 48

6 Översikt Marknad Den svenska ekonomin fortsatte att uppvisa en hög tillväxttakt under tredje kvartalet 2011 trots en sämre omvärldskonjunktur. BNP steg i årstakt och kalenderkorrigerat med 4,6 procent drivet av en ökad export och stigande investeringar. Under det fjärde kvartalet blev det allt tydligare att den svenska ekonomin försvagades samtidigt som framtidstron bland hushåll och företag försämrades. Återhämtningen i de baltiska ekonomierna fortgick som en följd av att den inhemska efterfrågan stärktes, samtidigt som exporten alltjämt visade höga tillväxttal. Arbetslösheten fortsatte att falla vilket bidrog till att den privata konsumtionen steg. Estland hade den snabbaste tillväxten under årets tredje kvartal, där BNP i årstakt blev 8,5 procent. I Litauen och Lettland ökade BNP med 6,7 respektive 6,6 procent under motsvarande period. I slutet av 2011 avtog tillväxttakten, inte minst inom den exportinriktade industrin, samtidigt som hushåll och företag blivit mindre optimistiska. En svagare global konjunktur och nedreviderade tillväxtutsikter för den svenska ekonomin bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 25 räntepunkter till 1,75 procent i december. Ytterligare räntesänkningar förutses under 2012 när BNP-tillväxten i den svenska ekonomin förväntas dämpas och inflationstrycket blir lägre. Den svenska kronan stärktes gentemot euron under fjärde kvartalet, medan den försvagades mot dollarn. Stockholmsbörsen (OMXSPI) föll under året med 17 procent. Tallinnbörsen (OMXT) och Vilniusbörsen (OMXV) föll med 24 procent respektive 27 procent medan Rigabörsen (OMXR) sjönk med 6 procent. Viktiga händelser under kvartalet Swedbanks goodwill avseende Lettland skrevs ned med mkr till mkr. Som ett resultat av lägre ekonomisk aktivitet i omvärlden har Swedbank ökat sitt fokus på effektivitet. Swedbank redovisade en kostnad på 330 mkr under fjärde kvartalet relaterat till omställning av personal under 2012 i Sverige och de baltiska länderna. Styrelsen har beslutat att dra tillbaka tidigare kapitalmål, och avvaktar ytterligare detaljer kring de nya kapitalkraven innan ett nytt måltal kommuniceras, läs mer på sid 12. Styrelsen föreslår en utdelning på 5,30 kr (2,10) per stamaktie och 5,30 kr (4,80) per preferensaktie för räkenskapsåret Under december 2011 spreds, genom sociala medier, falska rykten om att svenska banker i Lettland skulle vara instabila. Ryktena ledde till ökade uttag via uttagsautomater och kontor. Situationen hanterades genom förlängda öppettider, kontinuerlig påfyllning av uttagsautomater och genom kommunikation via såväl Swedbanks egna kanaler som via nyhetsmedia. Inom två dygn hade läget normaliserats. Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor s (S&P) höjde Swedbanks kreditbetyg från A till A+ med stabila utsikter, läs mer på sid 13. Regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken klargjorde vilka minimikapitalnivåer som ska gälla för de svenska storbankerna. Från den 1 januari 2013 ska kärnprimärkapitalrelationen vara lägst 10 procent och från den 1 januari 2015 ska den vara lägst 12 procent. Riksbankens stabilitetsrapport (Finansiell stabilitet 2011:2) visade på att Swedbank har en god kapitalisering även vid ett stressat scenario samt god likviditet relativt genomsnittet för svenska storbanker. Swedbank klarade den europeiska bankmyndighetens, EBAs, stresstest med god marginal. Fjärde kvartalet 2011 jämfört med tredje kvartalet 2011 Resultat Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 4 procent till mkr (3 859). Minskningen berodde främst på att en kostnad relaterad till omställning av personal under 2012 på 330 mkr redovisas under fjärde kvartalet. Kvartalets resultat hänförligt till aktieägarna minskade med 72 procent från föregående kvartal och uppgick till 965 mkr (3 475). Resultatet belastades med nedskrivning av goodwill på totalt mkr. Nettoåtervinningarna uppgick till 174 mkr (441). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 3,9 procent (14,4). K/I-talet var 0,56 (0,53). Resultat före kreditförluster och nedskrivningar per affärsområde mkr Kv4 Kv3 Kv4 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Intäkterna för fjärde kvartalet ökade med 4 procent till mkr (8 190). Räntenettot och nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade, medan provisionsnettot minskade. Valutakursförändringar, framförallt den svenska kronans förstärkning mot euron, lettiska lats och litauiska litas, minskade de redovisade intäkterna med 9 mkr. Räntenettot ökade med 3 procent och uppgick till mkr (4 857). Räntenettot innehöll en intäkt av engångskaraktär på 206 mkr relaterad till de kommersiella fastighetslån i USA som Swedbank övertog i samband med att Lehman Brothers ansökte om konkursskydd under hösten Omprissättning av bolån inom Svensk bankrörelse och ökade företagsvolymer och marginaler inom Stora företag & Institutioner påverkade räntenettot positivt. Minskade utlåningsvolymer inom Baltisk bankrörelse bidrog negativt. Under kvartalet gjordes även en justering av engångskaraktär avseende upplupna räntor på osäkra Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 6 av 48

7 fordringar i den baltiska bankrörelsen, vilket påverkade räntenettot negativt med 47 mkr. Inom Treasury (koncernfunktioner) belastades räntenettot med 57 mkr relaterat till en förändrad periodisering. Provisionsnettot minskade med 7 procent till mkr (2 292), framförallt på grund av lägre intäkter från corporate finance och betalningsförmedling, som påverkades av den lägre ekonomiska aktiviteten. Provisionsintäkterna från Kapitalförvaltning påverkades negativt av lägre genomsnittliga börsvärden. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 116 procent till 559 mkr (259), främst på grund av bättre tradingrelaterat resultat inom Stora företag & Institutioner samt upplåningsrelaterade värderingseffekter inom Group Treasury (Koncernfunktioner), såsom dyrare basis-swappar mellan euro och kronor. Kostnaderna ökade med 11 procent jämfört med föregående kvartal och uppgick till mkr (4 331). Under fjärde kvartalet redovisades en kostnad på 330 mkr relaterat till omställning av personal för 2012 i Sverige och de baltiska länderna. Under tredje kvartalet redovisades en kostnad på 100 mkr för omställningen av den ukrainska verksamheten. Kostnaderna för IT, marknadsföring och lokaler ökade säsongsmässigt. Antalet heltidstjänster minskade under kvartalet med 526, till Minskningarna skedde främst i Baltisk bankrörelse samt i Ryssland & Ukraina. Kostnadsanalys Koncernen mkr Kv4 Kv3 Kv4 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner och elimineringar Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 9 16 Summa varav rörliga personalkostnader varav kostnader av engångskaraktär Under fjärde kvartalet redovisades nettoåtervinningar på 174 mkr (441). Återvinningarna kom i första hand från Baltisk bankrörelse samt Ryssland & Ukraina. Skattekostnaden uppgick till 790 mkr (834), vilket motsvarade en effektiv skattesats på 45,1 procent (19,3). Den högre effektiva skattesatsen under kvartalet förklaras av att nedskrivningen av goodwill avseende den lettiska verksamheten inte är avdragsgill. Exklusive engångsnedskrivningen hade den effektiva skattesatsen för kvartalet uppgått till 21,6 procent. Helåret 2011 Jämfört med helåret 2010 Resultat Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 17 procent till mkr (13 402). Högre räntenetto till följd av allmänt högre ränteläge påverkade resultatet positivt. Under året har Swedbank erhållit intäkter av engångskaraktär om totalt 922 mkr relaterade till de kommersiella fastighetslån i USA som Swedbank övertog i samband med att Lehman Brothers ansökte om konkursskydd under hösten Omställningskostnader av engångskaraktär redovisades på totalt 430 mkr under året, varav 330 mkr i fjärde kvartalet och 100 mkr i tredje kvartalet. Årets resultat hänförligt till aktieägarna uppgick till mkr jämfört med mkr föregående år. Resultatet belastades med nedskrivning av goodwill på totalt mkr. Nettoåtervinningar uppgick till mkr (kreditförluster om mkr). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 12,2 procent (8,1). K/I-talet var 0,53 (0,57). Resultat före kreditförluster och nedskrivningar per affärsområde mkr Jan-dec Jan-dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 354 Summa Intäkterna ökade med 8 procent och uppgick till mkr (31 044). Räntenettot ökade inom framförallt Svensk bankrörelse och Stora företag & Institutioner. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade inom Stora företag & Institutioner och Group Treasury (Koncernfunktioner). Provisionsintäkterna var 3 procent lägre under året. Valutakursförändringar, framförallt den svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska valutorna, minskade de redovisade intäkterna med 665 mkr. Räntenettot ökade med 17 procent och uppgick till mkr (16 329). Faktorer som påverkat räntenettot positivt var högre allmänt ränteläge i Sverige samt något högre euribor-räntor under första halvåret. Vidare har avgiften för den statsgaranterade upplåningen minskat med 421 mkr på grund av förfall av statligt garanterad upplåning under året. Stabilitetsavgiften har mer än fördubblats jämfört med föregående år i enlighet med gällande regelverk och uppgick till 545 mkr (223). Likaså påverkades räntenettot negativt av ökade kostnader för likviditetsreserver samt lägre avkastning på placeringsportföljen, som används för räntesäkring av transaktionskonton och eget kapital. Provisionsnettot minskade med 6 procent och uppgick till mkr (9 525). Minskningen berodde främst på lägre provisionsintäkter från corporate finance, värdepappershandel, kapitalförvaltning och Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 7 av 48

8 betalningsförmedling på grund av lägre ekonomisk aktivitet samt lägre genomsnittliga börsvärden. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 34 procent till mkr (2 400). Stora företag & Institutioner redovisade ett lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde på grund av ett svagare tradingrelaterat resultat. Inom Koncernfunktioner redovisade Group Treasury ett lägre resultat till följd av negativa upplåningsrelaterade värderingseffekter. Kostnaderna ökade och uppgick till mkr (17 642). Omställningskostnader av engångskaraktär på totalt 430 mkr redovisades under året, varav 330 mkr i fjärde kvartalet och 100 mkr i tredje kvartalet. Konsultkostnader minskade med 374 mkr, där 170 mkr är hänförliga till minskat konsultanvändande inom Swedbanks riskorganisation. Rörliga personalkostnader ökade och uppgick till 395 mkr (340). Sedan 1 juli 2010 betalar Swedbank delar av rörlig ersättning i form av aktier. Denna ersättning periodiseras fram till dess att aktierna reglerats. Detta medför att den under perioden allokerade rörliga ersättningen till de anställda skiljer sig från den resultatförda. Under året uppgick resultatförda rörliga ersättningar till 395 mkr medan allokerade rörliga ersättningar var 818 mkr. Under första kvartalet gjordes en återföring på 54 mkr av tidigare års reserveringar för rörliga ersättningar inom Stora företag & Institutioner. En mer detaljerad redogörelse av rörliga ersättningar finns i Faktaboken 1 på sid 13. Antalet heltidstjänster har sedan årsskiftet minskat med 937, varav 633 inom Ryssland & Ukraina, 195 inom Baltisk bankrörelse och 238 inom Svensk bankrörelse. Kostnadsanalys Koncernen mkr Jan-dec Jan-dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner och elimineringar Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 309 Summa varav rörliga personalkostnader varav kostnader av engångskaraktär 430 För året redovisades nettoåtervinningar på mkr (kreditförluster, netto, på 2 810). Återvinningarna kom framförallt från Baltisk bankrörelse samt Ryssland & Ukraina. Skattekostnaden uppgick till mkr (2 472), motsvarande en effektiv skattesats på 23,8 procent (24,8). På medellång sikt förväntas den effektiva 1 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer. skattesatsen uppgå till procent. Den högre effektiva skattesatsen under året förklaras av att nedskrivningen av goodwill avseende den lettiska verksamheten inte är avdragsgill. Exklusive engångsnedskrivningen hade den effektiva skattesatsen för helåret uppgått till 21,2 procent. Kredit- och tillgångskvalitet Swedbanks kredit- och tillgångskvalitet fortsatte att förbättras under Swedbank bedömer att de turbulenta marknadsförhållanden som råder hittills inte haft några större effekter på bankens balansräkning. Bolåneportföljerna i Lettland och i Ukraina har visat svaghetstecken under året och tilläggsreserveringar har gjorts. Swedbanks totala utlåning ökade med 20 mdkr till mdkr under Utlåningen till privatpersoner i Sverige fortsatte att öka, om än i lägre takt. Tillväxttakten under 2011 var betydligt lägre än den genomsnittliga årliga tillväxttakten under den senaste tioårsperioden. Även företagsutlåningen i Sverige ökade, främst till stora företag under den senare delen av året. Utlåningen i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina minskade. Under 2011 har bostadspriserna i de större baltiska städerna uppvisat en stabil eller positiv utveckling, framförallt i Estland. Det har bland annat bidragit till att genomsnittliga belåningsgraden har sjunkit och uppgick per den 31 december till 75 procent för Estland (86 per 31 december 2010), 149 procent för Lettland (161) och 96 procent för Litauen (97). Inom Baltisk bankrörelse uppgick den del av hypoteksportföljen som överstiger aktuellt marknadsvärde till 6,3 mdkr (8,8). Den genomsnittliga belåningsgraden i Swedbank Hypotek var per den 31 december 60 procent, beräknat på fastighetsnivå (45 procent beräknat på lånenivå). Knappt två tredjedelar av de hushåll som är kunder inom Svensk bankrörelse amorterar på sina bottenlån. För nyutlåning under 2011 amorterar 95 procent av de hushåll som har en belåningsgrad över 75 procent av fastighetens värde. Trenden med en stabilisering av lån förfallna mer än 60 dagar fortsatte under Bostadslån till privatkunder inom Baltisk bankrörelse som är förfallna mer än 60 dagar stabiliserades i Estland och Lettland redan under andra halvåret 2010 och har börjat minska, särskilt i Estland. I Litauen avstannade ökningen under senare delen av Inom Svensk bankrörelse ökade bostadslån till privatpersoner förfallna mer än 60 dagar under året, men ligger kvar på mycket låga nivåer. Osäkra fordringar minskade med totalt 10,0 mdkr under året och innefattade samtliga affärsområden utom Svensk bankrörelse, där osäkra fordringar ökade något, men är på en fortsatt låg nivå. Minskningen beror dels på ett avtagande inflöde av nya osäkra fordringar under perioden, dels på att vissa större företagsengagemang inte längre är osäkra. Därutöver har bortskrivningar bidragit till att minska de osäkra fordringarna. Portföljreserveringarna är relaterade till den del av portföljen som inte innehåller individuellt identifierade osäkra fordringar. Portföljreserveringarna minskade under året, främst på grund av volymminskningar och förbättrad intern rating i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. En viss förbättring av den interna ratingen bland svenska företagskunder bidrog också till minskningen. Av de totala reserveringarna om 15,3 Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 8 av 48

9 mdkr den 31 december 2011 utgjordes 84 procent av individuella reserveringar (85 procent per den 31 december 2010). Kreditförluster, netto per affärsområde mkr Kv4 Kv3 Kv4 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Estland Lettland Litauen Övrigt Ryssland & Ukraina Ryssland Ukraina Koncernfunktioner Summa Nettoåtervinningarna uppgick till totalt mkr (kreditförluster, netto, om mkr) under året, varav 174 mkr i fjärde kvartalet. Kreditförlusterna inom Svensk bankrörelse och Stora företag & Institutioner är fortsatt mycket låga även om kreditförlusterna ökat i Svensk bankrörelse under andra halvåret. Merparten av förlusterna relaterar till ett fåtal företag. Återvinningar i de baltiska länderna kom huvudsakligen från rekonstruktioner relaterade till stora företag. Utlåningen till privatpersoner gav vissa ytterligare kreditförluster. Återvinningarna i Ryssland och Ukraina var relaterade till företagsutlåningen och bestod i huvudsak av amorteringar och återbetalningar av osäkra fordringar eller att lösningar uppnåddes för vissa problemengagemang. Omstrukturerade lån avser lån där kreditvillkoren har förändrats som ett resultat av kundens faktiska och/eller förväntat försämrade förmåga att betala räntor och/eller amorteringar. Per den 31 december 2011 uppgick koncernens omstrukturerade lån till 20,2 mdkr (27,9 mdkr per den 31 december 2010). Merparten avser Baltisk bankrörelse (78 procent) och Ukraina (14 procent). Av Swedbanks omstrukturerade lån uppgick de som klassificerades som osäkra till 10,9 mdkr (15,0) och icke osäkra till 9,3 mdkr (12,9). Övertagna tillgångar ökade med 66 procent under året. Innan ett övertagande sker försöker Swedbank i första hand komma fram till en frivillig överenskommelse med kunden. I de fall en sådan inte kan nås sker ett övertagande genom en legal process. Övertagna och återtagna tillgångar per affärsområde mkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Baltisk bankrörelse Estland 9 42 Lettland Litauen Ryssland & Ukraina Ryssland 10 4 Ukraina Ektornet Sverige Norge Finland Estland Lettland Litauen USA Ukraina Summa Under året övertog Ektornet fastigheter om mkr, varav merparten i Lettland och USA. Mer information om Ektornet finns på sidan 22. Under sommaren slutfördes Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU) för 2011 i vilken kärnprimärkapitalrelationen översteg såväl de internt satta minimikraven i ett stressat scenario som de regelverksmässiga kraven på total- och primärkapital. Swedbanks IKU för 2011 inbegriper en flerårsperiod med kraftigt minskad ekonomisk aktivitet och en kraftigt ökad arbetslöshet. Därutöver stressas betydande fastighetsprisfall för bostadsfastigheter samtidigt som den ekonomiska situationen i euroområdet förvärras. Sammantaget genererar Swedbank en ackumulerad förlust (före utdelningar) under prognosperioden på 9 mdkr efter totala kreditförluster på 62 mdkr. Kärnprimärkapitalrelationen minskar som mest från 14,97 procent år 2011 till 12,04 procent år 2013 (enligt Basel 2) i scenariot. Detta är i linje med Swedbanks risktolerans, vilken innebär en minskning av kärnprimärkapitalrelationen på upp till 3 procentenheter. För mer detaljer om bankens IKU för 2011, se Swedbanks delårsrapport för januari-juni 2011, sid 8. Under andra halvåret har Swedbank genomfört förnyade stresstester och genomgångar av kreditportföljen för att kunna arbeta proaktivt med riskhantering. Ett förnyat stresstest av den svenska bolåneportföljen visar på en stark motståndskraft vid ett kraftigt försämrat makroekonomiskt läge. Inom Svensk bankrörelse och Stora företag & Institutioner gjordes genomgångar av större engagemang i sektorer som bedöms vara särskilt känsliga för en vikande konjunktur för att kunna påbörja en dialog med utsatta kunder om eventuella åtgärder. Swedbank har även gjort förnyade genomgångar av bankens bolåneportfölj i Lettland, som ledde till tilläggsreserveringar under andra och fjärde kvartalet om totalt 450 mkr. Inom Baltisk bankrörelse har en genomgång gjorts av större kunder vilkas lån har omstrukturerats. Dessa engagemangs påverkan på portföljen vid ett försämrat makroekonomiskt läge bedöms vara begränsad. I Ukraina har genomgångar av bolåneportföljen samt modelluppdateringar genomförts. Detta har lett till ökade portföljreserveringar om netto 173 mkr för privatkunder samt vissa upplösningar av portföljreserveringar för företagsportföljen. Swedbank Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 9 av 48

10 har även gjort en särskild genomgång av exponeringar och limiter till banker och finansiella företag inom utvalda länder. Swedbank hade hösten 2008 ett utestående låneåterköpsavtal (repa) om miljoner dollar mot ett dotterbolag till Lehman Brothers. Kort efter att Lehman Brothers ansökte om konkursskydd enligt Kapitel 11 i USA:s konkurslag, tog Swedbank över ett 50-tal kommersiella fastighetslån som var underliggande säkerhet för repo-avtalet. Under året har Swedbank redovisat intäkter av engångskaraktär om totalt 922 mkr relaterade till dessa kommersiella fastighetslån. Det kvarstående bokförda värdet av lån hänförliga till repan har nu mer än halverats sedan övertagandet av säkerheterna för repan hösten Per den 31 december 2011 uppgick det bokförda värdet till 566 miljoner dollar, motsvarande 3,9 mdkr. Merparten av Swedbanks utlåning till kreditinstitut består av penningmarknadslån och certifikat med mycket kort löptid. Swedbanks totala utlåning till kreditinstitut med löptider över 3 månader uppgick till 7,1 mdkr, där 3,2 mdkr avser banker i Sverige och 0,7 mdkr banker i övriga Norden. Utlåning till kreditinstitut i övriga Europa uppgick till 1,3 mdkr per den 31 december 2011, varav 1,2 mdkr var relaterade till länder inom eurosamarbetet. Swedbanks exponering till motparter i Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien uppgick till totalt 763 mkr per den 31 december 2011, varav 33 mkr var relaterat till Grekland. GIIPS-exponering 31 dec 2011 mkr Grekland 1 Irland Italien Portugal Spanien Summa Obligationer varav stater varav hålles till förfall Lån (penningmarknad och certifikat) Lån (kreditfaciliteter) 0 Derivat netto Övrigt Summa Grekiska statspapper redovisas netto efter beaktande av reserveringar om 35 mkr. 2 Aktuella marknadsvärden understiger redovisade värden med ca 44 mkr. 3 Derivat till marknadsvärde efter hänsyn till nettnings- och säkerhetsavtal. Med hänsyn till bankens interna riskpåslag för motpartsrisk vid potentiella framtida värdeförändringar uppgår derivatexponeringarna till: Irland 87 mkr, Italien 447 mkr och Spanien 217 mkr. Summa 751 mkr. 4 Inkluderar handelsfinansiering och hypotekslån. Upplåning och likviditet Trots volatila marknader under 2011 har Swedbank fortsatt att se en stark efterfrågan från skuldinvesterare, både inhemska och internationella. Under 2011 emitterade Swedbank totalt 254 mdkr i långfristiga skuldinstrument, varav 44 mdkr under fjärde kvartalet, för att möta förfall av statligt garanterad upplåning samt för att fortsätta bygga upp likviditetsreserven. I samband med detta har den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning förlängts. Under kommande år är förfallen av långfristig upplåning väsentligt lägre. Banken uppskattar att emissionsvolymen av långfristig skuld under 2012 kommer att uppgå till mdkr. Totala förfall av långfristig upplåning under 2011 uppgick till nominellt 180 mdkr. Totala förfall under 2012 uppgår till nominellt 86 mdkr. Emission av långfristig skuld mdkr Kv4 Helår Säkerställda obligationer varav SEK varav EUR 3 42 varav USD 0 19 varav CHF 1 10 varav övrigt 1 4 Seniora icke säkerställda obligationer 6 18 Strukturerade obligationer (SPAX) 0 4 Totalt Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning som genomförts inom bankens korta och långa program var 35 månader per 31 december Den genomsnittliga löptiden för säkerställda obligationer var 43 månader. Den genomsnittliga löptiden för fjärde kvartalets emissioner av långfristig upplåning var 52 månader. Swedbanks låga volym av utlåning i USD ger ett begränsat behov av upplåning i USD. För att minska likviditetsrisken i USD har banken under året bland annat använt sitt nyetablerade upplåningsprogram för säkerställda obligationer som främst vänder sig till amerikanska investerare. Per den 31 december hade Swedbank täckt sitt behov av USD för mer än 12 månader framåt. Den kortfristiga upplåningen ökade under 2011 till totalt 123 mdkr, främst på grund av en ökad efterfrågan från utländska investerare. Swedbanks behov av kortfristig finansiering är dock begränsat, vilket bekräftas av att placeringar i centralbanker per den 31 december är lika stora som utestående kortfristig upplåning. Vid årets slut hade Swedbank en likviditetsreserv inom Group Treasury, som redovisas i enlighet med Bankföreningens definition för likviditetsrapportering, om totalt 247 mdkr. I tillägg till likviditetsreserven fanns likvida värdepapper inom andra delar av koncernen som uppgick till 62 mdkr. Likviditetsreserven och det strukturella likviditetsmåttet för likvida tillgångar och kassaflöde (eng. liquidity coverage ratio, LCR) kommer att fluktuera över tiden beroende på hur förfallostrukturen på bankens emitterade värdepapper ser ut. Sedan halvårsskiftet 2011 rapporterar banken månadsvis LCR-måttet till Finansinspektionen. Swedbanks LCR-mått har i genomsnitt uppgått till mer än 150 procent. Se även faktaboken för mer information och data om Swedbanks upplåning och likviditet. Kapital och kapitaltäckning Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 15,7 procent per den 31 december (13,9 procent 31 december 2010). Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 3 var 14,7 procent, enligt Swedbanks estimat baserat på nuvarande kunskap om framtida regelverk. Per den 31 december uppgick aktieägarnas eget kapital till 98,0 mdkr, en ökning med 3,1 mdkr från årsskiftet. I Swedbanks finansiella företagsgrupp ökade kärnprimärkapitalet med 1,8 mdkr från årsskiftet och Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 10 av 48

11 uppgick till 77,3 mdkr. Kärnprimärkapitalet har påverkats positivt med 5,6 mdkr av att årets resultat (efter förväntad utdelning) har räknats in. Nedskrivning av goodwill avseende bankens lettiska dotterbolag har påverkat årets resultat negativt med 1,9 mdkr men påverkar inte kärnprimärkapitalet då avdragspost för goodwill samtidigt minskar med samma belopp. Swedbank har under året återköpt 62,1 miljoner aktier, vilket har minskat kärnprimärkapitalet med drygt 6,1 mdkr. Vid årsskiftet gjordes en uppdatering av svenskt kapitaltäckningsregelverk, som bland annat påverkar hur preferensaktier får räknas in i primärt kapital. De preferensaktier som Swedbank emitterade under 2008 ingår i kärnprimärkapitalet med 8,8 mdkr, vilket motsvarar 1,8 procentenheter av kärnprimärkapitalrelationen per den 31 december Eftersom förändringen i regelverket inte innebär någon förändrad syn på preferensaktiernas förlustabsorberande kapacitet inkluderar Swedbank även framöver preferensaktierna i kärnprimärkapitalet i sin rapportering. Swedbanks preferensaktier kommer att konverteras till stamaktier senast under första halvåret Det supplementära kapitalet minskade från årsskiftet främst till följd av inlösen och återköp av eviga och tidsbundna förlagslån med 9,0 mdkr till 11,2 mdkr. Återköpen, som uppgick till 4,3 mdkr, skedde till marknadspriser, vilket genererade ett negativt realiserat nettoresultat på 10,6 mkr. Minskningen av supplementärt kapital är ett led i Swedbanks aktiva arbete med att hantera bankens kapitalstruktur, och följer av bankens fokus på kärnprimärkapitalet för att säkra en långsiktig stabilitet i balansräkningen. Riskvägt belopp minskade med 49,0 mdkr eller knappt 9,0 procent från årsskiftet till 492,3 mdkr. Riskvägt belopp för kreditrisker minskade med 8,6 procent eller 39,1 mdkr, främst hänförligt till företagsexponeringar. De genomsnittliga riskvikterna för den finansiella företagsgruppens samtliga kreditrisker enligt IRK minskade något och uppgick till 27,2 procent per den 31 december. Riskvägt belopp minskade med 0,7 mdkr till följd av valutakurseffekter. Genom implementering av CRD III (ibland benämnt Basel 2.5) i svenska föreskrifter som trädde i kraft 31 december ökade riskvägt belopp för marknadsrisker med 4,6 mdkr. Riskvägt belopp för marknadsrisker minskade dock totalt med cirka 25,2 procent eller 7,4 mdkr, främst till följd av Estlands inträde i EUR-samarbetet och att Swedbanks öppna valutapositioner därigenom har minskat. Riskvägt belopp för operativa risker minskade med 4,5 procent eller 2,6 mdkr. Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not 21. Riskvägda tillgångar per affärsområde mdkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Estland Lettland Litauen Investering och övrigt 0 8 Kapitalförvaltning 3 3 Ryssland & Ukraina Ryssland 6 8 Ukraina 9 10 Ektornet 7 4 Koncernfunktioner 17 2 Summa riskvägda tillgångar Nya Baselregler gällande kapital och deras påverkan på Swedbank Den 20 juli publicerades EU-kommissionens förslag till nytt regelverk gällande kapital, vilket förväntas fastställas under Förslaget ligger i linje med det tidigare publicerade Basel 3-regelverket. Swedbank bedömer att den negativa påverkan på bankens kärnprimärkapitalrelation till följd av nya regler som införs från och med 2013 kommer att vara kring 1,0 procentenheter, och att det föreslagna kravet på leverage ratio inte innebär någon restriktion för Swedbanks kapitalplanering. Förändringar i beräkningen av Swedbanks kärnprimärkapital, i första hand relaterat till minoritetsintressen, investeringar i aktier i finansiella institut som inte konsoliderats och uppskjutna skattefordringar, beräknas minska kärnprimärkapitalet med drygt 2 procent. Swedbanks riskvägda belopp beräknas öka med knappt 5 procent under Basel 3, jämfört med Basel 2 till följd av ökade kapitalkrav för kreditrisker samt att vissa tillgångsposter som idag dras av från kapitalbasen ska riskvägas framöver. I de nya reglerna finns det dock viss osäkerhet rörande hur stor den slutliga effekten blir när regelverket väl är på plats. Detta gäller t ex kreditrisken i OTC-derivat, eller mer specifikt CVA (Credit Value Adjustment), där den redovisade effekten på riskvägt belopp av nya regelverket baserar sig på dagens exponering och inte tar hänsyn till att en större andel derivattransaktioner framöver förväntats avräknas via clearinginstitut. Slutlig effekt på riskvägt belopp till följd av CVA förväntas därmed bli mindre än den som ingår i den redovisade effekten ovan. Tillsynsmyndigheter i såväl Sverige som på europeisk nivå har pekat på stora skillnader mellan institut avseende genomsnittliga riskvikter för kreditrisker enligt IRK, särskilt vad gäller hypoteksutlåning inom exponeringsklassen Retail. Myndigheterna planerar därför en översyn av riskvikter under Det slutliga utfallet av en sådan översyn är osäkert, men en ökning av Swedbanks genomsnittliga riskvikt för hypoteksutlåning i Sverige till en nivå på procent skulle påverka Swedbanks kärnprimärkapitalrelation negativt med 1,0 1,9 procentenheter. Swedbank allokerar redan i nuläget extra kapital till bolåneaffären, och därmed förväntas ett möjligt ökat kapitalkrav för hypoteksutlåning inte väsentligt påverka bankens interna allokering av kapital mellan olika affärsenheter. Swedbank Bokslutskommuniké 2011 Sidan 11 av 48