KVALITETSREDOVISNING FÖR FAMILJEDAGHEMMET PINGVINEN HÖSTEN 2011 OCH

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR FAMILJEDAGHEMMET PINGVINEN HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Förskolechefens redovisning 2 Beskrivning av verksamheten 6 Verksamhetens förutsättningar 6 Pingvinens redovisning 7 Femårsgruppens redovisning 12 Redovisning av vårt systematiska kvalitetsarbete 13

3 INLEDNING Dagbarnvårdarverksamheten upprättar årligen en kvalitetsredovisning för verksamheten. Redovisningen tjänar flera olika syften. Den ska fungera som hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten. Föräldrar och andra intressenter ska få en god information om verksamheten. Föräldrar ska också få ett bra underlag för val av plats inom förskoleverksamheten. Kvalitetsredovisningen innehåller en kort beskrivning av hur vi arbetat med våra olika mål, vilka resultat som uppnåtts, exempel på hur barn lär, vilka lärdomar som gjorts och vilka framtida åtgärder vi kommer att arbeta med kommande verksamhetsår. Resultat för oss innebär i vilken mån vårt arbete främjat barnens utveckling när det gäller omsorg, fostran och lärande. Lärdomar för oss innebär ett förändrat förhållningssätt eller arbetssätt utifrån dragna slutsatser. Vår kvalitetsredovisning utgår ifrån dagbarnvårdarverksamhetens arbetsplan som i sin tur utgår ifrån Läroplan för förskolan. Kvalitetsredovisningen inleds med förskolechefens redovisning. Därefter presenteras en beskrivning av verksamheten och dess förutsättningar. Fortsättningsvis redovisas arbetsplanens mål och avslutningsvis redovisas vårt systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen delas ut till alla föräldrar inom dagbarnvårdarverksamheten. Den presenteras och diskuteras också i vårt brukarråd. Kvalitetsredovisningen lämnas dessutom till Barn- och ungdomssektorn, som i sin tur ger den till politikerna i Barn- och Ungdomsutskottet. Den finns även med på vår hemsida. Vi hoppas att föräldrar och andra intressenter kommer att finna denna läsning intressant och givande. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehållet i vår kvalitetsredovisning. 1

4 FÖRSKOLECHEFENS REDOVISNING Personalen Kompetent personal är enligt min åsikt den viktigaste resursen för att uppnå en god kvalitet i en verksamhet. Dagbarnvårdarna har god kunskap om barnens olika förutsättningar och behov och anpassar verksamheten utifrån denna kunskap. Jag uppfattar dagbarnvårdarna som engagerade och positiva människor. De trivs mycket bra på sina arbetsplatser och är trygga i sin yrkesroll. Dagbarnvårdarna erbjuder en hemtrevlig miljö, vilket uppskattas av föräldrarna. De värnar om sina familjedaghem genom att ha god ordning och bra städrutiner. Dagbarnvårdarna serverar god och näringsrik hemlagad mat och erbjuder trivsamma måltidsstunder. De små barngrupperna och de goda dagliga rutinerna i familjedaghemmen bidrar till att en låg ljud- och stressnivå kan erbjudas, vilket jag anser vara en viktig kvalitetsfaktor. Läroplanen - arbetsplanen Under våren 2011 påbörjade vi arbetet med att implementera den reviderade läroplanen som började gälla 1 juli Vi fördjupade oss i dess innehåll och utifrån den kunskap vi då fick reviderade vi vår egen arbetsplan. All personal har visat ett stort intresse för att sätta sig in i de revideringar som är gjorda och jag bedömer att vi är väl förtrogna med vår reviderade läroplan. I augusti 2011 delade vi ut en folder till alla föräldrar som informerade om den reviderade läroplanen. I november 2011 deltog all personal i en föreläsning om den reviderade läroplanen. Under våren 2012 har vi i tvärgrupper diskuterat hur vi konkret arbetar med läroplanens 30 mål. Detta arbete kommer vi att fortsätta med även under hösten I juni 2012 gjorde vi ytterligare några justeringar i vår arbetsplan utifrån de diskussioner vi haft, om läroplanens mål, under våren Personalen arbetar utifrån målen i vår arbetsplan. Målen är strävansmål och i arbetsplanen beskrivs också hur vi strävar mot målen. Inför varje nytt verksamhetsår beslutas om vilket prioriterat mål som vi ska arbeta med. Vi tycker att det sker en tydligare utveckling av vår verksamhet när vi fokuserar på ett visst mål. Valet av det prioriterade målet görs utifrån att det är något område vi vill utveckla. När vi bedömer att det prioriterade målet är en del av verksamheten samt fungerar bra, väljer vi ett nytt prioriterat mål. 2

5 Verksamhetsårets prioriterade mål har varit att utveckla barnens intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Detta mål har vi valt utifrån att vi aldrig tidigare haft det som prioriterat mål samt att den reviderade läroplanen uttrycker att vi inom förskoleverksamheten ska satsa extra på dessa två områden. Till kommande verksamhetsår har vi valt att fortsätta med samma prioriterade mål som föregående verksamhetsår. Värdegrunden Dagbarnvårdarverksamheten har sedan 1998 en nedskriven värdegrund som beskrivs i sex olika mål. Målen beskriver förhållningssättet till barn, föräldrar, besökare och varandra och hur dessa mål ska nås. Målen i värdegrunden ser vi som de allra viktigaste målen att arbeta med, för att uppnå en god kvalitet i vår verksamhet. Föräldrarna uttrycker att de har en god och nära kontakt med dagbarnvårdarna, där den dagliga kontakten är den viktigaste. Vid mina besök i verksamheten kan jag se att barnen möts med omtanke och respekt. Barnen blir positivt bemötta och accepteras precis som de är. Jag upplever att barnen trivs och är trygga i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ser vi som ett komplement till den nedskrivna värdegrunden. Målet i planen är nolltolerans mot all kränkande behandling. En ny likabehandlingsplanen ska årligen upprättas och vi följer då upp fjolårets åtgärder, kartlägger nuläget, sätter upp mål för kommande verksamhetsår samt beslutar om åtgärder för kommande år. Detta görs i juni och i augusti/september delas den nya likabehandlingsplanen ut till alla föräldrar. I brukarrådets enkät går att utläsa att alla föräldrar som svarat på enkäten är nöjda med planens innehåll och även att arbetet kring kränkande behandling är tillfredställande. Jag har uppmärksammat att vi nu arbetar mer medvetet än tidigare med att förebygga, upptäcka och ta tag i kränkande behandling. Brukarrådet Vårt brukarråd är aktivt på många sätt. Vi har fem möten per år och närvaron är hög. Föräldrarna är mycket intresserade av vår verksamhet och kommer gärna med förslag på förbättringar. De deltar alltid på storbrukarrådets möten och informerar om brukarrådet på våra föräldraträffar. Sedan år 2002 genomför brukarrådet årligen en enkätundersökning. Frågorna behandlar hur hämtning och lämning fungerar, hur bra barnen trivs, om barnen erbjuds tillfredställande aktiviteter, om mat och matsituationen är tillfredställande, om likabehandlingsplanen är bra, om arbetet kring kränkande behandling fungerar och om brukarrådets arbete fungerar. 3

6 Svarsfrekvensen var i år 71% och förra året var den 67%. Enkätundersökningen uppvisar ett mycket gott resultat. Resultatet av enkäten delas ut till alla föräldrar och diskuteras även i brukarrådet. Kompetensutvecklingen Kompetensutveckling anser jag vara en viktig kvalitetsfaktor för att bibehålla och höja kvalitén i verksamheten. När en eller ett fåtal personal deltagit i en kompetensutveckling delger den eller de övriga dagbarnvårdare. Två dagbarnvårdare läser till förskollärare på distans. I januari 2012 fick en av dem sin förskollärarexamen. Hon måste dock arbeta ett år på en förskola för att få sin legitimation och kommer därför att vara tjänstledig under hösten 2012 och våren På våra arbetsplatsträffar informerar de från sina förskollärarutbildningar, vilket är utvecklande för alla dagbarnvårdarna. I november deltog en personal i en halvdagsföreläsning om Barn och unga med psykisk ohälsa. Under våren 2012 har all personal deltagit i två kvällsföreläsningar i ämnet friskvård. I mars föreläste den mentale styrketränaren Olof Röhlander under rubriken Det blir alltid som man tänkt sig. I april föreläste Babben Larsson och tog då bland annat upp vikten av att nå balans i tillvaron och om positivt tänkande. I mars deltog tre personer i en tvådagarskonferens i Stockholm i ämnet Flerspråkighet i fokus. I april deltog all personal i en brandutbildning med räddningstjänsten. Efter varje genomförd kompetensutveckling redovisar personalen, i sina individuella kompetensutvecklingsplaner, ett omdöme om kursen samt lärdomar. Modellområden Eksjö kommun deltar i projektet Modellområden. Det är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder kring barn och ungdomars psykiska hälsa. Inom förskoleverksamheten har representanter från förskola, barnhälsovård och familjeenheten arbetat fram ett flödesschema som ska handleda personalen i att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och att göra rätt insatser. I juni 2012 utvärderades flödesschemat och resultatet visade då att 96 % av kommunens förskoleavdelningar/familjedaghem använder sig av flödesschemat. Utifrån synpunkter som framkommit i utvärderingen kommer en dokumentationsmall att arbetas fram. Mallen kommer att användas när ett barn uppvisar ett behov av stöd och som får personalen att särskilt vilja observera ett barn. 4

7 Besparingar inom förskoleverksamheten I januari 2012 sänktes barnomsorgspengen i Eksjö kommun med 2,5 miljoner. Detta innebär att vi ska ta emot fler barn i grupperna, än vi gjort tidigare år, för att hålla budget. Jag, som förskolechef, är väl medveten om mitt uppdrag som ekonomiskt ansvarig, men har inte bedömt att det varit möjligt att ta emot så många barn att budgeten hålls. I mitt uppdrag ingår också att ansvara för barnens säkerhet och utveckling samt personalens arbetsmiljö. Jag har informerat min chef och sektorns ekonom om det ekonomiska läget. Dessutom har jag i vårens verksamhetsrapport till politikerna skrivit att jag inte är nöjd med den situation som uppstått för oss förskolechefer i och med denna stora besparing. Kvalitetsredovisningen Personalen har lagt ner ett stort arbete på att utvärdera vår verksamhet genom att bedöma våra mål, diskutera sina lärdomar och besluta om framtida åtgärder. Vi har nu skrivit kvalitetsredovisningar sedan 2002 och jag har uppmärksammat att medvetenheten hos personalen om vad som fungerar bra, vad som kan utvecklas och på vilket sätt detta kan göras, har ökat. Enligt min mening bidrar detta till att den goda kvalitet som erbjuds inom dagbarnvårdarverksamheten kan bibehållas. Jag ser fram emot att tillsammans med personalen fortsätta utveckla vår verksamhet genom att arbeta med våra gemensamt uppställda mål och på allra bästa sätt tillgodose varje enskilt barns behov utifrån dess egna förutsättningar. Lena Henriksson Förskolechef 5

8 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN I Eksjö tätort arbetar 11 dagbarnvårdare som sammanlagt tar hand om ca 55 barn. Barnen är i åldern 1-5 år. Vår verksamhet har öppet kl En dagbarnvårdare arbetar i sitt egna hem och har under året ansvarat för fyra barn under hösten och fem barn under våren. Tio dagbarnvårdare arbetar tillsammans, två och två, i fem olika lägenheter. Lägenheterna finns på Stocksnäsvägen, Justeliusgatan, Dukers Väg och Grenadjärgatan. I varje lägenhet är nio till elva barn placerade beroende på barnens åldrar, behov och antal omsorgstimmar. I januari 2011 infördes barnomsorgspeng i Eksjö kommun, vilket innebär att varje barn genererar en viss summa pengar per månad. Storleken på summan pengar var under 2011 kopplad till barnens åldrar samt omsorgstid. Från och med januari 2012 är barnomsorgspengen endast kopplad till barnens åldrar. Vårt uppdrag är att ta emot det antal barn som krävs för att vår budget ska vara i balans. Dagbarnvårdarna arbetar sedan våren 2007 antingen efter ett årsarbetstidsavtal eller efter AB05. Avtalen innebär en arbetsvecka på 40 timmar, men där schematiden planeras på olika sätt. I AB05 schemaläggs dagbarnvårdarna så att det så gott som aldrig uppstår någon övertid. I årsarbetstidsavtalet planerar dagbarnvårdarna själva sin schematid utifrån barnens vistelsetid. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Inom dagbarnvårdarverksamheten har vi låg personalomsättning. Det har varit svårt att rekrytera nya dagbarnvårdare, som vill arbeta i sina egna hem. Därför har vi startat upp alternativa familjedaghem, där två dagbarnvårdare arbetar tillsammans i en lägenhet som kommunen hyr. I juni 2010 upphörde poolverksamheten på Västerlånggatan. Ett av familjedaghemmen har nu istället fungerat som pool för de dagbarn vars dagbarnvårdare arbetar i sitt egna hem. Verksamheten leds av en förskolechef. Vår totala budget år 2011 för vår ledningsenhet, där Kullalyckan och dagbarnvårdarna i Eksjö ingår, var och bokslutet visade på plus Detta plus beror i stor del på att det varit många yngre barn med många timmar i verksamheten. 6

9 PINGVINENS REDOVISNING Vårt prioriterade mål för år 2012 och 2013 är att utveckla barnens intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap. Målet är att skapa intresse, respekt och kunskap för allt som lever och växer i naturen samt naturens kretslopp. Vi vistas i naturen där vi tar tillvara på barnens upplevelser och funderingar. Vi har arbetat utifrån boken Smarta små upptäcker naturen. De äldre barnen har gjort en skräpskog för att reflektera över vad som ska finnas i naturen. Barnen intresserar sig för småkryp. Vi samtalar även om allemansrätten för att barnen ska vara rädda om naturen. Resultatet är att barnen uppmärksammar när det finns skräp i naturen och poängterar att det är skadligt för djuren. Barn lär exempelvis genom att ställa frågor, få svar och utforska. Vår framtida åtgärd är att göra en mindre kompost. Teknik. Målet är att barnen lär sig urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vi har under året gjort många experiment, en del har lyckats och en del har misslyckats. Detta har gjort att barnen har reflekterat över varför inget händer och därefter provat igen. Barnen bygger med olika material såsom lego, nopper, kapplastavar och brio mek. De äldre barnen har byggt bilar av träspill. Resultatet är att barnen visat stort intresse för att experimentera. Barn lär exempelvis genom att pröva på, uppleva och reflektera. Vår framtida åtgärd är att hitta experiment som passar för de mindre barnen. 7

10 Värdegrund. Målet med en egen nedskriven värdegrund är att ha en gemensam grund för verksamheten. Vi arbetar med värdegrundsfrågor genom samtal när olika situationer uppstår. Redskap vi använder oss av är exempelvis sagor, dockteater och samtal i samlingarna. Vi hjälper på så sätt barnen att sätta ord på sina känslor. Vi är goda förebilder och visar hur vi ska förhålla oss till varandra genom att uppmuntra, berömma och bejaka. Det har resulterat i att vi ser att barnen har blivit mer medvetna om hur de förhåller sig till varandra. Det märker vi genom att vi hör barnen påpeka för varandra när någon gör eller säger något som inte är okej. Vi anser att värdegrunden genomsyrar vår verksamhet. Barn lär exempelvis genom att iaktta hur vi vuxna gör. Likabehandling. Målet är att agera utifrån ett gemensamt förhållningssätt till all kränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att motverka all kränkande behandling. I vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns beskrivet hur vi arbetar. Planen revideras årligen. Inskolning. Målet är att barn, föräldrar och dagbarnvårdare ska lära känna varandra. Målet är också att barnet ska få en trygg start och att föräldrarna ska få information om verksamheten. Vi erbjuder föräldrarna hembesök första gången. Första veckan är barnen korta vistelsetider tillsammans med föräldrarna, som vi successivt ökar på under vecka två. Resultatet är att vi har trygga och stabila barngrupper samt nöjda föräldrar. Vår framtida åtgärd är att skicka vykort för att hälsa barnen välkomna samt första veckans inskolningstider. 8

11 Föräldrasamverkan. Målet är att skapa en öppen och ärlig kommunikation kring barns lärande och utveckling. Vid den dagliga kontakten berättar vi alltid vad barnet har varit med om, både positiva och negativa saker. I hallen har vi våra anslagstavlor/informationstavlor och mappar där föräldrarna får övrig information. Under våren erbjuder vi alla föräldrar ett utvecklingssamtal och övervägande del av föräldrarna önskar detta. Resultatet är en bra kontakt med våra föräldrar. Vår framtida åtgärd är att ha föräldraträff på hösten och trivselkväll på våren. Rutinsituationer. Målet är att ge alla barn en strukturerad och trygg vistelse i familjedaghemmet. Vi har dagliga rutiner som inger barnen trygghet och struktur under dagen. Resultatet är att genom god planering och att vara flexibla får vi en bra fungerande vardag tillsammans med våra barn och kollegor. Leken. Målet är att stimulera fantasin och lära barnen hantera konflikter och känna empati. Målet är också att utveckla språket och motoriken. Vi tycker att vi har utvecklat leken under detta verksamhetsår genom att ha böcker, spel och pussel mer tillgängliga för barnen. Vi har för övrigt en mycket bra planerad inomhusmiljö som bidrar till att barnen inbjuds till rolig och lärorik lek. Resultatet är att våra barn har en fantastisk förmåga att leka och lära. Barn lär exempelvis genom att imitera, uppleva och kommunicera. Vår framtida åtgärd är att utveckla Pingvinens egen gård. Vår lärdom är att när materialet är tillgängligt används det mer spontant och oftare. 9

12 Matematik. Målet är att utveckla förståelsen för innebörden av olika begrepp och därigenom använda matematik i meningsfulla sammanhang. I allt det vardagliga vi gör med barnen benämner vi form, antal och storlek på olika föremål till exempel vid matsituationen räknar vi grönsakerna, vid utevistelsen letar vi former och i skogen mäter vi pinnar. Detta har resulterat i att barnen pratar mycket om matematik med varandra och de har en grund som de kommer ha nytta av i framtiden. Även de yngre barnen använder till exempel de matematiska begreppen hel, halv och fjärdedel. Vår framtida åtgärd är att prata mer om volym. Språk och kommunikation. Målet är att utveckla ett rikt och nyanserat språk. Vi samtalar med barnen och låter dem prata till punkt. Vi läser sagor, sjunger samt använder rim och ramsor varje dag. Vi använder oss av språkövningar för att utveckla mun- och tungmotoriken och använder materialet Fonomix för att utveckla de olika bokstavsljuden. Detta har resulterat i att barnen har utvecklat sitt språk. Barnen är också duktiga på att återberätta händelser, ställa frågor och kommunicera med andra. De äldre barnen har utvecklat ett intresse för skriftspråket. Barn lär exempelvis genom att lyssna, reflektera och samtala. Vår lärdom är att med hjälp av ett enkelt och roligt material såsom Fonomix lära barnen bokstavsljuden. Skapande. Målet är att ge barnen utlopp för sin fantasi och kreativitet samt utveckla sitt bildspråk. Vi erbjuder både planerat och spontant skapande då olika tekniker finns att använda. Materialet finns lätt tillgängligt när skaparlusten finns. Resultatet är att barnen har visat stor förmåga att utveckla sin fantasi. Barnen finner stor glädje i att skapa och göra detta dagligen. Barn lär exempelvis genom att våga pröva på, undersöka och ha roligt. 10

13 Massage. Målet är att ge barnen positiv beröring och lära sig att slappna av. Vi har massagestunder med de barn som vill. Detta verksamhetsår har vi haft många yngre barn och i stället för massage får de positiv beröring när de sitter i knät eller myser i soffan. Resultatet är att vi upplever att barnen tycker om positiv beröring och ser att de slappnar av och verkligen njuter. Vår lärdom är att genom positiv beröring blir barnen trygga. Traditioner. Målet är att föra den svenska traditionen vidare och att få kännedom och respekt för våra barns olika länders traditioner. Vi firar både barnens och personalens födelsedagar. Den som fyller år önskar vad som ska serveras till lunch. Vi sjunger, har en flagga på bordet och ger present. Jul och påsk pysslar och pyntar vi i lägenheten. Lucia firar vi tillsammans i gruppen med barn och föräldrar. Efter jul har vi julgransplundring. Midsommar firar vi tillsammans med alla barn och deras dagbarnvårdare. Resultatet är att vi upplever att barnen tycker att det är roligt med ett avbrott i vardagen. När vi träffas har alla ett glatt humör. Barnen är förväntansfulla när vi skapar fest i vardagen. Vår framtida åtgärd är att få kännedom och respekt för våra barns olika länders traditioner. Kultur. Målet är att ta del av de kulturevenemang som erbjuds. Vi har varit på några teaterföreställningar och minikonserter på Kullalyckan. Resultatet är att barnen tycker det är roligt att besöka olika kulturevenemang. 11

14 Dokumentation. Målet är att utveckla kvaliteten i verksamheten för att främja barns utveckling och lärande. Vi gör kontinuerligt dokumentationer kring våra mål. Vi använder oss av olika observationsmetoder till exempel TRAS (tidig registrering av språkutveckling) och MIO (matematik, individen, omgivningen). Det som dokumenteras i TRAS och MIO är ett arbetsmaterial för oss personal där vi kan avläsa och utveckla verksamheten för att tillgodose barnens behov. Digitalkameran är ett bra redskap för fotodokumentationer som vi visar både i fotoramen och på fotopapper. Fotodokumentation använder vi både för att reflektera som personal och tillsammans med barnen. Utifrån reflektionerna förändrar vi verksamheten.barnens alster samlar vi tillsammans med fotografier i barnens egna pärmar som de sedan får med sig när de slutar hos oss. Detta har resulterat i att vi är mer uppmärksamma på barnens intresse och behov. Detta styr utvecklingen av verksamheten. Kicki Bergqvist och Eva Lundborg. Familjedaghemmet Pingvinen Femårsgruppen. Målet med femårsgruppen är att barnen ska få lära känna andra barn i samma ålder och vara med om olika aktiviteter som stärker dem inför skolstarten. Vår röda tråd har varit att barnen ska samarbeta i olika gruppkonstellationer. Vi har gett barnen olika uppdrag som de tillsammans ska göra. Barnen har hela tiden visat engagemang i de uppdrag vi gett dem. Vår idé har varit att varva uppdrag med den fria leken, som har varit ett önskemål från barnen. Studiebesöken samt experimenten har varit uppskattade av barnen, även vår avslutande hajk med en äventyrsbana. Barnen har varit måna om varandra och hela tiden sett till att alla har fått vara med i de olika aktiviteterna. Det har varit en härlig kamratanda mellan barnen. Vi har upplevt att tiden i femårsgruppen varit positiv och lärorik. Annamaria Hurtig och Veronica Andersson Ansvariga för femårsgruppen 12

15 REDOVISNING AV VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UNDER VERKSAMHETSÅRET HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 Augusti September Oktober November Förskolechefens vision och förväntningar presenterades. Personalens förväntningar för kommande verksamhetsår skrevs ner. Prioriterat mål för verksamhetsåret beslutades. Arbetet under sommaren utvärderades. Föräldraträffar ägde rum. Brukarrådsenkäten följdes upp på föräldraträffarna. Likabehandlingsplanen presenterades på föräldraträffarna. Höstens föräldraträffar utvärderades. Medarbetarsamtal genomfördes. Uppföljningar och åtgärder gjordes när alla medarbetarsamtal var slutförda. Kvalitetsredovisningen lämnades in. Framtida åtgärder utifrån kvalitetsredovisningen sammanställdes. Verksamhetsrapport till politikerna lämnades in. Barnkonferenser genomfördes. Förskolechefen deltog. Kartläggning av barn i behov av särskilt stöd lämnades in. December Januari Februari April April - Maj Maj Juni Personalen utvärderade verksamheten för hösten. Förskolechefen deltog. Statistik över barnens närvaro för våren och hösten sammanställdes. Arbetet under julen utvärderades. Barnkonferenser genomfördes. Förskolechefen deltog. Brukarrådsenkät från brukarrådet delades ut till föräldrarna. Utvecklingssamtal erbjöds föräldrarna. Verksamhetsrapport till politikerna lämnades in. Personalen utvärderade verksamheten för våren. Förskolechefen deltog. Personalens förväntningar på innevarande år följdes upp. De framtida åtgärderna utifrån kvalitetsredovisningen följdes upp. Arbetsplanen reviderades. Likabehandlingsplan för kommande år upprättades. Arbetet med kvalitetsredovisningen påbörjades. Flödesschemat utvärderades. 13