Andra kvartalet Januari-juni jämfört med första kvartalet Kvartalets resultat uppgick till mkr (3 852)

Transkript

1 Andra kvartalet 2011 jämfört med första kvartalet 2011 Kvartalets resultat uppgick till mkr (3 852) Resultat per aktie före utspädning uppgick till 3,02* kronor (2,47) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 3,01* kronor (2,47) Räntabilitet på eget kapital var 14,4 procent (16,1) K/I-talet uppgick till 0,52 (0,52) Räntenettot uppgick till mkr (4 527) Periodens resultat mkr Kv Kv Kv Kv Kv Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 1 procent till mkr (4 068) Swedbank redovisade nettoåtervinningar på 324 mkr (972) Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 var 14,8 procent (13,9 procent den 31 december 2010) och med övergångsregler 10,1 procent (10,1). Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 16,1 procent (15,2). Med övergångsregler var primärkapitalrelationen 11,0 procent (11,0). Resultat per aktie före utspädning kr 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kv Kv Kv Kv1-2011* Kv2-2011* Räntabiltet på eget kapital % Januari-juni 2011 jämfört med januari-juni 2010 Periodens resultat uppgick till mkr (2 103) Resultat per aktie före utspädning uppgick till 5,48* kronor (1,82) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 5,48* kronor (1,82) Räntabilitet på eget kapital var 15,3 procent (4,7) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kv Kv Kv Kv Kv K/I-talet uppgick till 0,52 (0,57) Kärnprimärkapitalrelation Räntenettot ökade med 18 procent till mkr (7 822) Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 22 procent till mkr (6 625) Swedbank redovisade nettoåtervinningar på mkr (kreditförluster om 3 173). % 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kv Kv Kv Kv Kv * Resultat använt vid beräkning av resultat per aktie specificeras på sidan 41. Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 1 av 46

2 VD-kommentar Swedbanks resultatutveckling är fortsatt stabil. För fjärde kvartalet i rad stärktes räntenettot och kreditkvaliteten fortsätter att förbättras. Jag ser med tillförsikt på att Swedbank fortsätter att utvecklas i rätt riktning och att den stora potentialen som finns i banken börjar ge avkastning. I en tid av ökad makroekonomisk osäkerhet blir Swedbanks balansräkning alltmer robust. Inom Svensk bankrörelse ökar antalet kunder, såväl privat- som företagskunder, som ansluter sig till något av våra lojalitetsprogram. Kunderna garanteras en god servicenivå vilket bevisas genom att deras kundnöjdhet är högre än genomsnittskundens. De nyttjar också fler produkter per kund. Inom Stora företag & Institutioner ökar vi våra ansträngningar mot större företag och utlåningsvolymerna ökar igen, även om den tradingrelaterade verksamheten var svagare jämfört med första kvartalet. Mobilbanken, som lanserades 2010, har mottagits väl av kunderna. I juni hade över en halv miljon kunder anslutit sig till tjänsten, vilket är en ökning med närmare 70 procent sedan årsskiftet. En lansering av Mobilbanken sker för närvarande även i de baltiska länderna. Inom Baltisk bankrörelse har det kundrelaterade arbetet gett utdelning. Swedbank har utsetts till det mest respekterade företaget i Estland och det med högst anseende i finanssektorn i Lettland och Litauen*. Swedbank Robur är det fondbolag som har flest fonder (60) med fyra eller fem stjärnor i MoneyMates Fondrating. Därutöver har Swedbanks arbete med investerarrelationer uppmärksammats genom utmärkelserna Bäst IR i Sverige samt Bäst på IR i sektorn Bank & Finans i Europa av tidningen IR Magazine. Steg för steg förbättrar vi vår effektivitet. Under andra kvartalet har ett nytt arbetssätt vid försäljning av livförsäkringar inneburit att vi kunnat dra ned den genomsnittliga tiden vid nyförsäljning från 2,5 veckor till 2-3 dagar. Vi har centraliserat hanteringen av fakturor till ett gemensamt servicecenter placerat i Vilnius, vilket innebär såväl bättre kvalitet som en effektivare hantering. Swedbank har även slutit ett nytt avtal med MasterCard som kommer att innebära stora effektivitetsvinster under de kommande åren. Tillsammans med kunder, myndigheter och lokala organisationer arbetar vi för att minska kontanthanteringen i såväl samhället som i banken. Fördelarna är framförallt förknippade med säkerhet och miljö samtidigt som det innebär kostnadsbesparingar för alla inblandade parter. I den svenska kontorsrörelsen har kontantvolymen minskat med 9 procent sedan årsskiftet. Vi har god beredskap inför de kommande 12 månadernas upplåningsförfall. Swedbank emitterade 153 miljarder kronor långfristing upplåning under första halvåret, att jämföra med förfall på cirka 180 miljarder kronor under helåret I juli godkände Finansinspektionen Swedbanks interna kapitalutvärdering (stresstest) för Denna visar att vi står väl kapitaliserade även under mycket stressade förhållanden och att vi håller oss inom den risktolerans om 3 procent som styrelsen fastslagit och som tidigare kommunicerats. Även Riksbankens och Europeiska bankmyndighetens (EBA) stresstester visar att Swedbank har låga risker och är starkt kapitaliserade. Under andra kvartalet började vi återköpa egna aktier enligt det mandat som erhölls av årsstämman i mars. Fram till halvårsskiftet hade 33,3 miljoner aktier återköpts, motsvarande cirka 2,9 procent av utestående aktier. Återköpen görs för att kalibrera kärnprimärkapitalrelationen mot 13 procent. Per den sista juni var kärnprimärkapitalrelationen 14,8 procent, vilket innebär att banken planerar fortsätta återköpen fram till nästa årsstämma. Vi fortsätter att arbeta med kapitaleffektivitet, bland annat genom kontinuerligt fokus på riskjusterad avkastning och intern utbildning kring kapitalfrågor. Det pågår även ett långsiktigt arbete med att implementera mer avancerade och bättre kalibrerade modeller för beräkning av kapitalkravet. Vår solida ställning gör att vi nu fullt ut kan fokusera på våra prioriterade områden; Kvalitet och effektivitet, Robust balansräkning med låg risk, Kunden i fokus samt Tillväxt inom utvalda segment. Vi förväntar oss en successiv förbättring av resultatet före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive poster av engångskaraktär. Kreditförlusterna väntas vara fortsatt låga med god potential för återvinningar i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef * Enligt TNS Emor respektive den årliga undersökningen TOP. Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 2 av 46

3 Innehållsförteckning Sida Finansiell översikt 4 Översikt 5 Marknad 5 Viktiga händelser under kvartalet 5 Andra kvartalet 2011 jämfört med första kvartalet Resultat 5 Januari-juni 2011 jämfört med januari-juni Resultat 6 Kredit- och tillgångskvalitet 7 Upplåning och likviditet 9 Kapital och kapitaltäckning 10 Marknadsrisk 11 Operativa risker 11 Övriga händelser 11 Rating 11 Händelser efter 30 juni Affärsområden Svensk bankrörelse 13 Stora företag & Institutioner 15 Baltisk bankrörelse 17 Kapitalförvaltning 19 Ryssland & Ukraina 20 Ektornet 21 Koncernfunktioner 22 Elimineringar 22 Finansiell information Koncern Resultaträkning i sammandrag 24 Rapport över totalresultat i sammandrag 24 Balansräkning i sammandrag 25 Förändringar i eget kapital i sammandrag 26 Kassaflödesanalys i sammandrag 27 Noter 28 Moderbolag 42 Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 45 Revisorsgranskning 45 Kontaktuppgifter 46 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer. Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 3 av 46

4 Finansiell översikt Resultaträkning mkr Kv2 Kv1 % Kv2 % Jan-jun Jan-jun % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Nyckeltal och data per aktie Kv2 Kv1 Kv2 Jan-jun Jan-jun Räntabilitet på eget kapital, % 14,4 16,1 7,0 15,3 4,7 Resultat per aktie före utspädning, kronor 1) 2) 3,02 2,47 1,36 5,48 1,82 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 1) 2) 3,01 2,47 1,36 5,48 1,82 K/I-tal 0,52 0,52 0,57 0,52 0,57 Eget kapital per aktie, kronor 1) 82,61 82,39 78,48 82,61 78,48 Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2,28 2,34 2,23 2,28 2,23 Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2 14,8 14,9 12,7 14,8 12,7 Primärkapitalrelation, %, Basel 2 16,1 16,2 14,0 16,1 14,0 Kapitaltäckningsgrad, %, Basel 2 18,2 18,7 17,9 18,2 17,9 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1,56 1,63 1,68 1,56 1,68 Kärnprimärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 10,1 10,4 9,5 10,1 9,5 Primärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 11,0 11,2 10,5 11,0 10,5 Kapitaltäckningsgrad, %, enligt övergångsregler 12,5 13,0 13,4 12,5 13,4 Kreditförlustnivå, % -0,09-0,29 0,28-0,19 0,46 Andel osäkra fordringar, brutto, % 2,20 2,28 2,90 2,20 2,90 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % ) Antalet aktier specificeras på sidan 40. 2) Resultat använt vid beräkning av resultat per aktie specificeras på sidan 41. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata mdkr 30 jun 31 dec % 30 jun % Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Aktieägarnas eget kapital Balansomslutning Riskvägda tillgångar, Basel Riskvägda tillgångar, övergångsregler Riskvägda tillgångar, Basel Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 4 av 46

5 Översikt Marknad Den globala konjunkturen har under årets andra kvartal visat tecken på avmattning. Den svenska tillväxten forsätter att vara hög men i en avtagande takt då hushållens konsumtionstillväxt bromsas upp. Under första kvartalet 2011 steg BNP i årstakt och kalenderkorrigerat med 6,5 procent, från fjärde kvartalets 7,7 procent. Återhämtningen i de baltiska ekonomierna tog ytterligare fart under första kvartalet som en följd av att den inhemska efterfrågan stärkts, samtidigt som exporten alltjämt visar höga tillväxttal. Estland och Litauen hade den snabbaste tillväxten, där BNP i årstakt blev 8,5 procent respektive 6,9 procent. I Lettland ökade BNP med 3,5 procent under motsvarande period. Den svenska Riksbanken höjde styrräntan med 25 räntepunkter i april till 1,75 procent (Efter rapportperioden, den 6 juli, höjdes styrräntan med ytterligare 25 räntepunkter till 2,0 procent). Ränteuppgången och sunda offentliga finanser har bidragit till en relativt stabil svensk krona trots en ökad osäkerhet på de globala finansmarknaderna. Stockholmsbörsen (OMXSPI) sjönk med 4 procent under första halvåret. Tallinnbörsen (OMXT) sjönk med 8 procent, Rigabörsen (OMXR) steg med 13 procent och Vilniusbörsen (OMXV) sjönk med 3 procent. Viktiga händelser under kvartalet Swedbank påbörjade den 29 april återköp av egna aktier med stöd av det bemyndigande som erhölls från årsstämman Under kvartalet återköptes 2,9 procent, motsvarande cirka 33,3 miljoner av bolagets samtliga aktier (inklusive emission och återköp av C- aktier för att säkra bolagets incitamentsprogram), läs mer på sid 10 och 11. Swedbank har ingått ett koncernövergripande avtal avseende kortservice med Master Card Europa, läs mer på sid 11. Andra kvartalet 2011 jämfört med första kvartalet 2011 Resultat Kvartalets resultat hänförligt till aktieägarna minskade med 10 procent från föregående kvartal och uppgick till mkr (3 852). Resultatet för första kvartalet påverkades positivt med 361 mkr efter skatt av uppgörelsen med Lehman Brothers konkursbo. Återvinningarna uppgick till 324 mkr (972). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 14,4 procent (16,1). K/I-talet var 0,52 (0,52). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar minskade med 1 procent till mkr (4 068). Resultat före kreditförluster och nedskrivningar per affärsområde mkr Kv2 Kv1 Kv2 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Intäkterna för andra kvartalet minskade med 1 procent till mkr (8 452). Exklusive intäkterna för uppgörelsen med Lehman Brothers konkursbo om 716 mkr under första kvartalet, ökade intäkterna med 8 procent. Detta berodde främst på högre allmänt ränteläge och vidgade utlåningsmarginaler samt positiva värderingseffekter inom Group Treasury. Valutakursförändringar, framförallt den svenska kronans försvagning mot euron, lettiska lats och litauiska litas, ökade de redovisade intäkterna med 25 mkr. Räntenettot ökade med 5 procent och uppgick till mkr. Högre stibor- och euribor-räntor, vidgade marginaler och förfall av statligt garanterad upplåning bidrog positivt till räntenettot, medan lägre utlåningsvolymer i de baltiska länderna påverkade räntenettot negativt. Då garantiavgifterna för Swedbanks statligt garanterade upplåning inte har reflekterats i internräntan har räntenettot i affärsområdena stärkts något, medan Treasury inom koncernfunktioner haft motsvarande negativ påverkan. Provisionsnettot minskade med 2 procent till mkr. Betalningsprovisioner och intäkter från corporate finance ökade, medan provisionsintäkter från aktiehandel och utlåningsprovisioner minskade under kvartalet. Under andra kvartalet ändrades metodiken för periodisering av provisionsintäkter inom Stora företag & Institutioner. En större del av intäkterna än tidigare periodiseras för att reflektera underliggande affär. Ändringen genomförs från början av 2011 varvid provisionsintäkterna under andra kvartalet minskats med 68 mkr som intäktsförts under första kvartalet. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 100 procent till 511 mkr. Inom Koncernfunktioner redovisade Group Treasury ett högre resultat till följd av positiva värderingseffekter, främst från basis-swappar. När kapitalmarknadsupplåningen sker i euro swappas denna ofta till svenska kronor. Dessa swappar värderas till marknadspris. Under första kvartalet minskade swapkostnaden, vilket samtidigt medförde en negativ värderingseffekt. Under andra kvartalet 2011 var förhållandet det motsatta, vilket hade en positiv påverkan på nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Resultatpåverkan från dessa värdeförändringar är liten över tiden, men volatiliteten kan vara stor mellan kvartalen. Positiva värderingseffekter inom Swedbank Hypotek bidrog även till att stärka resultatet. Kostnaderna minskade med 1 procent jämfört med föregående kvartal och uppgick till mkr (4 384). Fasta och rörliga personalkostnader minskade, främst som en följd av något färre anställda samt lägre rörliga Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 5 av 46

6 kostnader inom Stora företag & Institutioner. Under första kvartalet gjordes en återföring på 54 mkr avseende för höga reserveringar under 2010 för prestationsbaserade ersättningar inom Stora företag & Institutioner. Operativa kostnader för att hantera problemkrediter och övertagna panter i Swedbanks särskilda avdelningar för rekonstruktion och återvinning (FR&R) samt Ektornet uppgick till 164 mkr (178). Antalet heltidstjänster minskade under kvartalet med 138, till Minskningarna skedde främst i Ukraina. Kostnadsanalys Koncernen mkr Kv2 Kv1 Kv2 Svensk bankrörelse* Stora företag & Institutioner* Baltisk bankrörelse* Kapitalförvaltning* Ryssland & Ukraina* Övrigt och elimineringar* FR&R och Ektornet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa * Exklusive FR&R Under andra kvartalet redovisades nettoåtervinningar på 324 mkr (972). Baltisk bankrörelse redovisade nettoåtervinningar på 142 mkr (382) och Ryssland & Ukraina på 169 mkr (490). Av de redovisade nettoåtervinningarna utgjorde -443 mkr (-1 184) reserveringar, netto, varav individuella reserveringar för osäkra fordringar -407 mkr (-577) och portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedöms osäkra -36 mkr (-607). I Baltisk bankrörelse innebar en uppdatering av beräkningsmetoden för värden på bostadsfastigheter en negativ inverkan, frånsett denna hade återvinningarna varit 225 mkr högre. Bortskrivningar, netto, uppgick till 119 mkr (212). Skattekostnaden uppgick till 863 mkr (1 182), motsvarande en effektiv skattesats på 20,0 procent (23,5). Den låga effektiva skattesatsen förklaras framförallt av att verksamheterna i Estland, Ryssland, Ukraina och det litauiska leasingföretaget redovisar vinst utan skattekostnad, och på att en skattereserv om 82 mkr relaterad till koncernens svenska livförsäkringsverksamhet lösts upp efter ett positivt avgörande av Högsta Förvaltningsdomstolen. Den högre skattekostnaden föregående kvartal förklaras framförallt av att intäkten från uppgörelsen med Lehman Brothers konkursbo belastats med en högre skattesats. På medellång sikt förväntas den effektiva skattesatsen i koncernen uppgå till cirka procent. Övrigt totalresultat efter skatt uppgick för kvartalet till 408 mkr (-265) och påverkades framförallt av valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheten samt kassaflödessäkringar. Januari-juni 2011 Jämfört med januari-juni 2010 Resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna uppgick till mkr jämfört med en vinst på mkr föregående år. Det var framförallt nettoåtervinningar och högre intäkter, inklusive en engångsintäkt från Lehman Brothers konkursbo under första kvartalet, som påverkade resultatet positivt, medan kostnaderna minskade marginellt. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 15,3 procent (4,7). K/I-talet var 0,52 (0,57). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 22 procent till mkr (6 625). Resultat före kreditförluster och nedskrivningar per affärsområde mkr Jan-jun Jan-jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 276 Summa Intäkterna ökade med 9 procent och uppgick till mkr (15 439). Räntenettot ökade inom samtliga större affärsområden, medan nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade inom Group Treasury (Koncernfunktioner) och Stora företag & Institutioner. Valutakursförändringar, framförallt den svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska valutorna, minskade de redovisade intäkterna med 527 mkr. Räntenettot ökade med 18 procent och uppgick till (7 822). Faktorer som påverkat räntenettot positivt var framförallt högre allmänt ränteläge i Sverige, med tillhörande villkorsändringar, lägre kostnader för inlåning i lokal valuta i de baltiska länderna samt något högre euribor-räntor. Inom Baltisk bankrörelse har dröjsmålsräntor, som tidigare redovisats som övriga intäkter, omklassificerats till räntenetto. Stabilitetsavgiften har fördubblats jämfört med föregående år och uppgick till 253 mkr. Lägre utlåningsvolymer med en högre andel hypoteksutlåning i förhållande till företagsutlåning påverkade räntenettot negativt. Likaså påverkade ökade kostnader för likviditetsreserver samt lägre avkastning på placeringsportföljen, som används för räntesäkring av transaktionskonton och eget kapital, räntenettot negativt. Då garantiavgifterna för Swedbanks statligt garanterade upplåning inte har reflekterats i internräntan har räntenettot i affärsområdena stärkts något, medan Treasury inom koncernfunktioner haft motsvarande negativ påverkan. Provisionsnettot minskade och uppgick till mkr (4 677). Minskningen berodde främst på lägre provisionsintäkter från betalningsförmedling, aktiehandel och corporate finance. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 48 procent till 766 mkr (1 469). Inom Koncernfunktioner redovisade Group Treasury ett lägre resultat till följd av negativa värderingseffekter, exempelvis från basis-swappar. När kapitalmarknadsupplåningen sker i euro swappas denna ofta till svenska kronor. Dessa swappar värderas till marknadspris. Under 2010 ökade swapkostnaden väsentligt, vilket Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 6 av 46

7 samtidigt medförde en positiv värderingseffekt. Under första halvåret 2011 var förhållandet det motsatta, vilket hade en negativ påverkan på nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Resultatpåverkan från dessa värdeförändringar är liten över tiden, men volatiliteten kan vara stor mellan kvartalen, vilket påverkar resultatet. Kostnaderna minskade något och uppgick till mkr (8 814). Konsultkostnader minskade med 147 mkr, medan rörliga personalkostnader ökade och uppgick till 275 mkr (220). Sedan 1 juli 2010 betalar Swedbank delar av rörlig ersättning i form av aktier. Denna ersättning periodiseras fram till dess att aktierna reglerats. Detta medför att den under perioden allokerade rörliga ersättningen till de anställda skiljer sig från den bokförda. Under första halvåret uppgick den resultatmässiga påverkan från rörliga ersättningar till 275 mkr medan den allokerade rörliga ersättningen var 597 mkr. Under första kvartalet gjordes en återföring på 54 mkr av tidigare års reserveringar för rörliga ersättningar inom Stora företag & Institutioner. En mer detaljerad redogörelse av rörliga ersättningar finns i Faktaboken 1 på sid 16. De operativa kostnaderna för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 343 mkr (341). Antalet heltidstjänster har på ett år minskat med 521, framförallt inom Ryssland & Ukraina och Baltisk bankrörelse. Kostnadsanalys Koncernen mkr Jan-jun Jan-jun Svensk bankrörelse* Stora företag & Institutioner* Baltisk bankrörelse* Kapitalförvaltning* Ryssland & Ukraina* Övrigt och elimineringar* FR&R och Ektornet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 251 Summa * Exklusive FR&R Under första halvåret redovisades nettoåtervinningar på mkr (kreditförluster, netto, på 3 173). Baltisk bankrörelse redovisade nettoåtervinningar på 524 mkr (kreditförluster, netto, på 3 199) och Ryssland & Ukraina redovisades nettoåtervinningar på 659 mkr (180). Av de redovisade nettoåtervinningarna utgjorde mkr (2 627) reserveringar, netto, varav individuella reserveringar för osäkra fordringar -984 mkr (3 559) och portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedöms osäkra -643 mkr (-932). Bortskrivningar, netto, uppgick till 331 mkr (546). Skattekostnaden uppgick till mkr (1 141), motsvarande en effektiv skattesats på 21,9 procent (34,9). På medellång sikt förväntas den effektiva skattesatsen uppgå till cirka procent. 1 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer. Övrigt totalresultat efter skatt uppgick för perioden till 143 mkr (-771) och påverkades framförallt av valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheten samt kassaflödessäkringar. Kredit- och tillgångskvalitet Swedbanks utlåning ökade med 1 mdkr under första halvåret och uppgick till mdkr per den 30 juni Under perioden fortsatte utlåningen i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina att minska. Under andra kvartalet ökade företagsutlåningen i Sverige återigen. Även hypoteksutlåningen i Sverige ökade, om än i lägre takt än tidigare. Exklusive valutakurseffekter minskade utlåningen med 6 procent i de baltiska länderna, 14 procent i Ukraina och med 19 procent i Ryssland. Utlåning till allmänheten 2 per affärsområde mkr 30 jun 31 dec % Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Estland Lettland Litauen Investering Ryssland & Ukraina Ryssland Ukraina Koncernfunktioner Summa Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal. Efterfrågan på företagslån i de baltiska länderna var låg under perioden och amorteringar bland Swedbanks företagskunder översteg nyutlåningen. Företagsutlåningen i Sverige ökade under perioden, till följd av ökad efterfrågan på lån bland stora företag under andra kvartalet. Utlåningsvolymen till små och medelstora företag var i princip oförändrad under perioden. Utlåningen fortsatte att öka i segment med lägre risk, framförallt hypoteksutlåning till privatkunder i Sverige. Utlåningen i Swedbank Hypotek ökade under perioden med 8 mdkr och uppgick vid halvårsskiftet till 705 mdkr. Den genomsnittliga belåningsgraden i Swedbank Hypotek var 60 procent, beräknat på fastighetsnivå (45 procent beräknat på lånenivå). Inom Baltisk bankrörelse uppgick den del av hypoteksportföljen som överstiger aktuellt marknadsvärde till 8,2 mdkr per den 30 juni 2011 (8,8 mdkr per 31 december 2010). Sedan andra halvåret 2009 har bostadspriserna i de större baltiska städerna uppvisat en stabil eller positiv utveckling, framförallt i Estland. Som en konsekvens av detta har den genomsnittliga belåningsgraden börjat sjunka. I Swedbanks interna kapitalutvärdering (IKU) för 2011 översteg kärnprimärkapitalrelationen såväl de internt satta minimikraven i ett stressat scenario som de regelverksmässiga kraven på total- och primärkapital. Swedbanks IKU för 2011 är konservativ och de ekonomiska förutsättningarna för stresstesten är i linje Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 7 av 46

8 med Swedbanks IKU för Swedbanks IKU för 2011 inbegriper en flerårsperiod med kraftigt minskad ekonomisk aktivitet. I Sverige minskar BNP i reala termer med 7 procent under treårsperioden 2012 till 2014 och i de baltiska länderna minskar real BNP med mellan 9 och 11 procent under fyraårsperioden 2011 till Under scenarioperioden antas en kraftigt ökad arbetslöshet. I Sverige ökar arbetslösheten till som mest 16,9 procent år 2014 och i de baltiska länderna toppar arbetslösheten på mellan 19,5 procent och 21,5 procent under 2013 och Därutöver stressas betydande fastighetsprisfall på 33 procent för bostadsfastigheter i Sverige och prisfall mellan 15 och 24 procent för bostadsfastigheter i de baltiska länderna, vilka nyligen gått igenom en kraftig priskorrigering. Den ekonomiska situationen i euroområdet förvärras betydligt samtidigt som kronan stärks med 31 procent mot den amerikanska dollarn, vilket antas påverka svenska exportföretag särskilt hårt. Dessutom tvingas Lettland och Litauen att devalvera sina valutor med 30 procent. Sammantaget genererar Swedbank en ackumulerad förlust (före utdelningar) under prognosperioden på 9 mdkr efter totala kreditförluster på 62 mdkr. Kärnprimärkapitalrelationen minskar som mest från 14,97 procent år 2011 till 12,04 procent år 2013 (enligt full Basel 2) i scenariot. Minskningen är i linje med den av styrelsen angivna risktoleransen motsvarande en minskning av kärnprimärkapitalrelationen på upp till 3 procentenheter. De ekonomiska förutsättningarna i Swedbanks IKU för 2011 har generellt sett en väsentligt större negativ påverkan på banken än de stresstester för europeiska banker som samordnas av den Europeiska bankmyndigheten (EBA), där Swedbank deltar. För första halvåret 2011 redovisade Swedbank nettoåtervinningar om totalt mkr (kreditförluster, netto, om mkr). Nettoåtervinningar gjordes i Lettland, Litauen, Ryssland och Ukraina samt inom affärsområdet Stora företag & Institutioner. Merparten av nettoåtervinningarna var hänförliga till det första kvartalet. Kreditförlusterna inom Svensk bankrörelse är fortsatt mycket låga. Kreditförluster, netto per affärsområde mkr Kv2 Kv1 Kv2 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Estland Lettland Litauen Ryssland & Ukraina Ryssland Ukraina Koncernfunktioner Summa Återvinningar i de baltiska länderna härrörde främst från uppdaterade värderingar av säkerheter relaterade till stora företag. Utlåningen till privatpersoner gav vissa ytterligare kreditförluster. Lettlands kreditförluster påverkades negativt med 225 mkr under andra kvartalet till följd av en justering av reserveringsgraden för bostadslån som betraktas som osäkra fordringar. Återvinningarna i Ryssland och Ukraina var relaterade till företagsutlåningen och bestod i huvudsak av amorteringar och återbetalningar av osäkra lån eller att lösningar uppnåddes för vissa problemengagemang. Portföljreserveringarna är relaterade till den del av portföljen som inte innehåller osäkra fordringar. Portföljreserveringarna minskade under halvårsperioden, främst på grund av volymminskningar och förbättrad intern rating i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. En viss förbättring av den interna ratingen bland svenska företagskunder bidrog också till minskningen. Av de totala reserveringarna om 18,4 mdkr den 30 juni 2011 utgjordes 87 procent av individuella reserveringar, att jämföra med 85 procent per den 31 december Kreditförluster Koncernen mkr Kv2 Kv1 Kv2 Reserveringar Individuella reserveringar, brutto Återvinningar av tidigare gjorda individuella reserveringar Portföljreserveringar Reserveringar, netto Bortskrivningar Bortskrivningar, brutto Ianspråktagande av tidigare reserveringar Återvinningar Bortskrivningar, netto Summa Trenden med en stabilisering av lån förfallna mer än 60 dagar fortsatte under halvårsperioden. Bostadslån till privatkunder inom Baltisk bankrörelse som är förfallna mer än 60 dagar stabiliserades i Estland och Lettland redan under andra halvåret 2010, men ökar fortfarande i Litauen. Osäkra fordringar minskade med totalt 4,1 mdkr under halvårsperioden och innefattade samtliga affärsområden. Minskningen beror dels på ett avtagande inflöde av nya osäkra fordringar under perioden, dels på att vissa större företagsengagemang inte längre är osäkra. Därutöver har bortskrivningar och valutakurseffekter bidragit till att minska de osäkra fordringarna. Omstrukturerade lån avser lån där kreditvillkoren har förändrats som ett resultat av kundens faktiska och/eller förväntat försämrade förmåga att betala räntor och/eller amorteringar. Per den 30 juni 2011 uppgick koncernens omstrukturerade lån till 26 mdkr (27,9 mdkr per den 31 december 2010). Merparten avser Baltisk bankrörelse (79 procent) och Ukraina (11 procent). Av Swedbanks omstrukturerade lån uppgick de som klassificerades som osäkra till 13,9 mdkr (15,0 mdkr per den 31 december 2010) och icke osäkra till 12,1 mdkr (12,9). Övertagna tillgångar ökade med 24 procent under första halvåret och vid utgången av perioden fanns majoriteten av de övertagna tillgångarna i de baltiska länderna och i Norden. Innan ett övertagande sker försöker man i första hand komma fram till en frivillig överenskommelse med kunden. I de fall en sådan inte kunnat nås sker ett övertagande genom en legal process. Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 8 av 46

9 Övertagna och återtagna tillgångar per affärsområde mkr 30 jun 31 dec 30 jun Svensk bankrörelse Baltisk bankrörelse Estland Lettland Litauen Ryssland & Ukraina Ryssland Ukraina Ektornet Sverige Norge Finland Estland Lettland Litauen USA Ukraina Summa Under halvårsperioden övertog Ektornet fastigheter om mkr, varav merparten i Lettland och USA. Mer information om Ektornet finns på sidan 21. Swedbank redovisade under första kvartalet en engångsintäkt från Lehman Brothers konkursbo på 114 miljoner dollar (716 mkr) före skatt. Efter skatt uppgick intäkten till 361 mkr. Det kvarstående bokförda värdet av lån hänförliga till repan uppgick per 30 juni 2011 till 794 miljoner dollar, motsvarande 5,0 mdkr. Swedbanks exponering till motparter i Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien uppgick till totalt 1,2 mdkr per den 30 juni 2011, varav 67 mkr var relaterat till Grekland. Merparten av exponeringarna till dessa länder, penningmarknadslån och certifikat, har mycket kort löptid. GIIPS-exponering 30 jun 2011 mkr Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Obligationer varav stater varav hålles till förfall Lån (penningmarknad och certifikat) Lån (kreditfaciliteter) 0 Derivat netto Övrigt Summa Aktuella marknadsvärden understiger redovisade värden med ca 51 mkr. 2 Derivat till marknadsvärde efter hänsyn till nettnings- och säkerhetsavtal. Med hänsyn till bankens interna riskpåslag för motpartsrisk vid potentiella framtida värdeförändringar uppgår derivatexponeringarna till: Irland 72 mkr, Italien 437 mkr och Spanien 196 mkr. Summa 705 mkr. 3 Handelsfinansiering och hypotekslån. Upplåning och likviditet Swedbank emitterade totalt 153 mdkr i långfristiga skuldinstrument under första halvåret 2011, varav 63 mdkr under andra kvartalet. Merparten av det andra kvartalets emissioner var säkerställda obligationer, där 43 mdkr emitterades i den svenska marknaden. De totala förfallen av långfristig upplåning uppgick till nominellt 79 mdkr under sexmånadersperioden. Under de nästkommande 12 månaderna, fram till och med juni 2012, har Swedbank förfall av långfristig upplåning på totalt nominellt 180 mdkr, varav 83 mdkr består av statsgaranterad upplåning. För att motverka denna refinansieringsrisk har banken ökat sina likviditetsreserver. Efter juni 2012 kommer de årliga refinansieringsbehoven att minska avsevärt. Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning som gjorts genom bankens alla korta och långa program har förlängts från cirka 29 månader per den 31 december 2010 till 34 månader per den 30 juni Den genomsnittliga löptiden för säkerställda obligationer uppgick till 42 månader. Den genomsnittliga löptiden för andra kvartalets emissioner av långfristig upplåning var 47 månader. Förändring utestående upplåning Förändring Jan-jun 2011 sedan mdkr 31 dec 2010 Certifikat 31 Säkerställda obligationslån 78 Statligt garanterade obligationslån -36 Seniora icke säkerställda obligationslån Strukturerade obligationer (SPAX) -1 Upplåning med statlig garanti Förfallostruktur per år mdkr Totalt 120 Under andra halvåret 2011 förfaller nominellt 80 mdkr i långfristig upplåning, varav 46 mdkr avser upplåning som gjorts genom det statliga garantiprogrammet. Förfall på den svenska säkerställda obligationsmarknaden uppgår till nominellt 30 mdkr. Därutöver är nominellt 2,1 mdkr av efterställd upplåning föremål för förtidsinlösen under samma period. Swedbank köpte tillbaka totalt 4 mdkr i efterställda så kallade Tier 2 obligationer under första halvåret, varav 1,4 mdkr under det andra kvartalet. Återköpen skedde till marknadspriser, vilket genererade ett positivt realiserat nettoresultat om 2,6 mkr. Tillståndet från Finansinspektionen för återköp av Tier 2 obligationer med det beviljade rambeloppet om 5 mdkr förfaller den 31 augusti Därutöver förtidsinlöstes totalt 1,7 mdkr i efterställda så kallade Tier 2 obligationer under första halvåret 2011 varav 1,0 mdkr under det andra kvartalet. Förtidsinlösen skedde vid respektive möjlig tidpunkt. Vid andra kvartalets slut hade Swedbank totalt likvida och/eller pantsättningsbara reserver om 415 mdkr. Av detta utgjordes 203 mdkr av en likviditetsreserv inom Group Treasury, som redovisas i enlighet med Finansinspektionens nya föreskrifter för likviditet (se Faktaboken för mer information om likviditetsreserven). Likvida värdepapper inom andra delar av koncernen utgjorde 65 mdkr och det outnyttjade utrymmet i cover poolen för säkerställda obligationer uppgick till 147 mdkr. Swedbanks viktigaste interna mått för att begränsa och styra likviditetsrisk är den så kallade överlevnadshorisonten, ett mått på hur länge banken klarar sina kontraktuella åtaganden utan tillgång till Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 9 av 46

10 kapitalmarknadsfinansiering. Beräkningen antar att banken har möjlighet att pantsätta tillgångar enligt Riksbankens kriterier. Värdepapper med låg kreditvärdering eller egna emitterade värdepapper ingår ej. Likviditetsreserven inom Group Treasury utgörs i dagsläget nästan uteslutande av AAA-ratade värdepapper. Swedbanks styrelse har fastställt en nedre limit på överlevnadshorisonten. Styrelsen har även fastställt en nedre gräns för storleken på likviditetsportföljen inom Group Treasury, vilken ska överstiga en viss nivå i likvida och pantsättningsbara tillgångar (inte att förväxlas med likviditetsreserven, som i tillägg till likviditetsportföljen även inkluderar likviditet placerad hos riksbanker och i den så kallade overnight-marknaden). Likviditetsportföljens minimistorlek är enbart ett kompletterande styrmått till överlevnadshorisonten, då ingen information ges om hur likviditetsportföljen är finansierad. Swedbanks styrelse har även fastställt en nedre limit på det outnyttjade utrymmet i cover poolen för att säkerställa att betryggande säkerheter finns tillgängliga i syfte att skydda investerare av säkerställda obligationer även vid husprisfluktuationer. Vid kvartalets slut var det outnyttjade utrymmet i cover poolen 29 procent. Swedbank har ytterligare kvalificerbara tillgångar som i dagsläget inte är inkluderade i cover poolen. Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på bankens affärsmodell med fokus på svensk bankrörelse. Swedbank är störst på inlåning på sina hemmamarknader och mer än hälften av utlåningen består av svenska bolån. Detta innebär att nästan hela behovet av kapitalmarknadsupplåning kan uppfyllas via marknaderna för säkerställda obligationer. Swedbanks balansräkningsstruktur innebär att banken har möjligheten att välja mellan att finansiera sig med säkerställda eller icke säkerställda obligationer. Swedbank anser detta vara en styrka, bland annat eftersom det råder osäkerhet kring icke säkerställda obligationer vad gäller framtida reglering om efterställdhet och avveckling. Swedbank eftersträvar att all icke säkerställd upplåning ska löptidsmatchas med en tillgång på motsvarande belopp och kommer huvudsakligen att emittera icke säkerställd skuld som ett komplement till säkerställd finansiering. Swedbank har ett litet behov av kortfristig upplåning. Vid halvårsskiftet hade banken totalt 93 mdkr utestående i kortfristig upplåning som gjorts genom olika certifikatsprogram. Detta var storleksmässigt på samma nivå som bankens totala reserver hos centralbanker vid samma tidpunkt. Kapital och kapitaltäckning Per den 30 juni uppgick aktieägarnas eget kapital till mkr, vilket var en ökning med mkr sedan årsskiftet. I Swedbanks finansiella företagsgrupp var kärnprimärkapitalet oförändrat under första halvåret och uppgick till 75,5 mdkr. Kärnprimärkapitalet har påverkats positivt av att resultat (efter anteciperad utdelning) har räknats in. Swedbank påbörjade den 29 april återköp av egna aktier med stöd av det bemyndigande som erhölls från årsstämman. Under andra kvartalet återköptes 33,3 miljoner aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal utestående aktier (inklusive emission och återköp av C- aktier). Kärnprimärkapitalet minskade med drygt 3,5 mdkr till följd av återköpen av egna aktier. Det supplementära kapitalet minskade främst till följd av inlösen och återköp av eviga och tidsbundna förlagslån med 6,7 mdkr till 13,5 mdkr under första halvåret. Minskningen av supplementärt kapital är ett led i Swedbanks aktiva arbete med att hantera bankens kapitalstruktur, och följer av bankens fokus på kärnprimärkapitalet för att säkra en långsiktig stabilitet i balansräkningen. Riskvägt belopp minskade med 32,0 mdkr eller knappt 6 procent från årsskiftet till 509,3 mdkr. Riskvägt belopp för kreditrisker minskade under första halvåret med knappt 5 procent eller 21,5 mdkr, främst hänförligt till företagsexponeringar. De genomsnittliga riskvikterna för den finansiella företagsgruppens samtliga kreditrisker enligt IRK minskade något och uppgick till 28,6 procent per den 30 juni. Av den totala förändringen i riskvägt belopp för kreditrisker förklaras 1,7 mdkr av valutakurseffekter. Riskvägt belopp för marknadsrisker minskade med cirka 27 procent eller knappt 8 mdkr, främst till följd av Estlands inträde i EUR-samarbetet och att Swedbanks öppna valutapositioner därigenom har minskat. Riskvägt belopp för operativa risker minskade med 4,5 procent eller knappt 3 mdkr. Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 14,8 procent per den 30 juni (13,9 procent 31 december 2010) och primärkapitalrelationen förbättrades till 16,1 procent (15,2). Kapitaltäckningsgraden var 18,2 procent (18,4). Med övergångsregler var kärnprimärkapitalrelationen 10,1 procent (10,1), primärkapitalrelationen 11,0 procent (11,0) och kapitaltäckningsgraden 12,5 procent (13,3). Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not 21. Riskvägda tillgångar per affärsområde mdkr 30 jun 31 dec 30 jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Estland Lettland Litauen Investering Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ryssland Ukraina Ektornet Koncernfunktioner Summa riskvägda tillgångar Nya Baselregler gällande kapital och dess påverkan på Swedbank Den 20 juli 2011 publicerades EU-kommissionens förslag till nytt regelverk gällande kapital, vilket förväntas fastställas under Förslaget ligger i linje med det tidigare publicerade Basel III-regelverket. Swedbank bedömer att den negativa påverkan på Swedbanks kärnprimärkapitalrelation till följd av nya regler kommer att vara kring 0,5 procentenheter, och att det föreslagna kravet på leverage ratio (primärkapital/totala tillgångar) inte innebär någon restriktion för Swedbanks kapitalplanering. Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 10 av 46

11 Marknadsrisk Swedbank mäter marknadsrisker, både de strukturella och de som uppstår i tradingverksamheten, med en Value-at-risk (VaR)-modell. VaR uttrycker, för aktuell portfölj, en förlustnivå som statistiskt överträffas med en viss sannolikhetsnivå under en viss tidshorisont. Swedbank använder 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på en dag. Det innebär att den potentiella förlusten för portföljen statistiskt kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. Tabellen nedan beskriver utvecklingen av Swedbanks VaR *) under året. VaR per riskkategori Jan-jun 2011 (2010) mkr Max Min Medel 30 jun 31 dec Ränterisk 186 (127) 83 (50) 130 (74) Valutakursrisk 29 (19) 3 (2) 8 (7) 4 7 Aktiekursrisk 11 (7) 2 (2) 6 (5) 3 6 Diversifiering -18 (-10) Summa 175 (126) 83 (52) 126 (76) *) VaR exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir VaR missvisande p.g.a. illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett VaR- mått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. Swedbanks marknadsrisker, uttryckta i VaR fördelade på risktagande enheter mkr denna kalkyl ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan två och tre år. Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till -744 mkr (-499) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med -131 mkr (-278). Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat finansiella poster till verkligt värde den 30 juni 2011 ha påverkats med -502 mkr (-213, 31 december 2010). Operativa risker Den aggregerade risknivån i koncernen var fortsatt högre än normalt under andra kvartalet De främsta orsakerna var omfattande organisationsförändringar, risker i den svenska ITverksamheten och externa risker i främst Östeuropa. Övriga händelser Swedbank har ingått ett koncernövergripande avtal avseende kortservice med Master Card Europe. Tidigare avtal har främst begränsats till en marknad. Det nya avtalet kommer att stärka Swedbanks kortservice och ge stora effektivitetsvinster inom betalkortområdet. Som en följd av avtalet kommer Swedbank att öka sin utgivning av Master Card-kort. Avtalet är giltigt från 3 maj 2011 och gäller fram till sista december 2016 med möjlighet till årliga förlängningar i upp till fem år. För att effektivt kunna hantera Swedbanks kapitalisering inom ramen för bankens riskaptit och kapitaliseringsmål gav årsstämman styrelsen befogenhet att fram till årsstämman 2012 besluta om återköp av egna stamoch/eller preferensaktier om upp till 10 procent av samtliga aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen). Tillståndet får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen. Förvärv får endast ske genom köp på NASDAQ OMX, Stockholm och till gällande marknadspris. mkr Totalt Swedbank Group Treasury Stora företag & Institutioner Swedbanks trading, dagligt resultat och VaR Dagligt resultat Swedbank Trading VaR För enskilda risktyper kompletteras VaR med riskmått och limiter som baseras på känslighet för förändringar av olika marknadspriser. Risktagandet följs även upp genom stresstester. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per den 30 juni 2011 ha påverkat värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med -875 mkr (-777, 31 december 2010). I Årsstämman biföll styrelsens beslut om ersättningsprogram Styrelsen har beslutat inrätta ett tvådelat prestations- och aktiebaserat ersättningsprogram för 2011 bestående av ett kollektivt program och ett individuellt program. Det kollektiva programmet ( KP 2011 ) omfattar i princip samtliga anställda i koncernen och består av uppskjuten rörlig ersättning som i sin helhet utgörs av aktier. Det individuella programmet ( IP 2011 ), vilket omfattar cirka anställda inom koncernen, består av rörlig ersättning i två delar: kontant ersättning och uppskjuten rörlig ersättning bestående av aktier. Rating Den 2 mars 2011 bekräftade S&P sin A långfristiga rating och A-1 kortfristiga rating avseende Swedbank AB. Samtidigt höjde S&P Swedbank AB:s fristående rating (SACP) ett steg till a- samt ratingen på hybridkapital med två steg till BBB-. Höjningen av ratingen reflekterar Swedbanks stärkta profil för marknadsupplåning samt minskade kreditrisker. Den 8 juni 2011 uppgraderade ratinginstitutet Moody s Swedbanks fristående rating ett steg till C- motsvarande en fristående rating på Baa2, samt höjde ratingen på förlagslån och hybridkapital ett steg till Baa3 och Ba2 med positiva utsikter. Den långfristiga A2 ratingen samt A3 subordinerade ratingen bekräftades med positiva utsikter. Uppgraderingen reflekterar Moody s syn på stabiliseringen av tillgångarnas kvalitet inom det baltiska Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 11 av 46

12 affärsområdet samt Swedbanks stärkta finansiella styrka och bra kapital och likviditets nivåer. Moody s ser ett positivt ratingtryck på Swedbanks Baa2 fristående rating. Händelser efter 30 juni 2011 Swedbank har genomfört förändringar i bankens legala struktur avseende Swedbank i Estland, Lettland och Litauen. Tidigare ingick de tre baltiska enheterna i en koncern där moderbolaget var Swedbank i Estland. Förändringen innebär att de tre baltiska bolagen nu är direktägda av Swedbank AB. Förändringen har ingen påverkan på koncernens resultat eller finansiella position. Den nya legala strukturen började gälla den 1 juli Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 12 av 46

13 Svensk bankrörelse Stabilt resultat med en fortsatt positiv trend drivet av räntenettot Fortsatt god tillväxt av servicekoncepten Resultaträkning mkr Kv2 Kv1 % Kv2 % Jan-jun Jan-jun % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Rörliga personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Minoriteten Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 31,1 28,7 21,6 29,9 22,0 Kreditförlustnivå, % 0,00 0,00 0,02 0,00 0,03 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,17 0,18 0,23 0,17 0,23 K/I-tal 0,49 0,50 0,56 0,49 0,55 Heltidstjänster Utvecklingen januari - juni Återhämtningen i den svenska ekonomin bromsade in under årets första kvartal efter fjolårets starka uppgång. BNP ökade med 0,8 procent mellan fjärde och första kvartalet och innebär att årstakten i BNP sjönk till 3,3 procent, en halvering jämfört med Det är främst den privata konsumtionen som har avtagit i spåren av högre räntor och stigande energipriser. Samtidigt har utlåningen till de svenska hushållen vuxit i en lägre takt. Kreditgivningen till näringslivet har däremot ökat när företagen åter börjat nyinvestera. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och arbetslösheten sjönk i maj till 7,5 procent säsongrensat. Periodens resultat ökade med 41 procent jämfört med samma period föregående år, främst som en följd av ett förbättrat räntenetto. Kostnaderna var i nivå med första halvåret Räntenettot ökade med 23 procent jämfört med motsvarande period föregående år, framförallt som en effekt av vidgade in- och utlåningsmarginaler i förhållande till Stibor. Bolånemarginalerna (i förhållande till Stibor) ökade under första halvåret, delvis styrt av högre upplåningskostnader. Ökad konkurrens om kontosparandet innebar en press på inlåningsmarginalerna under andra kvartalet. Det högre ränteläget påverkade räntenettot positivt även mot föregående kvartal. Ökningen motverkades något av en minskad avkastning på den placeringsportfölj som används för räntesäkring av transaktionskonton. Den totala inlåningsvolymen var oförändrad under sexmånadersperioden. Inlåning från hushåll ökade med 2 procent, medan företagsvolymen minskade med 5 procent. Under andra kvartalet ökade inlåningen från hushåll med 3 procent och från företag med 1 procent. Swedbanks andel av inlåningen från hushåll var stabil och uppgick till 24 procent (24 procent per 31 december 2010). Inlåningsvolymen från företag har sjunkit på marknaden som helhet. Swedbanks marknadsandel var 16 procent (17 procent per 31 december 2010). Årstakten för marknadstillväxten avseende bostadslån till privatpersoner fortsatte att sjunka under kvartalet och uppgick per sista maj till 7 procent (10 procent per maj 2010). Tillväxttakten i Swedbanks utlåning till privatkunder sjönk till 5 procent under samma period. Utlåningen till hushåll ökade med 1 procent under perioden. Swedbanks marknadsandel avseende bostadsutlåning var 27 procent (27 procent per 31 december 2010). Utlåningsvolymen till företag var oförändrad under perioden. Marknadsandelen uppgick till 16 procent (17 procent per 31 december 2010). Utlånings-/inlåningskvoten uppgick till 254 (251 vid årsskiftet). Provisionsnettot var i nivå med motsvarande period föregående år. Ökade intäkter från Swedbank Delårsrapport januari-juni 2011 Sidan 13 av 46