Fjärde kvartalet 2010

Transkript

1 Fjärde kvartalet 2010 jämfört med tredje kvartalet 2010 Kvartalets resultat var mkr (2 591) Resultat per aktie var 2,37 kronor (2,23) Räntabilitet på eget kapital var 11,7 procent (11,3) K/I-talet uppgick till 0,58 (0,55) Periodens resultat mkr Räntenettot ökade med 14 procent till mkr (3 980) Kv Kv Kv Kv Kv Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 2 procent till mkr (3 409) Resultat per aktie Kreditförlusterna netto uppgick till -483 mkr, dvs nettoåtervinningar (120). Reserveringar för kreditförluster uppgick till mkr (-84). Bortskrivningar, netto, uppgick till 655 mkr (204). Kreditförlustnivån var -0,14 procent (0,03) Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 15,2 procent (13,5 procent den 31 december 2009). Med övergångsregler ökade primärkapitalrelationen till 11,0 procent (10,4). Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 var 13,9 procent (12,0) och med övergångsregler 10,1 procent (9,2). kr 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0 Kv Kv Kv Kv Kv Helåret 2010 jämfört med helåret 2009 Periodens resultat var mkr ( ) Resultat per aktie var 6,43 kronor (-10,66) Räntabilitet på eget kapital var 8,1 procent (-12,5) K/I-talet uppgick till 0,57 (0,51) Räntabiltet på eget kapital % 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Räntenettot minskade med 21 procent till mkr (20 765) Kv Kv Kv Kv Kv Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 20 procent till mkr (16 612) Kreditförlusterna netto uppgick till mkr (24 641). Reserveringar för kreditförluster uppgick till mkr (21 794). Bortskrivningar, netto, uppgick till mkr (2 847). Kreditförlustnivån var 0,20 procent (1,74) Utdelning per aktie föreslås till 2,10 kronor per stamaktie och 4,80 kronor per preferensaktie Föreslaget återköpsprogram om upp till 10 procent av utestående aktier Kärnprimärkapitalrelation % 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Utdelningspolicyn justerad till 50 procent av årets resultat från verksamhetsåret Kv Kv Kv Kv Kv Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 1 av 68

2 VD-kommentar Inför 2010 förväntade vi oss en gradvis ökande vinstutveckling. Vi kan nu konstatera att resultatet för helåret blev starkare än vi trodde, mycket tack vare återhämtningen i de baltiska länderna med väsentligt lägre kreditförluster som följd. För helåret visade vi en vinst på 7,4 mdkr. Även om alla affärsområden nu visar svarta siffror är den nuvarande nivån långt ifrån tillfredställande. I början av 2010 presenterade vi fyra prioriterade områden för året: kundnöjdhet, lägre risknivå, intjäning samt likviditet och kapitalisering. När vi nu summerar året kan jag konstatera att vi börjar se framsteg inom samtliga områden. Kundnöjdhet Efter det kraftiga fallet under 2009 var kundnöjdheten svagt stigande på de flesta av våra delmarknader under Vi har fortfarande stor förbättringspotential innan vi når önskvärda nivåer. Vi arbetar hårt med att ställa om hela organisationen från att vara produktstyrd till att bli kundstyrd. Genom de nya servicekoncepten Nyckelkund, Nyckelkund Mer, Premium och Private Banking inom Svensk bankrörelse förbättrar vi servicen och ger kunderna en bättre helhetssyn över sin ekonomi. På motsvarande sätt har vi samlat våra bästa och mest användbara tjänster för småföretagare under konceptet Bättre Affärer. Koncepten innebär tydligare kunderbjudande med ökad försäljning och högre intäkter som följd. För att bättre kunna möta kraven från större företag och institutioner med mer komplexa behov bildades under året affärsområdet Stora företag & Institutioner. Där har en ny sektorindelad kundorganisation skapats för att stärka vår konkurrenskraft ytterligare. I november förvärvades de resterade 49 procenten av den norska investmentbanken First Securities. Genom förvärvet förstärks vår kompetens och vårt erbjudande av kapitalmarknadsrelaterade tjänster till såväl företag och institutioner som privatkunder. Arbetet med att öka graden av styrning och uppföljning har möjliggjort en mer decentraliserad organisation där beslutskraften, med större beslutsmandat och snabbare beslut, flyttats närmare kund. Lägre risknivå Ett aktivt arbete för att minska kredit- och likviditetsrisker samt de förbättrade makroekonomiska förutsättningarna ledde till att den totala risknivån minskade väsentligt under året. Utlåningen i Sverige stod den 31 december 2010 för 86 procent av vår totala utlåning, jämfört med 83 procent den sista december Sedan slutet av 2008 har exponeringen mot Östeuropa minskat med mer än 100 mdkr. Samtidigt har företagsutlåningen mot övriga länder (främst Sverige) minskat med cirka 60 mdkr medan den svenska privata hypoteksutlåningen ökat med omkring 65 mdkr. Detta har minskat kreditrisken avsevärt och beroendet av icke säkerställd upplåning har minskat med cirka 150 mdkr. Därtill har Estlands inträde i Euro-samarbetet bidragit till att minska riskerna ytterligare. Som en följd av att inflödet av nya osäkra fordringar varit lågt under året har kreditförlusterna successivt minskat, för att under fjärde kvartalet visa nettoåtervinningar. Vi står väl positionerade inför de nya regulatoriska krav som successivt kommer att införas för bankerna och har till stora delar redan anpassat oss efter dessa. Intjäning Vi förbättrade resultatet med 18 mdkr jämfört med föregående år, främst tack vare lägre kreditförluster i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 21 procent under året. Under första halvåret pressades räntenettot som en följd av det låga ränteläget samt minskade utlåningsvolymer i Östeuropa. Därtill var de tradingrelaterade intäkterna under 2009 ovanligt höga till följd av mycket gynnsamma marknadsförhållanden. Sedan andra kvartalet ser vi nu en stigande trend i räntenettot, som en följd av bland annat stigande svenska marknadsräntor. Även Baltisk bankrörelse har sett en positiv trend i räntenettot till följd av att de lokala räntorna fallit, bland annat som ett resultat av att Estland skulle gå med i EMU från 1 januari Kreditaktiviteten bland företag i Sverige ökade successivt under året och även i Estland, Lettland och Litauen märks en svagt ökad aktivitet. Under året minskade kostnaderna exklusive rörliga ersättningar med drygt 500 mkr. Minskningen består främst av den fortsatta anpassningen av kapaciteten till lägre affärsvolymer i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina samt av valutaeffekter. Antalet medarbetare i koncernen minskade under året med till Likviditet och kapitalisering Den genomsnittliga löptiden för kapitalmarknadsupplåning förlängdes med ytterligare fem månader och var i slutet av året 27 månader. Under året har Swedbank dessutom stärkt likviditetsbufferten avsevärt. Bankens lägre risknivå, i kombination med ett aktivt arbete att kommunicera utvecklingen till marknaden, har inneburit stort intresse från skuldinvesterare att köpa Swedbanks säkerställda obligationer. I april lämnade vi det statliga garantiprogrammet. Sedan sommaren 2009 har ingen upplåning gjorts under den statliga garantin. Samtliga repor mot centralbanker har förfallit under året samtidigt som den statligt garanterade upplåningen har amorterats ned från cirka 240 mdkr till cirka 150 mdkr. Hälften av utestående belopp förfaller under Idag utgörs Swedbanks beroende av kapitalmarknadsupplåning i huvudsak av säkerställd upplåning, vilken har varit en relativt stabil upplåningsform genom krisen. Den starka inlåningsbasen gör att beroendet av icke säkerställd upplåning är begränsat. Detta ger förutsägbarhet, trygghet och konkurrenskraft. Kärnprimärkapitalrelationen ökade från 12,0 till 13,9 procent under året. Detta var ett resultat av årets vinst samt att riskvägda tillgångar minskat med 62 mdkr. Vi är nu en bit på väg på den resa som började för knappt två år sedan och som ska leda till ett uthålligt, starkt Swedbank, med nöjda kunder, engagerad Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 2 av 68

3 personal och hög lönsamhet. Vi har skapat den nödvändiga finansiella handlingsfriheten för att fortsätta arbetet med att utveckla banken. Mycket arbete återstår och under 2011 kommer vi bland annat att prioritera följande områden: Kunden i fokus Vi ska förbättra kundnöjdheten ytterligare och aktivt arbeta för att matcha kompetensen hos våra anställda med kompetensefterfrågan hos våra kunder, och då med tonvikt på rådgivningstjänster. Tillväxt inom utvalda segment Vi ska stärka vår marknadsposition mot mellanstora företag och Private Banking-kunder. Vi ska ha fler stora företagskunder där vi är en av huvudleverantörerna av finansiella tjänster. Samtidigt kommer vi att minska antalet exponeringar där den riskjusterade avkastningen inte når upp till önskad nivå. Vi kommer att fortsätta utveckla våra spara-produkter, inte minst inom försäkrings- och investeringsområdena. Kvalitet och effektivitet Kostnaderna ska inte öka utöver rörliga personalkostnader. Vi ska minska de operationella riskerna. Robust balansräkning med låg risk Statligt garanterad upplåning kommer att ersättas med i första hand säkerställda obligationer. Vi har som målsättning att förbättra Swedbanks kreditbetyg hos de största ratinginstituten. Kapital och utdelning Den makroekonomiska osäkerheten, oklarheten kring delar av de nya regelverken för banker samt vår önskan att säkerställa att marknadens perception av Swedbank återspeglar den kraftiga riskreduktion som skett sedan 2008, gör att vi kommer att behålla en kärnprimärkapitalrelation på minst 13 procent fram till Utifrån bankens riskaptit är den långsiktiga målsättningen att ha en kärnprimärkapitalrelation som inte understiger 10 procent. För 2010 har styrelsen föreslagit en utdelning på 2,10 kronor per stamaktie och 4,80 kronor per preferensaktie i linje med vår utdelningspolicy. Mot bakgrund av vår starka kapitalisering, en förväntad återhållsam kreditefterfrågan samt vårt fokus på fortsatt kapitaleffektivisering, har styrelsen valt att justera sin utdelningspolicy till att för verksamhetsåret 2011 och framåt dela ut 50 istället för 40 procent av årets resultat. För att effektivt kunna hantera vår kapitalisering har styrelsen även föreslagit stämman att ge styrelsen bemyndigande till ett återköpsprogram på upp till 10 procent av utestående aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen). Framtidsutsikter En fortsatt ekonomisk återhämtning kommer att vara gynnsam för Swedbank genom högre räntenivåer och fortsatt stärkt kreditkvalitet. För 2011 förväntar sig Swedbank en tillväxt på svenska hypotekslån som är omkring den nominella BNP-tillväxten. Vidare förväntar vi oss en långsam återhämtning i kreditefterfrågan från svenska företag, och att utlåningsvolymerna i Baltisk bankrörelse bottnar under året. Omprissättningen av företagslån som inte når upp till önskad avkastning, tillsammans med förfall av statligt garanterad upplåning kommer att ge stöd åt räntenettot. Kostnader exklusive rörliga personalkostnader förväntas vara stabila. Vi förväntar oss en successiv förbättring av resultatet före kreditförluster och nedskrivningar. Kreditförlusterna förväntas vara låga med potential för återvinningar i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 3 av 68

4 Innehållsförteckning Sida Finansiell översikt 5 Översikt 6 Marknad 6 Viktiga händelser under kvartalet 6 Fjärde kvartalet Helåret Resultat 8 Kredit- och tillgångskvalitet 9 Upplåning och likviditet 12 Kapital och kapitaltäckning 12 Marknadsrisk 13 Operativa risker 14 Övriga händelser 14 Rating 14 Händelser efter 31 december Affärsområden Svensk bankrörelse 16 Stora företag & Institutioner 18 Baltisk bankrörelse 20 Ryssland & Ukraina 22 Kapitalförvaltning 24 Ektornet 26 Koncernfunktioner 27 Elimineringar 27 Finansiell information Koncern Resultaträkning i sammandrag 29 Rapport över totalresultat i sammandrag 29 Resultaträkning, kvartal 30 Balansräkning i sammandrag 31 Förändringar i eget kapital i sammandrag 32 Kassaflödesanalys i sammandrag 33 Noter 34 Moderbolag 64 Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 67 Revisorsgranskning 67 Kontaktuppgifter 68 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 4 av 68

5 Finansiell översikt Resultaträkning mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Nyckeltal och data per aktie Kv4 Kv3 Kv4 Helår Helår Räntabilitet på eget kapital, % 11,7 11,3-8,3 8,1-12,5 Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor 1) 2,37 2,23-1,83 6,43-10,66 K/I-tal 0,58 0,55 0,54 0,57 0,51 Eget kapital per aktie, kronor 1) 81,84 80,07 77,33 81,84 77,33 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1,66 1,66 1,69 1,66 1,69 Kärnprimärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 10,1 9,8 9,2 10,1 9,2 Primärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 11,0 10,8 10,4 11,0 10,4 Kapitaltäckningsgrad, %, enligt övergångsregler 13,3 13,3 13,5 13,3 13,5 Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2,30 2,26 2,19 2,30 2,19 Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2 13,9 13,4 12,0 13,9 12,0 Primärkapitalrelation, %, Basel 2 15,2 14,7 13,5 15,2 13,5 Kapitaltäckningsgrad, %, Basel 2 18,4 18,1 17,5 18,4 17,5 Kreditförlustnivå, % -0,14 0,03 1,44 0,20 1,74 Andel osäkra fordringar, brutto, % 2,53 2,67 2,85 2,53 2,85 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % ) Antalet aktier specificeras på sidan 62. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata mdkr 31 dec 31 dec % Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Aktieägarnas eget kapital Balansomslutning Riskvägda tillgångar, Basel Riskvägda tillgångar, övergångsregler Riskvägda tillgångar, Basel Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 5 av 68

6 Översikt Marknad Den globala konjunkturen har stärkts mer än förväntat varför tillväxtprognoserna för 2010 har reviderats upp i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Det har lett till att exporttillväxten för svenska och baltiska företag har tagit fart vilket på sikt även kommer att öka behovet av investeringar. Konjunkturåterhämtningen vilar dock på en bräcklig grund med risk för en svagare tillväxt de närmaste kvartalen när lageruppbyggnaden gradvis klingar av samtidigt som flera europeiska länder kommer att genomföra utgiftsnedskärningar i de offentliga finanserna. Enligt senast tillgänglig statistik var BNP-tillväxten i Sverige 6,9 procent under årets tredje kvartal jämfört med motsvarande period förra året. I Estland växte BNP med 5,0 procent, i Lettland ökade BNP med 2,9 procent och i Litauen växte ekonomin med 1,2 procent under motsvarande tidsperiod. Den svenska Riksbanken höjde styrräntan med 25 räntepunkter den 27 oktober och med ytterligare 25 punkter den 22 december till 1,25 procent. Den viktiga stibor 3-månadersräntan, som vid årsskiftet 2009/2010 låg runt 0,50 procent, ökade när penningpolitiken började stramas åt och var den 31 december 1,95 procent. Euribor 6-månadersräntan var däremot i stort sett oförändrad och var den 31 december 1,23 procent vilket är 0,23 procentenheter högre jämfört med årsskiftet 2009/2010. Ränteuppgången och sunda offentliga finanser har stärkt den svenska kronan både gentemot euron och den amerikanska dollarn. Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg med 7 procent under fjärde kvartalet och 21 procent under året. Tallinbörsen (OMXT) steg med 16 procent under kvartalet och 73 procent under året, Rigabörsen (OMXR) var i princip oförändrad under kvartalet och ökade med 41 procent under året. Vilniusbörsen (OMXV) steg med 13 procent under kvartalet och med 56 procent under året. Viktiga händelser under kvartalet Swedbank förvärvade de resterande 49 procenten av aktierna i dotterföretaget First Securities från de anställda minoritetsaktieägarna. Förvärvet innebär att banken förstärker sitt erbjudande av finansiella tjänster till såväl privatkunder som företag och institutioner som är aktiva i Norden och de baltiska länderna. Swedbank och First Securities en av Norges ledande investmentbanker med 230 anställda i Oslo, Bergen och Stavanger har haft ett framgångsrikt samarbete sedan 2002 då Swedbank blev aktieägare. Köpeskillingen uppgår till 617 mkr eller NOK 539 miljoner i kontant ersättning. För att fortsatt attrahera nyckelpersoner och motivera medarbetare att bidra till en lyckad integration för perioden till och med 2013 har parterna som en del av transaktionen dessutom kommit överens om en ytterligare ersättning som motsvarar en kostnad över resultaträkningen på maximalt NOK 172 miljoner för Swedbank utöver säljarens andel av 2010 års aktieutdelning. Under kvartalet genomfördes organisatoriska förändringar som påverkar de redovisade affärsområdena i segmentsredovisningen. Ansvar för ett antal företagskunder flyttades från Stora företag & Institutioner till Svensk bankrörelse samtidigt som Swedbank Babs kortlösenaffär fördelades på Stora företag & Institutioner och Svensk bankrörelse istället för att i sin helhet redovisas inom Svenk bankrörelse. Samtidigt samlades den stödjande kort- och betalningsverksamheten inom Koncernfunktioner. Detta innebar att cirka 340 anställda flyttade från affärsområdena Svensk bankrörelse och Baltisk bankrörelse till Koncernfunktioner. Kostnaderna för den stödjande kort- och betalningsverksamheten återförs dock via internpriser till Svensk bankrörelse, Stora företag & Institutioner och Baltisk bankrörelse. Vissa andra funktioner inom Baltisk bankrörelse, t ex Internrevision, har flyttat till Koncernfunktioner. Historiska jämförelsetal har omräknats. Den positiva trenden i affärsområdet Baltisk bankrörelse fortsatte med en redovisad vinst för andra kvartalet i rad. Även verksamheten i Lettland redovisade vinst för fjärde kvartalet. Trenden med stigande räntenetto i koncernen fortsatte, mycket tack vare stigande korta marknadsräntor i Sverige, men även lägre inhemska räntor i de baltiska länderna samt något högre euribor-räntor bidrog. Osäkra fordringar, brutto, minskade med 3,9 mdkr från föregående kvartal. Fjärde kvartalet 2010 Kvartalets resultat hänförligt till aktieägarna ökade med 6 procent från föregående kvartal och uppgick till mkr. Det var framför allt lägre kreditförluster som bidrog till resultatförbättringen. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 11,7 procent (11,3). K/I-talet var 0,58 (0,55). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 2 procent till mkr på grund av säsongsmässigt högre kostnader, trots förbättrat räntenetto och starkt aktiemarknadsrelaterat provisionsnetto. Svensk bankrörelse, Stora företag & Institutioner och Kapitalförvaltning redovisade högre resultat såväl före som efter kreditförluster. Värderingseffekter påverkade Koncernfunktioner negativt. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Kv4 Kv3 Kv4 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Koncernfunktioner Återförd bonusreservering -412 Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 6 av 68

7 Engångsposter per affärsområde (AO) mkr AO Kv4 Kv3 Kv4 Intäkter Tallinnbörsen BB 15 EADR R&U -6 Aktia K 24 Återbetalning fondavgifter KF -88 MasterCard BB 42 Summa intäkter Kostnader Upplösning bonusreserv SB -89 Upplösning bonusreserv SF&I -295 Upplösning bonusreserv KF -26 Upplösning bonusreserv K -2 Summa kostnader Nedskrivningar Summa nedskrivningar Skatt Upplösning bonusreserv SB 23 Upplösning bonusreserv SF&I 78 Upplösning bonusreserv KF 7 Upplösning bonusreserv K 1 Summa skatt Periodens resultat Intäkterna, exklusive engångsposter, uppgick till mkr, vilket var 4 procent högre än föregående kvartal. Ökningen berodde framför allt på högre räntenetto och provisionsnetto. Intäktsanalys Koncernen mkr Kv4 Kv3 Kv4 Utlåning och inlåning Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter Kapitalförvaltning Betalningar och kort Försäkringar Intresseföretag Övriga intäkter Stabilitetsavgift Engångsposter Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Räntenettot ökade med 547 mkr eller 14 procent. 191 mkr var hänförligt till omklassificering av straffavgifter och dröjsmålsräntor som tidigare redovisats som övriga intäkter i affärsområdet Baltisk bankrörelse. Höjda korta marknadsräntor och därtill hörande villkorsjusteringar, framför allt i Sverige, bidrog till ökningen. Även lägre kostnader för inlåning i lokal valuta samt något högre euribor-räntor i de baltiska länderna bidrog positivt. Provisionsnettot ökade med 10 procent från föregående kvartal. Ökningen berodde framför allt på högre intäkter från utlåningsprovisioner, aktiehandel och corporate finance. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 38 procent. Av minskningen återfanns 453 mkr hos Group Treasury inom Koncernfunktioner, främst kopplat till marknadsvärdering av upplåningsverksamheten. Återköpta förlagslån gav en negativ resultateffekt på 2 mkr jämfört med en positiv resultateffekt på 122 mkr i tredje kvartalet. Avvecklade räntepositioner i Ryssland påverkade nettoresultatet negativt med 120 mkr. En förändring av redovisningen för värdepapper och derivat har resulterat i en orealiserad negativ värderingseffekt på nettoresultat finansiella poster till verkligt värde på cirka 110 mkr inom Stora företag & Institutioner och Group Treasury. Kostnaderna ökade med 8 procent från föregående kvartal. Fjärde kvartalet innebär säsongsmässigt något högre kostnader, framför allt inom systemutveckling och marknadsföring. Rörliga personalkostnader ökade dessutom med 82 mkr. Avskrivningar ökade med 49 mkr som en följd av att avskrivningsplanen justerats. Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 188 mkr (185). Antalet heltidstjänster minskade under kvartalet med 265, varav 165 i Baltisk bankrörelse, 86 i Ukraina, 109 i Ryssland. Samtidigt ökade antalet anställda med 41 i Svensk bankrörelse och 39 personer inom Stora företag & Institutioner och med 16 personer inom Kapitalförvaltning. Övriga ökningar var hänförliga till Ektornet. Kostnadsanalys Koncernen mkr Kv4 Kv3 Kv4 Återförd bonusreservering -412 FR&R och Ektornet Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Övrigt och elimineringar Ordinarie bankverksamhet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Kreditförlusterna netto sjönk till -483 mkr (120). Baltisk bankrörelse redovisade nettoåtervinningar på 163 mkr (327). I Ryssland & Ukraina redovisades nettoåtervinningar på 521 mkr (återvinningar på 158 mkr). Nedskrivning materiella tillgångar ökade till 406 mkr (30). Ökningen berodde främst på nedskrivning av ägda fastigheter i Ukraina där Swedbank tidigare haft kontor och nedskrivning av fastigheter med 83 mkr (2) i Ektornet. Skattekostnaden uppgick till 693 mkr, motsvarande en effektiv skattesats på 20 procent. Den låga effektiva skattesatsen förklaras framförallt av att Estland, Ryssland och Ukraina redovisar vinst utan skattekostnad. Beträffande Estland utgår inkomstskatt först vid en eventuell utdelning till aktieägaren, och då moderbolaget inte planerar någon utdelning från det estniska dotterbolaget redovisas ingen skattekostnad. Vinsterna i Ryssland och Ukraina kan kvittas mot existerande förlustavdrag, mot vilka inga uppskjutna skattefordringar tidigare har redovisats. Kvartalets övrigt totalresultat efter skatt uppgick till -218 mkr (-774) och påverkades framför allt av Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 7 av 68

8 valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheten samt kassaflödessäkringar. Helåret 2010 Resultat Årets resultat var en vinst på mkr jämfört med en förlust på mkr föregående år. Det var framför allt betydligt lägre kreditförluster som vände resultatet från förlust till vinst. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 8,1 procent (-12,5). K/I-talet var 0,57 (0,51). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar exklusive engångsposter minskade med 20 procent till mkr. Svensk bankrörelse redovisade lägre resultat före förluster, nedskrivningar och engångsposter till följd av lägre allmänt ränteläge och minskad företagsutlåning. Stora företag & Institutioner redovisade den största resultatminskningen av affärsområdena i ljuset av att 2009 var det bästa året någonsin utifrån osedvanligt gynnsamma tradingförutsättningar under första halvåret. Baltisk bankrörelse lyckades till stor del kompensera lägre intäkter till följd av minskande affärsvolymer och lägre allmänt ränteläge med kostnadsminskningar. Kapitalförvaltning redovisade förbättrat resultat före engångsposter till följd av större förvaltningsvolym. Koncernfunktioner redovisade förbättrat resultat hos Group Treasury, bl a till följd av värderingseffekter från basis-spreadar och återköpta förlagslån. När kapitalmarknadsupplåningen sker i euro swappas denna ofta till svenska kronor. Dessa swappar värderas till marknadspris. Historiskt har volatiliteten i swapkostnaden varit låg. Under 2010 har kostnaden ökat väsentligt, vilket samtidigt medfört en positiv värderingseffekt, samtidigt som upplåningskostnaden i svenska kronor ökar. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Helår Helår Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 491 Summa Engångsposter per affärsområde (AO) mkr AO Helår Helår Intäkter Kontorsförsäljningar SB VISA Sweden SB 322 Återbetalning fondavgifter KF -540 Återbetalning fondavgifter KF -88 Tallinnbörsen BB 15 EADR R&U -6 Aktia K 24 MasterCard BB 55 Summa intäkter Kostnader Upplösning bonusreserv BB -198 Summa kostnader Nedskrivningar Nedskrivning av goodwill SF&I 5 Nedskrivning av goodwill R&U Summa nedskrivningar Skatt Kontorsförsäljningar SB Återbetalning fondavgifter KF -150 Upplösning bonusreserv BB 28 MasterCard BB 2 Summa skatt 3-17 Periodens resultat Intäkterna, exklusive engångsposter, uppgick till mkr, en minskning med 11 procent. Valutakursförändringar, framför allt den svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska valutorna, minskade de redovisade intäkterna med 923 mkr. Räntenettot minskade med mkr eller 21 procent. Faktorer som påverkat räntenettot negativt var framför allt lägre utlåningsvolymer, netto, förlängd duration av kapitalmarknadsupplåningen, ökade kostnader för likviditetsreserver samt lägre allmänt ränteläge. Lägre avkastning på placeringsportföljen som används för räntesäkring av transaktionskonton och eget kapital, mismatch mellan upplåning och utlåning (nos- och svanseffekter) samt mindre gynnsamma tradingförutsättningar påverkade också räntenettot negativt. Trenden för räntenettot vände dock under andra halvåret. Utlåningen 1 har minskat med 46 mdkr eller 4 procent på ett år. Volymminskningen återfinns i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. I Sverige och de övriga nordiska länderna minskade företagsutlåningen medan hypoteksutlåningen till privatpersoner ökade. Denna mixförskjutning har inneburit lägre räntenetto, då räntemarginalerna är lägre i Sverige än i de andra länderna och dessutom lägre på hypotekslån än på företagsutlåning. 1 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 8 av 68

9 Intäktsanalys Koncernen mkr Helår Helår Utlåning och inlåning Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter Kapitalförvaltning Betalningar och kort Försäkringar Intresseföretag Övriga intäkter Stabilitetsavgift Engångsposter Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 923 Summa Provisionsnettot ökade med 14 procent, exklusive engångskostnad för återbetalning av fondförvaltningsarvoden i Kapitalförvaltning förra året. Kapitalförvaltningsprovisioner ökade med 25 procent till följd av aktierelaterad värdeökning på förvaltat kapital. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 13 procent. Utfallet från tradingverksamheten inom Stora företag & Institutioner var dock mycket högt 2009 på grund av mycket gynnsamma marknadsförutsättningar. Inom Group Treasury (Koncernfunktioner) påverkade marknadsvärdering av upplåningsverksamheten nettoresultat finansiella poster till verkligt värde positivt, vilket beskrivits tidigare. Resultatpåverkan från dessa värdeförändringar är liten över tiden, men volatiliteten kan vara stor mellan kvartalen. Kostnaderna, exklusive återförda bonusreserveringar i Baltisk bankrörelse förra året och valutakurseffekter, var oförändrade. Rörliga personalkostnader uppgick till 340 mkr (215). Av rörliga personalkostnader utgjorde kostnaden för Ersättningsprogram 2010 (se sid 14) 255 mkr. Avsättningen grundas på ett bedömt prestationsbelopp om 386 mkr inklusive sociala avgifter, varav 214 mkr kontant och 172 mkr för uppskjuten ersättning i form av aktier. Av aktiebeloppet har 12/50, d v s 41 mkr, belastat årets resultat. Resterande 131 mkr kommer att periodiseras fram t o m februari Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 714 mkr (427). Kostnaderna i Baltisk bankrörelse, exklusive FR&R, minskade med 605 mkr eller 20 procent räknat i lokal valuta. I Ryssland & Ukraina var kostnadsminskningen, exklusive FR&R, 318 mkr eller 28 procent räknat i lokal valuta. Kostnadsanalys Koncernen mkr Helår Helår Återförd bonusreservering -198 FR&R och Ektornet Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Övrigt och elimineringar Ordinarie bankverksamhet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 432 Summa Antalet heltidstjänster har på ett år minskat med 2 053, varav i Ryssland & Ukraina, 508 i Baltisk bankrörelse och 167 i Svensk bankrörelse. Samtidigt ökade antalet anställda med 111 personer inom Ektornet, 92 inom Stora företag & Institutioner, 22 inom Koncernfunktioner samt 22 inom Kapitalförvaltning. Nedskrivning av immateriella tillgångar hänförlig till den ryska bankverksamheten har skett med 14 mkr under första kvartalet samt 23 mkr avseende ett dotterföretag inom den baltiska koncernen under tredje kvartalet. Föregående år skrevs mkr ned hänförligt till den ukrainska bankverksamheten och 5 mkr hänförligt till den ryska investment banking-verksamheten. Nedskrivning av materiella tillgångar, uppgick under året till 600 mkr (449), varav merparten avser fastigheter i Ukraina samt återtagna leasingobjekt bestående av tyngre transportfordon i Litauen. Även nedskrivning av fastighetsvärden inom Ektornet påverkade. Kreditförlusterna netto sjönk till mkr (24 641), varav Baltisk bankrörelse stod för mkr (14 888). Av de redovisade kreditförlusterna utgjorde mkr (21 794) reserveringar, netto, varav individuella reserveringar för osäkra fordringar mkr (17 042) och portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedöms osäkra mkr (4 752). Bortskrivningar, netto, uppgick till mkr (2 847). Kreditförlustnivån sjönk till 0,20 procent (1,74). Skattekostnaden uppgick till mkr, motsvarande en effektiv skattesats på 25 procent, vilket närmade sig den långsiktigt förväntade effektiva skattesatsen på cirka procent. Kredit- och tillgångskvalitet Under 2010 har Swedbank fortsatt den riskreducering som påbörjades under 2009, men på ett mer selektivt sätt. Utlåningen 1 i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland minskade från 209 procent till 151 procent av eget kapital under året. 1 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 9 av 68

10 Utlåning per affärsområde Totala 31 dec 2010 Utlåning Reserv- Utlåning mkr brutto eringar netto Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Summa I de baltiska länderna minskade utlåningen med 23 procent, i Ukraina med 32 procent och i Ryssland med 35 procent. Exklusive valutakurseffekter minskade utlåningen med 12 procent i de baltiska länderna, 28 procent i Ukraina och med 31 procent i Ryssland. Även företagsutlåningen i Sverige minskade under perioden. Minskningstakten avtog under senare delen av året. Utlåningen fortsatte att öka i segment med lägre risk, framförallt hypoteksutlåning till privatkunder i Sverige. Totalt ökade utlåningen med 31 mdkr i Swedbank Hypotek. Utlåning per sektor/bransch mkr 31 dec 31 dec Privatpersoner Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar Företagstjänster Övrig företagsutlåning Kreditinstitut Riksgäldskontoret och återköpsavtal Summa Huvuddelen (78 procent) av Swedbanks utlåning är relaterad till fastigheter. Denna utlåning är i hög grad säkerställd med fastighetspanter i Sverige, framförallt bostadsfastigheter. Utlåningen i Swedbank Hypotek uppgick per 31 december till 697 mdkr och den genomsnittliga belåningsgraden var 60 procent, beräknat på fastighetsnivå (45 procent beräknat på lånenivå). Regleringen avseende bostadslån i Sverige förändrades under året i samband med att Finansinspektionen introducerade ett bolånetak på maximalt 85 procent av fastighetens värde under året. Swedbanks kreditpolicy är restriktiv och utöver Finansinspektionens nya regler skärpte Swedbank kraven för beviljande av bolån ytterligare under det fjärde kvartalet. De stresstester som Swedbank genomförde under året indikerar en hög motståndskraft vid kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar. I Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU) som slutfördes under andra kvartalet översteg kärnprimärkapitalrelationen betydligt kraven enligt regelverken. I den europeiska banktillsynskommitténs (CEBS) stresstester av europeiska banker under tredje kvartalet uppvisades ett liknande resultat för Swedbank, liksom för de övriga större svenska bankerna. Utöver ovanstående stresstester utförde Swedbank under året ett antal interna stresstester. Inom fastighetssidan testades bland annat Swedbanks svenska hypoteksportfölj och portföljen för svenska kommersiella fastigheter, vilka visade på god motståndskraft och låga kreditförluster. Den 31 december 2010 uppgick den icke säkerställda delen av hypoteksportföljen inom Baltisk bankrörelse, d.v.s. den del av lånen som överstiger aktuellt marknadsvärde, till 8,8 mdkr (11,0 mdkr per 31 december 2009). Under det andra halvåret 2009 stabiliserades bostadsmarknaderna i de större baltiska städerna och utvecklingen har sedan dess varit fortsatt stabil eller positiv, framför allt i Estland. Som en konsekvens av detta har den genomsnittliga belåningsgraden börjat sjunka i de baltiska länderna. Trenden med en stabilisering av lån förfallna mer än 60 dagar fortsatte under året. Under första halvåret skedde vissa ökningar, vilka i första hand var hänförliga till ett antal större kunder i Ukraina, Estland och Litauen. Merparten av dessa kunder var redan identifierade av banken och var klassade som osäkra fordringar. Under andra halvåret minskade lån förfallna mer än 60 dagar i de tre baltiska länderna samt i Ukraina och Ryssland. Bostadslån till privatkunder inom Baltisk bankrörelse som är förfallna mer än 60 dagar ökade under året till följd av hög arbetslöshet, men stabiliserades i Estland och Lettland under andra halvåret. Osäkra fordringar, brutto per affärsområde mkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Summa Osäkra fordringar i Baltisk bankrörelse minskade med 15 procent under året. Detta beror dels på ett avtagande inflöde av nya osäkra fordringar under perioden och dels på att ett fåtal större engagemang ej längre är osäkra, samtidigt som bortskrivningar och valutakurseffekter bidragit till att minska de osäkra lånen. Exklusive valutakurseffekter minskade de osäkra fordringarna med 1 procent i Estland, 4 procent i Lettland och 3 procent i Litauen under året. Osäkra fordringar ökade under första halvåret, varefter trenden vände, och under andra halvåret minskade de osäkra fordringarna med 13 procent i lokal valuta i de baltiska länderna, med likartad utveckling i samtliga länder. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 10 av 68

11 Under året minskade osäkra fordringar i Ryssland med 7 procent i lokal valuta och ökade i Ukraina med 2 procent. Osäkra fordringar ökade under första halvåret i båda länderna vartefter trenden vände och under det andra halvåret minskade dessa med 15 procent respektive 7 procent i lokal valuta. Förbättringarna var främst relaterade till ett fåtal exponeringar mot stora företag. I de baltiska länderna härrör nya individuella reserveringar under året främst från företagskrediter från kunder med redan kända betalningsproblem samt från en ökad andel osäkra fordringar relaterade till privatkunder. I Ryssland har återvinningar gjorts under hela Reserveringarna påverkades marginellt. I Ukraina gjordes under perioden ett fåtal större återvinningar på företagsexponeringar och mindre återvinningar på portföljnivå. Kreditförluster, netto per affärsområde mkr Helår Helår Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering 0 85 Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Koncernfunktioner Summa Såväl individuella reserveringar som osäkra fordringar minskade under året. Portföljreserveringarna är relaterade till den del av portföljen som inte innehåller osäkra fordringar. Minskningen av portföljreserveringar är dels relaterad till sammansättningen av låneportföljen, med en minskad volym till företagskunder i Sverige och ökad volym till privatkunder, dels till minskade volymer avseende kunder i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. De lägre portföljreserveringarna är också relaterade till förändringen i intern rating på individuella engagemang bland företagskunder. I Sverige skedde förbättringar av den interna ratingen, så kallad positiv ratingmigration, bland Swedbanks företagskunder under senare delen av året samtidigt som ratingmigrationerna i de baltiska länderna stabiliserades från att ha varit negativa. Av de totala reserveringarna utgjordes 85 procent av individuella reserveringar per den 31 december 2010, att jämföra med 80 procent den sista december Kreditförlusterna minskade från höga nivåer vid utgången av fjärde kvartalet 2009 successivt under året och för det fjärde kvartalet 2010 uppnåddes återvinningar netto för Swedbank. Under årets två sista månader gjordes återvinningar netto för samtliga av de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. För Ukraina och Ryssland har nettoåtervinningar gjorts under samtliga kvartal Kreditförlusterna i Svensk bankrörelse samt Stora företag & Institutioner har varit mycket låga under hela året. Kreditförluster Koncernen mkr Helår Helår Reserveringar varav individuella reserveringar, brutto varav portföljreserveringar, netto Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar Reserveringar, netto Bortskrivningar, brutto Ianspråktagande av tidigare reserveringar Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar Bortskrivningar, netto Summa Omstrukturerade lån avser lån där kreditvillkoren har förändrats som ett resultat av kundens faktiskt och/eller förväntat försämrade förmåga att betala räntor och/eller amorteringar. Omstruktureringar av krediter är ett viktigt verktyg för banken för att säkra återbetalningen, samtidigt som det kan ge kunder möjlighet att ta sig igenom sin försämrade ekonomiska situation. Per den 31 december 2010 uppgick koncernens omstrukturerade lån till 27,9 mdkr. Merparten avser Baltisk bankrörelse (81 procent) och Ukraina (13 procent). Av Swedbanks omstrukturerade lån uppgick de som klassificerades som osäkra till 15 mdkr, och icke osäkra till 12,9 mdkr. Swedbank fortsätter att arbeta aktivt med kunder som fått eller förväntas få ekonomiska svårigheter. Arbetet genomförs inom ramen för Swedbanks särskilda avdelningar (FR&R) som utvecklar och implementerar planer för omstrukturering. Övertagna tillgångar ökade under Under fjärde kvartalet ökade övertagna tillgångar betydligt, i första hand relaterat till ett fåtal större enheter, vilka främst förvärvades av Ektornet. Vid utgången av 2010, fanns den största delen av de övertagna tillgångarna i de baltiska länderna, men även en betydande del i Norden. Swedbanks kapacitet för att ta hand om övertagen egendom i Ryssland och Ukraina förstärktes under året. Swedbank undviker att överta egendom så länge det är ekonomiskt försvarbart. I de fall ett övertagande sker sökes i första hand en frivillig överenskommelse med kunden. I de fall en överenskommelse inte kan nås sker ett övertagande genom en legal process. Under året uppgick Swedbanks nedskrivningar av materiella tillgångar till 600 mkr, vilket till cirka 80 procent är relaterat till övertagna och återtagna tillgångar. Av dessa nedskrivningar hänför sig cirka 35 procent till Ukraina, 35 procent till Litauen och knappt 20 procent till Ektornet. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 11 av 68

12 Övertagna och återtagna tillgångar per affärsområde mkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland 4 22 Ukraina Ryssland & Ukraina Sverige 270 Norge Finland 765 Estland Lettland Litauen 206 USA Ukraina 73 Ektornet Summa De lagar som reglerar tvångsförsäljning av säkerheter i de baltiska länderna liknar de som finns i andra EUländer. Hela processen tar dock längre tid i Baltikum jämfört med exempelvis i Sverige. I Ukraina och Ryssland är processen mer komplex. Under året övertog Ektornet tillgångar om mkr, varav merparten under det fjärde kvartalet. Mer information om Ektornet finns på sidan 26. Upplåning och likviditet Swedbank emitterade totalt 265 mdkr i långfristiga skuldinstrument under 2010, varav 75 mdkr emitterades under fjärde kvartalet. Merparten av det fjärde kvartalets emissioner var säkerställda obligationer, där 58 mdkr emitterades i den svenska marknaden. Bland de emissioner som genomfördes i den internationella marknaden var en publik säkerställd obligation om 1 mdkr euro med förfall i januari Totala förfall under 2010 uppgick till nominellt 137 mdkr. Banken har löpande under året fortsatt refinansiera förfallande säkerställda obligationer i förtid på den svenska marknaden. Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning, inklusive kortfristig upplåning och interbankinlåning, har förlängts från cirka 22 månader per den 31 december 2009 till 27 månader per den 31 december Den genomsnittliga löptiden för säkerställda obligationer uppgick till 38 månader. Den genomsnittliga löptiden för fjärde kvartalets emissioner av långfristig upplåning var 40 månader. Swedbank köpte tillbaka totalt 2,3 mdkr i efterställda så kallade Tier 2 obligationer under 2010, varav 60 mkr under det fjärde kvartalet. Återköpen skedde till marknadspriser, vilket genererade en realisationsvinst om 120 mkr. Tillståndet från Finansinspektionen för återköp av Tier 2 obligationer med det beviljade rambeloppet om 9 mdkr förföll den 31 oktober Dessutom har Swedbank under 2010 löst in totalt 4,9 mdkr i efterställd skuld som varit föremål för förtidsinlösen, varav 2,1 mdkr i så kallade Tier 1 hybridkapitalobligationer och 2,8 mdkr i så kallade Tier 2 obligationer. Under fjärde kvartalet förföll 35 mdkr i upplåning från centralbanker. Förändring utestående upplåning Förändring Jan-dec 2010 sedan mdkr 31 dec 2009 Statligt garanterade certifikat -61 Övriga certifikat 14 Säkerställda obligationslån 69 Statligt garanterade obligationslån -26 Seniora icke säkerställda obligationslån 2 Strukturerade obligationer (SPAX) -16 Centralbanksrepor -116 Upplåning med statlig garanti Förfallostruktur per år mdkr Totalt 156 Under 2011 förfaller nominellt cirka 180 mdkr i långfristig upplåning, varav 80 mdkr avser upplåning som gjorts genom det statliga garantiprogrammet. Förfall på den svenska säkerställda obligationsmarknaden uppgår till 71 mdkr. Därutöver förfaller eller är föremål för förtidsinlösen nominellt cirka 7 mdkr i efterställd upplåning. Vid årets slut hade Swedbank en likviditetsreserv som uppgick till cirka 369 mdkr, varav 109 mdkr utgörs av AAA-ratade likvida instrument samt inlåning i centralbanker. Cirka 200 mdkr av reserven utgörs av outnyttjat utrymme i säkerhetspoolen för emission av säkerställda obligationer. Utöver likviditetsreserven håller banken betydande likviditet utplacerad i interbankmarknaden. Alla värdepapper i reserven är pantsättningsbara hos centralbanker. När bankens likviditetssituation utvärderas, analyseras utöver likviditetsreserven även en överlevnadsperiod under ett stressat scenario. Överlevnadsperioden är definierad som en tidsperiod med positiva ackumulerade kassaflöden och tar hänsyn till koncernens totala kontraktsenliga kassaflöden. Per den 31 december 2010 hade Banken en tillräcklig likviditetsbuffert för att möta sina kassaflöden under mer än 24 månader. Vid beräkningen av överlevnadsperioden antas att Banken inte har någon tillgång till kapitalmarknaderna, det vill säga ingen långeller kortfristig skuld kan nyemitteras eller refinansieras. Kassaflöden från koncernens innehav av värdepapper, som är likvida på kapitalmarknaderna och pantsättningsbara hos centralbanker inkluderas. Kapital och kapitaltäckning Per den 31 december uppgick aktieägarnas eget kapital till mkr, vilket var en ökning med mkr från årsskiftet. I Swedbanks finansiella företagsgrupp ökade kärnprimärkapitalet med 3,0 mdkr till 75,5 mdkr under året. Hybridkapitalet minskade till följd av inlösen av hybridlån under året med 2,3 mdkr till 6,9 mdkr, och utgjorde cirka 8 procent av primärkapitalet vid utgången av Det supplementära kapitalet minskade till följd av inlösen och återköp av eviga och tidsbundna Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 12 av 68

13 förlagslån med 5,9 mdkr till 20,2 mdkr. Minskningen av efterställda skulder, dvs hybridkapital och supplementärt kapital, är ett led i Swedbanks aktiva arbete med att hantera bankens kapitalstruktur, och följer av bankens fokus på kärnprimärkapitalet för att säkra en långsiktig stabilitet i balansräkningen. Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 13,9 procent per den 31 december (12,0 procent 31 december 2009) och primärkapitalrelationen förbättrades till 15,2 procent (13,5). Kapitaltäckningsgraden var 18,4 procent (17,5). Med övergångsregler var kärnprimärkapitalrelationen 10,1 procent (9,2), primärkapitalrelationen 11,0 procent (10,4) och kapitaltäckningsgraden 13,3 procent (13,5). Riskvägda tillgångar minskade med 62 mdkr eller 10 procent från årsskiftet till 541 mdkr. Minskningen är framförallt hänförlig till minskade riskvägda tillgångar för kreditrisker, som under året minskade med 12 procent eller 63 mdkr, varav 25 mdkr avser företagsexponeringar i den svenska verksamheten och 22 mdkr avser företagsexponeringar i den baltiska verksamheten. Minskade exponeringsvolymer, migration mellan riskklasser samt nya fallissemang bidrog till minskningen. Riskvägda tillgångar för operationella risker ökade med 8 procent eller 4 mdkr. Av den totala förändringen i riskvägda volymer förklaras -25,6 mdkr av valutakurseffekter. Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not 24. Riskvägda tillgångar per affärsområde mdkr 31 dec 31 dec Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering 8 8 Baltisk bankrörelse Ryssland 8 10 Ukraina 9 11 Investering 1 2 Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning 3 2 Ektornet 4 1 Koncernfunktioner 2 4 Summa riskvägda tillgångar De genomsnittliga riskvikterna för den finansiella företagsgruppens samtliga kreditrisker enligt IRK minskade till 29,9 procent jämfört med 33,6 procent vid årsskiftet. Riskvikterna minskade huvudsakligen i den svenska verksamheten. Riskvikterna i den baltiska verksamheten var stabila och uppgick till 69,2 procent per den 31 december. Swedbanks interna riskklassificeringsmodeller använder konjunkturjusterade riskuppskattningar för sannolikhet för fallissemang (PD), och förlust vid fallissemang (LGD) med hänsyn tagen till ekonomisk stress. Nya Baselregler gällande kapital och dess påverkan på Swedbank I december offentliggjordes det slutgiltiga, föreslagna regelverket för Basel 3. Som en följd av ökade kapitalkrav för handelslager och motpartsrisker beräknas Swedbanks riskvägda tillgångar öka med cirka 4 procent under Basel 3, jämfört med Basel 2. Förändringar i beräkningen av kärnprimärkapital, i första hand relaterat till minoritetsintressen, investeringar i aktier i finansiella institut som inte konsoliderats och uppskjutna skattefordringar, beräknas minska kärnprimärkapitalet med mindre än 1 procent. Den uppskattade negativa påverkan på Swedbanks kärnprimärkapitalrelation beräknas inte överstiga 0,5 procentenheter. Det föreslagna kravet på leverage ratio (primärkapital/totala tillgångar) anses inte innebära någon restriktion för Swedbanks kapitalplanering. Marknadsrisk Swedbank mäter marknadsrisker, både de strukturella och de som uppstår i tradingverksamheten, med en Value-at-risk (VaR)-modell. VaR uttrycker, för aktuell portfölj, en förlustnivå som statistiskt överträffas med en viss sannolikhetsnivå under en viss tidshorisont. Swedbank använder 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på en dag. Det innebär att den potentiella förlusten för portföljen statistiskt kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. Tabellen nedan beskriver utvecklingen av Swedbanks VaR *) under året. Jämförelsesiffror inom parentes avser perioden januari-december VaR per riskkategori Jan-dec mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Ränterisk 127 (129) 50 (83) 81 (108) Valutakursrisk 19 (14) 2 (1) 7 (7) 7 7 Aktiekursrisk 12 (25) 2 (7) 6 (14) 6 8 Diversifiering -12 (-19) Totalt 126 (135) 52 (83) 82 (110) *) VaR exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir VaR missvisande p.g.a. illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett VaR- mått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. För enskilda risktyper kompletteras VaR med riskmått och limiter som baseras på känslighet för förändringar av olika marknadspriser. Risktagandet följs även upp genom stresstester. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per den 31 december 2010 ha medfört en minskning av värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 777 mkr (-226). I denna kalkyl ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan två och tre år. Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 499 mkr (+167) medan positioner i utländsk valuta skulle ha fått en värdeminskning med 278 mkr (-393). Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat finansiella poster till verkligt värde den 31 december 2010 ha minskat med 213 mkr (-173). Jämförelsetalen avser 31 december Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 13 av 68

14 Operativa risker Den aggregerade risknivån i koncernen var fortsatt högre än normalt under fjärde kvartalet De främsta orsakerna var omfattande organisationsförändringar, risker i den svenska ITverksamheten och externa risker i främst Östeuropa. Övriga händelser Vid Swedbanks årsstämma den 26 mars nyvaldes Lars Idermark, Siv Svensson och Göran Hedman till nya ledamöter i Swedbanks styrelse. Ledamöterna Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Anders Igel, Helle Kruse Nielsen, Pia Rudengren, Anders Sundström och Karl-Henrik Sundström omvaldes. Lars Idermark valdes till ny ordförande. Han ersätter Carl Eric Stålberg, som varit ordförande sedan Årsstämman biföll styrelsens förslag att ingen aktieutdelning utgår för 2009, varken för A-aktier eller preferensaktier.. Mikael Björknert, som närmast kommer från SEB, har utsetts till chef för Group Business Support och medlem av koncernledningen. Catrin Fransson har utsetts till chef för Svensk bankrörelse och medlem av koncernledningen. Thomas Eriksson, som närmast kommer från SEB, har utsetts till chef för Kapitalförvaltning och VD för Swedbank Robur. Swedbanks styrelse har beslutat om långtgående förändringar i bankens prestationsbaserade ersättningsprogram för Programmet är det första i sitt slag på den svenska bankmarknaden som omvandlar en del av den kontanta rörliga ersättningen till inlåsta aktier. Styrelsens beslut om att en del av den rörliga ersättningen ska vara uppskjuten och utgå i form av aktier har fattats under förutsättning av godkännande av årsstämman Swedbanks prestations- och aktiebaserade Ersättningsprogram 2010 delar upp rörlig ersättning i två delar, kontantersättning och uppskjuten ersättning bestående av aktier. Programmet innebär ingen ökning av total rörlig ersättning jämfört med vad som gällde tidigare. Den kontanta ersättningen utbetalas året efter intjäningsåret medan den uppskjutna ersättningen är inlåst i tre år. För personer som definieras som risktagare enligt Finansinspektionens definition är 60 procent uppskjutet, för övriga med rörlig ersättning är 40 procent uppskjutet. Programmets prestationsmål baseras på koncernens resultatutveckling efter skatt, det kapitalkostnads- och riskjusterade resultatet i respektive affärsområde och det riskjusterade resultatet på individuell och/eller teamnivå samt ett antal beteendevariabler kopplade till Swedbankkoncernens värdegrunder. Programmet omfattar cirka anställda i framför allt den svenska delen av koncernen. Swedbank och Sparbankerna har tillsammans med Danske Bank, Handelsbanken, Nordea och SEB beslutat att etablera ett bolag med ansvar för en gemensam infrastruktur för bankernas automatverksamhet i Sverige. Bolaget kommer också att ta över ägandet av bankernas alla automater. Swedbank har slutit en ny överenskommelse om ramavtal med Sparbankernas Riksförbund. Avtalen träder i kraft den 1 juli Swedbanks årsstämma kommer att hållas fredagen den 25 mars 2011 på Cirkus i Stockholm. Valberedningen består av följande personer: Lennart Anderberg, utsedd av ägargruppen Föreningen Sparbanksintressenter, tillika ordförande i valberedningen; Christer Gardell, utsedd av ägargruppen Cevian; Lars Idermark, styrelseordförande Swedbank AB; Anders Sundström, utsedd av ägargruppen Folksam; Rose Marie Westman, utsedd av Alecta Pensionsförsäkring, ömsesidigt. Valberedningens uppgifter är att lämna förslag till stämmoordförande, ordförande i styrelsen, övriga ledamöter i styrelsen samt styrelse- och revisionsarvode och förslag till principer för utseende av valberedning inför årsstämman Bankens styrelse föreslår årsstämman att besluta om en kontant utdelning av 4,80 kronor per preferensaktie och 2,10 kronor per stamaktie, vilket motsvarar mkr och en utdelningsgrad på 40 procent. Som avstämningsdag för rätt till utdelning för 2010 föreslås den 30 mars Sista dag för handel med bankens aktie med rätt till utdelning blir därmed den 25 mars Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdelningen komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 4 april Rating Den 23 februari bekräftade ratinginstitutet Standards & Poor s Swedbank ABs och Swedbank Hypotek ABs långfristiga rating A och kortfristiga rating A-1. Standard & Poor s ändrade utsikten från negativ till stabil. Den 22 juni bekräftade Moody s Swedbank ABs och Swedbank Hypotek ABs långfristiga rating A2 och den kortfristiga ratingen P-1 och ändrade utsikten från negativ till stabil. Den 16 augusti bekräftade Standard & Poor s sin AAA rating avseende Swedbank Hypotek ABs program för säkerställda obligationer med stabil utsikt. Samtidigt togs de säkerställda obligationerna bort från Standard & Poor s bevakningslista. Den 6 oktober återtog ratinginstitutet Fitch, på bankens begäran, sin bevakning av Swedbank AB. Fitch tilldelade Swedbank betyget A för långfristig rating och F1 för kortfristig rating med stabil utsikt. På bankens begäran tog Moody s den 12 oktober bort sin rating avseende bankens dotterbolag i Ryssland och Ukraina. Den 16 november placerade Moody s Swedbank AB och Swedbank Hypotek AB på bevakning för möjlig uppgradering. (se not 28 för en fullständig ratingtabell) Händelser efter 31 december 2010 Swedbanks styrelse har tydligare definierat bankens riskaptit. Swedbanks riskprofil skall långsiktigt styras så att kärnprimärkapitalrelationen inte minskar med mer än tre procentenheter under ett scenario med mycket stressade förhållanden, enligt bankens årliga interna kapitalutvärdering (IKU). Baserat på koncernens riskaptit har styrelsen beslutat att kärnprimärkapitalrelationen inte långsiktigt ska Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 14 av 68

15 understiga 10 procent. Detta bedöms vara tillräckligt för att motstå ett mycket stressat scenario (IKU) och samtidigt vidmakthålla tillräckligt med kapital för att säkerställa bankens kapitalmarknadsupplåning. Som en följd av osäkerheten i den ekonomiska och regulatoriska utvecklingen kommer banken att hålla en kärnprimärkapitalrelation över 13 procent fram till För att effektivt kunna hantera Swedbanks kapitalisering inom ramen för bankens riskaptit och kapitaliseringsmål föreslår styrelsen att årsstämman ger styrelsen bemyndigande att besluta om återköp av egna stamoch/eller preferensaktier upp till 10 procent (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen) av samtliga aktier. Styrelsen har också ändrat utdelningspolicyn. Utdelningen ska uppgå till omkring 50 procent av årets resultat, under förutsättning att banken uppfyller sina kapitaliseringsmål. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 15 av 68

16 Svensk bankrörelse Förbättring av räntenettot under andra halvåret Många kunder anslutna till Swedbanks nya servicekoncept Resultaträkning mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Rörliga personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Minoriteten Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26,9 25,2 28,8 24,0 27,8 Kreditförlustnivå, % 0,06 0,00-0,04 0,03 0,10 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,18 0,22 0,23 0,18 0,23 K/I-tal 0,51 0,53 0,54 0,54 0,50 Heltidstjänster Utvecklingen januari - december Återhämtningen av den svenska ekonomin har varit stark, och BNP växte med 6,9 procent under tredje kvartalet jämfört med samma period Tillväxten drivs av en kraftig lageruppbyggnad och en ökad privat konsumtion, samtidigt som näringslivets investeringar vände upp. Arbetsmarknaden fortsatte att förbättras och arbetslösheten sjönk till 7,1 procent i november, vilket är 0,9 procent lägre än motsvarande period föregående år. Tilltron till den svenska ekonomin är alltjämnt stark bland hushåll och företag. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar var 12 procent lägre än föregående år. Räntenettot minskade med 10 procent jämfört med föregående år. Nedgången berodde främst på det lägre ränteläget men också på högre upplåningskostnader och på att företagsutlåningen minskade. Räntenettot för fjärde kvartalet 2010 förbättrades jämfört med tredje kvartalet, främst som en följd av stigande marknadsräntor, vilket ökade inlåningsmarginalerna under perioden. Utlåningsmarginalerna relativt Stibor vidgades. Samtidigt minskade avkastningen på placeringsportföljen som används för räntesäkring av transaktionskonton. Den totala inlåningsvolymen ökade med 9 procent sedan årets början och med 4 procent under fjärde kvartalet Både företags- och hushållskunder bidrog till volymtillväxten. Swedbanks andel av hushållens inlåning var oförändrad jämfört med ingången av året, 24 procent. Swedbanks andel av företagsinlåningen stärktes. På en marknad med minskande volymer under året ökade bankens andel till 17 procent (16 procent vid årets början). Swedbanks utlåning till privatkunder ökade med knappt 5 procent, jämfört med en total marknadstillväxt på 9 procent. Swedbanks tillväxt avsåg uteslutande bostadslån. Sedan senare delen av 2009 sker en successivt ökande andel av nyutlåningen till räntor bundna längre än 3 månader. Swedbanks marknadsandel avseende bostadsutlåning var vid årsskiftet 27 procent (28 procent). Bankens kreditpolicy är fortsatt restriktiv. Utlåningsvolymen till företag minskade med 2 procent under året. Marknadsandelen avseende företagsutlåningen uppgick till 17 procent (18 procent vid årsskiftet). * Utlånings-/inlåningskvoten minskade till 251 (269 vid ingången av året), främst som en effekt av ökad sparrelaterad inlåning. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 16 av 68 Provisionsnettot var 17 procent högre än föregående år.

17 Den positiva börsutvecklingen samt tydligare kunderbjudanden med god produktförsäljning som följd bidrog till ökningen. De kunder som anslutit sig till Swedbanks nya servicekoncept har valt att använda bankens tjänster och produkter i större utsträckning än tidigare. Kostnaderna var i nivå med föregående år och 6 procent högre än föregående kvartal, vilket huvudsakligen förklaras av ett säsongsmässigt högre kostnadsläge under sista kvartalet främst avseende ITutveckling och marknadsföring. Antalet anställda minskade under året med 167. K/I-talet uppgick till 0,54 (0,50). 42 kontor har under året slagits samman till större enheter som en del i den löpande översynen av kontorsstrukturen. Kreditkvaliteten var fortsatt god, såväl inom privat- som företagsmarknaden. Kreditförlusterna var fortsatt låga och minskade jämfört med föregående år. Andelen osäkra fordringar uppgick till 0,18 procent (0,23) och kreditförlustnivån var 0,03 procent (0,10). I september beslutade Swedbank och sparbankerna tillsammans med Danske Bank, Handelsbanken, Nordea och SEB att etablera ett bolag med ansvar för en gemensam infrastruktur för bankernas automatverksamhet i Sverige. Detta ökar kostnadseffektiviteten med bibehållen service för Swedbanks kunder. Under fjärde kvartalets slöts nya samarbetsavtal med de samverkande Sparbankerna i enlighet med den tidigare tecknade principöverenskommelsen med Sparbankernas Riksförbund. I den årligen återkommande studentundersökningen Företagsbarometern som genomförs av Universum kommer Swedbank på femte plats när studenterna rankar framtida arbetsgivare. Bland företagen i finansbranschen är Swedbank på första plats. * Marknadsandelar avseende utlåning mäts sedan september 2010 i förhållande till samtliga monetära finansinstitut som rapporterar till Finansinspektionen. Swedbank Försäkring gjorde under 2010 ett av sina bästa år någonsin, mätt i lönsamhet och premieinkomst. Bolagets förvaltade kapital uppgick till närmare 100 mdkr per den 31 december 2010 (80). Svensk bankrörelse är det dominerande affärsområdet i Swedbank. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för stora företag och finansiella institutioner. Bankens tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, telefonbanken och internetbanken samt sparbankernas distributionsnät. I affärsområdet ingår även ett antal dotterbolag. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 17 av 68

18 Stora företag & Institutioner Stabil resultatutveckling för in- och utlåning till storföretag under fjärde kvartalet Fortsatt hög aktivitet och god intjäning inom strukturerad finansiering och syndikerade lån Förvärv av resterande 49 procent i First Securities Resultaträkning mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Rörliga personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Minoriteten Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 14,9 12,7 8,7 13,8 19,7 Kreditförlustnivå, % 0,07-0,06 0,64 0,00 0,39 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,25 0,25 0,34 0,25 0,34 K/I-tal 0,49 0,52 0,35 0,51 0,36 Heltidstjänster Utvecklingen januari - december Under fjärde kvartalet fortsatte den globala ekonomiska återhämtningen. Samtidigt rådde en fortsatt osäkerhet kring den statsfinansiella situationen inom vissa Euroländer där kreditoron innebar kraftigt högre marknadsräntor. De regionala skillnaderna avseende börsutvecklingen har varit stora med en stark utveckling i USA, Tyskland och Sverige medan krisländerna i Europa haft en betydligt sämre utveckling. Feds besked rörande återköp av stadsobligationer (QE2), som presenterades i november, motsvarade inte marknadens höga förväntningar. Därefter steg marknadsräntorna på amerikanska statsobligationer med över en procentenhet, vilket ledde till högre långräntor i de flesta marknader. Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt starkt med en bred återhämtning inom industri- och tjänsteproduktion. Resultatet för 2010 uppgick till mkr (2 946). Räntenettot minskade med 24 procent jämfört med förra året, vilket till största delen beror på minskade ränteintäkter relaterade till trading och kapitalmarknadsprodukter samt lägre utlåningsvolymer. Provisionsnettot ökade under året. Ökningen är främst en följd av ökade lånesyndikeringar och att aktiviteten inom området sammanslagningar och förvärv har stabiliserats på en högre nivå än under föregående år, vilket har ökat efterfrågan inom förvärvsfinansieringar. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade under året. Föregående års trading- och kapitalmarknadsintäkter tillkom under exceptionellt gynnsamma marknadsförhållanden med tydligt fallande räntetrend och kraftigt minskade kreditspreadar, vilket bidrog till en kraftig ökning av framförallt nettoresultat finansiella poster till verkligt värde men även av räntenettot. Nettoresultatet finansiella poster till verkligt värde ökade under fjärde kvartalet till följd av en stark intjäning inom ränte- och valutahandeln. Totala kostnader exklusive avsättningar till resultatbaserade ersättningar ökade med 242 mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen är huvudsakligen en följd av ökat antal anställda och ökade IT-kostnader. Avsättningen för rörliga personalkostnader ökade med 58 mkr. För 2010 visades nettoåtervinningar på 1 mkr, jämfört med kreditförluster på mkr föregående år. Under kvartalet uppgick kreditförlusterna till 65 mkr, främst till följd av en konstaterad förlust i Finland, där säkerheten har köpts av Ektornet. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 18 av 68

19 De riskvägda tillgångarna hänförliga till affärsområdet minskade med 7,9 mdkr jämfört med årsskiftet och uppgick den 31 december till 156,3 mdkr. Verksamheten Utlåningen till allmänheten minskade med 4 mdkr under kvartalet och med totalt 20 mdkr sedan årsskiftet. Inlåningen under kvartalet ökade med 13 mdkr och har ökat med totalt 5 mdkr sedan årsskiftet. Utlåningen till stora företag minskade under årets tre första kvartal som en följd av att Swedbank har fokuserat på riskjusterad avkastning. Exponeringar där önskad avkastning inte kunnat nås har, där möjlighet funnits, avvecklats. Aktivitetsnivån mot såväl befintliga som nya kunder ökade under fjärde kvartalet och nyutlåningen ökade jämfört med föregående kvartal. Den högre aktivitetsnivån förväntas fortsätta under kommande kvartal, vilket väntas ge en positiv påverkan på provisionsintäkterna och räntenettot. Trenden från tredje kvartalet, då kunder valde att refinansiera befintliga lån i förtid, fortsatte under fjärde kvartalet, vilket innebär att Swedbanks marginaler fortsatte att öka gentemot Stibor. Kronans fortsatta förstärkning mot framförallt US-dollarn och euron påverkade volymerna negativt. Under fjärde kvartalet var efterfrågan på finansieringslösningar fortsatt hög. Trots det minskade marginalerna på grund av ökad internationell konkurrens. Swedbank medverkade bland annat i en betydande förvärvsfinansiering avseende det svenska avfuktningsföretaget Munters. Fjärde kvartalet inleddes med turbulenta räntemarknader där störningar i dagslånemarknaden för SEK fick följdverkningar över hela räntekurvan. Detta påverkade intjäningen negativt under inledningen av kvartalet inom såväl ränte- som valutaområdet. Senare delen av kvartalet präglades av höga marknadsandelar inom valutahandeln. Även resultatmässigt utvecklades andra halvan av kvartalet väl med en stark intjäning inom både ränte- och valutahandeln. Swedbank agerade leading partner när Kommuninvest i november introducerade sitt nya obligationsprogram i den svenska marknaden. Intjäningen inom aktieverksamheten har under fjärde kvartalet legat kvar på samma nivå som föregående kvartal. Likviditeten förbättrades något, från en låg nivå, främst driven av utländska investerare i samband med rapportperioden. Swedbanks marknadsandel på NASDAQ OMX, Stockholm, uppgick till 4,9 procent (5,7) för Swedbanks sammanlagda marknadsandel 2010 av omsättningen på NASDAQ OMX, Stockholm, och Burgundy uppgick till 5,5 procent. Swedbank förvärvade i november återstående 49 procent av First Securities. Detta tillsammans med etableringen i Finland förstärker Swedbanks nordiska/baltiska erbjudande vilket nu omfattar rådgivning och expertis omfattande hela den nordiska och baltiska aktie-, derivat- och kapitalmarknaden. First Securities resultat hänförligt till aktieägarna var lägre än föregående år och uppgick till 29 mkr (64), huvudsakligen till följd av minskade intäkter inom ränteområdet. Aktiviteten inom rådgivningstjänster och företagsfinansieringar var fortsatt hög. Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading och kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i moderbanken i Sverige, i filialer i Norge, Danmark, Finland, USA och Kina, i dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York samt trading och kapitalmarknadsverksamheten i dotterbankerna i Estland, Lettland och Litauen. Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 19 av 68

20 Baltisk bankrörelse Förbättrat räntenetto under fjärde kvartalet Lägre kreditförluster Nedgången i utlåningsportföljen saktar av Resultaträkning mkr Kv4 Kv3 % Kv4 % Helår Helår % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Rörliga personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 11,4 6,0-33,2 0,0-31,6 Kreditförlustnivå, % -0,51 0,90 7,38 2,05 6,67 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, brutto, % 15,54 16,40 14,23 15,54 14,23 K/I-tal 0,43 0,40 0,53 0,44 0,45 Heltidstjänster Utvecklingen januari - december Den makroekonomiska utvecklingen i de baltiska länderna fortsätter att visa positiva tecken. Under tredje kvartalet växte ekonomin i Estland med 5,0 procent och i Lettland med 2,9 procent. Den litauiska ekonomin hade en mer försiktig tillväxt på 1,2 procent under tredje kvartalet. Återhämtningen i samtliga tre länder var exportdriven medan den inhemska efterfrågan fortfarande var svag. Standard & Poors har höjt Lettlands nationella kreditvärderingsbetyg från BB till BB+, med stabila utsikter. Detta återspeglar att ekonomin har stabiliserats och är på väg att stärkas samt att landets bytesbalans har förbättrats. Ytterligare uppgraderingar är avhängiga strukturella reformer. Den 1 januari 2011 anslöt sig Estland till eurosamarbetet. Swedbank har investerat omkring 100 mkr i förberedelser inför införandet av euron, främst i ITinvesteringar. För Swedbank har euro-övergången varit smidig, med minimala störningar. Baltisk bankrörelse uppvisade en förlust för helåret på 7 mkr, jämfört med en förlust på mkr under För tredje och fjärde kvartalen 2010 redovisade Estland och Litauen vinst, främst på grund av den ekonomiska återhämtningen och lägre kreditförluster. Minskningen av kreditförluster har varit långsammare i Lettland. Lettland redovisade vinst för fjärde kvartalet. Resultatet före kreditförluster och avskrivningar i affärsområdet minskade med 4 procent i lokal valuta jämfört med Intäkterna minskade under året med 6 procent i lokal valuta, främst på grund av lägre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Räntenettot var oförändrat i lokal valuta jämfört med Under fjärde kvartalet gjordes en omklassificering av straffavgifter och dröjsmålsräntor i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Förändringen ökade räntenettot med 191 mkr och minskade övriga intäkter med motsvarande belopp. Den årliga minskningen av räntenettot exklusive omklassificeringen var 5 procent. Baltisk bankrörelse fortsätter att gynnas av låga lokala räntor och en starkare Euribor-ränta. Räntenettot från den estniska verksamheten ökade med 15 procent i lokal valuta under Detta var en effekt av fallande lokala räntor, minskade osäkra fordringar och omprissättning av lån. Den positiva effekten av fallande lokala räntor var dock realiserad i slutet av 2010 när den tidsbundna inlåningen med högre ränta löpte ut. Utlåningsvolymerna till allmänheten minskade med 12 procent i lokal valuta jämfört med Trots en ökad Swedbank Bokslutskommuniké 2010 Sidan 20 av 68