Väg 321, delen E45 - Månsåsen

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 321, delen E45 - Månsåsen Bergs och Åre kommun, Jämtlands län Datum: Objekt: Beslutshandling

2 Titel: Förstudie, väg 321, delen E45-Månsåsen Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Majid Nasrollah Telefon: Konsult: Vectura Uppdragsansvarig: Lena Jernberg Utredare: Magnus Burvall Utredare Barnkonsekvensanalys: Malin Lindmark

3 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Aktualitet Avgränsning Tidigare utredningar Vägplaneringsprocess Barnkonsekvensanalys Metod för kartläggning och barnens medverkan Befintliga förhållanden Vägnätet Vägstandard Sidoområden Trafik och trafikanter Näringsliv och sysselsättning Befolkning, bebyggelse och målpunkter Miljö Kommunala och andra planer Byggnadstekniska förutsättningar Övergripande mål för transportpolitiken Funktionsmål Hänsynsmål Funktions- och hänsynsanalys av transportsystemet Projektmål Tänkbara åtgärder Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Föreslagna paketåtgärder Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h Ny vägstandard för 100 km/h Effekter och konsekvenser Nollalternativet Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h

4 8.3 Ny vägstandard för 100 km/h Gång- och cykelåtgärder på sträckan Svenstavik-Hoverberg Påverkan på riksintressen Måluppfyllelse Kostnader Gång- och cykelåtgärder på sträckan Svenstavik-Hoverberg Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h Ny vägstandard för 100 km/h Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Referenser Tryckta referenser Elektroniska referenser Muntliga referenser Bilagor Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om ev. betydande miljöpåverkan Trafikverkets ställningstagande

5 Sammanfattning Bakgrund Väg 321 är en viktig transportled för tung trafik och turisttrafik till Bydalen och Åre/Storlienområdet. Denna förstudie omfattar väg 321 på delen från anslutningen med E45 i Svenstavik, centralort i Bergs kommun, upp till Månsåsen. Sträckan är i dåligt skick med bland annat skarpa kurvor och bärighetsskador under tjällossningen. Vägen trafikeras av gående och cyklister i blandtrafik. Sträckan har ingått i Trafikverkets hastighetsöversyn (2009) och därefter fått sänkt hastighet. Önskemål har nu framförts om att åter höja till ursprunglig hastighet. Behov som identifierats och lyfts fram är en gång- och cykelväg mellan E45 och Svenstavik samt fortsättning en bit norrut till Hoverberg. Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningarna för att få till stånd en långsiktig bärighetshöjning liksom likvärdig standard över hela sträckan. Projektet ska ge en bild av behovet av bärighetshöjande åtgärder, åtgärder för att uppnå en mer enhetlig standard längs sträckan samt förbättrad tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter. Åtgärder som föreslås för gång- och cykeltrafik För att förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna bör gång- och cykelåtgärder anläggas från Svenstavik till Hoverberg. Detta ger ökade möjligheter att cykla eller gå till målpunkter i både tätorten och byn, t.ex. till skola och fritidsaktiviteter. Gång- och cykelåtgärden anpassas till omgivningens förutsättningar, vilket innebär att den kan löpa som separerad gång- och cykelväg där det är gott om utrymme, medan den kan utformas som intilliggande gång- och cykelbana separerad med kantsten vid trånga partier eller i tätbebyggd miljö. Placering av eventuella passager av väg 321 och korsningar/utfarter kommer att studeras i nästa skede. Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h Upprustning av befintlig väg 35,5 km med bärighetshöjande åtgärder och åtgärder för att göra sidoområdet säkrare inom säkerhetszonen. Kurvan vid Hoverberg rätas i ny sträckning med en belagd bredd på 6,5 m. Befintlig väg breddas på erforderliga sträckor för att uppnå en enhetlig, belagd vägbredd på 6,5 m. Ny vägstandard för 100 km/h Förutom bärighets- och sidoområdesåtgärder krävs följande åtgärder för 100 km/h: Standardhöjning för att kunna höja hastigheten till 100 km/h på ca 13 km av sträckan. Räfflad mittlinje där så möjligt, i övrigt målad mittlinje. Upprustning av befintlig väg 35,5 km med bärighetshöjande åtgärder och åtgärder för att göra sidoområdet säkrare inom säkerhetszonen. Kurvan vid Hoverberg rätas i ny sträckning med en belagd bredd på 8,0 m. Befintlig väg breddas till en enhetlig, belagd vägbredd på 8,0 m.

6 Bron över Västnåran, med befintlig bredd 7,0m, breddas inte då förhållandena kring bron medger en tillfällig avsmalning av vägen. Övriga broar har bredden 8,0 m eller mer. Konsekvenser Med tanke på bebyggelse är det inte lämpligt att höja den tillåtna hastigheten till 100 km/h på hela sträckan inom förstudieområdet. De sträckor där det efter åtgärder kan vara möjligt att höja hastigheten till 100 km/h är delen mellan Vigge och Myrviken med undantag av sträckan genom Hovermo. De föreslagna åtgärderna för bärighetsåtgärder och bibehållen eller höjd standard leder till att tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik. Bärighetsåtgärder, bättre sidoområden och viss siktröjning längs vägen höjer trafiksäkerheten. Oskyddade trafikanter får en säkrare trafikmiljö där vägen åtgärdas med bredare vägrenar. Åtgärderna innebär att mer mark tas i anspråk, vilket innebär intrång i tomt- och jordbruksmark. Kurvrätningen i Hoverberg innebär troligen att en bostadsfastighet behöver lösas in. Avvattningsåtgärder kan leda till tillfällig grumling av vatten som kan ge negativa effekter på den biologiska mångfalden. Åtgärder som förändrar vägens sidoområde kan ge negativa effekter på landskapsbilden. Konsekvensen blir att upplevelsen av vägen med dess omgivning försämras. Åtgärderna, som innebär en standardhöjning, kommer att ge höjda hastigheter på sträckan och därmed ökade bullernivåer. Vägområdet utökas vilket kan innebära att fornlämningar och förorenade områden kan komma att beröras. Gång- och cykelåtgärderna bedöms vara positiva för tillgängligheten och säkerheten både för de oskyddade trafikanterna och för fordonstrafiken. Med en gång- och cykelbana blir det attraktivt för fler trafikanter att byta färdsätt till gång och cykel, vilket är positivt för den egna hälsan liksom för klimatet. Tomtmark kommer att beröras, men är beroende av på vilken sida av väg 321 som gång- och cykelvägen placeras. Hela området, undantaget söder om Galhammar, är skyddat som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård. Åtgärderna bedöms inte ge några stora effekter och konsekvenser för dessa områden. Det finns dock ett antal fornlämningar längs vägen som utreds vidare i nästa skede av planeringsprocessen. Kostnader Åtgärder för gång och cykeltrafik på sträckan Svenstavik-Hoverberg (Del A, 4,5 km) bedöms kosta miljoner kronor. Bärighets- och säkerhetshöjande åtgärder på befintlig väg, med bibehållen hastighet 80 km/h, bedöms kosta miljoner kronor. Standardhöjning för att kunna höja hastigheten till 100 km/h på ca 13 km av sträckan samt bärighets- och säkerhetshöjande åtgärder på 35,5 km av sträckan bedöms kosta miljoner kronor. 6

7 Karta 1. Översiktskarta. Förstudieområdet ligger längs väg 321 väster om Östersund, inom Bergs kommun samt i norr inom Åre kommun. Vägen används bl.a. av turisttrafiken som ska till och från skidorten Åre. 7

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Förstudieområdet löper längs med väg 321 från anslutningen med E45 i Svenstavik, centralort i Bergs kommun, upp till Månsåsen, totalt 37 km. Som helhet sträcker sig 321 mellan E45 i söder och E14 i norr och är en viktig transportled för tung trafik och turisttrafik till Bydalen och Åre/Storlienområdet. Sträckan mellan Svenstavik och Månsåsen är i dagsläget i dåligt skick med bärighetsskador under tjällossningen och spårbildning. Avsnitt längs vägen har skymd sikt och skarpa kurvor vilket medför ökad olycksrisk. Oskyddade trafikanter rör sig inom vägområdet. Sträckan har ingått i Trafikverkets hastighetsöversyn (2009) och därefter fått sänkt hastighet. Önskemål har nu framförts om att åter höja till ursprunglig hastighet. Behov som identifierats och lyfts fram är en gång- och cykelväg mellan E45 och Svenstavik samt fortsättning en bit norrut till Hoverberg. Vidare har sträckan avsnitt med dålig linjeföring vilket ökat tillbudstalen vid Hoverberg. I anslutning till E45 har exploatering av handelsverksamhet skett, vilket identifierats som ett möjligt trafiksäkerhetsproblem. Detta på grund av vänstersvängande fordon och oskyddade trafikanter i området kring E45 och väg 321. Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningarna för att få till stånd en långsiktig bärighetshöjning liksom likvärdig standard över hela sträckan. Projektet ska ge en bild av behovet av bärighetshöjande åtgärder, åtgärder för att uppnå en mer enhetlig standard längs sträckan samt förbättrad tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter. Till detta ska studien även beskriva möjligheterna att förbättra tillgängligheten för fordonstrafiken genom att höja hastigheten till 100 km/tim på sträckan. 1.2 Aktualitet Åtgärderna på väg 321 finansieras genom Bärighetsplanen och Länstransportplanen för åren Ca 24 miljoner kronor är avsatt i länstransportplanen och ca 23 miljoner kronor är avsatt i bärighetsplanen för upprustning av väg 321. Ca 10 miljoner kronor är avsatta i Länstransportplanen för gång- och cykelvägsåtgärder på sträckan Svenstavik-Hoverberg. Efter upprättad förstudie tar Trafikverket ställning till omfattning på fortsatt projektering. 1.3 Avgränsning Förstudien omfattar geografiskt en sträcka av väg 321, från E45 vid Svenstavik till Månsåsen, inom kommunerna Berg och Åre i Jämtlands län. Förstudieområdet visas på karta 1, samt i detalj på karta 2 och 3. Tätorterna Svenstavik och Myrviken ligger vid väg 321 inom förstudieområdet. På sträckan Svenstavik- Hoverberg utreds behov av en gång- och cykelväg. Med anledning av detta genomförs även en barnkonsekvensanalys. 8

9 Karta 2 och 3. Förstudieområdets norra del infälld, södra delen visas på stora kartan. 9

10 1.4 Tidigare utredningar År 2003 byggdes väg 321 om i ny sträckning vid Kövra, så att vägen inte längre passerar genom byn. Trafikverket kommer i denna studie därför inte att studera åtgärder på detta vägavsnitt (ca 3 km). Under 2009 utförde Trafikverket en hastighetsöversyn på sträckan, i övrigt saknas tidigare utredningar i området. 1.5 Vägplaneringsprocess En förstudie är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering, som skapar en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde, till exempel samhällsutveckling, trafik, miljö och markanvändning. identifiera brister och problem ge exempel på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudien klarlägger utgångspunkter och målsättningar samt bedömer resultaten av alternativa principlösningar. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. Senare steg i Trafikverkets planeringsprocess är vägutredning, arbetsplan och bygghandling. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning för projektet upprättas. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. Trafikverkets planeringsprocess från idéskede till byggskede 10

11 2. Barnkonsekvensanalys Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. En barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Genom att integrera BKA i förstudieskedet säkras att barnperspektivet beaktas i vägprojektet. Det är viktigt att barnperspektivet beaktas även i kommande planeringssteg. Vägverket (nuvarande Trafikverket) har utvecklat en modell för BKA i vägplaneringen. Denna och Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys används som underlag i arbetet. Projektet påverkar barn och unga som bor vid och färdas längs väg 321. I denna förstudie avgränsas barnkonsekvensanalysen till att gälla den sträcka som utreds för behov av gång och cykelåtgärder, mellan Svenstavik och Hoverberg. Barnperspektivet belyses även på övriga sträckan men där har inte barn medverkat i kartläggningen. Längs väg 321 bor barn som går i skolor i Svenstavik och Myrviken. En friskola finns även i Kövra. Arbetet med BKA drivs parallellt med förstudiearbetet. Elever och personal på Svenstavik skola har deltagit i studien. Även samtal med skolskjutssamordnaren på Myrvikens skola och Svenstavik skola har hållits. Foto: Svenstavik skola. På skolområdet finns förskola, grundskola och gymnasium. Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i förstudien och kompletterar det underlagsmaterial som hämtats in från andra källor. Nya fakta om väg 321 på sträckan mellan E45 till Hoverberg har framkommit när barnen fått vara delaktiga i projektet och förmedla sin kunskap om utemiljön. Dessa och eventuella problem som barnen upplever redovisas i kapitlet Befintliga förhållanden och analyseras i kapitlet Funktionsanalys av transportsystemet. Förslag till lösningar på dessa samt vilka effekter och konsekvenser det ger för barnen redovisas i kapitlet Tänkbara åtgärder med effekter och konsekvenser. I kapitlet Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder kommer åtgärderna att analyseras utifrån barnens bästa efter genomfört samråd. 11

12 2.1 Metod för kartläggning och barnens medverkan På skolområdet i Svenstavik finns förskola, grundskola och gymnasium. Elevantalet läsår var ca 270 elever åk 1-9. På gymnasiet går ca 100 elever. Barn på Svenstavik skola i klass 4-9 har deltagit i fokusgruppintervjuer. De utvalda barnen bor längs väg 321 i Svenstavik (2 st), Galhammar (6 st) och Hoverberg (7 st) eller inne i byarna runt Hoverberget (Hoverberg, Balviken och Vattviken sammanlagt 13 st intervjuade barn). Barnen delades in i mindre fokusgrupper (ca 3-6 barn per grupp). De informerades först om projektet och att deras delaktighet kan bidra till att visa på eventuellt behov av en gång- och cykelväg mellan Hoverberg och Svenstavik. Barnens medverkan kan också bidra till att gång- och cykelvägen samt övriga vägåtgärder planeras utifrån barnens bästa. Fokus i intervjuerna låg på att diskutera på vilka ställen barnen rör sig mellan byarna samt hur de rör sig dit, om de får skjuts, går, cyklar eller åker moped. Den befintliga gång- och cykelvägen mellan Svenstavik och Galhammarudden diskuterades samt hur barnen tar sig till Dollar Store på andra sidan E45. Barnen fick även diskutera var start och slut för en eventuell gång- och cykelväg skulle kunna vara för att passa deras behov samt på vilken sida av vägen den skulle kunna placeras. Pedagoger på skolan har också bidragit med sina kunskaper om området. Skolan skulle gärna göra utflykter till den intressanta lärmiljön vid Hoverberget, för t.ex. geovetenskapliga studier, om vägen dit var mer säker och tillgänglig för barnen. 12

13 3. Befintliga förhållanden 3.1 Vägnätet Väg 321 går mellan Svenstavik (E45) och Mattmar (E14). Den är en primär länsväg med Trafikverket som väghållare. Vägen är en regional väg och ett viktigt transportstråk samt primär rekommenderad väg för farligt gods. Vägen har stor betydelse för transporter och turisttrafik mellan väg E45 söderut och väg E14 västerut mot Jämtlandsfjällen samt Norge. I denna förstudie behandlas väg 321 delen Svenstavik (E45) - Månsåsen, vilken är 37 kilometer lång. 3.2 Vägstandard Väg 321 är asfaltsbelagd med en bärighet BK1 längs hela sträckan, vilket gör att den är upplåten för alla fordon som tillåts köra på allmän väg. Trots detta finns bärighetsproblem på sträckan, vilket visar sig genom att vägbanan bland annat är spårig. Det gäller främst på delen mellan Svenstavik och Hoverberg. Det finns kortare partier med dålig bärighet vid Hovermoån, Myrviken och Månsåsen. Det finns partier med tjälskador mellan Hoverberg och Vigge samt norr om Kövra fram till förstudieområdets slut i norr. De visar sig som hål i beläggningen, längsgående sprickor och gupp. Norr om Månsåsen finns partier där beläggningen har skador i form av krackeleringar, potthål och längsgående sprickor, vilket kan tyda på att bärlagret under beläggningen är utslitet. På väg 321 inom förstudieområdet varierar vägens standard. Vägbredden varierar mellan 6,1 6,8 m och betraktas som smal enligt riktlinjer för vägar och gators utformning (VGU). På delar av sträckan är vägrenarna 0,25 m eller saknas helt. Där vägen byggts om i ny sträckning vid Kövra är belagd bredd 8 m och vägrenarna 0,5 m breda. Linjeföringen på vägen består de första 12 km söderifrån av långa raksträckor med tvära kurvor, vilket gör att sikten bitvis är god, men sämre genom kurvorna. Vid byn Hoverberg går vägen i en kraftig kurva, med begränsad sikt. Norr om Vigge fram till Månsåsen är linjeföringen i plan något bättre. Vid Månsåsen försämras linjeföringen igen med begränsad sikt i kurvorna. Vid inventering av väg 321 har det konstaterats att beläggningen är skadad på stora delar av sträckan. Beläggningsåldern är år, undantaget nydragningen vid Kövra, där beläggningen lades Tillåten hastighet på väg 321 framgår av karta 4 och 5 nedan. Den huvudsakliga hastigheten är 80 km/h med inslag av 60 km/h i anslutning till tätare bebyggelse och randbyar. Det förekommer dock avsnitt i tätort med hastigheter på 30, 40 och 50 km/h. 3.3 Sidoområden I sidoområdet finns fasta oeftergivliga föremål som stora stenblock, lednings- och belysningsstolpar. På stora delar av sträckan är innerslänterna brantare än 1:3 som är riktvärde för denna typ av väg. Anslutande vägar Till väg 321 ansluter ett antal allmänna vägar med betydelse för lokal trafik inom förstudieområdet, se karta 4 och 5. 13

14 I Myrviken ansluter från öster väg 580 som har koppling till E45 i Östersunds kommun. I Kövra har en ombyggnation skett och trafiken löper väster om bebyggelsen med anslutning till väg 577. I Svenstavik ansluter 542 som en förbindelse över till E45 och längs sträckan ansluter vägarna 574, 575, 577, 580, 584 och avslutningsvis i Månsåsen vägarna 586 respektive 587. Det finns längs sträckan ett flertal anslutande enskilda vägar. Det finns ett stort antal enskilda anslutningar från fastigheter, framför allt vid bebyggelse längs sträckan. Se karta 4 och 5. 14

15 Karta 4 och 5. Hastigheter i förstudieområdets norra del visas på den vänstra kartan, södra delen visas på den högra kartan. Väg 587 Väg Väg 584 Väg 580 Väg 575 Väg 575 Väg 321 Väg 574 Väg 542 Centrumvägen 15

16 Broar och planskilda korsningar Flera mindre vattendrag finns längs sträckan. Med bro passeras Hovermoån (Knr ), Hällnebäcken (Knr ), Västnårån (Knr ) och Svartbodån (Knr ). Broarna är i gott skick. Erosionsproblem förekommer vid kraftig snösmältning, främst vid Hovermoån. Bredden på broarna varierar mellan 7 och 8 meter. Utöver dessa finns ett flertal bäckar som vägen passerar med trumma. I den sedan tidigare åtgärdade förbifarten vid Kövra finns en planskild passage för gångoch cykeltrafik under väg 321. Busshållplatser Det finns hållplatser i alla byar längs väg 321. På vissa ställen finns vindskydd byggda men de är inte alltid i närheten platsen där bussen stannar. Många av hållplatserna är i form av en stolpe längs vägen. Hållplatsskyltarna finns ibland vid en parkeringsficka och ibland vid vägrenen. Hållplatserna är inte anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Foto: Stolpar för hållplats där kollektivtrafik stannar längs väg 321. Väderskydden är ibland placerade flertalet meter från platsen där byte mellan bussar sker. Barnens rörelsemönster och upplevelser vid skolskjuts Elev i Bergs kommun har rätt till kostnadsfri skolskjuts om skolvägens avstånd från bostaden, där eleven är folkbokförd, till skolan överstiger för åk 1-3, 2 km, för åk 4-9, 3 km. Detta innebär att barn boende i Svenstavik och Galhammar inte har rätt till skolskjuts. Skolskjutsen upplevs inte som något problem för de tillfrågade barnen som bor i Hoverberg. Vissa barn får dock passera väg 321 för att kliva av eller på skolskjutsen. Vissa barn kliver på skolskjuts på utmärkt busshållplats och får gå en bit efter vägen för att nå hållplatsen. Vissa barn kliver på vid infarten till sitt hus. En pojke uttryckte en vilja att få kliva på skolskjutsen på rätt sida vägen eftersom bussen ändå kommer den vägen och passerar men först åker och hämtar upp andra barn. När den sedan hämtar upp honom så blir det på fel sida vägen. Barnperspektivet övriga sträckan Skolskjutsen använder sig av ordinarie busslinje (linje 611)längs väg 321. Skolskjutsens av- och påstigningsplatser finns på ett flertal ställen på hela den aktuella sträckan. På vissa platser går barnen till närmsta utmärkta busshållplats, ibland kliver de på där anslutningen till deras hus möter väg 321. Ingen inventering av risk och otrygghet av busshållplatserna och skolskjutsens hållplatser har gjorts i denna förstudie. Samtal med 16

17 skolskjutssamordnare visar att många barn måste passera väg 321 antingen när de kliver på eller av skolskjutsen. Ledningar Inom förstudieområdet finns flertalet ledningar förlagda i mark i anslutning till vägområdet. De kan anses vara jämnt fördelade över sträckan men av naturliga skäl är koncentrationen högre i anslutning till bebyggelse. Förekomsten består av både kraft och tele. Inom området förekommer luftledningar som löper parallellt med väg 321 med ett fåtal korsningar. I Svenstavik finns även kommunalt VA-nät som en del av vägdagvattnet ansluter till. Övrig infrastruktur I Svenstavik finns en hållplats för Inlandsbanan. Järnvägen går öster om väg 321 och efter Svenstavik följer den Storsjöns östra strand. 3.4 Trafik och trafikanter Fordonstrafik Väg 321 trafikeras inom förstudieområdet av ca 1500 fordon per dygn (ÅDT) varav 155 är tunga fordon (mätår 2009). Trafiken är högre i anslutning till Svenstavik än i Månsåsen, vid påfarten till E45 var 2009 trafiken 1450 fordon varav 150 var tung trafik och i Månsåsen 1040 fordon per dygn varav 150 var tung trafik. Genom Svenstavik tätort är trafikmängden störst, 2230 fordon per dygn varav 230 tung trafik per dygn. Källa: Trafikverket, trafikflödeskartan. Nedan anges trafikmängder på övriga allmänna vägar (se karta 4 och 5). Det första talet visar antal fordon per dygn som total trafik, talet inom parentes visar antalet fordon per dygn som är tung trafik. Väg 542, avfart i Svenstavik mot E45: ÅDT 2940 (200), mätår Väg 574, mot Hoverberg: ÅDT 770 (25), mätår Väg 575, avfart i Vigge: ÅDT 330 (15), mätår Väg 577, avfart vid Kövra: ÅDT 350 (30), mätår Väg 575, avfart i Myrviken mot väster: ÅDT 780 (30), mätår Väg 580, avfart i Myrviken mot Oviken: ÅDT 1740 (110), mätår Väg 584, avfart vid Bölasen: ÅDT 110 (5), mätår Väg 586, avfart i Månsåsen: ÅDT 190 (5), mätår Väg 587, avfart i Månsåsen: ÅDT 50 (0), mätår Trafiksituationen i områdets södra del genom Svenstavik består till relativt stor del av genomfartstrafik mellan E45 och väg 321 norrut. Många olika trafikanter ska samsas om vägutrymmet, bl.a. gång- och cykeltrafik i bebyggelsemiljö med tung genomfartstrafik. Väg 321 är en länk mellan väg E45 söderut samt väg E14 västerut, vilket genererar trafikökningar under turistsäsong i Åre/Storlien-området. 17

18 Kollektivtrafik Länstrafiken i Jämtlands län AB trafikerar ett antal busslinjer inom förstudieområdet. De flesta busslinjerna går via Svenstavik. Turerna är främst lagda till förmiddag och eftermiddagstrafik och totalt är utbudet per vecka runt 35 turer. Från Myrviken går linje 162 norrut förbi Månsåsen och 611 ner till Svenstavik. Linje 612 mellan Vigge och Myrviken trafikerar en parallell sträckning. Från andra vägar ansluter ett antal linjer Svenstavik (linje 45, 161, 163, 164, 613, 614, 615 och 616) och Myrviken (linje 608, 609 och 612). Under vinterhalvåret trafikeras Inlandsbanan mellan Mora och Östersund under helger med en avgång i vardera riktningen per dag där det är möjligt att stiga av eller på i Svenstavik. Under sommarperioden utökas trafiken med dagliga turer och under semesterperioden avgår två turer per dag i vardera riktningen. Oskyddade trafikanter Väg 321 är en del av cykelstråken Sverigeleden och Storsjön runt. Oskyddade trafikanter rör sig inom förstudieområdet och separerad gång- och cykelbana finns idag för trafik mellan skolan i Svenstavik och Galhammarsudden i norr, vilken bitvis är dragen i ett område väster om väg 321, d.v.s. inte längs med väg 321. Utvecklandet av handelsområdet i förstudieområdets södra del ökar tillströmningen av gång- och cykeltrafikanter, vilket dagens infrastruktur inte är anpassad för. Barnens rörelsemönster sträckan E45-Hoverberg/Balviken Barnen i Hoverberg får skolskjuts till skolan i Svenstavik eller skjuts av sina föräldrar. På fritiden rör sig barnen mycket mellan byarna. De yngre barnen får ofta skjuts men får ibland gå och cykla själva. De tror att de skulle få cykla mycket mer om det blev en gångoch cykelväg. Barn i Svenstavik/Galhammar har hästar i Hoverberg och går dagligen dit eller tillbaka. Många som bor i Svenstavik gör utflykter till Hoverbergsområdet på sommaren och går och cyklar då på väg 321. Den befintliga gång- och cykelvägen mellan Svenstavik skola, via Fiskalsvägen och till Galhammarudden används bara delvis av barnen. Det upplevs som en omväg att svänga in vid Fiskalsvägen för att ta denna gång- och cykelväg den sista vägen till skolan, barnen cyklar hellre efter väg 321. När barn boende i Svenstavik ska till fotbollsplanen tar de ofta väg 321 fram till Fiskalsvägen där de svänger ner på gång- och cykelvägen till Galhammarudden. Det är främst barnen som bor i kvarteret vid Fiskalsvägen som använder gång- och cykelvägen mellan Fiskalsvägen och skolan. Vissa barn som bor söder om skolan närmare väg E45 uppger att de går och cyklar själv efter vägen men när trafiken ökar under turistsäsongerna så får de inte för sina föräldrar gå och cykla längs vägen för att ta sig till skola och fritidsaktiviteter. Barnen visar på omvägar över åkermarken som de måste gå för att undvika att vara på väg 321 som inte känns säker. För att ta sig till DollarStore följer barnen antingen väg 321 söderut eller den lokala gatan Ängesvägen och genar sedan genom skogen på en stig för att komma ut på E45 norr om Svenstaån De färdas sedan efter E45, vissa går på utsidan broräcket för att det är tryggare, men där är för dålig mark för att cykla, med cykel väljer de istället E45. 18

19 Barnens upplevelser av sträckan E45-Hoverberg/Balviken Barnen som tar genvägen från Ängesvägen till DollarStore uttrycker att det är läskigt att gå och cykla på E45 för där kör bilarna jättefort. Passagen av E45 till DollarStore upplevs också som farlig, det finns ingenstans att vänta och korsningen är bred. Barnen tycker att övergångsstället på väg 321 vid skolan fungerar bra men det kunde gärna vara ett lite längre norrut också. En pojke berättar att den vita färgen på övergångsstället ligger i trasiga bitar som man kan skära sig på om man trampar på dom och vissa sparkar dessa bitar på varandra. Vid övergångsstället är även trottoaren bra men den upphör strax norr och strax söder om övergångsstället fast det finns många hus att gå till. Vissa upplever den befintliga gång-och cykelvägen mellan Fiskalsvägen och Svenstavik som otäck då den ligger så långt från vägen där bilar kör, ingen ser en, den går bakom industriområde som är läskigt och den är trasig, guppig och har sprickor. Den upplevs även som en omväg, barnen väljer att cykla på väg 321 utan vägren istället, man är ju ändå på vägen. Många barn upplever trafiken på vägen som extra farlig under turistsäsongen. Barnperspektivet övriga sträckan I tätorten Myrviken finns Myrvikens skola förskoleklass-9 med 220 antal elever och barn rör sig i tätorten. I tätortens ytterkanter finns inga vägrenar. Foto. Ingen vägren för att nå bostadshus längs väg 321 i tätorten Myrviken. Inträffade olyckor Längs väg 321 mellan Svenstavik och Månsåsen har det mellan åren 2003 t.o.m. 31 december 2011 inträffat 26 polis- och/eller sjukhusrapporterade olyckor, se olyckskarta nedan. Av dessa olyckor var det en olycka med dödlig utgång, en svår olycka och 24 olyckor med lindrigt skadade. Av de 26 olyckor som skett längs sträckan var 15 singelolyckor, 3 mötesolyckor, 3 viltolyckor, 2 cykelolyckor, 1 korsandeolycka, 1 upphinnandeolycka och 1 annan olyckstyp. I de 26 olyckorna har totalt 51 personer varit inblandade. Av dessa personer har en person omkommit, en skadats svårt, 49 lindrigt eller oskadda. 19

20 Olyckor har inträffat efter hela sträckan. Från Svenstavik till Vigge har dock 18 av de totalt 26 olyckorna inträffat. Av dessa 18 olyckor var 11 singelolyckor, 3 mötesolyckor, en cykelolycka, en viltolycka, en korsandeolycka och en upphinnandeolycka. I 3 av de 11 singelolyckorna har fordonet voltat eller vält vid avåkningen. I 5 av singelolyckorna har fordonet kolliderat med träd, stolpe mm i sidoområdet. Karta 6. Olyckor inom förstudieområdet, år

21 3.5 Näringsliv och sysselsättning I Bergs kommun är de näringsgrenar som sysselsätter flest människor vård och omsorg, tillverkning och utvinning, byggverksamhet samt utbildning. Huvuddelen av näringslivshandeln är samlad i Svenstavik. I direkt anslutning till förstudieområdets södra del har Dollar Store etablerat sig, vilket förväntas ge en ökad trafiktillströmning i området mellan Svenstavik centralort och handelsområdet (Förslag till fördjupad översiktsplan, ). I detta område finns även en bensinstation i anslutning till korsningen E45 och väg 321. Inne i Svenstavik finns längs Centrumvägen en lokal handelsplats etablerad med bland annat Systembolag och vårdcentral. I Myrviken finns centrumhandel av mindre omfattning än i Svenstavik etablerat med bland annat livsmedelsbutik och bensinstation. En kilometer öster om Myrviken finns Fröjdholmens Nöjespark. Bergs kommun har högre arbetslöshet bland män än läns- och riksgenomsnittet, 11 %. Bland kvinnor är den lägre än genomsnittet i Jämtlands län och lika med rikets genomsnitt, 6 %. Ungdomsarbetslösheten är 20 % vilket är högre än genomsnittet i övriga Jämtlands län, samt jämfört med riksgenomsnittet. Sammantaget är arbetslösheten 9 % i åldersgruppen år. (SCB, 2011) Det är fler som pendlar ut från Bergs kommun än in till kommunen för att arbeta och nettopendlingen är -270 bland män och -178 bland kvinnor. Störst är utpendlingen till Östersunds kommun, ca 700 personer. Även när det gäller inpendling är den största strömmen från Östersunds kommun, ca 250 personer. Pendling Bergs kommun Män Kvinnor In till kommunen Ut från kommunen I Åre kommun är de näringsgrenar som sysselsätter flest människor hotell och restauranger, vård och omsorg, utbildning samt handel. I Åre kommun är arbetslösheten lägre än läns- och riksgenomsnittet i alla åldrar och både bland män och kvinnor. I åldersgruppen råder 5 % arbetslöshet, som fördelar sig lika bland män och kvinnor. Ungdomsarbetslösheten är 7 %. (Scb, 2011) Det är fler som pendlar från Åre kommun än till kommunen för att arbeta och nettopendlingen är -145 bland män och -92 bland kvinnor. Störst är utpendlingen till Östersunds kommun, ca 500 personer. Även när det gäller inpendling är den största strömmen från Östersunds kommun, ca 250 personer. Pendling Åre kommun Män Kvinnor In till kommunen Ut från kommunen

22 3.6 Befolkning, bebyggelse och målpunkter Förstudieområdet omfattar delar av Bergs kommun och Åre kommun. Svenstavik är tätort och centralort i Bergs kommun med 1004 invånare år Inom kommunen finns även tätorten Myrviken där invånarantalet uppgick till 239 st år Båda har upplevt en tillväxt senaste femårsperioden. Längs väg 321 finns även småorterna Vigge med 114 invånare och Kövra med 55 invånare. Dessutom går väg 321 genom ett antal byar. Totalt i Bergs kommun bor cirka invånare. Målpunkter i Svenstavik är förutom centrumkärnan även skolan, idrottsplatsen, kyrkan, sjukhuset, ridskolan, motorbanan, OKQ8 samt DollarStore, i förstudieområdets södra del. I Hoverberg finns en hembygdsgård med biograf, båthamn med café och minigolf, kyrka, Hoverbergsgrottan samt badplats i Balviken. I Myrviken finns ett något mindre utbud men även här återfinns bensinstation, handel och idrottsplats. Längs väg 580, några kilometer öster om Myrviken, finns en nöjesplats etablerad med verksamhet under sommarhalvåret. Inom förstudieområdet finns småorten Månsåsen med 59 invånare (år 2005) i Åre kommun. Totalt i Åre kommun bor cirka invånare. Följande målpunkter pekas ut av barnen: Svenstavik: Skola, bad, sporthall och fotbollsplaner på skolområdet, DollarStore, ridskolan, kompisar och platser vid Centrumvägen i Svenstavik: ungdomsgård fredagsklubben på kyrkan,ica, café, fiske, bad i ån. Galhammarudden: fotbollsplanen, badplats, fiske Hoverberg: Båthamnen med café, bad, minigolf mysig utflykt på sommaren. Hoverbergsgrottan, kompisar, häst, kyrkan, fiske, bad Balviken, träningsrundor runt Hoverberget. Foto: Galhammarudden, populärt ställe för fotboll och bad. Barn som cyklar på befintlig gång- och cykelväg till mellan Galhammarudden och Fiskalsvägen. De flesta barnen anger att de efter Fiskalsvägen cyklar på väg 321 in till Svenstavik stället för att använda den befintliga gång- och cykelvägen som ligger inne i skogen väster om vägen. 22

23 Foto: Väg 321 från Svenstavik till Hoverberget som syns i horisonten. Det är populärt att göra utflykter och motionera runt berget. Båthamnen i Hoverberg är ett populärt utflyktsmål dit man gärna cyklar från Svenstavik. Målpunktsanalys Samhällsplaneringen i Sverige har under lång tid fokuserat på effektiva lösningar för bilburet resande. Detta är inte långsiktigt hållbart, om det sker på bekostnad av kollektivt resande, gång eller cykel. En målpunktsanalys syftar till att identifiera viktiga målpunkter i området. Därmed ökar möjligheterna att stärka befintliga flöden av oskyddad trafik till dessa, likväl som att identifiera stråk och relationer där det med rätt åtgärder kan skapa nya flöden, vilket är önskvärt. Denna målpunktsanalys fokuseras på Svenstavik, samt närliggande relationer med Svenstavik som är inom gång- och cykelavstånd (<6 km). Främst avses relationer längs väg 321. Viktiga relationer som identifierats: Svenstavik-Hoverberg (hamnen, kyrkan, bygdegården, berget, badet vid Balviken) Denna relation är stark och försörjs idag huvudsakligen med biltrafik. Möjligheter att öka andelen gång- och cykeltrafik bedöms vara stor för såväl hela som delar av sträckan. Boende och målpunkter i båda riktningar gör denna relation stark. Svenstavik-Galhammarudden Delsträcka av ovanstående relation. På denna sträcka bedöms flödena vara stora i samband med aktiviteter på fotbollsplanen eller aktivitetsområdet. Andelen gång- och cykeltrafik bör kunna ökas med rätt åtgärder. Centrum-Skolan/Idrottsplatsen Det bedöms vara relativt stora flöden av gående och cyklister som färdas mellan centrala Svenstavik och skolan samt idrottsanläggningarna intill. Tillgängligheten för gång- och cykeltrafik är god. Hoverberg och tillhörande randbebyggelse-skolan/idrottsplatsen Denna relation är stark och försörjs idag med biltrafik samt skolskjuts. Möjligheter att öka andelen gång- och cykeltrafik bedöms vara stor för dessa relationer. 23

24 Hoverberg och tillhörande randbebyggelse Svenstavik (målpunkter, arbetsplatser, resecentrum) Denna relation är stark och försörjs idag huvudsakligen med biltrafik. Möjligheter att öka andelen gång- och cykeltrafik bedöms vara stor för dessa relationer. Svenstavik- DollarStore/Svensta Etableringen av handel vid väg E 45 syftar främst till att attrahera kunder i ett större upptagningsområde än bara Svenstavik, där bilen är primärt transportmedel. Dock finns ett flöde av oskyddade trafikanter från Svenstavik till denna etablering, både längs väg 321 och stigen från bostadsområdet i Svenstaviks södra del till E45. Byn Svensta har ett flertal fastigheter med behov av att röra sig till Svenstavik. Målpunkterna är markerade i karta 7 på nästa sida. 24

25 Karta 7. Målpunkter längs sträckan Svenstavik-Hoverberg 25

26 3.7 Miljö Karta 8 och 9 med miljöförutsättningar presenteras på nästa sida. Landskapsbild Förstudieområdet som tar sin början vid Storsjöns sydvästra spets i Svenstavik präglas av ett blandat skogs- och jordbrukslandskap. Södra delen präglas av öppna odlade, ofta branta, sluttningar ner mot sjön med bebyggelse upp mot höjderna. Området domineras av målpunkten i det höga och branta Hoverberget som utgör ett tydligt inslag i landskapsmiljön strax norr om Svenstavik. Vägen viker av, efter att tagit sig genom Svenstavik, mot nordväst vid Hoverberg och följer sedan sjön upp mot Myrviken. Där övergår sjölandskapet på vägens högra sida i landskapets övriga skogs- och odlingslandskap upp till Månsåsen. Omgivningen lutar ner mot sjön men genom ett böljande landskap syns sjön sällan. Naturens karaktär skapar dock ett varierande och omväxlande intryck. Längs sträckan passeras ett antal mindre samhällen, vanligtvis i anknytning till anslutande vägar. Största tätorter är Svenstavik och Myrviken. Övriga orter är Hoverberg, Vigge samt Kövra som passeras i utkanten. Skyddade och skyddsvärda områden Området har ett högt naturvärde och omfattas av, undantaget området söder om Galhammar, riksintresse för friluftsliv samt kulturmiljövård. Flertalet fornlämningar finns i området i anslutning till vägen som nämns i avsnitt, Natur och kulturmiljö. Storsjön är fiskevatten och riksintresse för friluftsliv. Även Hoverberg är ett för området utmärkande landmärke skyddat som Natura 2000 område och som tidigare nämnts riksintresse för kulturmiljövård, men ligger inte inom förstudieområdet. Rekreation och friluftsliv I området passerar två vandringsleder under samlingsnamnet Pilgrimslederna. I Myrviken i öst-västlig-riktning går Jämt-Norgevägen genom korsningen väg 321 och 580. Inom området finns även den parallella Kårbölelden som dock aldrig ansluter till 321. Storsjön är fiskevatten och skyddat enligt ovan, för rekreation och friluftsliv är Hoverberg ett naturligt avbrott i landskapsmiljön. 26

27 Karta 8 och 9. Miljöförutsättningar, förstudieområdets norra del visas på infälld karta, södra delen visas på stora kartan. Vägen norr om Galhammar ligger inom områden för riksintresse kulturmiljövård och friluftsliv. 27

28 Natur- och kulturmiljö Området är, som tidigare nämnts, rikt på höga natur- och kulturvärden. Hela området undantaget söder om Galhammar är skyddat som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård. Som framgår av miljöförutsättningarna i kartorna ovan så förekommer flertalet områden med forn- och kulturlämningar. Mer exakta positioner och närhet till vägområde bör utredas i senare projekteringsskede. Under april 2012 har Länsstyrelsen i Jämtland sjösatt ett projekt som syftar till att inleda en översyn av länets samlade riksintressen för kulturmiljö. I dagsläget påverkas förstudieområdet av riksintresse för kulturmiljö genom Storsjöbygden, Bergs respektive Åre kommun (Z 25 Storsjöbygden). Motiveringen grundar sig att området har historiska kopplingar till ett öppet jordbrukslandskap med radbyar, äldre gårdsmiljö och kulturhistoriskt värdefulla kyrkomiljöer. Ett i stora delar överlappande område omfattas av riksintresset för friluftsliv som omfattar Storsjön med dess omgivande odlingsbygder. Landskapets varierande karaktär med öppenhet runt sjön och övergång mot fjällvärldens kalfjäll anses unik för landet och kulturinslaget i området är stort. Området är rikt på kulturhistoriska lämningar och flera finns placerade i anslutning till befintlig väg. Över området sett är de jämnt fördelade på sträckningen, med viss koncentrationsökning runt Myrviken. Objekten är företrädelsevis från järnålder, medeltid och nyare tid. Majoriteten har status ej undersökt, ett fåtal undersökningsprotokoll utförda på 70-talet finns registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Naturresurser I markområdet mellan Svenstavik och Hoverberg förekommer en grundvattentäkt med god kvalité. Detta område är tillsammans Storsjön sötvattentäkter. Storsjön och dess tillrinningsflöden inom förstudieområdet håller i dagsläget god kemisk status, exkluderat för kvicksilver. Den ekologiska statusen för samma område är begränsad till måttligt tillfredställande undantaget för tillrinningsflödet i Hovermoån som betecknas som god. Antalet brunnsförekomster är flera och vanligtvis kopplad till bebyggelseförekomst. I Svenstavik, Hoverberg, Vigge samt Myrviken är förekomsten därför som störst. Då brunnarnas exakta placering på den här utredningsnivån ej är fullständig så får flertalet sägas ligga i anslutning till eller i nära anslutning till väg 321. Förstudieområdet anses vara en potentiellt stor källa på energimetall, så som uran och torium. Miljöbelastning Inom förstudieområdet har Länsstyrelsen i Jämtlands län identifierat ett 30-tal verksamheter som har eller kan antas haft en negativ miljöpåverkan på omgivningen dessa framgår av karta över miljöförutsättningar. I detta projekteringsskede görs ingen närmare undersökning av dess art och branschklass men det finns i dagsläget 2 aktiva drivmedelsstationer inom området. I nästa skede av projekteringsprocessen kommer områden, där vägåtgärder ska utföras, att undersökas närmare. 28

29 Boendemiljö Väg 321 passerar strax utanför Svenstaviks centralare delar men i närheten till skola och hastigheterna är i dagsläget reducerade till 30 respektive 50 km per timme. Längs övriga delar av sträckan finns flertalet fastigheter i närhet av vägområdet vilket också bidrar till ett ökat antal enskilda påfarter längs sträckor med högre hastigheter. Trafiken på vägen kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen så som buller och vibrationer. Inga bullerberäkningar har utförts i förstudieskedet. Luftföroreningar från trafiken kan vara skadliga men aktuella trafikmängder orsakar inga utsläppsmängder som överstiger miljökvalitetsnormerna enligt monogram i Vägverkets publikation 2001:128. Rennäring Väg 321 löper genom Tåssåsens sameby. För denna Sameby har Sametinget i dagsläget inte angett något riksintresseanspråk. Till dess står det länsstyrelsen i Jämtland att använda det underlag den bedömer lämplig i sitt arbete att övervaka att riksintresse tillgodoses vid en prövning enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel, enligt 3 Förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. 3.8 Kommunala och andra planer Gällande översiktsplan för Bergs kommun antogs 1991 och innehåller fördjupade översiktsplaner för bland annat Svenstavik och Oviken-Myrviken. I Svenstavik har ett förslag till fördjupad översiktsplan varit ute på samråd under våren 2010 samt varit utställd fram till 9 januari Under 2012 förväntas kommunfullmäktige anta planen. Åre kommun antog gällande översiktsplan 1991 och man har inga fördjupade översiktsplaner utfärdade i förstudieområdet. I förslaget till fördjupad översiktsplan för Svenstavik diskuteras en ny dragning av en skoterled för trafik mellan Galhammar, Lillhallen och OKQ8 vid E45. Idag löper trafiken längs Svenstaån genom centrum och en ny skoterled föreslås av kommunen i västra delen av samhället. I planen föreslås även en ny gång- och cykelväg längs väg 321 från det nyetablerade handelsområdet söder om E45 till centrala Svenstavik. 3.9 Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden Topografin längs väg 321 är låglänt i södra förstudieområdet mellan Svenstavik- Hovermo. På denna sträcka går vägen längs Storsjön. Längre norrut mellan Hovermo och Mansåsen når vägen högre partier med några dalar. Förstudieområdet består av jordbruksmark och skogsmark. Väster om vägen finns omfattande myrpartier som avvattnas till viss del ner mot vägen, genom flertalet bäckar och åar. Längs Svenstaån genom Svenstavik domineras marken av lera. Mellan Svenstavik genom Bergsbyn och fram till V. Vigge utgörs marken av silt och lera. Norr om V. Vigge till Hallom dominerar moränen, partier av sand och grus förekommer vid Hovermo, Hallom, Västnår och Hällne. Norr om Hallom dominerar moränen. Hallom till Mansåsen är moränen lerig. Jordartskarta, se karta 10 nedan. Vid Myrviken visar SGUs brunnsarkiv djup till berg på 0,5-2 m. Bergsskärning längs vägen finns vid Västnår och Borgen. I övrigt finns liten eller ingen risk för bergsskärningar. 29

30 Karta 10. Jordartskarta. Källa SGU. 30

31 Geotekniska förhållanden och materialförsörjning Partier med lera och silt bedöms måttligt- till mycket tjällyftande. Om åtgärder planeras i låg bank eller i jordskärning kan tjälskyddsåtgärder behövas. För att undvika framtida ojämna tjällyft bör breddade partier få samma överbyggnadstjocklek som befintlig väg. I partier med stora tjälskador bör överbyggnaden skiftas ut och dimensioneras om med hänsyn till tjäle. Alternativt höjs profilen på dessa sträckor så att avståndet till tjälfarlig jord blir tillräckligt. Idag är det problem med erosion på flertalet platser, där vattendrag korsar väg. Detta på grund av vattendragens skarpa kurvor. För att förebygga problemet bör vattendragen rätas ut alternativt förstärkas med erosionsskydd. I området kring Svenstavik finns inga klassade bergtäkter. Bergtäkterna väster om Svenstavik, i Persåsen och väster om Marby innehåller skifferbergarter. Bergtäkt öster om Svenstavik innehåller sura och intrusiva bergarter som granit, granodiorit och monzonit. De sura och intrusiva bergarterna klarar kraven för att användas till beläggning, skiffer är mer lämpat längre ner i konstruktionen. Ingen bergartsklass är angiven i täkterna. Bergkvalitén bör utredas i ett senare skede. 31

32 4. Övergripande mål för transportpolitiken Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 4.1 Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykel förbättras. 4.2 Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Preciseringar av hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 32

33 5. Funktions- och hänsynsanalys av transportsystemet Funktions- och hänsynsanalysen prövas mot de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Eftersom sträckan består av tätorten Svenstavik och landsväg med mindre samhällen så har analysen delats upp i delsträckorna E45-Svenstavik, Svenstavik (Galhammarsudden)-Hoverberg, Hoverberg-Månsåsen. Kollektivtrafik och jämställdhet analyseras för sig. Den åtgärdade delen förbi Kövra (ca 3 km) analyseras inte. Barnens perspektiv Under arbetet med barnkonsekvensanalysen för projektet har barn och unga pekat ut sina önskemål. Det kan sammanfattas med att en gång- och cykelbana bör anläggas mellan handelsområdet söder om väg E45 fram till Balviken, norr om Hoverberg. E45-Svenstavik Den lokala trafiken i Svenstavik kan välja den alternativa anslutningen till väg 321 via Centrumvägen i centrala Svenstavik. Den tunga trafiken samt genomfartstrafiken hänvisas till den södra infarten från E45. Denna del av väg 321 in mot centrala Svenstavik är smal och har dålig bärighet vilket försämrar tillgängligheten för fordonstrafik på sträckan. DollarStore på östra sidan av väg E45 har dålig tillgänglighet för oskyddade trafikanter både genom brist på gång- och cykelväg samt säker passage över E45. För att nå handelsområdet färdas de oskyddade trafikanterna idag efter väg 321 eller på en genväg/stig från Svenstavik samhälle (Ängesvägen), via E45 över ån, för att sedan passera E45. Från korsningen med E45 till korsningen med Centrumvägen i centrala Svenstavik är vägen smal och har smala vägrenar, vilket försämrar tillgängligheten. Vid Centrumvägen finns på en kort sträcka en enkelsidig gångbana och hastigheten är sänkt till 30 km/h, vilket ger god tillgänglighet. Vid korsningen med Centrumvägen finns ett övergångsställe med hastighetsdämpande gupp. Placeringen bedöms vara god och bidra till god tillgänglighet för oskyddade trafikanter och deras behov. Parallellt med väg 321, ca 150 m väster om vägen, finns en belyst gång- och cykelväg som går från skolgården och vidare norrut till bostadsområdet vid Fiskalsvägen. Gång- och cykelvägen korsar väg321 strax norr om Fiskalvägen avskiljd med en refug och fortsätter sedan på den östra sidan av väg 321 och slutar vid Galhammarsudden. Flera av de intervjuade barnen anger att de upplever den befintliga gång-och cykelvägen mellan Fiskalsvägen och Svenstavik som otäck då den ligger så långt från vägen där bilar kör, ingen ser en, den går bakom industriområde som är läskigt och den är trasig, guppig och har sprickor. Den upplevs även som en omväg, om start- eller slutpunkt är annan än Fiskalsvägen respektive skolgården. Barnen väljer då istället att cykla på väg 321, som saknar vägren, man är ju ändå på vägen. Miljön längs sträckan påverkas negativt av trafiken. Trafiken ger upphov till buller, vibrationer och luftföroreningar. Även om bullernivåerna och luftföroreningshalterna är låga innebär de ändå en påverkan på boende längs vägen. Svenstavik-Hoverberg samt Hoverberg-Månsåsen Väg 321 är det enda stråket de boende i området har att tillgå, för att ta sig till målpunkter inom och utanför förstudieområdet. Vägen är ett turiststråk för besökare till 33