Buller vid ny bebyggelse vid korsningen Häradsvägen-Tunagatan

Transkript

1 Rapport:2017:82 / Version 0.9 Buller vid ny bebyggelse vid korsningen Häradsvägen-Tunagatan I Borlänge kommun

2 Dokumentinformation Titel: Buller vid korsningen Häradsvägen -Tunagatan i Borlänge kommun Serie nr: 2017:82 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Kontaktperson: Lovisa Indebetou Petra Ahlström Sims2 AB Adam Erlandsson, , adamerlandsson@live.se Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär version Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon Fax info@trivector.se

3 Förord Ny bostadsbebyggelse planeras vid korsningen Häradsvägen-Tunagatan i Borlänge. I samband med detta anlitades Trivector i juni 2017 för att utreda vilka ljudnivåer som de nya bostäderna kommer att utsättas för från trafik samt ge förslag till åtgärder i de fall riktvärden överskrids. Utredningen omfattar en kartläggning av ljudnivåerna från trafiken på Backaviadukten, väg 50, E16, Jussi Björlingsväg, Bygatan, Häradsvägen och Tunagatan. Även ljudnivåer från järnvägen ingår i utredningen. Utredningen har genomförts av civ ing Lovisa Indebetou. Kvalitetsgranskare har varit civ ing Petra Ahlström, båda på AB. Kontaktperson på Sims2 har varit Adam Erlandsson. Lund september 2017

4

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 1 2. Beräkningsförutsättningar Den nya planerade bebyggelsen Trafik Hastighet Tågtrafik 3 3. Riktvärden Tidigare riktvärden för bostadsbebyggelse Ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 5 4. Beräkningarna av ljudnivåer Beräkningsmetod Ljudnivåer vid fasader Krav på fasadernas ljudisolerande förmåga Ljudutbredning i området Sammanfattning 12

6

7 1 1. Bakgrund och syfte Ny bostadsbebyggelse planeras vid korsningen Häradsvägen-Tunagatan i Borlänge. I samband med detaljplanearbetet behöver bullersituationen studeras med hänsyn till buller från väg- och tågtrafik. Ljudnivåerna beräknas och jämförs med riktvärden. Förslag till åtgärder för att klara riktvärden ges också.

8 2 2. Beräkningsförutsättningar 2.1 Den nya planerade bebyggelsen Den nya planerade bebyggelsen kommer att ligga sydost om korsningen Häradsvägen-Tunagatan i Borlänge. Norr och öster om det studerade området går flera starkt trafikerade vägar och i norr finns också järnvägen. I Figur 2.1 visas var den nya planerade bebyggelsen (inringad i rött) planeras. N Figur 2.1 Den nya planerade bebyggelsen vid korsningen Tunagatan-Häradsvägen 2.2 Trafik I Tabell 2-1 visas trafikmängderna på vägnätet kring det studerade området. När man beräknar buller för framtida bebyggelse brukar man ta hänsyn till eventuella ökningar av trafiken för att inte ljudnivåerna ska bli för höga några år senare när väl bebyggelsen är på plats. Boverket anger 1 att man kan behöva ta hänsyn till trafikens utveckling ända upp till 15 år framåt i tiden. Trafikmängden på vägarna har därför räknats upp till år 2032 utifrån Trafikverkets allmänna schabloner för trafikökningar i Dalarna som anger en ökning med 0,64 % per år för personbilstrafiken och 0,9 % per år för lastbilstrafiken mellan 2014 och På Europavägarna räknar Trafikverket med en ökning av den tunga trafiken med 1,8 % per år. 2 I Tabell 2-1 visas också dessa framtida trafikmängder som bullerberäkningarna baseras på. 1 Boverket, Frågor och svar om buller, Promemoria Trafikverket, Trafikuppräkningstal för EVA , gäller fr.o.m

9 3 Tabell 2-1 Trafik på vägnätet kring det studerade området idag samt beräknad trafik år Gata Trafikmängd idag* (f/d) Andel tung trafik idag* Trafikmängd 2032 (f/d) Andel tung trafik 2030 E16, N om Backacirkulationen % % Backaviadukten % % E16, S om Backaviadukten % % Väg 50 N om Dammgatan % % Väg 50 S om Dammgatan % % Jussi Björlings väg % % Bygatan % % Häradsvägen % % Tunagatan % % * år 2017 på Jussi Björlings väg, Häradsvägen, Tunagatan och Bygatan och år 2015 på övriga vägar 2.3 Hastighet Väg 50, Backaviadukten och E16 har en skyltad hastighet på 60 km/h. Jussi Björlings väg och Tunagatan har en skyltad hastighet på 40 km/h. Häradsvägen har skyltad hastighet på 30 km/h. Bygatan har skyltad hastighet på 40 km/h söder om Tunagatan och 30 km/h norr om Tunagatan, se Figur 2.2. Figur 2.2 Skyltad hastighet kring det studerade området. (Källa: Trafikverkets NVDB, uttag ) 2.4 Tågtrafik 2014 gick det dagligen 147 tåg på den studerade sträckan. Av dessa var 52 godståg, 4 snabbtåg, 71 Inter City-tåg (Reginatåg) och 20 tjänstetåg (som åker fram och tillbaka). Från Trafikverkets Näringslivscentra räknade man 2014 med att under de närmaste 20 åren ska persontågen öka med 0-30 tåg per dag medan godstågen förväntas öka med tåg per dag. Ett värsta scenario med avseende på buller från tågtrafiken är då kring år 2030 års trafikering med upp mot 200 godståg och 105 persontåg samt 20 tjänstetåg. Om persontågen antas ha samma fördelning som idag skulle det innebära 99 IC-tåg och 6 snabbtåg.

10 4 Tågen kör i en hastighet av cirka 40 km/h förbi det studerade området. I beräkningarna tas hänsyn till förekomst av växlar vid vilka det bullrar mer än om det inte finns en växel. I Tabell 2-2 visas en sammanställning av förutsättningarna för beräkningarna av buller från tågtrafik. Tabell 2-2 Tågtrafik på spåren vid Vasaparken år Tågtyp Antal tåg/dygn Genomsnittlig längd (m) Maximal längd (m) Godståg (Gods) Intercity (X50-54) Snabbtåg (X2) Tjänstetåg (Gods)

11 5 3. Riktvärden 3.1 Tidigare riktvärden för bostadsbebyggelse I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I propositionen anges att riktvärden enligt tabellen nedan normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad inte motsvarar en god ljudmiljö utan snarare kan betecknas som en acceptabel ljudmiljö. Vid 55 dba i buller upplever en viss andel av de boende sig som starkt störda. Påverkan på sömnen (hjärnaktivitet, hjärtfrekvens och andningsförändringar) har konstaterats vid maximala ljudnivåer över 40 dba. Risken för sömnstörningar har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dba. Tabell 2-3 Tidigare riktvärden för buller från vägtrafik vid bostäder (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53), Naturvårdsverkets förslag till tolkning. Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (dba) Inomhus: (nattetid)* Utomhus: - vid fasad 55 - på uteplats 55 70** * riktvärde får överskridas högst 5 gånger/natt ** riktvärde får överskridas 5 gånger/mest belastad timme dag/kväll I Naturvårdsverkets förslag till tolkning anges att som uteplats ska betraktas iordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Boverket anger att den ekvivalenta ljudnivån på uteplats inte ska innefatta fasadreflexer. Vidare anger man från Naturvårdsverkets sida att riktvärdet för maximal-ljudnivå på 70 dba på uteplats får överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll (06-22). Maximal ljudnivå inomhus i utrymmen avsedda för vila får överskrida 45 dba högst 5 gånger per natt (kl 22-06). 3.2 Ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader Den 1 juni 2015 började en ny förordning3 om buller från trafik att gälla för bostäder där detaljplanearbetet påbörjats efter den 2 januari Genom beslut 3 Näringsdepartementet, Sveriges Riksdag, Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Svensk författningssamling 2015:216,

12 6 den 11 maj 2017 höjdes de i förordningen tidigare angivna riktvärdena vid fasad med 5 dba. Dessa höjda värden börjar gälla den 1 juli Formuleringarna i förordningen är inte helt entydiga, t ex avseende hur maximala ljudnivåer ska beräknas och om de fortfarande får överskridas av 5 fordon nattetid respektive per timme under dag och kvällstid. Boverket och Naturvårdsverket kommer att ta fram vägledning för både lagändringarna och förordningen, men dessa är ännu inte färdiga. Boverket har dock tagit fram en skrift med ett antal vanliga frågor och deras svar på dessa som kan vara till stöd vid tolkningen. När de gäller de ekvivalenta ljudnivåerna framgår att riktvärdet från och med den 1 juli 2017 höjts till 65 dba om det gäller små bostäder på högst 35 kvadratmeter. Vidare anges att om riktvärdet på 60 dba vid fasad som gäller för större bostäder (> 35 m2) överskrids i riktning mot vägen måste man klara 55 dba på motsatt sida och minst hälften av bostadsrummen måste vara vända mot denna sida där 70 dba i maximal ljudnivå inte heller överskrids nattetid (kl 22-06). Med bostadsrum avses sovrum och rum för daglig samvaro utom kök. En skärpning av kraven sker avseende uteplatser där 50 dba i ekvivalent ljudnivå ska klaras. De maximala ljudnivåerna på uteplatsen ska liksom tidigare helst klara 70 dba och bör i vilket fall som helst inte överskrida riktvärdet med mer än 10 dba högst 5 gånger per timme under dag/kväll. I förordningen sägs inget om ljudnivåer inomhus och de tidigare angivna riktvärdena för ljudnivåer inomhus gäller fortfarande. Nedan visas en sammanfattning över de ljudnivåer som då bör klaras. Tabell 2-4 Ljudnivåer för buller från väg och tågtrafik vid bostäder enligt förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader, Svensk författningssamling 2015:216, och nya riktlinjer f o m 1 juli 2017 samt samt ljudnivåer inomhus enligt tidigare gällande riktvärden. Utrymme Ekvivalentnivå (dba) Maximalnivå (dba) Inomhus: (nattetid)* Utomhus: - vid fasad 60/65** - vid fasad, skyddad sida*** 55 På skyddad sida 70 nattetid* - på uteplats 50 Bör klara 70 (men bör annars inte överskrida riktvärdet med mer än högst 10 dba högst 5 ggr/timme) * riktvärde får överskridas högst 5 gånger/natt ** 65 dba gäller vid lägenheter på högst 35 m 2 *** riktvärdet gäller bara om den oskyddade sidan överskrider 60 dba

13 7 4. Beräkningarna av ljudnivåer 4.1 Beräkningsmetod Eftersom det är komplicerat att mäta bullernivåer, samtidigt som resultatet ofta är osäkert, genomförs oftast beräkningar istället. Bullernivåerna från vägtrafiken och tågtrafiken har i detta fall beräknats med hjälp av Soundplan version 7.4. Programmet bygger på de nordiska beräkningsmodellerna för buller från vägrespektive tågtrafik som svenska Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder. Upp till och med tredje ordningens reflexer tas med i beräkningarna. Resultaten från programmet illustreras dels som ljudutbredningskartor, dels som 3D-bilder över fasaderna där olika ljudnivåer på olika våningsplan illustreras med olika färg på fasaderna. De visade ljudnivåerna för 3D-bilder är frifältsvärden (d v s ljudreflex i den egna fasaden ingår inte) och kan därmed direkt jämföras mot riktvärdena. Ljudutbredningskartorna visar däremot verkliga ljudnivåer, d v s ljudreflexer i de egna fasaderna ingår. De bullernivåer som anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå från både väg- och tågtrafik sammantaget. Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över ett dygn. Maxnivån är det högsta värde som erhålls under tidsperioden. 4.2 Ljudnivåer vid fasader Ekvivalenta ljudnivåer De ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad visas i Figur 4.1 och Figur 4.2. De visade ljudnivåerna avser frifältsvärden (d v s exkl ljudreflex i egen fasad) och kan därmed direkt jämföras mot riktvärdena. In mot gården blir de ekvivalenta ljudnivåerna låga och riktvärdet för uteplats på 50 dba i ekvivalent ljudnivå klaras vid samtliga våningsplan utom vid översta våningsplanet vid den högsta av byggnaderna precis vid korsningen mellan Tunagatan och Häradsvägen. I riktning ut mot vägarna blir den ekvivalenta ljudnivån dba. Det innebär att lägenheterna antingen högst får vara 35 m 2 stora (riktvärdet är högre för så små lägenheter) eller att de måste vara genomgående med minst hälften av bostadsrummen mot den skyddade sidan. Eventuella balkonger bör vara förlagda in mot gården för att klara riktvärdena. I det fall man endast anlägger balkonger ut mot vägarna bör de boende ges tillgång till en gemensam uteplats i markplan på innergården där riktvärdet klaras. Eftersom riktvärdet för uteplats inte heller klaras in mot gården vid det översta våningsplanet i den högsta delen av huset bör man om man anlägger en uteplats här komplettera den med en gemensam uteplats i markplanet på innergården.

14 8 Figur 4.1 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad på den nya bebyggelsen sett ifrån sydost Figur 4.2 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad på den nya bebyggelsen sett ifrån nordväst Maximala ljudnivåer I Figur 4.3 och Figur 4.4 visas de maximala ljudnivåerna från väg- och tågtrafik vid fasad på den nya bebyggelsen sett ifrån sydost respektive nordväst. De visade ljudnivåerna avser frifältsvärden (d v s exkl ljudreflex i egen fasad) och kan därmed direkt jämföras mot riktvärdet på 70 dba för uteplats.

15 9 Figur 4.3 Maximala ljudnivåer vid fasad på den nya bebyggelsen sett ifrån sydost Figur 4.4 Maximala ljudnivåer vid fasad på den nya bebyggelsen sett ifrån nordväst Figurerna visar att de maximala ljudnivåerna in mot gården blir relativt låga och riktvärdet på 70 dba i maximalljudnivå på uteplats klaras vid dessa fasader. Ut möt vägarna överskrids däremot riktvärdet för maximal ljudnivå uteplatser. 4.3 Krav på fasadernas ljudisolerande förmåga Med ekvivalenta ljudnivåer på upp mot 65 dba och maximala ljudnivåer på upp mot 85 dba behöver fasaderna dämpa ljudet med minst 40 dba på de värst utsatta våningsplanen för att klara riktvärdena inomhus på högst 30 dba i ekvivalent ljudnivå och högst 45 dba i maximal ljudnivå. En dämpning av bullret med 40 dba är inget man normalt sett uppnår vid nybyggnation utan det ställer extra höga krav på fasadernas ljudreducerande förmåga med t ex speciellt ljudreducerande fönster och särskilt ljuddämpande ventiler. Noteras bör också att riktvärdena inomhus endast motsvarar ljudklass C. Önskar man ge de boende en bättre

16 10 ljudmiljö med ljudklass A eller åtminstone B ställs högre krav på fasadernas ljudisolerande förmåga. 4.4 Ljudutbredning i området Ljudnivåerna ut mot vägarna blir så höga att riktvärde för uteplats inte klaras vid dessa fasader. Eventuella balkonger ut mot vägarna måste därför kompletteras med balkonger i motsatt riktning eller med en eller flera gemensamma uteplatser i markplan där riktvärdet för uteplats klaras. I Figur 4.5 och Figur 4.6 visas ljudutbredningskartor för ekvivalent respektive maximal ljudnivå 1,5 m ovan mark på innergården. Notera att visade ljudnivåer är verkliga upplevda ljudnivåer, d v s inklusive ljudreflex i egen fasad (verklig ljudnivå). Visade ljudnivåer är därmed inte direkt jämförbara mot riktvärden eftersom dessa avser frifältsvärden. Frifältsvärdena vid fasader ut mot vägarna är upp emot 3 dba lägre än redovisade värden. Trots dessa överskattningar visar Figur 4.5 att man når riktvärdet för uteplats på 50 dba i ekvivalent ljudnivå på större delen av innergården. Figur 4.1 och Figur 4.2 har också tidigare visat att de ekvivalenta ljudnivåerna vid samtliga delar av fasaderna in mot gården är högst 50 dba i ekvivalent ljudnivå i markplanet. Figur 4.5 Ekvivalenta ljudnivåer (verkliga ljudnivåer inkl ljudreflex i egen fasad) 1,5 m ovan mark på innergården. Av Figur 4.6 framgår att riktvärdet på 70 dba i maximal ljudnivå för uteplats klaras på hela innergården.

17 11 Figur 4.6 Maximala ljudnivåer (verkliga ljudnivåer inkl ljudreflex i egen fasad) 1,5 m ovan mark på innergården.

18 12 5. Sammanfattning Ljudnivåerna ut mot Häradsvägen och Tunagatan blir så höga att riktvärden för uteplats inte klaras utan eventuella balkonger orienterade i riktning mot dessa gator måste kompletteras med balkonger in mot gården och/eller en eller gemensam uteplats inne på gården. In mot gården blir ljudnivåerna relativt låga och riktvärdena klaras. Undantaget är översta våningsplanet på den högsta delen av huset. Här klaras inte riktvärdet inte heller i riktning in mot gården utan en eventuell balkong vid detta våningsplan bör kompletteras med en gemensam uteplats i markplanet inne på gården. De ekvivalenta ljudnivåerna ut mot vägarna är också så höga att lägenheterna antingen högst får göras 35 m 2 stora eller måste vara genomgående med minst hälften av bostadsrummen orienterade i riktning in mot gården. Fasaderna måste dämpa bullret med upp mot 40 dba för att riktvärdena ska klaras inomhus. Det ställer extra stora krav på bl a fönster och ventiler och helst bör de dämpa bullret ännu mer än så för att ge det boende en riktigt god ljudmiljö.