DELUTVÄRDERING

Transkript

1 Andersson-Linder Konsult Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun DELUTVÄRDERING Andersson-Linder Konsult Januari

2 Innehåll: Sida 1. Projektet Checklista för aktiviteter i projektet 3 2. Utvärdering Utvärderingsmetod för Delrapport Aktiviteter i utvärderingen Resultat Rektorsintervjuer Sammanställning rektorsintervjuer Redovisning Hälsotermometrar/Personalenkät Modellförskolan Myran Insatser i projektet Synpunkter på projektet från projektledare och Bullerteam Intressanta iakttagelser och resultat Inför framtiden 22 Bilagor 1-4 2

3 Projekt Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun Projektet: Se projektbeskrivning 1.1. Checklista för aktiviteter i projektet Samtliga arbetsplatser och anställda inom förskola och fritidshem skall under perioden ha gått igenom nedanstående punkter. Det är respektive chef som ansvarar för att åtgärderna beställs och genomförs. Personalavdelningens uppgift är att lämna råd och stöd till chefen. Aktiviteterna beställs av respektive rektor från antingen Previa eller Barn- och utbildningsförvaltningen. Under år har förvaltningen tilldelats extra resurser för företagshälsovård. (Under år 2009 har Hansa-Hälsan tagit över företagshälsovårdsansvaret för BUF.) 1. Enkätundersökning Arbetsliv och hälsa (frivillig) 2. Belastningsergonomisk inventering 3. Ergonomiundervisning med uppföljning 4. Stressutbildning Sans och Balans 5. Bullerrond 6. Information om ljudmiljö och buller 7. Vid behov Fördjupad kunskap om ljudets påverkan på människan 8. Vid behov Råd angående lokal, inventarier, leksaker - för bättre ljudmiljö 9. Tips på bullersänkande åtgärder checklista för arbetsplatsen (Arbetsmiljöpärmen) 10. Använda elektroniskt öra Aktivitet 2-6 är obligatoriska medan 1 och 7-10 är frivilliga aktiviteter. 2. Utvärdering 2.1. Utvärderingsmetod för Delrapport Ta del av fortlöpande dokumentation från projektet Fortlöpande kontakt med projektansvarig på BUF och Bullerteamet. Personlig kontakt med ansvariga rektorer för ett slumpmässigt urval av rektorsområden varje projektår Hälsotermometer för upplevd arbetsrelaterad fysisk och psykisk hälsan som ifylls av all personal vid slumpvis utvalda förskolor och fritidshem, en gång per projektår. Personalenkät till all personal vid de slumpvis utvalda enheterna en gång per projektår. Redovisning och analys av inkomna resultat. Resultat och analyser i utvärderingen kommer att redovisas på de sammanslagna resultaten. Endast förskolan Myran kommer att redovisas särskilt. 3

4 2.2. Aktiviteter i utvärderingen Utvärderaren har tillsammans med Gunilla Carlsson framslumpat, medelst slumpvalstabell, 20 enheter (12 förskolor och 8 fritidshem) av totalt cirka 80 enheter i Gotlands kommun. 189 personal ingår i studien, av totalt cirka 530 personal, fördelade på 17 rektorsområden från norr till söder på Gotland. Utskick och sammanställning av Hälsotermometer avseende personalens självupplevda arbetsplatsrelaterade fysiska och psykiska hälsa till urvalet enligt ovan våren 2008, hösten 2008 och hösten (Se bilaga 1) Utskick och sammanställning av Hälsotermometer enligt ovan + ett antal enkätfrågor i november 2008, november 2009, (2010) (Se Bilaga 2) Samtliga utskick administreras av personal på BUF. Telefonintervjuer av samtliga rektorer för de utvalda rektorsområdena i februari mars november december 2008, oktober december 2009 (Se bilaga 3) Inläsning av projektmaterial Intervjuer med projektledare Björn Söderberg 2007 och 2008 Intervju med Bullerteamet augusti 2009 Tagit del av Lägesrapport förebyggande hälsoarbete (2007) Tagit del av minnesanteckningar från Bullerteamet Tagit del av information om det förebyggande hälsoarbetet på projektets hemsida inom Gotlands kommuns hemsida. Besök på modellförskolan Myran februari 2008, november 2009 Telefonintervju med bulleransvarig på Myran november Resultat 3.1. Redovisning Rektorsintervjuer M1 M1= Februari mars 2008: N=17 rektorer Information om projektet: Flertalet rektorer uppger att de blivit informerade om projektet av Björn Söderberg direkt eller på chefsmöten/samverkansmöten. De få som dåligt känner till projektet är nyanställda. Känner väl till projektet: 9 rektorer Känner ganska väl till projektet: 4 rektorer Känner till delvis/litet: 4 rektorer Genomförda aktiviteter hittills: Se sammanställning nedan, tabell Varför har aktiviteter på checklistan inte genomförts? Exempel på svar från rektorer: Osäkerhet finns ang. möjlighet att finansiera behövliga åtgärder som framkommit i inventering. 4

5 Har börjat med bullerpaketet på fritids, kommer till förskolorna sedan. Ska ut till fritidshemmen och förankra projektet och checklistan först. Enkäten Arbetsliv och hälsa genomförs inte. Kan skapa förväntningar på förbättringar som kanske inte kan realiseras. Är helt ny rektor, har inte hunnit än, 4 svar Vad har gjorts i stället eller dessutom? Exempel på svar från rektorer: All personal har fått ut listan och får själva ta kontakt med rektor när de vill genomföra åtgärderna. Signalen är att alla punkter ska gås igenom till år Personalen har framfört önskemål om en hälsoundersökning vid Previa vart femte år efter fyllda 40 år. I stället för enkätundersökning Arbetsliv och hälsa har jag valt att använda medarbetarenkäten. Vi ingår i ett särskilt projekt kring buller och stress som utgår från Myran och även tillämpas på andra enheter. Man arbetar pedagogiskt med små grupper för att få en bullerfri och mindre stressande miljö. Den strategin har gett bra resultat. Vi har satsat mycket på friskvård för eleverna genom elevstödjare En kompetensutvecklingsdag om hälsa planeras för personalen. Efter Arbetsmiljöverksets inspektion har en del aktiviteter skett. Handledning till personalen beställd och beviljad från Previa till personalgruppen, för att förbättra gruppens inre relationer och arbete Övriga kommentarer: Jag välkomnar projektet. Arbetsmiljön är viktigt och det känns bra att alla rektorsområden ska arbeta med dessa frågor på ett gemensamt sätt. Bra även att det utvärderas. Man arbetar också mycket med friskvård, innebandy, gym och rökavvänjning. Det är stressigt att vara rektor, man borde se till rektorernas hälsa också. Det är mycket som påverkar personalens hälsa. På landet sker många nerläggningar och sammanslagningar, vilket påverkar personalen. All personal ska gå IT-utbildning, är orolig för att detta kan stressa framför allt den äldre personalen Bra att projektet utvärderas Sammanställning, Rektorsintervjuer M1, M2, M3 och (M4) Intervjutillfällen, antal och frågor Tabell 1: Enheter/Rektorer. Intervjutillfällen och antal Tillfälle Antal enheter Antal rektorer M1 Februari av 20 enheter 16 av 16 st M2 Nov. dec av 20 enheter 18 av 18 st M3 Okt. nov av 20 enheter 16 av 17 st M Intervjufrågor rektorer: 1. Vilka av aktiviteterna på Checklistan har hittills genomförts på din enhet? 2. Vad kan ha hindrat dig från att genomföra vissa aktiviteter? 5

6 3. Anser du att det förebyggande arbetet har varit till nytta för den berörda förskole/fritidspersonalens arbetsmiljö? 4. Anser du att det förebyggande arbetet lett till någon verksamhetsutveckling på aktuella enheter? 5. Vilka av de genomförda aktiviteterna anser du har utvecklat arbetsmiljön mest? 6. Är dina kunskaper genom projektet hittills om bullrets, ergonomins och stressens betydelse för personalens hälsa jämfört med innan start 7. Anser du att de genomförda aktiviteterna på checklistan varit adekvata för att förebygga ohälsa på aktuella enheter? 8. Ge förslag på andra aktiviteter som skulle kunna förebygga ohälsa på aktuell enhet Genomförda aktiviteter Tabell 2 :Genomförda ackumulerade aktiviteter enligt Checklista : Aktivitet VT 2008 HT Genomförda obligatoriska aktivteter på Checklistan (2-6) Ergonomi (2 och/eller 3) Stress (4) Buller (5 och/eller 6): Inga genomförda insatser Totalt genomförda insatser 12 st 22 st 46 st Aktivitet VT2008 HT Genomförda frivilliga aktiviteter på Checklistan.(1+7-10) Enkätundersökning Arbetsmiljö och hälsa (1): Bulleraktiviteter (En eller flera av 7-10) : Inga genomförda aktiviteter: Totalt genomförda insatser: 3 st 16 st 37 st Fyra enheter av 20 stycken HT 2008 hade inte genomfört någon aktivitet. Motsvarande siffra för 2009 är EN enhet av 19 stycken. Nio enheter har tagit del av sex aktiviteter eller mer till hösten

7 Förebyggande hälsoarbete , samtliga förskolor och fritidshem (Källa Kartläggning rehabiliteringsärenden BUF) Redovisade genomförda åtgärder till och med 2009 fördelat per för- och grundskoleområde Andel genomförda Alla Antal Förskola FOG Norr Söder Norr Söder Belastningsergonomisk inv % 55% Ergonomiundervisning % 45% Stressutbildning % 0% Bullerrond % 64% Info ljudmiljö buller % 73% Antal möjliga svar förskolan Fritidshem Belastningsergonomisk inv % 36% Ergonomiundervisning % 18% Stressutbildning % 0% Bullerrond % 27% Info ljudmiljö buller % 45% Antal möjliga svar fritids Vad kan ha hindrat dig från att genomföra vissa aktivteter? Det vanligaste svaret 2008 är att kompetensutvecklingstiden för personalen är för begränsad. Det mycket som ska hinnas med på den tid som ges. Andra vanliga svar rör rektorernas arbetssituation. Några rektorer är nyanställda och har då haft mycket nytt att sätta sig in i. Man talar också om svår ledningssituation, många enheter, rektorsutbildning och hög arbetsbelastning. Andra hinder som uppges är omorganisation, mycket nya barn och barngrupper, nyanställningar samt osäkerhet om Previas avtal med BUF i framtiden. Några ytterligare skäl är att man redan tidigare pratat buller och ergonomi och gjort vissa insatser på några enheter. Flera rektorer anser dock att det inte funnits några hinder för att genomföra aktiviteter enligt checklistan. Flera säger också att man trots vissa problem ändå ansett att aktuella åtgärder varit så viktiga att man genomfört flera ändå. År 2009 är det framför allt brist på tid, oftast koppat till personalfrågor/personalbyten, som uppges som hinder till att checklistans aktiviteter inte genomförts. Man har också haft andra prioriteringar ibland, dvs fokuserat på andra personalinsatser. Några rektorer uppger att man är nöjd med situationen på enheten. En rektor är missnöjd med Hansahälsans bullerföreläsning, som var mer riktat till skolan, en annan säger att Carl Bure inte har tid att komma, en tredje att ergonomi inte är prioriterat på fritidshemmet. 7

8 3.2.4 Rektorsfrågor 3-8 Tabell 3 :Sammanställning svar på rektorsintervjufrågor: 2008, 2009, Arbetet till nytta för personalen (3) Verksamhetsutveckling på enhet(4) Ökade kunskaper (6) Adekvata åtgärder (7) ja delvis nej Vet ej Ja Delvis nej Vet ej Större Oförändr Mindre Vet ej ja Delvis nej Vet ej Tabell 4 : Vilken av de genomförda aktiviteterna anser du har utvecklat arbetsmiljön mest? Aktiviteter Bullerinsatser 7 svar 15 svar Ergonomin 4 svar 7 svar Inventeringen 1 svar 0 Stressutbildning 0 1 svar Annat: Råd om friskvård 0 1 svar Att personalen upplever att man satsar på dem 2 svar 0 Ingen 1 svar 0 Tabell 5 :Förslag på andra aktiviteter eller insatser som skulle kunna förebygga ohälsa på aktuell enhet: Aktiviteter Färre barn i barngrupperna 5 svar 2 svar Specialpedagogisk handledning/utbildning 4 svar 1 svar Pedagogisk handledning, bra pedagogik - 5 svar Samsyn i personalgrupp, kvalitet, värdegrund 4 svar 8 svar Mer och bättre utbildad personal 4 svar 2 svar Reträttplatser för äldre 1 svar - Få friskvård som personal kan utnyttja 1 svar 7 svar Mer tid till kompetensutveckling 1 svar 3 svar Bra ledningsstruktur 1 svar - Lokalernas utformning - 1 svar Fysiska och psykosociala skyddsronder, hälsokoll - 3 svar Stresshandledning - 3 svar Kontinuerliga insatser mot buller, ergonomi - 1 svar Föräldramöten med bullerinformation - 1 svar Sammanfattning rektorsintervjuer : Samtliga rektorer i urvalet är mer eller mindre insatta i projektet. Vissa rektorer är nyanställda och sämre insatta. Antalet genomförda obligatoriska aktiviteter för ergonomi, stress och buller enligt checklistan har fördubblats från början till slutet av år De frivilliga insatserna, som främst avser buller, har tredubblats under året. Generellt är det 8

9 aktiviteter som handlar om ljudmiljö och buller som utnyttjas mest. Det som eventuellt hindrat rektorerna att arbeta med det förebyggande hälsoarbetet i projektet är framför allt att de är nya som rektorer eller att tiden för kompetensutveckling i förskola/fritidshem är begränsad och ska räcka till mycket. Rektorerna anser allmänt att det förebyggande hälsoarbete som gjorts hittills varit till nytta för personalens arbetsmiljö och att det lett till viss verksamhetsutveckling. Knappt hälften av rektorerna anser att de ökat sina egna kunskaper om ergonomins, stressens och bullrets betydelse för personalens hälsa under året. Man tycker att aktiviteterna i Checklistan är adekvata för att förebygga ohälsa bland personalen, men pekar även på en del andra viktiga faktorer i sammanhanget. Det gäller framför allt barngruppernas storlek, möjligheten att få handledning, tillräckligt med tid för att utveckla samarbete och samsyn i personalgruppen samt fler adekvat utbildad personal. 2009: Det finns nu ingen rektor som inte känner till projektet. Antalet genomförda aktiviteter på checklistan har mer än fördubblats från hösten 2008 till hösten Framför allt är det insatser mot buller som utnyttjats väl, totalt 50 obligatoriska och frivilliga insatser. På andra plats kommer insatser för en bättre ergonomi. Stressföreläsningen har bara beställts till sex enheter hittills. Som skäl till detta nämns bland annat att det varit svårt att få till stånd denna föreläsning från Previa samt att man har arbetat med stress hos personalen på andra sätt. Den tidigare positiva inställningen till projektet och aktiviteterna på checklistan har förstärkts från året innan. Framför allt anser man att insatserna för att begränsa buller har varit till störst nyttas för personalen. Andra insatser som man tror skulle kunna vara till nytta för personalens hälsa är handledning, tid att utveckla personalen och att utveckla en samsyn. Många vill också att friskvårdstid ska vara lättare att utnyttja för personalen, liksom att fysiska och psykosociala skyddsronder och hälsokontroller genomförs 3.3. Redovisning Hälsotermometer/Personalenenkät Genomförande Totalt deltar 189 personal på 12 förskolor och 8 fritidshem i undersökningen. Enkäter har utskickats via BUF med följebrev till rektorer, som ansvarat för utdelning och insamlande på respektive enhet. De anonyma svaren har sedan skickats hem till utvärderaren. Hälsotermometer 1 (M1) delades ut och samlades in under perioden februari maj (Bilaga 1) Samtliga 20 enheter besvarade hälsotermometern. Hälsotermometer 2/Enkät 1(M2) delades ut och samlades in under perioden november december (Bilaga 2) Till den 9 december hade 18 av 20 enheter besvarat och skickat in enkäten, vilka redovisas nedan Hälsotermometer 3/Enkät 2 (M3) delades ut och samlades in under perioden november december (Bilaga 2) Hälsotermometer 4/Enkät 3 (M4) Personalen har fått skatta sin självupplevda Fysiska och Psykiska hälsa, relaterat till situationen på arbetsplatsen, på en 10-gradig skala (1 sämst - 10 bäst) vid fyra tillfällen (M1 M4). Dessutom fick alla vid tillfälle 2-4 (M2 M4) besvara ytterligare elva enkätfrågor, både kvantitativa och kvalitativa. 9

10 Resultat hälsotermometer, Fysisk hälsa Svarsfrekvens: Antal besvarade hälsotermometrar delat med antal utskickade. Medelvärde: Summan av alla värden delat med antalet värden. N: Antal Sammanställning Resultat Hälsotermometer M1-M3, Bilaga 4. Tabell 6: Sammanställning, självskattning av upplevd Fysisk hälsa VT (M1 M4). Skala 1-10 F Hälsa M1 VT 2008 M2 HT M3 HT M4 2010% VT2008 % HT % HT % HT2010 Antal 169/189 89% 150/189 79% 133/189 70,4% svar N=20 N= 18 N=16 Medeltal 7,32 6,96 6,88 värde< % 38 25% 34 26% värde> % % 97 73% Mest angivet värde 8 (50 svar) 33% 8 (37 svar) N= % Tabell 7: Förändringar i Fysisk hälsa, M1- M4 Fysisk hälsa M1(n=20) - M2(n=18) M2 (n=18) - M3 (n=15) Förändring - 5,63/18= - 0,31-5,36/15=- 0,36 Förbättring 7 enheter (+0,2 6 enheter ( ,67) 1,18) Försämring 10 enheter (-0, enheter (-0,03-2,35) -2,09) Oförändrat 1 enhet - M3-M4 M1-M4 Tabell 8: Fysisk hälsa, upplevd förändring M1-M2 % M2- M3 % M3- M4 Bättre 7 svar 5 % 10 svar 7% Oförändrad 76 svar 51 % 62 svar 46% sämre 35 svar 23 % 26 svar 20% Ej svarat 32 svar 21% 35 svar 27% innan, vet ej, ej svar Totalt % % % Som orsaker till uppgiven förbättring hösten 2008 av den fysiska hälsan uppges egna initiativ såsom fysisk träning, behandling och operation eller att gå ner i arbetstid. Men färre barn, fler personal och mindre lyft uppges också ha förbättrat den fysiska hälsan. Som orsaker till uppgiven försämring uppges framför allt stora barngrupper, litet personal och mycket vikarier, hög ljudnivå, mycket tunga lyft, många små barn och samt stress. Egna krämpor såsom ohälsa, förslitningar, ålderskrämpor och hörselskada anges också. 10

11 Som orsaker till uppgiven förbättring hösten 2009 av den fysiska hälsan uppges att man fått förändrade arbetsuppgifter, utnyttjat friskvårdstimme, fått sjukgymnastik, fått ergonomiska hjälpmedel samt att ventilationen blivit bättre. Som orsaker till uppgiven försämring hösten 2009 av den fysiska hälsan uppges framför allt fler men även yngre barn, följt av egna krämpor, större arbetsbelastning, många lyft och hög ljudnivå Resultat hälsotermometer, Psykisk hälsa Tabell 9: Sammanställning, självskattning av upplevd Psykisk hälsa VT (M1 M4). Skala 1-10 (1 sämst - 10 bäst) Psykisk Hälsa M1 2008VT 2008% M2 2008HT 2008% M % M % + - Svar N 169/189 89% 150/189 79% 133/189 70,4% Medeltal 6,95 6,24 6,15 < % 43 29% 48 36% > % % 85 63% Mest angivet värde 8 (35 svar) 23% 8 (30 svar) 23% Tabell 10: Förändringar i Psykisk hälsa Psykisk hälsa Förändring M1- M2 N=18 Förändring M2- M3 per enhet n=15 Förändring - 0,72/enhet -0,55/enhet (Totalt -9,67) (totalt -8,28) Förbättring 7 enheter 5 enheter +0, ,86 +0, ,84 Försämring 11 enheter 10 enheter - 0, ,45-0, ,0 Oförändrat 0 0 M3-M4 Tabell 11 : Psykisk hälsa, upplevd förändring sedan tidigare undersökning/ar M1-M2 % M2-M3 % M3- M4 % Bättre 20 svar 13% 14 svar 11% Oförändrad 68 svar 45% 39 svar 29% sämre 37 svar 25% 45 svar 34% Ej svarat 25 svar 17% 35 svar 26% innan, vet ej, ej svar Totalt Som orsaker till uppgiven förbättring hösten 2008 av den psykiska hälsan uppges framför allt situationen i personalgruppen. Det handlar om trivsel, arbetsklimat, arbetsfördelning, prioriteringar, personalbyte mm. Mindre eller förändrade barngrupper och ökad personaltäthet har också förbättrat den psykiska hälsan. 11

12 Som orsaker till uppgiven försämring hösten 2008 uppges framför allt barngruppernas storlek, att man inte hinner se varje barn och är orolig för ytterligare förtätning och minskning av personal. Hög ljudnivå och stress påverkan också den psykiska hälsan negativt. Många svar pekar också på problem i personalgrupp, samarbetssvårigheter och brist på tid för diskutera och planera det gemensamma arbetet. Mycket nya arbetsuppgifter och omorganisation påverkar negativt. Några anger egen sämre hälsa som ett problem. Som orsaker till uppgiven förbättring hösten 2009 av den psykiska hälsan uppges framför allt personalförändringar och nya arbetskamrater. Bra samarbete, ett öppet klimat, minskad dokumentation, delning av barngrupp är också positivt. Som orsaker till uppgiven försämring hösten 2009 uppges framför allt de stora personalförändringarna senaste tiden. Uppsägningar, omorganisation och osäkerhet om framtiden. I andra hand kommer de stora barngrupperna men också fler yngre barn och barn med särskilda behov. Allt mer skrivarbete och dokumentation stressar också Svar på Enkätfrågor HT 2008 HT 2010 (M2 M4) Tabell 12 : Fråga 1: Hur upplever du din arbetsmiljö idag? Arbetsmiljö M2 M3 M4 Mycket/ganska 114 svar 76% 100 svar 75% god Mycket/ganska 33 svar 22 % 33 svar 25% dålig Ej svar 3 2% Totalt 150 svar 100% 133 svar 100 % Tabell 13: Fråga 2a: Hur upplever du din arbetsmiljö i dag jämfört med för 1 år sedan? Förändring M2 M3 M4 Bättre 31 svar 21% 27 svar 21% Oförändrad 67 svar 45% 50 svar 38% Sämre 32 svar 21% 33 svar 25% Vet ej/ej svar 19 svar 13% 7 svar 5% Ej svarat 15 svar 11 % innan Totalt 150 svar 100% 133 svar 100 % Tabell 14 : Fråga 2b: Om du anser att din arbetsmiljö blivit bättre, vad har i så fall förbättrats? Förbättring M2 M3 M4 Totalt Mindre buller 24 svar 15 svar Bättre kunskaper 3 svar 7 svar om ergonomi Mindre stress 17 svar 4 svar Annat 6 svar* 6 svar** Totalt 49/150 svar 30/133 svar *Känns tryggt med tanke på fast anställning 1 svar Aktiv förändring av vårt pedagogiska arbetssätt. 2 svar 12

13 Färre antal barn i gruppen 2 svar Har bytt arbetsplats 1 svar ** Bättre ventilation 1 svar Nya medarbetare 1 svar Bytt förskola, andra lokaler andra arbetsuppg. 1 svar Mindre barngrupp 1 svar Annat 2 svar Tabell 15: Fråga 3:Tycker du att din arbetsledning arbetar aktivt för att förbättra arbetsmiljön på din enhet? Ledningens M2 % M3 % M4 förbättringsarbete Ja, absolut 25 svar 17% 28 svar 21 % Ja, till viss del 76 svar 51% 73 svar 55 % Nej, inte alls 17 svar 11% 19 svar 14 % Vet ej 31 svar 21% 13 svar 10 % Ej svar Totalt 150 svar 100% 133 svar 100 % Tabell 16:Fråga 4: Har dina kunskaper om buller, ergonomi och stress ökat under detta år? Ökade kunskaper M2 % M3 % M4 % Ja, mycket 12 svar 8 % 13 svar 10 % Ja, till viss del 79 svar 53 % 79 svar 59 % Nej, inte alls 47 svar 31 % 31 svar 23 % Vet ej 11 svar 7 % 10 svar 8 % Ej svar 2 1% - Totalt 150 svar 100 % 133 svar 100 % Tabell 17: Fråga 5: Har ditt pedagogiska förhållningssätt förändrats under detta år? Förändrad M2 % M3 % M4 % pedagogik Ja, mycket 8 svar 5% 6 svar 5 % Ja, till viss del 100 svar 67% 95 svar 71 % Nej, inte alls 28 svar 17% 24 svar 18 % Vet ej 13 svar 7% 7 svar 6 % Ej svar Totalt 150 svar 100% 133 svar 100 % Fråga 6) Vad anser du är viktigast att förändra på din arbetsplats för att förbättra arbetsmiljön? Det som rör barngrupper och personaltäthet får flest förslag. Det handlar om barntäthet, barngruppernas storlek, möjlighet att dela grupper, att inte minska personal eller få fler personal. Oro finns också inför uppsägningar och förändringar i personalgrupperna. (2008: Totalt 63 svar 2009: 78 svar) Lokalerna och dess utformning får också många förslag. Här handlar det om att lokalerna måste bli bättre anpassade till behovet, att man får fler små rum och att lokalerna renoveras. Bättre ljus, luft och städning efterlyses, liksom en bättre utemiljö. (2008: Totalt 45 svar 2009: 20 svar ) 13

14 Personalen på aktuella förskolor och fritidshem har också mycket förändringsförslag när det gäller personalgruppen. Man vill ha mer fortbildning, mer behörig personal, bättre löneutveckling och bättre trivsel. Flera anser att samarbetet i arbetslaget behöver förbättras. För det behövs mer tid till reflektion och planering i hela arbetslaget. Övriga förslag är proffsig pedagogisk hjälp, att man slipper sysslor som egentligen inte ingår i arbetet (beställningar, storstädning mm), att volymtimmeräkning tas bort, bättre samutnyttjande av lokaler mm. (2008: Totalt 35 svar 2009: 22 svar) Ljudnivån behöver minska och lokalerna bullersaneras. (2008: Totalt 21 svar 2009: 19 svar) Angående de ergonomiska bitarna förekommer förslag om bättre tillgänglig friskvård och att man ska slippa bära stolar och uteleksaker, Några anser att det måste finnas möbler även för vuxna på förskolan. (2008: Totalt 6 svar 2009:7 svar ) En annan fråga som några uppmärksammats är brist på resurser till barn med behov av särskilt stöd (2009: 3 svar) 3.4. Modellförskolan Myran Resultatredovisning Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt har undertecknad besökt förskolan Myran i Visby i februari 2008 samt följt upp utvecklingen via ett telefonsamtal i november 2008 och via besök november Samtal har vid samtliga tillfällena skett med bulleransvarig Kristin Jenshammar. Pilotprojekt: Förskolan Myran valdes 2007 ut som pilotprojekt för att skapa en god förskolemiljö både för barn och personal. Beslutet föregicks av att Kristina och rektor E Claesson lyssnade på en föreläsning med förskolepersonal från Växjö, om bullerfri förskola. Avdelningar: Man har gått från åldersintegrerade grupper 1-5 år till tre grupper idag med åldersseparerade barn (1-2 år, 3-4 år, 4-5 år) Detta innebär att man nu bättre kan åldersanpassa stöd, lekar och material. Personal: 12 personal arbetar på Myran. Ålder från år. Ledning: Rektor upplevs som lättillgänglig. Hon besöker Myran cirka en gång per vecka, är då med på morgonmöte, äter, sitter på plats och arbetar. För övrigt lättillgänglig per telefon. Tillgängligheten kunde dock vara ännu bättre, möten tar ofta bort tid. Pedagogik: Redan tidigare tillämpar man på Myran en Reggio Emilia -inspirerad pedagogik. Det innebär bland annat att man till stor del arbetar med små grupper. Barnen får själva i grupper om cirka fyra barn, välja aktivitet varje dag. Detta har inneburit ett helt annat lugn bland barnen än tidigare med positiva effekter även för personalen. Det har blivit mindre buller och spring. Framför allt fungerar detta mycket bra med de äldre barnen. Arbetsmiljöinsatser Buller Åldersindelning och små aktivitetsgrupper fungerar väl. Förutom minskat buller får barnen pröva nya aktiviteter och lära känna andra barn än dem de oftast leker med 14

15 Huller om Buller programmet för både barn och personal. All personal har arbetat i två veckor med materialet. Man har fått lärarhandledning, sånghäfte och CD-skiva. Återkommande temavecka med Huller om Buller planeras en gång per år för barn och personal. Föräldrarna som informerats om programmet är positiva. Även barnen har blivit mer medvetna om bullrets skadliga in verkan genom projektet, hårcellen Ellen blir ledsen när det bullrar för mycket. All personal har fått hörselundersökning av Previa. Resultaten har inte följts upp, men de i personalen som fått veta att de hör sämre kan anpassa sig bättre till det. Lena Smitterberg från bullerteamet har besökt personalen en gång, det var mycket bra. Till nästa höst planeras motsvarande information till föräldrarna, om möjligt. Personalen tar emot barnen ute två dagar per vecka, vilket gett tystare morgnar. De äldre barnen äter mat vid mindre bord separata rum. En pedagog sitter med vid varje bord. Det medför både en lugnare miljö, men också bättre kontakt mellan personal och barn. Ljudplattor har satts upp i tak och hörn. Tysta leksaker har införskaffats, bord har försetts med tapiflex, och tassar har satts på stolar. Man handlar lekmaterial mer medvetet än tidigare. Lek och Lar har utsett Myran till modellförskola och sponsrar inköp av tysta leksaker. De ska följa utvecklingen. Stress Mindre buller minskar stress. Personalen har bättre förutsättningar att se varje barn i de mindre grupperna. Att ha en pedagogik i grunden, här Reggio Emilia, ger stabilitet i verksamheten. Den passar väl in i Bullerteamets tänk. Man jobbar i små grupper med tema och projekt. Det är viktigt att se individen. Man tycker även att den pedagogiken passar väl in mot läroplanen. På Myran har man en Reggio-grupp som träffas med verksamhetschefen en gång per månad. Personalen har blivit mer flexibla och kan både säga ifrån och hjälpa varandra mer, både inom och mellan avdelningarna. Man har lärt sig att inse att man inte kan och orkar allt. Personalen har tagit för sig mer hjälp från specialpedagog och talpedagog. Man har fått peppning att deras insatser på förskolan duger och är bra. Ofta känner sig personalen otillräcklig, vilket orsakar stress. Personal har också olika stresstålighet. Tiden för arbetsplanering skulle behöva utökas. Men litet extra tid till detta kan man ta när barnen är ute. Det är svårt att hinna med all dokumentation. Men personalen har blivit bättre på att inse att man hinner det man hinner och att man får säga ifrån när tiden inte räcker till. Ledningsstödet känns fortfarande bra. Personalen får mycket uppmuntran, det behövs. Samtalsrum för samtal med föräldrar saknas, det ger viss stress. Personalen önskar mer utbildning om stress. Men att stötta varandra att minska sina ambitioner minskar också stress. Ergonomi En ergonomiuppföljning av Previa har nyligen genomförts Mindre av- och påklädning av barnen i o m att barnen tas emot ute två dagar vecka och är ute till lunch. När barnen går ut försöker man se till att barnen går ut några i taget och att personalen sitter på en stol och hjälper till. Man har hittat bättre stolar och bord. De små möblerna används bara när det är nödvändigt, som vid måltiderna. En rullpall fungerar bra. Friskvård fungerar dåligt på arbetstid och behöver underlättas. Tydliga uppmaningar och stöttning från arbetsledning behövs. 15

16 Övriga aktiviteter Två pedagogiska caféer har hittills hållits på Myran. Kristin Jenshammar och Lena Smitterberg, hörselpedagog och förskolkonsulent Gunnel Samuelsson har hållit i caféerna, som varit bra. Under 2009 har inga ytterligare caféer hållits. Studiebesök. Personal från de flesta förskolor på ön har besökt antingen de Pedagogiska caféerna eller studiebesök på Myran. I december får man besök från fastlandet. Hösten 2009 hade man två studiebesök från Huddinge och Nynäshamn. Skolforum. Hela personalgruppen var uppe på det årliga Skolforum i Stockholm under hösten. Det var mycket positivt. Alla fick då berätta om olika delar av sitt modellarbete. Poletten föll då ner att de håller på med ett speciellt arbetssätt. All personal är stolta och tänker i ljud/buller vid all planering. På årets Idémässa deltog Myran tillsammans med Bullerteamet. Framtid: Hålla projektet vid liv Hålla den röda tråden vid liv från 0 6 år. Hälsovärden på Myran jämfört med medeltal i undersökningen Tabell 18: Värden från Hälsotermometer1, 2 och 3 samt enkät HT 2008 och 2009 Medelvärden på fysisk och psykisk hälsa mätning 1, 2 och 3 samt förändring. Hälsa Genom Med Medel Medel Mederinrinring Föränd- Föränd- Föränd- -förda el M2, M3 Aktiviteter n=11 Myran Myran Myra Myran M1 n=7 N=11 M4 M1-M2 samtliga M2-M3 enheter, Tom Myra n 2009 M1-M2 Myran Myran Föränd -ring samtli ga enhete r M2- M3 Föränd -ring M3 M4 Myran Fysisk hälsa Psykisk hälsa 7/10 6,9 7,71 7, , ,0 8,4 6,82 +1,4-0, ,55 Vid mätning 2 M2 upplevs den fysiska hälsan som oförändrad (4) eller litet bättre (2). En person upplever den som litet sämre. Vid M3 upplever 6 personer den fysiska hälsan som oförändrad, en som litet bättre och en som litet sämre. Tre svarar Vet ej. Medelvärdet för den fysiska hälsan har ökat från M1 till M2, men sedan sjunkigt igen till mätning M3 Den psykiska hälsan vid samma tillfälle M2 upplevs oförändrad (5), litet bättre (1) medan en person upplever som litet sämre. Vid M3 upplever 6 personer den psykiska hälsan som oförändrad, 4 vet ej medan en anser att den blivit litet bättre. Medelvärdet för den psykiska hälsan har ökat från M1 till M2, men har sedan sjunkigt relativt kraftigt från M2 till M3. Samtlig personal som besvarat enkäten M2 (7/12) anser att arbetsmiljön är ganska god. Alla anser och arbetsmiljön blivit bättre sedan förra mättillfället. Som orsak till 16

17 den förbättrade situationen uppges framför allt minskat buller (7) men också ändrat arbetssätt. Vid M3 anser nio att arbetsmiljön är Ganska god, en anser att den är mycket god medan en tycker att den är ganska dålig. Fyra personer tycker att arbetsmiljön blivit bättre, fem att den är oförändrad, en att den blivit sämre. En svarar Vet ej. Som skäl till förbättring anges framför allt mindre buller (6 st), men även bättre kunskaper om ergonomi (2 st). Alla i enkäten M2 anser att absolut eller till viss del att deras arbetsledning arbetar aktivt för att förbättra arbetsmiljön på deras enhet. Vid M3 anser alla utom en person lika som vid M2. Alla anser även att deras kunskaper om buller, ergonomi och stress har ökat mycket eller delvis under Alla utom en person tycker lika under 2009, M3. Alla anser mycket eller till viss del att deras pedagogiska förhållningssätt förändrats under Vid M3 är det en person som inte tycker att dess pedagogiska förhållningssätt har ändrats Insatser i projektet För utförlig redogörelse om insatser i projektet hänvisas till Lägesrapport förebyggande hälsoarbete för 2007, 2008 och Bland aktiviteter i projektet kan nämnas: Information om projektet på ledningsmöten mm. Checklistan med ett antal aktiviteter som kan beställas antingen från Hansahälsan/Previa eller BUF. Bullerteam, med deltagare från BUF och Hansahälsan (tidigare Previa), träffas cirka en gång per månad. Kunskaper och inspiration från Växjö och Saltsjö-Boo i Nacka. Modellförskolor; Myran, Snobben och Lärkan Pedagogiska caféer Bullerteamet deltog i Idémässan mars Projektet syns i massmedia Egen hemsida ( Hörselundersökning på förskolan Myran Samarbete med Lek och Lar Huller om buller med Tone och Poff en liten öronrevy för små hårceller Föreläsning: Bättre ljudnivå på öns fritidshem, Hans Blixt Ljudhjältarna. Musikteater + hörselstudie hösten Ljudlådor har utarbetats Höj- och sänkbara skötbord har testats. 17

18 3.6. Synpunkter på projektet från projektledare och Bullerteam Följande positiva och negativa aspekter på det förebyggande hälsoarbetet hämtas från intervju med projektansvarige Björn Söderberg i oktober 2008 samt från möte med Bullerteamet i september Synpunkter från projektledaren hösten Plus: Ljudmiljön har kommit i fokus mer Planerings-och försörjningsavdelningen har ökat sitt intresse och sin kunskap om ljudmiljö Tekniska förvaltningen har blivit mer intresserade av ljudfrågor. Gråbo matsal fick en bra bullergenomgång av TF. Bra samarbete med Previa har utvecklats. De har gjort bra bullerronder, har utvecklats Bullerteamet har ökat sin kompetens. De har gått mer från individfokus till grupp- och enhetsfokus. Ergonomigenomgångar har fungerat bra Myran ska presentera sitt nya koncept på Skolforum. Lek och Lar sponsrar förskolan Myran med tyst lekmaterial BUF har fått mer Previa-tid för projektet, men bara till 31/ Sedan vet man inte. - Minus, hinder Särskilt stressförläsningen har gått trögt. Både från chefernas och Previas sida. Svårt för ledningen ibland att prioritera arbetsmiljöfrågor som ljudnivå och stress. Mycket organisatoriska förändringar under 2008 har tagit kraft. De chefer som har ansvar för både skola och förskola verkar ha haft svårast att komma igång med aktiviteterna. Lättare när det är rena förskolechefer som det är på många ställen i Visby. Personalen på förskolor har svårt att gå på informationer och utbildningar. De har inte så mycket barnfri tid. Lättare att nå chefer Synpunkter från Bullerteamet september 2009 Bullertteamet bildades 2006 på BUF i samband med Arbetsmiljöverkets kampanj Bort med bullret. Teamet består 2009 av en grupp om sju personer med tillhörighet i BUF, Barn- och utbildningsförvaltningen och i Hansa-Hälsan (tidigare Previa): Björn Söderberg, PA-konsult, projektsamordnare. Serviceförvaltningen Lena Smitterberg, hörselpedagog, särskolan, BUF Lotta Molund-Löfgren, Hörselpedagog, barn- och elevhälsan, BUF Gunnel Samuelsson, förskolekonsulent, BUF Ellen Håkansson, projektsekreterare, BUF Ann Gardelius, projektsekreterare, BUF Ulf Tylefors, arbetsmiljöingenjör, Hansa-Hälsan Möten 18

19 2008: 5 möten 2009: 4 möten Genom projektet har bullermiljön fokuserats. Detta har även fått en andrahandseffekt på stressen hos personalen. Man har inte jobbat så mycket direkt på personalens stress i projektet. Inte heller så mycket med ergonomi. Upptakten till arbetet var Arbetsmiljöverkets inspektioner av ljudmiljön på förskolor. Man jobbar mot 1) personalen 2) barnen 3) föräldrarna. Siktet på föräldrarna är nytt, men intresse hos föräldrarna har väckts fr.a. genom barnen. Vid efterfrågan från enheter kommer bl.a. Lena Smitterberg ut och informerar på föräldramöten. Några informationer är gjorda och några är inbokade nu. Man har haft fokus fr a på förskolorna men ska nu börja rikta in sig också på fritids mer. Teater AMMOT börjar spela Ljudhjältarna på skolor och fritids hösten Modellförskolor är bra, så som Myran, att besöka och visa upp. Framgångsfaktorer Teamets egna bedömningar om framgångsfaktorer för Bullerteamet: Man har en tvärvetenskaplig helhetssyn på arbetsmiljön. Bra kompetenser, bra samarbete. Teamet har nått ut bra genom bullerronder, pedagogiska caféer, Idémässan, teater En sammanhållande person; Björn. Ekonomiska resurser är kopplade till projektet. Framtidsfrågor: Arbeta för att Bullerteamet ska få vara kvar. Men i framtiden måste verksamheten implementeras i ordinarie verksamheter Gå vidare med buller, men låta ergonomi komma mer i fokus. Arbeta vidare med både förskolor och fritidshem. Modellförskolor och modellfritidshem. Att bullerarbetet hålls levande, bl.a. genom fortlöpande information till rektorer Omvärldsfaktorer. Vad har påverkat/påverkar projektet? + Plus Att Tekniska förvaltningen stöder vårt arbete. Den allmänna mediebilden av buller påverkar arbetet positivt, mycket fokus på buller i pressen, både nationellt, lokalt och i pedagogiska tidskrifter (Bullerteamet har synts i lokalpressen) - Negativt Rektorernas inställning på verkar delvis arbetet negativt. (Man har många saker på agendan) Ledningssystemet driver eller stöder inte projektets arbete. Arbetsmiljöfrågorna ligger inte i linjen nu. Egen projektbudget både + och -. Minus på det sättet att rektorerna inte behöver ta ansvar och engagera sig så mycket i arbetet. Fokus på nerskärningar tar kraft från personalen. Man får anpassa sin information till enhetens aktuella situation, när man besöker dem. Allmänna besparingar i kommunen hotar insatserna. 19

20 Projektledaren överflyttades i april 2009 från BUF till det kommungemensamma servicekontoret. Deltagarna har splittrats upp på olika förvaltningar och enheter, något som har försvårat samarbetet. 4. Intressanta iakttagelser och resultat Rektorerna har i stor utsträckning aktivt medverkat till att deras personal inom förskola eller fritidshem fått ta del av Checklistans tio hälsoförebyggande aktiviteter under år 2008 och Antalet beställda och genomförda aktivteter har ökat från 15 stycken åren 2008 till 83 stycken hösten Det innebär i snitt drygt fyra genomförda aktiviteter per enhet hösten Antalet rektorer som anser att de hälsoförebyggande aktiviteterna varit till nytta för personalen, lett till verksamhetsutveckling på enheten samt gett ökade kunskaper, har ökat under perioden. Man anser i stor utsträckning att de genomförda aktiviteterna varit adekvata för förebygga ohälsa på sina enheter, framför allt insatserna för att motverka buller. Förutom checklistan ansåg rektorerna 2008 att färre barn i barngrupperna skulle ha störst positiv effekt på personalens hälsa är det samsyn i personalgrupp, kvalitetsfrågor, värdegrund och handledning som man anser skulle prioriteras högst. Personalens fysiska hälsa har enligt Hälsotermometern gradvis försämrats från våren 2008 till hösten Det är dock cirka tre gånger fler som anger sin fysiska hälsa som högre än medel (>5 på 10-gradig skala) än som anger den lägre än medel (<6). På fler enheter har personalen beskrivit försämrad hälsa under perioden, än på de som upplevt förbättrad. Den upplevda hälsan sedan föregående mätning upplevs till övervägande del som oförändrad eller sämre både 2008 och Som orsaker till försämrad fysisk hälsa uppges framför allt stora barngrupper, många yngre barn, litet personal, hög ljudnivå, egna krämpor mm. De som upplever att den fysiska hälsan förbättras anger bland annat som orsaker; egen fysisk aktivitet, friskvård, mindre lyft, ergonomiska hjälpmedel mm. Personalens psykiska hälsa har enligt Hälsotermometern försämrat mer än den fysiska hälsan under perioden. Det är här drygt dubbelt så många som angett värden >6 i psykisk hälsa, oförändrat år 2008 och Den psykiska hälsan har försämrats på fler enheter än den har förbättrats. Under år 2009 har fler personal angett att de fått försämrad psykisk hälsa än de som angett oförändrad. År 2008 var det tvärtom. Orsaker till upplevd sämre psykisk hälsa är 2008 framför de stora barngrupperna, där man upplever sig inte hinna se varje barn. Man är också orolig för försämringar. Hög ljudnivå och stress, samarbetssvårigheter och brist på tid för samsyn påverkar. År 2009 är det framför allt de stora personalförändringarna som oroar personalen, i andra hand de stora barngrupperna. Däremot har ofta personalförändringar och ett gott samarbetsklimat påverkat hälsan positivt. Personalens arbetsmiljö anses dock, tvärtemot vad Hälsotermometern indikerar, som mycket eller ganska god av 75% av personalen, både 2008 och Mindre buller och mindre stress anges som orsaker till förbättrad arbetsmiljö. Merparten av personalen anser att deras arbetsledning arbetar aktivt för att förbättra deras arbetsmiljö. Antalet positiva svar har ökat från år 2008 till Antalet positiva svar när det gäller personalens upplevda kunskaper om buller, ergonomi och stress är större än de negativa. Andelen ökade under år

21 Personalens pedagogiska förhållningssätt har till viss del förändrats under perioden, enligt personalens svar. Bara knappt 20 % uppger motsatsen. Personalens förbättringsförslag för en bättre arbetsmiljö: Mindre barngrupper, ökad personaltäthet Bättre anpassade lokaler, lokalvård och utemiljö Mer fortbildning, samarbete, bättre arbetsfördelning Lägre ljudnivå och bullersanering av lokaler Mer friskvård, färre lyft och mer ergonomiska möbler Modellförskolan Myran har genomfört en rad arbetsmiljöåtgärder avseende buller, ergonomi och stress sedan Framför allt har personalen ett väl genomtänkt pedagogiskt förhållningssätt, vilket lett till både en bättre miljö för barnen och en bättre arbetsmiljö för personalen. Man har blivit mer flexibel och samarbetar mer mellan avdelningarna än tidigare. Genom att visa upp sig som modellförskola i olika sammanhang har personalgruppen stärkts. Men även Myrans personal har drabbats av sämre fysisk och psykisk hälsa år Från att ha förbättrats kraftigt under 2008 har den försämrats Alla, med ett undantag, anser dock att arbetsmiljön är ganska god eller mycket god. Insatser i projektet. Förutom aktiviteterna på Checklistan, har projektet genomfört en rad andra insatser och aktiviteter. Exempel: Bullerteam Hämta inspiration Modellförskolor Pedagogiska cafèer Delta i mässor Egen hemsida på Gotlands kommun Teater, föreläsningar Höj- och sänkbara skötbord Mm, mm Bullerteamet är en tvärvetenskaplig arbetsgrupp som bildades Medlemmarna är från BUF och Hansa-Hälsan (tidigare Previa). Det är i Bullerteamet som projektets insatser planeras och genomförs tillsammans med projektledaren Björn Söderberg. Bullerteamet upplever att de har stöd i sitt arbete av Tekniska förvaltningen och av att buller har fått ett fokus i media och debatt. Negativt är att rektorerna har så mycket på sina agendor att de inte fullt ut kan stödja arbetsmiljöarbetet. Allmänna besparingar i kommunen och omorganisationer hotar insatserna och tar kraft från personalen. 21

22 5. Inför framtiden Projektet Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun, inleddes med att BUF tillsammans med Previa utformade en projektbeskrivning under perioden Ett försök inleddes vid förskolor, fritidshem och dagbarnvårdare på Gråbo och Terra Nova. Resultaten från detta förprojekt ligger till grund för det nuvarande projektet, riktat till samtliga förskolor och fritidshem på Gotland. Föreliggande projekt synes väl underbyggt och även väl förankrat hos framför allt rektorerna. Den stora utmaningen ligger i att föra ut projektets idé och syfte till all personal och att det ges bra förutsättningar för personalen att ta emot information och ny kunskap men också för att genomföra förändringar. I en tid med stora budgetunderskott och medföljande besparingar är det lätt för personal att känna oro, både för barnens och för sin egen del. Stora barngrupper är det som oroar både personal och ledning mest. Även uppsägningar och omorganisationer har oroat personalen mycket, särskilt Desto viktigare att personalen upplever att man satsar på deras hälsa och att man får goda instrument för att lindra eller undvika negativa effekter av besparingar. Det är lätt att i sådana lägen fastna i en hopplöshetskänsla. Även om många negativa ingredienser finns i förskolornas och fritidshemmens arbetsmiljö, så pekar en del personal på flera positiva förändringar: Mindre buller, mindre stress, mer ergonomiska hjälpmedel, mer trivsel, bättre arbetsklimat, arbetsfördelning, prioriteringar, personalförändringar mm. Mindre eller förändrade barngrupper och ökad personaltäthet har också förbättrat både den fysiska och den psykiska hälsan. Det är även psykologiskt viktigt att personalen upplever att deras ledning arbetar aktivt för att förbättra deras arbetsmiljö. Det är slående i undersökningen hur många som pekar på behov av förbättringar kring personalgruppen och dess utveckling. Att det ges tid och förutsättningar för att samtala om och diskutera pedagogik, förhållningssätt, samarbete, värdegrund mm. Från studien av modellförskolan Myran framstår just samsyn och gemensamt förhållningssätt som mycket viktigt för att utveckla arbetsmiljön för både personal och barn. Ett antal modellförskolor och modellfritidshem som spjutspetsar för en positiv arbetsmiljö vore positivt. Det är viktigt att inge hopp det går att förändra. Men, oro finns för framtiden. Omorganisation, besparingar, uppsägningar, eventuell minskad företagshälsovårdstid mm. Inte desto mindre viktigt att gå vidare med detta angelägna projekt. Rektorerna behöver kontinuerligt stöd och ledning i genomförandet av erbjudna aktiviteter. Att, liksom på förskolan Myran, delegera ett arbetsmiljöansvar till en i personalgruppen, kan vara ett sätt att avlasta rektor och samtidigt ge ökat ansvar och inflytande till personalen. Arbetsmiljöansvariga kan träffas några gånger per år och få mer kunskap och information på arbetsmiljöområdet. Personalen på enheterna behöver kunskaper, stöttning från ledningen och goda förebilder i förändringsarbetet. Projektansvarig, bullerteam och Previa/Hansa-Hälsan har visat sig vara viktiga här. Det tar tid att förändra tankesätt och rutiner och att skapa medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse för hälsan. Därför behövs flera år för detta arbete. Med tanke på både vanans makt och viss ständig personalomsättning behöver insatserna också vara regelbundet återkommande. Visby den 19 januari Gunilla Andersson-Linder, Utvärderare Andersson-Linder Konsult 22

23 Andersson Linder Konsult Bilaga 1 Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun. Ett projekt UTVÄRDERING/HÄLSOTERMOMETER Barn och utbildningsnämnden i Gotlans kommun har 2005 beslutat att arbeta för att minska sjuktalen inom förskola och fritidshem. Under åren kommer därför Barn och utbildningsförvaltningen att vidta ett antal åtgärder med syftet att utveckla arbetsmiljön samt de faktorer som samspelar på arbetsplatserna för att därigenom minska sjukfrånvaron. För att se om de insatser förvaltningen gör har någon effekt ute i förskolor och fritidshem, har undertecknad fått i uppdrag att utvärdera detta. En del i denna utvärdering är att all personal på ett antal utvalda förskolor och fritidshem på Gotland anonymt och enskilt fyller i en Hälsotermometer en gång per projektår. År 2008 blir det två gånger. I slutet av varje projektår vill jag även att ni fyller i en enkät. Hälsotermometrarna delas ut och samlas in av rektor eller administrativ assistent, som skickar dem till mig. OBS! Den hälsa ni bedömer ska vara arbetsplatsrelaterad. Det vill säga att nivån på den fysiska eller psykiska hälsa ni anger på skalorna ska ha en tydlig koppling till situationen på er arbetsplats. TACK för hjälpen! Gunilla Andersson Linder Andersson Linder Konsult Förskola:. Fritidshem: Datum:.. FYSISK HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN Markera din upplevda fysiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst med mycket stor fysisk ohälsa (t.ex. stora smärtor i rygg, nacke, huvudvärk mm), och 10 är mycket god fysisk hälsa (inga besvär) I I I I I I I I I I PSYKISK HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN Markera din upplevda psykiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst med mycket stor psykisk ohälsa (t.ex. stress, olust, frustration mm), och 10 är mycket god psykisk hälsa (inga besvär) I I I I I I I I I I 23

24 Andersson Linder Konsult Bilaga 2 PROJEKT : Förebyggande hälsoarbete inom förskola och fritidshem i Gotlands kommun UTVÄRDERING Hälsotermometer nr 2 + personalenkät, hösten Barn- och utbildningsnämnden i Gotlands kommun har 2006 beslutat att arbeta för att minska sjuktalen inom förskola och fritidshem. Under åren kommer därför Barn- och utbildningsförvaltningen att vidta ett antal åtgärder med syftet att utveckla arbetsmiljön samt de faktorer som samspelar på arbetsplatserna för att därigenom minska sjukfrånvaron. För att se om de insatser förvaltningen gör har någon effekt ute i förskolor och fritidshem, har undertecknad fått i uppdrag att utvärdera detta. En del i denna utvärdering är att all personal på ett antal utvalda förskolor och fritidshem på Gotland anonymt och enskilt fyller i en Hälsotermometer en gång per projektår. År 2008 blir det två gånger. I slutet av varje projektår vill jag även att ni fyller i en enkät. Hälsotermometer/ Enkät delas ut och samlas in anonymt av rektor/administrativ personal, som vidaresänder den till mig senast den 26 november. Förskola: Fritidshem: Datum: A: Hälsotermometer OBSERVERA att den hälsa ni anger ska ha en tydlig koppling till er arbetsplats 1. Fysisk hälsa på arbetsplatsen: 1a) Markera din upplevda fysiska hälsa genom att ringa in lämplig siffra på skalan. 1 är sämst, med mycket stor upplevd fysisk ohälsa ( t.ex. smärtor i rygg, nacke ) och 10 är mycket god upplevd hälsa (inga besvär) b) Hur upplever du att din fysiska hälsa är idag jämfört med när du fyllde i förra hälsotermometern våren 2008? Mycket bättre Litet bättre Oförändrad Litet sämre Mycket sämre Vet ej 1c) Vad anser du är den främsta orsaken till en eventuell förändring?