KVALITETSREDOVISNING FÖR FAMILJEDAGHEMMET DELFINEN HÖSTEN 2011 OCH

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR FAMILJEDAGHEMMET DELFINEN HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Förskolechefens redovisning 2 Beskrivning av verksamheten 6 Verksamhetens förutsättningar 6 Delfinens redovisning 7 Femårsgruppens redovisning 12 Redovisning av vårt systematiska kvalitetsarbete 13

3 INLEDNING Dagbarnvårdarverksamheten upprättar årligen en kvalitetsredovisning för verksamheten. Redovisningen tjänar flera olika syften. Den ska fungera som hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten. Föräldrar och andra intressenter ska få en god information om verksamheten. Föräldrar ska också få ett bra underlag för val av plats inom förskoleverksamheten. Kvalitetsredovisningen innehåller en kort beskrivning av hur vi arbetat med våra olika mål, vilka resultat som uppnåtts, exempel på hur barn lär, vilka lärdomar som gjorts och vilka framtida åtgärder vi kommer att arbeta med kommande verksamhetsår. Resultat för oss innebär i vilken mån vårt arbete främjat barnens utveckling när det gäller omsorg, fostran och lärande. Lärdomar för oss innebär ett förändrat förhållningssätt eller arbetssätt utifrån dragna slutsatser. Vår kvalitetsredovisning utgår ifrån dagbarnvårdarverksamhetens arbetsplan som i sin tur utgår ifrån Läroplan för förskolan. Kvalitetsredovisningen inleds med förskolechefens redovisning. Därefter presenteras en beskrivning av verksamheten och dess förutsättningar. Fortsättningsvis redovisas arbetsplanens mål och avslutningsvis redovisas vårt systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen delas ut till alla föräldrar inom dagbarnvårdarverksamheten. Den presenteras och diskuteras också i vårt brukarråd. Kvalitetsredovisningen lämnas dessutom till Barn- och ungdomssektorn, som i sin tur ger den till politikerna i Barn- och Ungdomsutskottet. Den finns även med på vår hemsida. Vi hoppas att föräldrar och andra intressenter kommer att finna denna läsning intressant och givande. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehållet i vår kvalitetsredovisning. 1

4 FÖRSKOLECHEFENS REDOVISNING Personalen Kompetent personal är enligt min åsikt den viktigaste resursen för att uppnå en god kvalitet i en verksamhet. Dagbarnvårdarna har god kunskap om barnens olika förutsättningar och behov och anpassar verksamheten utifrån denna kunskap. Jag uppfattar dagbarnvårdarna som engagerade och positiva människor. De trivs mycket bra på sina arbetsplatser och är trygga i sin yrkesroll. Dagbarnvårdarna erbjuder en hemtrevlig miljö, vilket uppskattas av föräldrarna. De värnar om sina familjedaghem genom att ha god ordning och bra städrutiner. Dagbarnvårdarna serverar god och näringsrik hemlagad mat och erbjuder trivsamma måltidsstunder. De små barngrupperna och de goda dagliga rutinerna i familjedaghemmen bidrar till att en låg ljud- och stressnivå kan erbjudas, vilket jag anser vara en viktig kvalitetsfaktor. Läroplanen - arbetsplanen Under våren 2011 påbörjade vi arbetet med att implementera den reviderade läroplanen som började gälla 1 juli Vi fördjupade oss i dess innehåll och utifrån den kunskap vi då fick reviderade vi vår egen arbetsplan. All personal har visat ett stort intresse för att sätta sig in i de revideringar som är gjorda och jag bedömer att vi är väl förtrogna med vår reviderade läroplan. I augusti 2011 delade vi ut en folder till alla föräldrar som informerade om den reviderade läroplanen. I november 2011 deltog all personal i en föreläsning om den reviderade läroplanen. Under våren 2012 har vi i tvärgrupper diskuterat hur vi konkret arbetar med läroplanens 30 mål. Detta arbete kommer vi att fortsätta med även under hösten I juni 2012 gjorde vi ytterligare några justeringar i vår arbetsplan utifrån de diskussioner vi haft, om läroplanens mål, under våren Personalen arbetar utifrån målen i vår arbetsplan. Målen är strävansmål och i arbetsplanen beskrivs också hur vi strävar mot målen. Inför varje nytt verksamhetsår beslutas om vilket prioriterat mål som vi ska arbeta med. Vi tycker att det sker en tydligare utveckling av vår verksamhet när vi fokuserar på ett visst mål. Valet av det prioriterade målet görs utifrån att det är något område vi vill utveckla. När vi bedömer att det prioriterade målet är en del av verksamheten samt fungerar bra, väljer vi ett nytt prioriterat mål. 2

5 Verksamhetsårets prioriterade mål har varit att utveckla barnens intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Detta mål har vi valt utifrån att vi aldrig tidigare haft det som prioriterat mål samt att den reviderade läroplanen uttrycker att vi inom förskoleverksamheten ska satsa extra på dessa två områden. Till kommande verksamhetsår har vi valt att fortsätta med samma prioriterade mål som föregående verksamhetsår. Värdegrunden Dagbarnvårdarverksamheten har sedan 1998 en nedskriven värdegrund som beskrivs i sex olika mål. Målen beskriver förhållningssättet till barn, föräldrar, besökare och varandra och hur dessa mål ska nås. Målen i värdegrunden ser vi som de allra viktigaste målen att arbeta med, för att uppnå en god kvalitet i vår verksamhet. Föräldrarna uttrycker att de har en god och nära kontakt med dagbarnvårdarna, där den dagliga kontakten är den viktigaste. Vid mina besök i verksamheten kan jag se att barnen möts med omtanke och respekt. Barnen blir positivt bemötta och accepteras precis som de är. Jag upplever att barnen trivs och är trygga i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ser vi som ett komplement till den nedskrivna värdegrunden. Målet i planen är nolltolerans mot all kränkande behandling. En ny likabehandlingsplanen ska årligen upprättas och vi följer då upp fjolårets åtgärder, kartlägger nuläget, sätter upp mål för kommande verksamhetsår samt beslutar om åtgärder för kommande år. Detta görs i juni och i augusti/september delas den nya likabehandlingsplanen ut till alla föräldrar. I brukarrådets enkät går att utläsa att alla föräldrar som svarat på enkäten är nöjda med planens innehåll och även att arbetet kring kränkande behandling är tillfredställande. Jag har uppmärksammat att vi nu arbetar mer medvetet än tidigare med att förebygga, upptäcka och ta tag i kränkande behandling. Brukarrådet Vårt brukarråd är aktivt på många sätt. Vi har fem möten per år och närvaron är hög. Föräldrarna är mycket intresserade av vår verksamhet och kommer gärna med förslag på förbättringar. De deltar alltid på storbrukarrådets möten och informerar om brukarrådet på våra föräldraträffar. Sedan år 2002 genomför brukarrådet årligen en enkätundersökning. Frågorna behandlar hur hämtning och lämning fungerar, hur bra barnen trivs, om barnen erbjuds tillfredställande aktiviteter, om mat och matsituationen är tillfredställande, om likabehandlingsplanen är bra, om arbetet kring kränkande behandling fungerar och om brukarrådets arbete fungerar. 3

6 Svarsfrekvensen var i år 71% och förra året var den 67%. Enkätundersökningen uppvisar ett mycket gott resultat. Resultatet av enkäten delas ut till alla föräldrar och diskuteras även i brukarrådet. Kompetensutvecklingen Kompetensutveckling anser jag vara en viktig kvalitetsfaktor för att bibehålla och höja kvalitén i verksamheten. När en eller ett fåtal personal deltagit i en kompetensutveckling delger den eller de övriga dagbarnvårdare. Två dagbarnvårdare läser till förskollärare på distans. I januari 2012 fick en av dem sin förskollärarexamen. Hon måste dock arbeta ett år på en förskola för att få sin legitimation och kommer därför att vara tjänstledig under hösten 2012 och våren På våra arbetsplatsträffar informerar de från sina förskollärarutbildningar, vilket är utvecklande för alla dagbarnvårdarna. I november deltog en personal i en halvdagsföreläsning om Barn och unga med psykisk ohälsa. Under våren 2012 har all personal deltagit i två kvällsföreläsningar i ämnet friskvård. I mars föreläste den mentale styrketränaren Olof Röhlander under rubriken Det blir alltid som man tänkt sig. I april föreläste Babben Larsson och tog då bland annat upp vikten av att nå balans i tillvaron och om positivt tänkande. I mars deltog tre personer i en tvådagarskonferens i Stockholm i ämnet Flerspråkighet i fokus. I april deltog all personal i en brandutbildning med räddningstjänsten. Efter varje genomförd kompetensutveckling redovisar personalen, i sina individuella kompetensutvecklingsplaner, ett omdöme om kursen samt lärdomar. Modellområden Eksjö kommun deltar i projektet Modellområden. Det är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder kring barn och ungdomars psykiska hälsa. Inom förskoleverksamheten har representanter från förskola, barnhälsovård och familjeenheten arbetat fram ett flödesschema som ska handleda personalen i att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och att göra rätt insatser. I juni 2012 utvärderades flödesschemat och resultatet visade då att 96 % av kommunens förskoleavdelningar/familjedaghem använder sig av flödesschemat. Utifrån synpunkter som framkommit i utvärderingen kommer en dokumentationsmall att arbetas fram. Mallen kommer att användas när ett barn uppvisar ett behov av stöd och som får personalen att särskilt vilja observera ett barn. 4

7 Besparingar inom förskoleverksamheten I januari 2012 sänktes barnomsorgspengen i Eksjö kommun med 2,5 miljoner. Detta innebär att vi ska ta emot fler barn i grupperna, än vi gjort tidigare år, för att hålla budget. Jag, som förskolechef, är väl medveten om mitt uppdrag som ekonomiskt ansvarig, men har inte bedömt att det varit möjligt att ta emot så många barn att budgeten hålls. I mitt uppdrag ingår också att ansvara för barnens säkerhet och utveckling samt personalens arbetsmiljö. Jag har informerat min chef och sektorns ekonom om det ekonomiska läget. Dessutom har jag i vårens verksamhetsrapport till politikerna skrivit att jag inte är nöjd med den situation som uppstått för oss förskolechefer i och med denna stora besparing. Kvalitetsredovisningen Personalen har lagt ner ett stort arbete på att utvärdera vår verksamhet genom att bedöma våra mål, diskutera sina lärdomar och besluta om framtida åtgärder. Vi har nu skrivit kvalitetsredovisningar sedan 2002 och jag har uppmärksammat att medvetenheten hos personalen om vad som fungerar bra, vad som kan utvecklas och på vilket sätt detta kan göras, har ökat. Enligt min mening bidrar detta till att den goda kvalitet som erbjuds inom dagbarnvårdarverksamheten kan bibehållas. Jag ser fram emot att tillsammans med personalen fortsätta utveckla vår verksamhet genom att arbeta med våra gemensamt uppställda mål och på allra bästa sätt tillgodose varje enskilt barns behov utifrån dess egna förutsättningar. Lena Henriksson Förskolechef 5

8 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN I Eksjö tätort arbetar 11 dagbarnvårdare som sammanlagt tar hand om ca 55 barn. Barnen är i åldern 1-5 år. Vår verksamhet har öppet kl En dagbarnvårdare arbetar i sitt egna hem och har under året ansvarat för fyra barn under hösten och fem barn under våren. Tio dagbarnvårdare arbetar tillsammans, två och två, i fem olika lägenheter. Lägenheterna finns på Stocksnäsvägen, Justeliusgatan, Dukers Väg och Grenadjärgatan. I varje lägenhet är nio till elva barn placerade beroende på barnens åldrar, behov och antal omsorgstimmar. I januari 2011 infördes barnomsorgspeng i Eksjö kommun, vilket innebär att varje barn genererar en viss summa pengar per månad. Storleken på summan pengar var under 2011 kopplad till barnens åldrar samt omsorgstid. Från och med januari 2012 är barnomsorgspengen endast kopplad till barnens åldrar. Vårt uppdrag är att ta emot det antal barn som krävs för att vår budget ska vara i balans. Dagbarnvårdarna arbetar sedan våren 2007 antingen efter ett årsarbetstidsavtal eller efter AB05. Avtalen innebär en arbetsvecka på 40 timmar, men där schematiden planeras på olika sätt. I AB05 schemaläggs dagbarnvårdarna så att det så gott som aldrig uppstår någon övertid. I årsarbetstidsavtalet planerar dagbarnvårdarna själva sin schematid utifrån barnens vistelsetid. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Inom dagbarnvårdarverksamheten har vi låg personalomsättning. Det har varit svårt att rekrytera nya dagbarnvårdare, som vill arbeta i sina egna hem. Därför har vi startat upp alternativa familjedaghem, där två dagbarnvårdare arbetar tillsammans i en lägenhet som kommunen hyr. I juni 2010 upphörde poolverksamheten på Västerlånggatan. Ett av familjedaghemmen har nu istället fungerat som pool för de dagbarn vars dagbarnvårdare arbetar i sitt egna hem. Verksamheten leds av en förskolechef. Vår totala budget år 2011 för vår ledningsenhet, där Kullalyckan och dagbarnvårdarna i Eksjö ingår, var och bokslutet visade på plus Detta plus beror i stor del på att det varit många yngre barn med många timmar i verksamheten. 6

9 DELFINENS REDOVISNING Vårt prioriterade mål för år 2012 och 2013 är att utveckla barnens intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap. Målet är att skapa intresse, respekt och kunskap för allt som lever och växer i naturen samt naturens kretslopp. Tillsammans med barnen diskuterar vi allemansrätten och naturens olika kretslopp. Vi har gjort en maskkompost för att synliggöra vad som händer med matresterna. Vi tar tillvara på barnens frågor, kunskap och intressen. Resultatet är att barnen har blivit medvetna om förhållningssätt i naturen. Barnen visar det genom att plocka skräp och inte längre bryta grenar från träd och buskar. Barn lär exempelvis genom att experimentera, utforska och ställa frågor. Teknik. Målet är att barnen lär sig urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Tillsammans har vi gjort olika experiment där barnen visat stort intresse. Det finns tillgång till byggmaterial både med och utan mallar. Resultatet är kreativt byggande med olika material både inom- och utomhus. Barnen ber om att vi ska utföra fler experiment och tycker att det är spännande. Barn lär exempelvis genom att få förklaringar på sina frågor, experimentera, prova på och visualisera. 7

10 Värdegrund. Målet med en egen nedskriven värdegrund är att ha en gemensam grund för verksamheten. Vi arbetar med värdegrundsfrågor genom samtal när olika situationer uppstår. Redskap vi använder oss av är exempelvis sagor, dockteater och samtal i samlingarna. Vi hjälper på så sätt barnen att sätta ord på sina känslor. Ett nytt hjälpmedel vi har provat heter ritprat, där vi tillsammans med barnen ritar deras känslor. Det har resulterat i att vi ser att barnen har blivit mer medvetna om hur de förhåller sig till varandra. Det märker vi genom att vi hör barnen påpeka för varandra när någon gör eller säger något som inte är okej. Användningen av ritprat gav inte det vi hade förväntat oss. Vi trodde att barnen skulle ha lättare att uttrycka sina känslor genom detta hjälpmedel. Vi anser att värdegrunden genomsyrar vår verksamhet. Vår lärdom är att ritprat inte passade de barn som fått prova på detta. Likabehandling. Målet är att agera utifrån ett gemensamt förhållningssätt till kränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att motverka all kränkande behandling. I vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns beskrivet hur vi arbetar. Planen revideras årligen. Inskolning. Målet med inskolningen är att barn, föräldrar och dagbarnvårdare ska lära känna varandra. Målet är också att barnet ska få en trygg och mjuk start och att föräldrarna ska få information om verksamheten. Vi erbjuder föräldrarna hembesök första gången och vi skickar även vykort för att hälsa barnen välkomna. Första veckan är barnen korta vistelsetider tillsammans med föräldrarna, som vi successivt ökar på under vecka två. Under året har vi provat på att ha tredagars inskolning. Resultatet är en trygg barngrupp och nöjda föräldrar. Vår lärdom är att tredagars inskolning inte fungerade som vi trott då barnen inte orkade med dagen. 8

11 Föräldrasamverkan. Målet med föräldrasamverkan är att skapa en öppen och ärlig relation och att vara ett komplement till hemmet. Vid den dagliga kontakten berättar vi alltid vad barnet har varit med om, både positiva och negativa saker, vilket känns viktigt för oss. I hallen har vi en anslagstavla och mappar där föräldrarna får övrig information. På hösten inbjuder vi till familjetrivsel och luciafirande. Under våren erbjuder vi alla föräldrar ett föräldramöte och ett utvecklingssamtal samt firar midsommar tillsammans med barnens familjer. Resultatet är en bra kontakt med våra föräldrar. Vår lärdom är att föräldrar till de barn som börjar förskoleklass erbjuds ett längre utvecklings-/ avslutningssamtal. Rutinsituationer. Målet är att ge barnen en tydlig struktur för dagen, ge barnen trygghet i vardagen och ge barnen en väl avvägd rytm under sin förskoletid. Våra vardagliga rutiner skapar en trygghet för barnen. Resultatet är att genom god planering och att vara flexibla får vi en bra fungerande vardag tillsammans med våra barn och kollegor. Leken. Målet med leken är att stimulera fantasin och lära barnen hantera konflikter och känna empati. Målet är också att utveckla språket och motoriken. Vi förändrar vår inomhusmiljö utefter barnens intressen och behov. Utomhusmiljön är fortfarande i förändring. Resultatet är att våra barn kan leka i olika miljöer och tillsammans i olika gruppkonstellationer. Barnen lär exempelvis genom att observera andra, känna glädje och att vi tar tillvara på deras intressen. Barnen rör sig genom att delta i miniröris, att röra sig fritt i olika utemiljöer och i styrda lekar. Vår framtida åtgärd är att erbjuda fler tillfällen för vattenlek utomhus. 9

12 Matematik. Målet med matematiken är att barnen ska bli mer uppmärksamma att den finns runt omkring oss. Målet är även att de ska förstå begrepp som tal, mätning och form. I alla aktiviteter under dagen förekommer enkel matematik exempelvis benämner barnen form, antal och storlek på olika föremål. Vi är medvetna om hur vi pratar med barnen då matematik kan förekomma i många olika diskussioner. Detta har resulterat i att barnen pratar matematik med varandra och visar intresse för det. Barn lär exempelvis genom att upprepa, visualisera och leka. Vår framtida åtgärd är att göra volym mer synlig. Språk och kommunikation. Målet med kommunikation är att utveckla ett rikt och nyanserat språk. Vi samtalar med barnen och låter dem prata till punkt. Vi läser sagor, sjunger samt använder rim och ramsor varje dag. Vi använder oss av språkövningar för att utveckla mun- och tungmotoriken. Detta har resulterat i att barnen har utvecklat sitt språk. Barnen kan återberätta händelser. Barn lär exempelvis genom att samtala, lyssna, reflektera och upprepa. Skapande. Målet med skapande är att barnen ska få använda sin fantasi och förmedla sina tankar och upplevelser. Vi erbjuder både planerad och spontant skapande då olika tekniker finns att använda. Materialet finns lättillgängligt när skaparlusten finns. Vi delar barngruppen efter ålder och mognad för olika skapande aktiviteter. Resultatet är att fler barn har visat intresse för skapande då materialet är synligt. Barn lär exempelvis genom att härma, prova på och våga. Vår framtida åtgärd är att introducera material för att väva och sy. 10

13 Massage. Målet med massage är att ge barnen positiv beröring och lära sig att slappna av. Varje vecka erbjuder vi barnen massage för att de ska få känna beröring. Vid de planerade massagestunderna använder vi oss av massagesagor, mörklägger och lyssnar på lugn musik. Barnen lär sig både att ge och ta emot beröring. Resultatet är att vi upplever att barnen tycker om detta för de ber spontant om massage. Traditioner. Målet med att fira traditioner är att föra den svenska traditionen vidare, skapa gemenskap och göra fest i vardagen. Vi firar både barnens och personalens födelsedagar. Detta synliggör vi genom att flaggan hissas ute och i hallen har vi en blomkrans. Den som fyller år önskar vad som ska serveras till lunch. Vid jul kommer tomtemor på besök med en överraskning. Lucia firar vi tillsammans med barnens familjer. Efter jul har vi en julgransplundring tillsammans med de övriga familjedaghemmen. Tillsammans med alla familjedaghem firar vi midsommar då även barnens familjer är välkomna. Resultatet är att vi upplever att barnen tycker att det är roligt med ett avbrott i vardagen. När vi träffas har alla ett glatt humör. Barnen är förväntansfulla när vi skapar fest i vardagen. Kultur. Målet är att ta del av de kulturevenemang som erbjuds. Vi har varit på teaterföreställningar. Resultatet är att barnen tycker det är roligt att besöka teater. 11

14 Dokumentation. Målet med dokumentation är att följa barnets utveckling samt att utvärdera verksamheten. Vi använder oss av olika observationsmetoder till exempel TRAS (tidig registrering av språkutveckling) och MIO (matematik, individen, omgivningen). Det som dokumenteras i TRAS och MIO är ett arbetsmaterial för oss personal där vi kan avläsa och sedan tillgodose barnens behov. Digitalkameran är ett bra redskap för fotodokumentationer som vi visar i fotoramen. Barnens alster samlar vi tillsammans med fotografier i deras egna pärmar för att synliggöra vårt arbete utifrån förskolans läroplan Lpfö-98 reviderad -10. Detta har resulterat i att vi har en helhetsbild av barnets utveckling och vår verksamhet. Föräldrarna kan följa barnets dag hos oss. Barnen lär exempelvis genom reflektioner kring dokumentation. Veronica Andersson och Evelina Ekenberg Familjedaghemmet Delfinen Femårsgruppen. Målet med femårsgruppen är att barnen ska få lära känna andra barn i samma ålder och vara med om olika aktiviteter som stärker dem inför skolstarten. Vår röda tråd har varit att barnen ska samarbeta i olika gruppkonstellationer. Vi har gett barnen olika uppdrag som de tillsammans ska göra. Barnen har hela tiden visat engagemang i de uppdrag vi gett dem. Vår idé har varit att varva uppdrag med den fria leken, som har varit ett önskemål från barnen. Studiebesöken samt experimenten har varit uppskattade av barnen, även vår avslutande hajk med en äventyrsbana. Barnen har varit måna om varandra och hela tiden sett till att alla har fått vara med i de olika aktiviteterna. Det har varit en härlig kamratanda mellan barnen. Vi har upplevt att tiden i femårsgruppen varit positiv och lärorik. Annamaria Hurtig och Veronica Andersson Ansvariga för femårsgruppen 12

15 REDOVISNING AV VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UNDER VERKSAMHETSÅRET HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 Augusti September Oktober November December Januari Februari April April - Maj Maj Juni Förskolechefens vision och förväntningar presenterades. Personalens förväntningar för kommande verksamhetsår skrevs ner. Prioriterat mål för verksamhetsåret beslutades. Arbetet under sommaren utvärderades. Föräldraträffar ägde rum. Brukarrådsenkäten följdes upp på föräldraträffarna. Likabehandlingsplanen presenterades på föräldraträffarna. Höstens föräldraträffar utvärderades. Medarbetarsamtal genomfördes. Uppföljningar och åtgärder gjordes när alla medarbetarsamtal var slutförda. Kvalitetsredovisningen lämnades in. Framtida åtgärder utifrån kvalitetsredovisningen sammanställdes. Verksamhetsrapport till politikerna lämnades in. Barnkonferenser genomfördes. Förskolechefen deltog. Kartläggning av barn i behov av särskilt stöd lämnades in. Personalen utvärderade verksamheten för hösten. Förskolechefen deltog. Statistik över barnens närvaro för våren och hösten sammanställdes. Arbetet under julen utvärderades. Barnkonferenser genomfördes. Förskolechefen deltog. Brukarrådsenkät från brukarrådet delades ut till föräldrarna. Utvecklingssamtal erbjöds föräldrarna. Verksamhetsrapport till politikerna lämnades in. Personalen utvärderade verksamheten för våren. Förskolechefen deltog. Personalens förväntningar på innevarande år följdes upp. De framtida åtgärderna utifrån kvalitetsredovisningen följdes upp. Arbetsplanen reviderades. Likabehandlingsplan för kommande år upprättades. Arbetet med kvalitetsredovisningen påbörjades. Flödesschemat utvärderades. 13