Andra kvartalet Januari-juni jämfört med första kvartalet Periodens resultat var mkr (536)

Transkript

1 Andra kvartalet 2010 jämfört med första kvartalet 2010 Periodens resultat var mkr (536) Resultat per aktie var 1,36 kronor (0,46) Räntabilitet på eget kapital var 7,0 procent (2,4) K/I-talet uppgick till 0,57 (0,57) Periodens resultat mkr Räntenettot minskade med 6 procent till mkr (4 023) Kv Kv Kv Kv Kv Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter ökade med 2 procent till mkr (3 276) Resultat per aktie Kreditförlusterna netto uppgick till 963 mkr (2 210). Reserveringar för kreditförluster uppgick till 846 mkr (1 781). Bortskrivningar, netto, uppgick till 117 mkr (429). Kreditförlustnivån var 0,28 procent (0,64) Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 14,0 procent (13,5 procent den 31 december 2009). Med övergångsregler ökade primärkapitalrelationen till 10,5 procent (10,4). Kärnprimärkapitalrelationen var enligt Basel 2 12,7 procent (12,0) och med övergångsregler 9,5 procent (9,2). kr 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0 Kv Kv Kv Kv Kv Januari-juni 2010 Räntabiltet på eget kapital % jämfört med januari-juni 2009 Periodens resultat var mkr (-5 370) Resultat per aktie var 1,82 kronor (-5,75) Räntabilitet på eget kapital var 4,7 procent (-12,8) K/I-talet uppgick till 0,57 (0,48) Räntenettot minskade med 29 procent till mkr (11 046) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Kv Kv Kv Kv Kv Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter minskade med 29 procent till mkr (9 282) Primärkapitalrelation % Kreditförlusterna netto uppgick till mkr (13 517). Reserveringar för kreditförluster uppgick till mkr (12 690). Bortskrivningar, netto, uppgick till 546 mkr (827). Kreditförlustnivån var 0,46 procent (1,91) 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kv Kv Kv Kv Kv Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 1 av 60

2 VD-kommentar Den positiva trenden för Swedbank fortsätter. Andra kvartalet 2010 visar vi en vinst på 1,6 mdkr, en ökning med 192 procent jämfört med första kvartalet. Förbättringen är framför allt ett resultat av betydligt lägre kreditförluster. I de baltiska länderna har kreditkvaliteten förbättrats snabbare än vi förväntat oss, vilket inneburit att kreditförlusterna har minskat kraftigt. I Ryssland & Ukraina såg vi små återvinningar för andra kvartalet i rad. Kreditkvaliteten fortsätter att vara stark i Sverige. Den makroekonomiska utvecklingen på våra hemmamarknader har varit gynnsam. Samtidigt ser vi en ökad finansiell oro på många håll i Europa med risk för bakslag. Under andra kvartalet har resultatet av våra ansträngningar fortsatt att visa sig i form av minskade risker i banken. Vi har stärkt kreditkvaliteten, kapitaliseringen, tillgången till upplåning och upplåningsstrukturen. I linje med våra förväntningar föll räntenettot under kvartalet, men ett antal faktorer börjar nu sakta påverka räntenettot positivt. Marknadsräntorna har gått upp från mycket låga nivåer, vilket ökar räntemarginalerna. Vår interaktion med företagsmarknaden har resulterat i ett ökat antal kreditefterfrågningar, samtidigt som omprissättning fortsätter i takt med att fasträntekontrakt förfaller. Ledningens primära fokus sedan första kvartalet 2009 har varit att säkra bankens finansiella uthållighet. I takt med att vi nu successivt lämnar detta arbete, kommer vi att ägna mer tid åt den operationella utvecklingen i affärsområdena. Vi behöver öka effektiviteten. Kreditefterfrågan kommer att avgöra hur kostnaderna tillåts utvecklas. Vi kommer att göra selektiva investeringar för att förbättra den framtida intjäningsförmågan. De baltiska ekonomierna fortsätter att stabiliseras. Estlands inträde i EMU 2011 kommer att stärka förtroendet för landets ekonomi och öka intresset för direktinvesteringar. Under andra kvartalet visade Swedbank vinst i Estland för första gången sedan Utvecklingen i regionen kan dock påverkas negativt av ny lagstiftning gällande privat skuldsanering och insolvens. Swedbank ser positivt på konsumentskydd, men om ny lagstiftning kraftigt avviker från EU-standard riskerar den att minska belåningsmöjligheterna för den enskilde konsumenten och förlänga återhämtningsperioden. Vårt arbete i de baltiska länderna har uppmärksammats av Euromoney som nyligen utsåg Swedbank i Estland och Litauen till bästa bank i respektive land. Återgången till en traditionell bankmodell med lägre risk har positivt påverkat Swedbanks tillgång till de internationella upplåningsmarknaderna. Kreditvärderingsinstitutet Moody s tog nyligen bort sin negativa utsikt för Swedbanks rating. Under första halvåret tog vi upp cirka 150 mdkr lång upplåning varav cirka 50 mdkr under andra kvartalet. Som en jämförelse förfaller totalt cirka 140 mdkr lång upplåning under Swedbank är de många hushållens bank och har därför ett ansvar för att tydliggöra de risker som vi ser för våra kunders långsiktiga ekonomiska situation. Därför införde vi våren 2009 strängare krav på bland annat belåningsgraden för bolån och engagerade oss i en debatt om kundernas risktagande när de lånar pengar till sin bostad. Som en konsekvens av debatten har vi sett ett ändrat kundbeteende mot längre räntebindningstider och en större vilja att amortera. I juni ökade våra marknadsandelar avseende nyutlåning igen till 18 procent. Med vår marknadsposition och distributionskapacitet bör denna trend fortsätta. Som en del av vårt samhällsengagemang har Swedbank startat initiativet Unga jobb med målsättningen att fler ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden i Sverige. Tillsammans med sparbanker och kunder har initiativet inneburit att mer än praktikplatser för unga arbetssökande har skapats under årets första sex månader. Vi är på rätt väg. Vår position har successivt stärks och genomförda åtgärder har gett oss god finansiell motståndskraft. Det återstår en hel del arbete för att vi ska nå vår fulla potential och vi är angelägna att göra fler affärer med våra kunder. Givet att den globala makroekonomin utvecklas enligt nuvarande förväntningar tror vi på en fortsatt resultatförbättring. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 2 av 60

3 Innehållsförteckning Sida Finansiell översikt 4 Översikt 5 Andra kvartalet Januari-juni Resultat 6 Kredit- och tillgångskvalitet 8 Upplåning och likviditet 10 Kapital och kapitaltäckning 11 Marknadsrisk 12 Operativa risker 12 Övriga händelser 12 Rating 12 Händelser efter 30 juni Affärsområden Svensk bankrörelse 13 Stora företag & Institutioner 15 Baltisk bankrörelse 17 Ryssland & Ukraina 19 Kapitalförvaltning 21 Ektornet 23 Gemensam service & koncernstaber 24 Elimineringar 24 Finansiell information Koncern Resultaträkning 26 Resultat per aktie 26 Rapport över totalresultat 26 Resultaträkning, kvartal 27 Resultat per aktie, kvartal 27 Balansräkning 28 Förändringar i eget kapital 29 Kassaflödesanalys 29 Noter 29 Moderbolag 56 Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter 59 Revisorsgranskning 59 Kontaktuppgifter 60 Mer detaljerad information finns i Swedbanks faktabok, under Finansiell information och publikationer. Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 3 av 60

4 Finansiell översikt Resultaträkning mkr Kv2 Kv1 % Kv2 % Jan-jun Jan-jun % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Nyckeltal och data per aktie Kv2 Kv1 Kv2 Jan-jun Jan-jun Räntabilitet på eget kapital, % 7,0 2,4-9,9 4,7-12,8 Resultat per aktie, kronor 1) 1,36 0,46-2,16 1,82-5,75 K/I-tal 0,57 0,57 0,48 0,57 0,48 Eget kapital per aktie, kronor 1) 78,48 77,04 104,71 78,48 104,71 Kapitaltäckningskvot enligt övergångsregler 1,68 1,68 1,57 1,68 1,57 Kärnprimärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 9,5 9,4 8,0 9,5 8,0 Primärkapitalrelation, %, enligt övergångsregler 10,5 10,3 9,2 10,5 9,2 Kapitaltäckningsgrad, %, enligt övergångsregler 13,4 13,4 12,6 13,4 12,6 Kapitaltäckningskvot, Basel 2 2,23 2,19 1,93 2,23 1,93 Kärnprimärkapitalrelation, %, Basel 2 12,7 12,3 9,8 12,7 9,8 Primärkapitalrelation, %, Basel 2 14,0 13,5 11,3 14,0 11,3 Kapitaltäckningsgrad, %, Basel 2 17,9 17,5 15,4 17,9 15,4 Kreditförlustnivå, % 0,28 0,64 1,87 0,46 1,91 Andel osäkra fordringar, brutto, % 2,90 2,89 2,09 2,90 2,09 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % ) Antalet aktier specificeras på sidan 54. Nyckeltalen baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank. Balansräkningsdata mdkr 30 jun 31 dec % 30 jun % Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Aktieägarnas eget kapital Balansomslutning Riskvägda tillgångar, Basel Riskvägda tillgångar, övergångsregler Riskvägda tillgångar, Basel Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 4 av 60

5 Översikt Andra kvartalet 2010 präglades av förnyad oro på de globala finansmarknaderna till följd av svaga statsfinanser i flera europeiska länder och en ökad osäkerhet om konjunkturen framöver när de offentliga finanserna ska saneras. Åtstramningarna i den kinesiska ekonomin och dess effekter globalt är ytterligare en faktor som lett till ökad volatilitet på finansmarknaderna. Den svenska ekonomin vilar dock på en stabil grund inte minst avseende de offentliga finanserna som är bland Europas starkaste. Även den estniska ekonomin uppvisar en styrkeposition med stabila statsfinanser och ett inträde i EMU nästa år. Enligt senast tillgänglig statistik växte BNP i Sverige under årets första kvartal med 3,0 procent jämfört med motsvarande period förra året. I Estland sjönk BNP med 2,0 procent jämfört med 6,0 procent i Lettland och 2,8 procent i Litauen. Den svenska Riksbanken höjde styrräntan med 25 räntepunkter till 0,50 procent den 1 juli. Den viktiga stibor 3 månadersräntan, som legat runt 0,50 procent sedan hösten 2009, steg successivt under andra kvartalet och var den 30 juni 0,79 procent. Euriborräntorna ökade något på grund av högre riskpremie, men tidpunkten för en styrräntehöjning av ECB har, till följd av de ekonomiska svårigheterna i euroområdet, flyttats framåt i tiden. Den svenska kronan stärktes med drygt 2 procent mot euron under andra kvartalet och med 12 procent på ett år. I förhållande till dollarn försvagades kronan med närmare 9 procent under kvartalet och med 1 procent på ett år. Oron på de finansiella marknaderna bidrog till stora fluktuationer på världens börser. Stockholmsbörsen (OMXSPI) sjönk med 5 procent under andra kvartalet efter att ha bottnat i slutet av maj. Tallinbörsen (OMXT) förändrades med -9 procent, Rigabörsen (OMXR) med +9 procent och Vilniusbörsen (OMXV) med -3 procent. Andra kvartalet 2010 Kvartalets resultat hänförligt till aktieägarna ökade med 192 procent från föregående kvartal och uppgick till mkr. Det var framför allt lägre kreditförluster som bidrog till resultatförbättringen. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 7,0 procent (2,4). K/I-talet var 0,57 (0,57). Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Kv2 Kv1 Kv2 Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Gemensam service & koncernstaber Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Engångsposter per affärsområde (AO) mkr AO Kv2 Kv1 Kv2 Intäkter Kontorsförsäljningar SB VISA Sweden SB 322 Återbetalning fondavgifter KF -60 MasterCard BB 13 Summa intäkter Kostnader Upplösning bonusreserv BB -198 Summa kostnader Nedskrivningar Nedskrivning av goodwill R&U 14 Summa nedskrivningar Skatt Kontorsförsäljningar SB 1 99 Återbetalning fondavgifter KF -16 Upplösning bonusreserv BB 28 MasterCard BB 2 Summa skatt Periodens resultat Intäkterna, exklusive engångsposter, uppgick till mkr, vilket var 1 procent högre än föregående kvartal. Ökningen berodde framför allt på högre nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter ökade med 2 procent till mkr, trots fortsatt press på räntenettot. I Baltisk bankrörelse bröts den negativa trenden och resultatet ökade med 16 procent i lokal valuta tack vare fortsatt minskande kostnader och förbättrat räntenetto till följd av lägre upplåningskostnader. Även i Svensk bankrörelse förbättrades resultatet före kreditförluster och nedskrivningar. Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 5 av 60

6 Intäktsanalys Koncernen mkr Kv2 Kv1 Kv2 Utlåning Inlåning Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter Kapitalförvaltning Betalningar och kort Försäkringar Intresseföretag Övriga intäkter Stabilitetsavgift Engångsposter Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Räntenettot minskade med 224 mkr eller 6 procent. I Ryssland & Ukraina minskade räntenettot med 89 mkr till följd av sjunkande affärsvolym. Inom Group Treasury (Gemensam service & koncernstaber) föll räntenettot till följd av högre upplåningskostnader, mismatch mellan upplåning och utlåning (nos- och svanseffekter) och ett minskat bidrag från hedgar av lågförräntande inlåningskonton och eget kapital. Positiva inslag i räntenettot var effekten av gradvis stigande svenska marknadsräntor samt lägre lokala marknadsräntor i de baltiska länderna. Provisionsnettot ökade med 5 procent från föregående kvartal. Ökningen berodde framför allt på ökade intäkter från betalningsförmedling samt corporate finance. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ökade med 27 procent. Ökningen återfanns framför allt hos Group Treasury inom Gemensam service & koncernstaber. Ineffektivitet i säkringsredovisningen i samband med kapitalmarknadsupplåning påverkade nettoresultat finansiella poster till verkligt värde positivt under kvartalet. Intäkterna från ränte- och valutahandeln inom Stora företag & Institutioner var lägre. Från och med andra kvartalet utökades omfattningen av kassaflödessäkring inom Group Treasury, vilket kommer att minska volatiliteten i nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Kostnaderna ökade med knappt 1 procent från föregående kvartal. Ökningen berodde primärt på ökade rörliga personalkostnader i dotterföretaget First Securities. Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 174 mkr (167). Kostnaderna i Baltisk bankrörelse, exklusive FR&R, minskade med 6 mkr eller 1 procent räknat i lokal valuta. I Ryssland & Ukraina var kostnadsminskningen, exklusive FR&R, 10 mkr eller 4 procent räknat i lokal valuta. Antalet heltidstjänster minskade under kvartalet med 734, varav 97 i Baltisk bankrörelse, 425 i Ukraina, 142 i Ryssland och 109 i Svensk bankrörelse. Kostnadsanalys Koncernen mkr Kv2 Kv1 Kv2 Återförd bonusreservering FR&R och Ektornet Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Övrigt och elimineringar Ordinarie bankverksamhet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter Summa Kreditförlusterna netto sjönk till 963 mkr (2 210), varav mkr (2 103) avsåg Baltisk bankrörelse. I Ryssland & Ukraina redovisades nettoåtervinningar på 139 mkr (återvinningar på 41 mkr). Även Stora företag & Institutioner redovisade nettoåtervinningar. Kreditförlustnivån sjönk till 0,28 procent (0,64). Skattekostnaden uppgick till 672 mkr, motsvarande en effektiv skattesats på 30 procent. Mot bakgrund av ett svenskt förhandsbesked från Skatterättsnämnden avseende intäkter i livförsäkringsföretag har en extra skattereservering på 66 mkr gjorts i Swedbank Försäkring, varav 49 mkr avser Under oförändrade förhållanden kommer koncernen att ha en fortsatt förhöjd effektiv skattesats, då förluster och vinster återfinns i legala enheter som inte kan konsolideras vid beskattningen, och då förluster återfinns i legala enheter med lägre bolagsskattesats än den svenska 26,3 procent. Kvartalets övrigt totalresultat efter skatt uppgick till 98 mkr (-869) och påverkades framför allt av valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheten samt kassaflödessäkringar. Januari-juni 2010 Resultat Första halvåret innebar en vinst på mkr jämfört med en förlust på mkr föregående år. Det var framför allt betydligt lägre kreditförluster som vände resultatet från förlust till vinst. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 4,7 procent (-12,8). K/I-talet var 0,57 (0,48). Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar samt exklusive engångsposter minskade med 29 procent till mkr. Av affärsområdena redovisade enbart Kapitalförvaltning ett förbättrat resultat, en följd av större förvaltningsvolym. Den största resultatminskningen återfanns hos Stora företag & Institutioner, där tradingverksamheten under 2009 hade sitt bästa år någonsin till följd av mycket gynnsamma tradingförutsättningar under första halvåret. Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 6 av 60

7 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Jan-jun Jan-jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Gemensam service & koncernstaber Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 215 Summa Engångsposter per affärsområde (AO) mkr AO Jan-jun Jan-jun Intäkter Kontorsförsäljningar SB VISA Sweden SB 322 Återbetalning fondavgifter KF -540 MasterCard BB 13 Summa intäkter Kostnader Upplösning bonusreserv BB -198 Summa kostnader Nedskrivningar Nedskrivning av goodwill SF&I 5 Nedskrivning av goodwill R&U Summa nedskrivningar Skatt Kontorsförsäljningar SB 1 99 Återbetalning fondavgifter KF -150 Upplösning bonusreserv BB 28 MasterCard BB 2 Summa skatt 3-23 Periodens resultat Intäkterna, exklusive engångsposter, uppgick till mkr, en minskning med 17 procent. Intäkterna från treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter minskade allra mest utifrån rekordnivån Utlåningen 1 har minskat med 82 mdkr eller 7 procent på ett år. Volymminskningen återfinns i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. I Sverige och de övriga nordiska länderna har företagsutlåningen minskat medan hypoteksutlåningen till privatpersoner ökat. Denna mixförskjutning har inneburit lägre ränteintäkter och lägre genomsnittlig räntemarginal, då räntemarginalerna är lägre i Sverige än i de andra länderna och dessutom lägre på hypotekslån än på företagsutlåning. Inlåningsräntenettot har på årsbasis påverkats av minskade marginaler, framför allt på transaktionskonton där kundräntan inte varit möjlig att sänka i samma utsträckning som de korta penningmarknadsräntorna. 1 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Intäkter från kapitalförvaltning har haft den mest positiva utvecklingen, vilket primärt beror på en stark aktierelaterad värdeökning av förvaltat kapital. Valutakursförändringar, framför allt den svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska valutorna, har minskat de redovisade intäkterna med 434 mkr. Intäktsanalys Koncernen mkr Jan-jun Jan-jun Utlåning Inlåning Treasury, trading och kapitalmarknadsprodukter Kapitalförvaltning Betalningar och kort Försäkringar Intresseföretag Övriga intäkter Stabilitetsavgift Engångsposter Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 434 Summa Räntenettot minskade med mkr eller 29 procent. Faktorer som påverkade räntenettot negativt var framför allt lägre intäkter i tradingen, minskade utlåningsvolymer, ökade kostnader för kapitalmarknadsupplåning samt lägre inlåningsmarginaler. Därutöver påverkades räntenettot negativt av lägre utlåningsmarginaler, lägre bidrag från hedgar av lågförräntande inlåningskonton och eget kapital, mismatch mellan upplåning och utlåning (nos- och svanseffekter), ökade kostnader för likviditetsreserver samt stabilitetsavgifter. Arbetet med att prisjustera kreditportföljen så att risk och faktisk upplåningskostnad bättre beaktas bedrevs aktivt under hela förra året och pågår fortfarande, framfört allt inom Stora företag & Institutioner. Provisionsnettot ökade med 20 procent, exklusive engångskostnad för återbetalning av fondförvaltningsarvoden i Kapitalförvaltning förra året. Intäkter från kapitalförvaltning ökade med 32 procent till följd av aktierelaterad värdeökning på förvaltat kapital. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade med 39 procent. Utfallet från tradingverksamheten inom Stora företag & Institutioner var dock extremt högt 2009 på grund av marknadsförutsättningarna. Inom Group Treasury (Gemensam service & koncernstaber) påverkade ineffektivitet i säkringsredovisningen i samband med kapitalmarknadsupplåning nettoresultat finansiella poster till verkligt värde positivt. Resultatpåverkan från denna ineffektivitet blir liten över tiden, men volatiliteten kan vara stor mellan kvartalen. Kostnaderna, exklusive återförda bonusreserveringar i Baltisk bankrörelse förra året, minskade med 4 procent. Kostnader för problemkrediter och övertagna panter i FR&R samt Ektornet uppgick till 341 mkr (165). Kostnaderna i Baltisk bankrörelse, exklusive FR&R, minskade med 285 mkr eller 18 procent räknat i lokal Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 7 av 60

8 valuta. I Ryssland & Ukraina var kostnadsminskningen, exklusive FR&R, 155 mkr eller 26 procent räknat i lokal valuta. Kostnadsanalys Koncernen mkr Jan-jun Jan-jun Återförd bonusreservering -198 FR&R och Ektornet Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Övrigt och elimineringar Ordinarie bankverksamhet Summa exkl valutakurseffekter Valutakurseffekter 219 Summa Antalet heltidstjänster har på ett år minskat med 3 457, varav i Ryssland & Ukraina, i Baltisk bankrörelse och 267 i Svensk bankrörelse. Sedan årsskiftet har antalet heltidstjänster minskat med Nedskrivning av immateriella tillgångar hänförlig till den ryska bankverksamheten har skett med 14 mkr under första kvartalet. Föregående år skrevs mkr ned hänförligt till den ukrainska bankverksamheten och 5 mkr hänförligt till den ryska investment bankingverksamheten. Nedskrivning av materiella tillgångar, varav merparten avser återtagna leasingobjekt bestående av tyngre transportfordon, uppgick till 164 mkr (20). Kreditförlusterna netto sjönk till mkr (13 517), varav Baltisk bankrörelse stod för mkr (8 202). Av de redovisade kreditförlusterna utgjorde mkr reserveringar, netto, varav individuella reserveringar för osäkra fordringar mkr och portföljreserveringar för lån som individuellt inte bedöms osäkra -932 mkr. Bortskrivningar, netto, uppgick till 546 mkr. Kreditförlustnivån sjönk till 0,46 procent (1,91). Skattekostnaden uppgick till mkr, motsvarande en effektiv skattesats på 35 procent. Kredit- och tillgångskvalitet Under 2009 fokuserade Swedbank på att minska riskerna inom koncernen, framför allt genom att minska koncernens utlåning utanför Sverige, d.v.s. i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland. Riskreduceringen fortgick under första halvåret 2010, men på ett mer selektivt sätt avseende bankens olika riskområden. Utlåningen 1 i de baltiska länderna, Ukraina och Ryssland minskade från 209 procent till 179 procent av eget kapital under halvårsperioden. Utlåning per affärsområde Totala 30 jun 2010 Utlåning Reserv- Utlåning mkr brutto eringar netto Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Total Den totala kreditriskexponeringen uppgick till mdkr per 30 juni 2010, en ökning med 116 mdkr eller 6 procent från årsskiftet. Placeringar i belåningsbara svenska statspapper ökade med 50 mdkr till 123 mdkr. Utlåningen 1 minskade med 33 mdkr eller 3 procent till mdkr, medan utlåning till kreditinstitut, Riksgäldskontoret och återköpsavtal ökade under perioden med 94 mdkr till 284 mdkr. Under första halvåret fortsatte låneportföljen att minska i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Utlåningen 1 minskade med 14 procent i de baltiska länderna, 6 procent i Ukraina och med 15 procent i Ryssland. Exklusive valutakurseffekter minskade utlåningen med 7 procent i de baltiska länderna, 14 procent i Ukraina och med 19 procent i Ryssland. Även företagsutlåningen i Sverige minskade under perioden. Minskningstakten avtog under senare delen av halvårsperioden. Samtidigt fortsatte utlåningen att öka i segment med lägre risk, framförallt hypoteksutlåning till privatkunder i Sverige, där utlåningen ökade med 9 mdkr i Swedbank Hypotek. Huvuddelen (77 procent) av koncernens utlåning är relaterad till fastigheter. Denna utlåning är i hög grad säkerställd med fastighetspanter i Sverige. Sedan maj 2009 har strängare regler beträffande hypotekslån tillämpats i Swedbanks svenska bankverksamhet. Till exempel höjdes den räntenivå som hushåll ska klara av i förhållande till aktuella marknadsräntor. Lån med en belåningsgrad som överstiger en viss nivå ska dessutom amorteras. Mer än hälften av Swedbank Hypoteks bolånekunder amorterar sina bottenlån. Återbetalningsförmågan hos kunder som beviljades bolån under 2009 var i genomsnitt högre än mellan 2004 och Denna utveckling fortsatte under första halvåret Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 8 av 60

9 Utlåning per sektor/bransch mkr 30 jun 31 dec Privatpersoner Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar Företagstjänster Övrig företagsutlåning Kreditinstitut Riksgäldskontoret och återköpsavtal Summa Utlåningen 1 i Swedbank Hypotek uppgick per 30 juni till 681 mdkr och den genomsnittliga belåningsgraden uppgick till 45 procent, beräknat på lånenivå. Endast 0,2 procent av volymen har en belåningsgrad högre än 85 procent. Stresstester har visat att portföljen har en god förmåga att stå emot kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar. Säkerställandegraden för bolån är lägre i de baltiska länderna än i Sverige. Detta beror på att fastighetspriserna sjunkit kraftigt sedan I Riga har fastighetspriserna fallit med cirka 70 procent från toppnivåerna. Den 30 juni 2010 uppgick den icke säkerställda delen av portföljen till 10,6 mdkr, d.v.s. den del av lånen som överstiger aktuellt marknadsvärde. Viljan att fullfölja räntebetalningar samt att amortera dessa lån är hög bland Swedbanks kunder. Under det andra halvåret 2009 stabiliserades bostadsmarknaderna i de större baltiska städerna och utvecklingen har sedan dess varit fortsatt stabil eller positiv, framför allt i Estland. Transaktionsvolymerna ökade under första halvåret 2010 från låga nivåer. Trenden med en stabilisering av lån förfallna mer än 60 dagar fortsatte under första halvåret Under andra kvartalet skedde dock en ökning, vilken i första hand var hänförlig till ett antal större kunder i Ukraina och Litauen. Merparten av dessa kunder var redan identifierade av banken och var klassade som osäkra fordringar. Bostadslån till privatkunder, förfallna mer än 60 dagar, inom Baltisk bankrörelse ökar fortfarande till följd av hög arbetslöshet. I Sverige var andelen osäkra fordringar fortsatt låg, 0,2 procent (0,2 procent 31 december 2009). I Estland uppgår andelen osäkra fordringar till 9 procent (7), Lettland 27 procent (21), Litauen 18 procent (14), Ukraina 64 procent (53) och i Ryssland till 21 procent (18). Osäkra fordringar, brutto per affärsområde mkr 30 jun 31 dec 30 jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Summa I Baltisk bankrörelse ökade osäkra fordringar med 3 procent under första halvåret. Exklusive valutakurseffekt ökade de osäkra fordringarna med 13 procent i Estland, 12 procent i Lettland och 8 procent i Litauen. I Ryssland ökade osäkra fordringar med 9 procent i lokal valuta och i Ukraina med 10 procent i lokal valuta, främst relaterat till ett fåtal exponeringar från stora företag. Nya reserveringar i de baltiska länderna härrör främst från försämrad intern rating på företagskrediter samt från en ökad andel osäkra fordringar relaterade till privatkunder. I Ryssland har reserveringarna påverkats marginellt av konkurser inom fastighetsbranschen och detaljhandeln samt en mindre ökning av osäkra fordringar samtidigt som återvinningar gjorts. Efter ytterligare genomgångar av företagsportföljen i Ukraina konstateras att reserveringsnivån är tillfredsställande. Vissa större återvinningar gjordes för ett fåtal företagsexponeringar och mindre återvinningar gjordes på portföljnivå under halvårsperioden. Kreditförluster, netto per affärsområde mkr Jan-jun Jan-jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Ryssland & Ukraina Gemensam service & koncernstaber 26 4 Summa Individuella reserveringar för osäkra fordringar ökade under halvårsperioden i takt med att kunskapen om portföljen förbättrats och i samband med att värderingar av underliggande säkerheter uppdaterats. Samtidigt minskade portföljreserveringarna. Av de totala reserveringarna utgjordes 85 procent av individuella reserveringar per den 30 juni 2010, att jämföra med 80 procent den sista december Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 9 av 60

10 Kreditförluster Koncernen mkr Jan-jun Jan-jun Reserveringar varav individuella reserveringar, brutto varav portföljreserveringar, netto Återvinningar av tidigare gjorda reserveringar Reserveringar, netto Bortskrivningar, totalt Ianspråktagande av tidigare reserveringar Återvinningar Bortskrivningar, netto Kreditförluster, netto Omstrukturerade lån avser lån där villkoren i kontraktet har förändrats som ett resultat av kundens förväntade och/eller faktiskt försämrade förmåga att betala räntor och/eller amorteringar. Omstruktureringsprocessen är ett viktigt verktyg för banken och används i syfte att stödja kunderna och deras betalningsförmåga. Per den 30 juni 2010 uppgick koncernens omstrukturerade lån till 34,1 mdkr. Av dessa härrörde merparten från Baltisk bankrörelse (80 procent) och Ukraina (14 procent). Av Swedbanks omstrukturerade lån uppgick de som klassificerades som osäkra till 17,9 mdkr, och icke osäkra till 16,2 mdkr. Swedbank fortsätter att arbeta aktivt med kunder som stött på ekonomiska svårigheter. För att hitta lösningar som gynnar bägge parter har Swedbank särskilda avdelningar (FR&R) som utvecklar och implementerar planer för omstrukturering. Swedbank har FR&Ravdelningar som är fullt verksamma i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Ukraina och Ryssland. För att samordna och underlätta insatserna inom koncernen har en koncernövergripande FR&R-enhet med ny ledning etablerats under halvårsperioden. Den nya organisationen syftar till att förbättra resursutnyttjandet, utveckla rutiner samt skapa möjligheter att bygga långsiktig kompetens inom området. Övertagna tillgångar ökade under första halvåret Under andra kvartalet minskade dock övertagna tillgångar jämfört med första kvartalet, främst avseende fordon och aktier. Under 2009, och även under det första halvåret 2010, fanns den största delen av de övertagna tillgångarna i de baltiska länderna. Med anledning av en gynnsam utveckling av efterfrågan på fastigheter i Estland har banken, under halvårsperioden, inte tagit över några fastigheter utgörande pant i samband med exekutiva auktioner. Swedbanks kapacitet och förmåga att ta hand om övertagen egendom ökade gradvis i Ryssland och Ukraina under halvårsperioden. Swedbank undviker att överta egendom när det är ekonomiskt försvarbart. Om en överenskommelse inte kan nås med kunden säljs tillgångarna i första hand på den öppna marknaden. Övertagna och återtagna tillgångar per affärsområde mkr 30 jun 31 dec 30 jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina 9 11 Ryssland & Ukraina Ektornet Summa De lagar som reglerar tvångsförsäljning av säkerheter i de baltiska länderna liknar de som finns i andra EUländer. Hela processen tar dock längre tid i Baltikum jämfört med exempelvis i Sverige. I Ukraina och Ryssland är processen svårare. Under halvårsperioden övertog Ektornet tillgångar om 530 mkr. Mer information om Ektornet finns på sidan 23. Legala förändringar gällande insolvenslagstiftning diskuteras i samtliga baltiska länder, som i varierande grad skulle innebära en skuldlättnad för konsumenter och bolånetagare. I Lettland antogs i juni ett lagförslag av parlamentet, men presidenten lade in sitt veto mot förslaget. Swedbank ser positivt på konsumentskydd, men om förslag som kraftigt avviker från EU-standard genomförs riskerar de att minska belåningsmöjligheterna för den enskilde konsumenten och förlänga återhämtningsperioden i regionen. Upplåning och likviditet Swedbank hade per den 30 juni tillräcklig buffert för att möta sina kassaflöden under mer än 24 månader framåt i tiden. Likviditetsrisken i banken minskade ytterligare under andra kvartalet som en följd av fortsatt löptidsförlängning av bankens upplåning. Den totala volymen repor mot centralbanker fortsatte att minska under andra kvartalet med 19 mdkr till 89 mdkr. Swedbanks inlåning i centralbanker och centralbankscertifikat var vid halvårsskiftet större än den repofinansiering som härrör från centralbanker. Swedbank emitterade under andra kvartalet cirka 50 mdkr i långfristig finansiering varav merparten i form av säkerställda obligationer. Totalt under första halvåret emitterade Swedbank cirka 150 mdkr i långfristig upplåning, vilket innebär att banken har finansierat mer än de förfall av långfristig finansiering som inträffar under Den genomsnittliga löptiden på all kapitalmarknadsupplåning inklusive centralbanksrepor och interbank deposits har förlängts från cirka 22 månader per den 31 december 2009 till 25 månader per den 30 juni Den genomsnittliga löptiden för säkerställda obligationer uppgick vid halvårsskiftet till 38 månader. Swedbanks styrelse beslutade i april att inte förlänga avtalet gällande det statliga garantiprogrammet. Avtalet förföll den 30 april Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 10 av 60

11 Från och med augusti 2009 har ingen upplåning skett med hjälp av statlig garanti. De certifikat som emitterades med garanti är nu till fullo återbetalda, medan 176 mdkr av långfristig upplåning kvarstår. Förfall av den långfristiga statsgaranterade upplåningen framgår av tabellen nedan. I takt med att den garanterade upplåningen ersätts med marknadsfinansiering, beräknas bankens upplåningskostnader minska. Förändring utestående upplåning under program Förändring Jan-jun 2010 sedan mdkr 31 dec 2009 Statligt garanterade certifikat -61 Övriga certifikat 12 Säkerställda obligationer 66 Statligt garanterade obligationslån -6 Seniora icke säkerställda obligationer 2 Strukturerade obligationer (SPAX) -6 Centralbanksrepor -27 Återstående förfall under 2010 mdkr Nominellt värde Långfristig upplåning 60 varav med statlig garanti 9 Förfall och möjlig förtidsinlösen av efterställda lån 1 Genomsnittlig återstående löptid Antal månader Total marknadsfinansiering 25 Säkerställda obligationer 38 Upplåning med statlig garanti 22 Upplåning med statlig garanti Förfallostruktur per år mdkr Totalt per 30 juni 2010 Vid halvårsskiftet hade Swedbank 473 mdkr långfristig upplåning utestående utanför statsgarantin, varav 344 mdkr har emitterats sedan 1 januari 2008, till en genomsnittlig kostnad om cirka 60 räntepunkter. Under resterande delen av 2010 kommer nominellt cirka 60 mdkr av den långfristiga upplåningen att förfalla. Härutöver kommer förlagslån om nominellt 1 mdkr att lösas vid tidpunkten för bankens rätt till förtidsinlösen. Den 16 december 2009 presenterade Baselkommittén ett förslag till nya regler för banker avseende kapital, likviditet och upplåning. Såväl de nya reglernas utformning som tiden för införandet är fortfarande osäkra. Som det ursprungliga förslaget är utformat ska de nya reglerna införas senast den 31 december Swedbank följer utvecklingen i denna process noga. Kapital och kapitaltäckning Per den 30 juni uppgick aktieägarnas eget kapital till mkr, vilket var en ökning med mkr från årsskiftet. I Swedbanks finansiella företagsgrupp, där försäkringsföretag inte konsolideras och vissa intresseföretag konsolideras enligt förvärvsmetoden har kärnprimärkapitalet ökat under året med mkr till mkr. Primärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 14,0 procent per den 30 juni (13,5 procent 31 december 2009) och kärnprimärkapitalrelationen förbättrades till 12,7 procent (12,0). Kapitaltäckningsgraden var 17,9 procent (17,5). Med övergångsregler var kärnprimärkapitalrelationen 9,5 procent (9,2), primärkapitalrelationen 10,5 procent (10,4) samt kapitaltäckningsgraden 13,4 procent (13,5). Hybridkapital utgjorde 9 procent av primärkapitalet. Riskvägda tillgångar minskade med 24 mdkr eller 4 procent från årsskiftet till 579 mdkr. Riskvägda tillgångar för marknadsrisk ökade med 5 procent eller 1 mdkr, huvudsakligen på grund av ökade strategiska valutakursrisker. Riskvägda tillgångar för operationella risker ökade med 8 procent eller 4 mdkr. Riskvägda tillgångar för kreditrisker minskade med 6 procent eller 30 mdkr, varav 12 mdkr avser företagsexponeringar i den svenska verksamheten och 13 mdkr företagsexponeringar i den baltiska verksamheten. Minskade exponeringsvolymer, migration mellan riskklasser samt nya fallissemang bidrog samtliga till minskningen. Av den totala förändringen i riskvägda volymer förklaras -10 mdkr av valutakurseffekter. Riskvägda tillgångar per affärsområde mdkr 30 jun 31 dec 30 jun Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Estland Lettland Litauen Investering Baltisk bankrörelse Ryssland Ukraina Investering Ryssland & Ukraina Kapitalförvaltning Ektornet Gemensam service & koncernstaber Summa riskvägda tillgångar De genomsnittliga riskvikterna för den finansiella företagsgruppens samtliga kreditrisker enligt IRK minskade till 32,5 procent jämfört med 36,2 procent föregående år. Riskvikterna minskade huvudsakligen i den svenska verksamheten. Riskvikterna i den baltiska verksamheten uppvisade en stabil utveckling och uppgick till 69,7 procent per halvårsskiftet. Swedbanks interna riskklassificeringsmodeller använder konjunkturjusterade riskuppskattningar för sannolikhet för fallissemang (PD), och förlust vid fallissemang (LGD) med hänsyn tagen till ekonomisk stress. Ytterligare detaljer om kapitaltäckningen finns i not 24. Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 11 av 60

12 Marknadsrisk Swedbank mäter marknadsrisker, både de strukturella och de som uppstår i tradingverksamheten, med en Value-at-risk (VaR)-modell. VaR uttrycker, för aktuell portfölj, en förlustnivå som statistiskt överträffas med en viss sannolikhetsnivå under en viss tidshorisont. Swedbank använder 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på en dag. Det innebär att den potentiella förlusten för portföljen statistiskt kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. Tabellen nedan beskriver utvecklingen av Swedbanks VaR *) under året. VaR per riskkategori Genom mkr Max Min snitt 30 jun 31 dec Ränterisk Valutakursrisk Aktiekursrisk Diversifiering Totalt *) VaR exkluderar här marknadsrisker inom Swedbank Ukraina samt strategiska valutakursrisker. För Swedbank Ukraina blir VaR missvisande p.g.a. illikvida och outvecklade finansiella marknader i Ukraina. Avseende de strategiska valutakursriskerna är ett VaR- mått baserat på en tidshorisont på en dag inte relevant. För enskilda risktyper kompletteras VaR med riskmått och limiter som baseras på känslighet för förändringar av olika marknadspriser. Risktagandet följs även upp genom stresstester. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per den 30 juni 2010 ha medfört en minskning av värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 838 mkr (-226). I denna kalkyl ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan två och tre år. Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 327 mkr (+167) medan positioner i utländsk valuta skulle ha fått en värdeminskning med 511 mkr (-393). Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat finansiella poster till verkligt värde den 30 juni 2010 ha minskat med 250 mkr (-173). Jämförelsetalen avser 31 december Operativa risker Risknivån för operativa risker i koncernen var fortsatt högre än normalt under andra kvartalet De huvudsakliga anledningarna är den djupa lågkonjunkturen i flera Östeuropeiska länder och ett flertal stora omorganisationer som pågår i koncernen. För att normalisera risknivån fokuserar banken på att åtgärda specifika risker och koncernens centrala riskkontrollfunktion följer noga upp att riskerna reduceras. ledamöter i Swedbanks styrelse. Ledamöterna Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Anders Igel, Helle Kruse Nielsen, Pia Rudengren, Anders Sundström och Karl-Henrik Sundström omvaldes. Lars Idermark valdes till ny ordförande. Han ersätter Carl Eric Stålberg, som varit ordförande sedan Årsstämman biföll styrelsens förslag att ingen aktieutdelning utgår för 2009, varken för A-aktier eller preferensaktier. Swedbank har sålt sitt aktieinnehav i Bergslagens Sparbank till majoritetsägaren Sparbanksstiftelsen Bergslagen. Därmed blir Bergslagens Sparbank helägt av Sparbanksstiftelsen Bergslagen. Rating Moody's bekräftade den 22 juni Swedbanks rating, 'A2' långsiktig och 'P-1' kortsiktig, och ratingen för så kallad finansiell styrka 'D+'. Utsikten ändrades från negativ till stabil främst på grund av förbättrad kapitalisering och förbättrad tillgång till finansiering samt stabiliseringen av den Baltiska exponeringen. Ratingen innehåller ett bedömt systemstöd från den svenska staten. Även det helägda dotterbolaget Swedbank Hypoteks rating bekräftades med förändrad utsikt från negativ till stabil baserat på stödet ifrån moderbolagets rating. I övrigt lämnades den långsiktiga ratingen 'A2' och den kortsiktiga 'P-1' oförändrad. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's bekräftade den 23 februari Swedbanks rating, 'A' långsiktig och 'A- 1' kortsiktig. Ratingen innehåller ett bedömt systemstöd från svenska staten. Detta systemstöd i ratingen har dock minskat då utsikten ändrades från negativ till stabil främst på grund av den minskade osäkerheten om utvecklingen i de baltiska länderna. Den 30 juni tog Moody s bort ratingen på Swedbank AS i Estland. Denna åtgärd baseras på en begäran från banken. Händelser efter 30 juni 2010 Som ett led i arbetet med att aktivt hantera bankens kapitalstruktur har Swedbank ansökt och beviljats tillstånd från Finansinspektionen att återköpa av banken utgivna efterställda s.k. Tier 2 lån till ett värde av 9 miljarder kronor. Det aktuella tillståndet från Finansinspektionen är giltigt t o m 31 oktober Därutöver har Swedbank beviljats tillstånd från Finansinspektionen att lösa in utestående Tier 2 lån om 105 miljoner EUR vid tidpunkt för bankens rätt till förtidsinlösen 28 oktober Ytterligare information återfinns i separat pressmeddelande. Övriga händelser Vid Swedbanks årsstämma den 26 mars valdes Lars Idermark, Siv Svensson och Göran Hedman till nya Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 12 av 60

13 Svensk bankrörelse Stabilt räntenetto Fortsatt låga kreditförluster God provisionsbaserad försäljning Resultaträkning mkr Kv2 Kv1 % Kv2 % Jan-jun Jan-jun % Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Rörliga personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster och nedskrivningar Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Minoriteten Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 21,0 22,0 36,8 21,5 28,6 Kreditförlustnivå, % 0,04 0,03 0,11 0,03 0,20 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % Andel osäkra fordringar, brutto, % 0,22 0,20 0,29 0,22 0,29 K/I-tal 0,58 0,58 0,47 0,58 0,50 Heltidstjänster Utvecklingen januari - juni Konjunkturen i Sverige håller på att återhämta sig. BNP växte med 3 procent under årets första kvartal jämfört med samma period föregående år. Uppgången drevs främst av en ökad privat konsumtion och en kraftig lageruppbyggnad. Att omvärldskonjunkturen förbättras avspeglas också i den svenska exporten som steg med drygt 7 procent i volym, om än från låga nivåer. Tecknen på en förbättrad arbetsmarknad i slutet av förra året fortsatte under perioden. Antalet sysselsatta steg samtidigt som den öppna arbetslösheten sjönk till 8,8 procent i maj. Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar var 26 procent lägre än motsvarande period föregående år, främst på grund av ett lägre räntenetto. Räntenettot minskade med 18 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen har främst påverkats av det låga ränteläget men även av högre upplåningskostnader och en fortsatt förskjutning mot en mindre andel företagskrediter och en större andel privata bolån. Räntenettot för andra kvartalet 2010 innebar en liten försämring jämfört med första kvartalet. Mot slutet av perioden ökade inlåningsmarginalerna som en effekt av det stigande ränteläget. Samtidigt minskade avkastningen på placeringsportföljen som används för räntesäkring av transaktionskonton. Den totala inlåningen ökade med 3 procent sedan årets början och med 4 procent under andra kvartalet Volymökningen är främst en effekt av utbetalning av skatteåterbäring under juni månad. Marknadsandelarna var stabila. Swedbanks andel av den totala utlåningsvolymen till hushåll (inklusive hypotek) var 27 procent. Swedbanks mer restriktiva utlåningsregler resulterade i att andelen av nettotillväxten uppgick till 13 procent under perioden. Andelen av nyutlåningen ökade i slutet av perioden. Beaktat Swedbanks marknadsposition och distributionskapacitet bör denna trend fortsätta. Utlåningsvolymen till privatkunder ökade med drygt 2 procent under första halvåret. Trots förvärv av leasingportföljer på 2 mdkr fortsatte företagsutlåningen att minska. Sedan årsskiftet har företagsportföljen minskat med 1 procent. Marknadsandelen var 18 procent (19). Utlånings-/inlåningskvoten uppgick till 261, en förbättring sedan ingången av året, främst som en effekt av ökande inlåningsvolymer från hushållen. Swedbank Delårsrapport januari - juni 2010 Sidan 13 av 60