Samrådsunderlag Vindpark Fyrskog

Transkript

1 Samrådsunderlag Vindpark Fyrskog

2 Innehåll 1. BAKGRUND Syfte med samrådsunderlag Varför vindkraft? Gothia Vind AB Administrativa uppgifter Sökande och projektör Fastigheter Kommunala planförhållanden 6 2. LOKALISERING Lokaliseringsprocess Vindpark Fyrskog 9 3. PARKENS UTFORMNING Huvudalternativ Alternativ lokalisering Nollalternativet VERKSAMHETENS OMFATTNING Vindkraftverk Markanvändning Fundament Vägar och transporter Elanslutning Vindmätningar Tidplan MILJÖPÅVERKAN Hälsa Ljud Skuggor och reflexer Emissioner till luft Emissioner till mark och vatten Naturresurser Landskapsbild Siktanalys Hinderbelysning Naturmiljö Fåglar Fladdermöss 26 1(32)

3 5.5 Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Risk och säkerhet Miljömål Övriga intressen Sammanfattning 32 Medgivande för kartor i föreliggande samrådsunderlag: Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Medgivande för publicering av föreliggande samrådsunderlag på Gothia Vinds hemsida: Lantmäteriet Dnr 2013/0360 2(32)

4 1. Bakgrund 1.1 Syfte med samrådsunderlag Gothia Vind ansöker om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsytor, transformatorstationer, kraftledningar och servicebyggnader. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB) 9 kap 6. Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB). Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 MB). 3(32)

5 1.2 Varför vindkraft? Gothia Vinds mål är att producera förnybar el med vindkraftteknik. Vinden som energikälla har många fördelar, den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift, se avsnitt 5.2. Naturresurser. All produktion därefter under verkets resterande livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket tjänat ut och det kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Vindkraft och solenergi är de energikällor som ökar snabbast i världen just nu. Den absolut största delen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen såsom kol och olja. Förbränning av kol och olja leder till utsläpp av växthusgaser vilket ökar jordens medeltemperatur. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Den ökande temperaturen anses bland annat medföra att polar- och inlandsisarna smälter och att havsytan stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid och metan minskar kraftigt. Vindkraft som energikälla är en mycket viktig del i den energiomställning som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser genom att övergå från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energislag. Både i EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnybara energikällor ska öka. Enligt Sveriges klimat- och energimål skall 50 procent av totala energianvändningen komma från förnybar energi Det nya målet innebär en ökning av förnybar energi med 25 TWh till år 2020 jämfört med år Vindkraften kommer att stå för en stor del av denna ökning. Enligt Svensk Vindenergis prognos från oktober 2013 kommer vindkraften i Sverige att kunna producera cirka 16 TWh i slutet av 2016 (Vindkraftsstatistik kvartal , Vindkraften leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Även andra miljöproblem såsom övergödning, försurning, marknära ozon och produktion av avfall minskar då vindkraft ersätter energislag som ger upphov till utsläpp och spridning av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och slagg. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 4(32)

6 1.3 Gothia Vind AB Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindkraftparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal men projektering bedrivs på många platser i landet. Företaget har funnits sedan 2006 och har idag 11 anställda. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se Administrativa uppgifter Sökande och projektör Gothia Vind AB Kontaktperson: Organisationsnummer: Johan Särg, projektansvarig Box 231 fyrskog@gothiavind.se Mölndal Direkt nr: Tel: Fax: Fastigheter Tabell 1: Uppgifter om fastigheter och antal vindkraftverk som planeras på respektive fastighet. Fastighet Antal vindkraftverk Hjällsnäs 65:1 1 Hjällsnäs 3:3 1 Lekstorp 1:15 1 Lundby Prästgård 1:3 2 Olstorp 3:118 1 Hjällsnäs 4:27 1 5(32)

7 1.5 Kommunala planförhållanden I Lerums kommun finns inga områden av riksintresse för vindbruk. I november 2009 tog Lerums kommunfullmäktige beslut om en ny vision för kommunen Vision 2025 med det övergripande målet att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Kommunens Energiplan är ett av de styrdokument som anger viktiga förhållningssätt för att nå visionen. Energiplanen har konkreta mål om minskade koldioxidutsläpp för år 2020 och det finns bland annat ett delmål för elproduktion: År 2020 produceras 40 % av geografiska kommunens elförbrukning lokalt och förnyelsebart. Enligt energiplanen uppgick den totala elanvändningen i kommunen år 2008 till 296 GWh. Av den förnybara energi som produceras i kommunen utgörs 8 % av vattenkraft. Om produktionsmålet 40 % skulle uppfyllas enbart av elektricitet från vindkraftverk anger planen att det skulle behövas moderna vindkraftverk på i genomsnitt 2,5 MW vardera uppräknat mot 2008 års elanvändning. Lerums kommun har arbetat fram en vindbruksplan som antogs i oktober Av Vindpark Fyrskogs sju planerade vindkraftverk ligger sex inom planområde E och ett ligger inom område där enstaka verk kan prövas, se Figur 1. Planområde E, Ljungslätt, beskrivs i vindbruksplanen som ett högt beläget, kuperat skogsområde där aktivt skogsbruk bedrivs. Området avgränsas i öster och väster av två större kraftledningsgator. Det finns en del allmänna intressen inom planområdet. Det finns mossar och våtmarker av klass 1-3 enligt länsstyrelsens våtmarksinventering i områdets södra del. Sydöstra delen av område E är utpekat som värdefullt för tätortsnära rekreation, med markerade elljusspår och leder. Enligt kommunens naturvårdsprogram finns välutvecklat hällmarks-, fuktheds- och myrkomplex av klass 1-3. Stora Lövsjöområdet är ett skogs-, myr- och sjöområde på Alefjäll av värde för fågellivet. Området har värden för friluftslivet med vandring, bär- och svampplockning, bad, motionslöpning, fiske. Kalkning av sjöar i området och i omgivningen sker med helikopter. Planområde E bedöms i vindbruksplanen ha en kapacitet för 6-9 vindkraftverk. 6(32)

8 Figur 1: Denna bild är hämtad ur Lerum kommuns vindbruksplan. Vindpark Fyrskog är markerat med två pilar. Den ena pilen pekar mot av kommunen utpekat område E, där upp till sex vindkraftverk planeras och den andra pekar mot det vindkraftverk som är placerat inom övrigt område. Källa: Lerums kommun vindbruksplan - Tematiskt tillägg till Lerums framtidsplan ÖP2008, antagen (32)

9 2. Lokalisering 2.1 Lokaliseringsprocess Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftsanläggning ska vara lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med vindkraftrotorns nav. I normalfallet uppnås lönsamhet dock redan vid 6,5 m/s men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elnätsanslutningskostnader samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst. Syftet är att identifiera områden som är lämpliga för vindkraft och sortera bort resterande områden. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts, fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: Vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd. Gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient. Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader. Tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal. Möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). 8(32)

10 2.2 Vindpark Fyrskog Gothia Vind blev initialt kontaktade av markägare i det aktuella området som var intresserade att arrendera ut sina fastigheter för vindkraft. Efter en förstudie, där man arbetade enligt lokaliseringsprocessen ovan, fann Gothia Vind att området var intressant och inledde projektet Fyrskog. Gothia Vind höll i maj 2009 ett informationsmöte i församlingshemmet Stora Lundby Scoutkår där närliggande fastighetsägare bjöds in för att tidigt bli informerade om planerna. Ytterligare fastighetsägare visade sig då vara intresserade av att arrendera ut sin mark för vindbruk vilket medförde att projektet idag innefattar sju fastigheter. För att se de fastigheter som arrendeavtal är tecknat med, se Figur 2. Figur 2: Översikt över de fastigheter med vilka arrendeavtal är tecknat. På blåmarkerad fastighet planeras i dagsläget inget vindkraftverk. I maj 2010 hölls ett inledande samrådsmöte med Lerums kommun och Västra Götalands länsstyrelse. På grund av lång projekteringstid, att kommunens vindbruksplan under denna period vann laga kraft samt att utformningen av parken ändrades på grund av detta, hölls ytterligare ett samrådsmöte med Lerums kommun och Västra Götalands länsstyrelse i mars Gothia Vind höll ett informationsmöte i klubbhuset på Stora Lundby Golfbana i februari Fastigheter på ett avstånd av 1,5 km från närmsta planerade vindkraftverk bjöds in via utskickat brev. Den 3:e december 2013 kommer nu ett samrådsmöte med allmänheten att genomföras. Till mötet är alla som anser sig berörda eller är intresserade av den planerade verksamheten välkomna. Skriftlig inbjudan har skickats till fastighetsägare inom 1,5 km från den planerade etableringen. Inbjudan till samrådsmötet kommer även att annonseras i Lerums Tidning och Göteborgs-Posten. 9(32)

11 Projektområdet ligger norr om Gråbo i närheten av Stora och Lilla Lövsjön i Lerums kommun. Området är lätt kuperat och består främst av produktionsskog, se Figur 3. Figur 3: Lokalbild i projektområdet. Gothia Vind har erbjudit att dela ut en så kallad bygdepeng, som är tänkt att tillfalla olika lokala ändamål i närområdet till vindkraftsparken. Bygdepengens utformning är i dagsläget inte fastställd och därmed finns möjlighet att lämna synpunkter kring detta under samrådstiden. 3. Parkens utformning För att identifiera en lämplig parkutformning inom det utvalda området genomförs följande aktiviteter. Arrendeavtal tecknas med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning med mera. Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs med hjälp av Länsstyrelsens GIS-tjänst GISdata från länsstyrelserna samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa. Dessa laddas hem digitalt och läggs in i vindatlasprogrammet WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs med hjälp av GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök och laddas också in i WindPRO och/eller GISprogram. I programmet WindPRO görs produktionsberäkningar samt en optimering av vindparkens utformning (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av ljudutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i programmet WindPRO för att 10(32)

12 optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i programmet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer utformas vindkraftsparken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen (huvudalternativ i samrådsunderlag). Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för de inventeringar som genomförs för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och eldragningsutredningar. 11(32)

13 3.1 Huvudalternativ Tabell 2 och Figur 4 nedan visar huvudalternativet om upp till 7 verk för Vindpark Fyrskog. Tabell 2: Placering av verken enligt parkförslag i koordinatsystemet RT-90. Placeringarna är preliminära. Fastigheter VKV X-koordinat Y-koordinat Hjällsnäs 4: Olstorp 3: Hjällsnäs 65: Hjällsnäs 3: Lundby Prästgård 1: Lundby Prästgård 1: Lekstorp 1: Figur 4: Kartan visar preliminära placeringar för de sju vindkraftverken. 12(32)

14 3.2 Alternativ lokalisering För att titta på alternativa lokaliseringar följer Gothia Vind den lokaliseringsprincip som nämndes tidigare. Detta är ett arbete som pågår och kommer utförligt att presenteras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 3.3 Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft, utan istället ersätter importerad kolkraft. Den planerade vindkraftparken bedöms producera drygt 60 GWh el/år räknat på sju stycken vindkraftverk med navhöjden 128 m samt en effekt om 3,2 MW vardera. Detta motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka villor per år. Om vindkraften ersätter fossil elproduktion minskas utsläppen av koldioxid med ca ton, svaveldioxid med drygt 154 ton och kväveoxider med ca 140 ton per år (källa Vindkraftshandboken, Boverket 2009). I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, vara 20 TWh från vindkraft på land och 10 TWh från vindkraft till havs. Vindkraftverken i Sverige har under de senaste 52 veckorna (t.o.m ) producerat cirka 8,4 TWh ( 13(32)

15 4. Verksamhetens omfattning 4.1 Vindkraftverk Den planerade vindparken består av upp till sju vindkraftverk med en installerad effekt om 2-4,5 MW/verk. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena bör man avvakta med att fastställa exakt turbinmodell till ett senare skede i projekteringen. Vindkraftverkens totalhöjd blir dock maximalt 185 meter. Den kalkylerade livslängden på ett vindkraftverk är cirka 25 år. De preliminära energiberäkningar som redogörs i föreliggande samrådsunderlag är framtagna med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO och avser vindkraftverk av typen REpower 3.2M114 med en navhöjd på 128 m. Totalhöjd i detta fall blir då 185 m. Vindkraftverkens planerade dimensioner och effektintervall visas i Tabell 3 nedan. Tabell 3: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och preliminära effekt. Maximalt antal verk 7 st. Effekt/verk 2 4,5 MW Total effekt park 14 31,5 MW Rotordiameter m Navhöjd m Maximal totalhöjd 185 m Antal vingar 3 st. Vindpark Fyrskog beräknas producera drygt 60 GWh per år. Detta motsvarar den totala elanvändningen i cirka eluppvärmda villor som förbrukar kwh/år vardera eller hushållsel för cirka villor. Det bör nämnas att dessa data är ungefärliga då vinddata som har använts baseras på data från MIUU modellen. Vindmätning på plats har utförts med sodar (mobil mätutrustning) och förarbetet för byggnation av vindmätningsmast har inletts. Mätning av vinden genomförs för att utreda såväl vindhastigheten som vindens turbulens i området. 4.2 Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. Vid byggnation lämnas en öppen yta kring vindkraftverket om cirka 35*70 meter inklusive yta för kran och uppställning. Sprängningsarbeten samt resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverkens drift negativt. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan använda de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation i form av arrendeersättning. Även ägare till närmsta grannfastigheter inom vindfångstområdet (vilket är definierat som fem rotordiametrar runt respektive vindkraftverk) kan få del av ersättningen. 14(32)

16 4.2.1 Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament stabiliseras tornet genom att ett tungt betongfundament gjutes ner i marken. Vid bergsfundament förankras tornet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk Vägar och transporter Befintliga vägar kommer vid byggnation att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. Kartan i Figur 5 nedan visar förslag på vägdragning inom och till projektområdet. Fortsatt planering sker med hjälp av vägtekniker då natur- och kulturinventeringar genomförts. Figur 5: Kartan visar förslag på vägdragning. 15(32)

17 4.2.3 Elanslutning Vindkraftverken måste anslutas till det överliggande elnätet. Vattenfall är nätägare i området och utformning av elanslutning görs i samråd med dem. En dialog har inletts med Vattenfall och med Lerum Energi som har koncession i området. Inom vindkraftparken planeras ledningarna att dras med hjälp av markförlagd kabel och i huvudsak förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur ledningsdragningarna kommer se ut beror till stor del på den slutgiltiga layouten av vindkraftsparken och vad kommande utredningar visar. En mer detaljerad beskrivning av elnätet och dess påverkan kommer att finnas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen Vindmätningar Vindmätningar med mobil mätutrustning (sodar) har genomförts i området under perioden mars 2011 till februari Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar samt den ekonomiska kalkylen Tidplan Den preliminära tidplanen är enligt följande. Kvartal 4, 2013 Kvartal 1, 2014 Kvartal 1, Kvartal 1, Samråd i tillståndsprocessen genomförs med allmänhet och utökad samrådskrets. Tillståndsansökan lämnas in till länsstyrelsen. Ärendet handläggs hos länsstyrelse. Beslut för tillståndsansökan. Byggnation och driftsättning. Tidplanen är ungefärlig och beror till stor del på vad som framkommer under det fortsatta arbetet med projektet. 16(32)

18 5. Miljöpåverkan 5.1 Hälsa Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5 anger tillåtna riktvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a) vilket kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp. Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger cirka 8 meter per sekund överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för störande ljud är störst. I kommunala planeringsdokument är det numera vanligt att ett minsta avstånd om 500 meter mellan vindkraftverk och boningshus anges för undvikande av störning. Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket, Reviderad utgåva av rapport 6241, Koncept, 26 feb 2009). Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WindPRO. Beräkningarna är gjorda för vindkraftstypen REpower 3.2M114. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder, se Figur 6. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, ISBN I beräkningen är samtliga vindkraftverk på full effekt. 17(32)

19 Figur 6: Kartan visar ljudutbredningsområdet för Vindpark Fyrskog med beräkningsfallet om 7 verk, REpower 3.2M/114 med 128 m i navhöjd Skuggor och reflexer När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den teoretiska skuggtiden 1 för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. Beräkning av den maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m 2. Den faktiska skuggtiden går inte att beräkna, däremot kan man beräkna den sannolika skuggtiden 2 (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar). 1 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, värsta fall. 2 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, verkligt fall. 18(32)

20 Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat. En sannolikhetsberäkning har gjorts där antalet soltimmar i Göteborg har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren , som är vår referensperiod. För skuggutredningen se Figur 7. De skuggberäkningar som genomförts visar att enstaka bostäder riskerar att erhålla en skuggtid över 8 timmar per år. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt, vilket innebär att vindkraftverket sätts ur drift de fåtal timmar per år då störst risk för skuggning förekommer. Funktionen innefattar även solinstrålningssensor som gör att vindkraftverket sätts ur drift under dessa timmar enbart om sol föreligger. På så sätt finns effektiva skyddsåtgärder att vidta i efterhand utan att vindkraftverkets energiproduktion nämnvärt minskar. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än 8 timmar per år när verken tagits i bruk. Figur 7: Kartan visar resultatet av skuggutredningen, den sannolika skuggtiden (som är baserad på sannolikhetsberäkning för solskenstid). Den gröna linjen på kartan illustrerar åtta skuggtimmar per år Emissioner till luft Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige oftast inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft som utgör ca 90 % av den svenska elproduktionen. I det 19(32)

21 nordiska elsystemet ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och miljöskadliga ämnen eftersom vindkraft oftast i första hand ersätter kolproducerad kraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska (Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75). Notis: I projekt Fyrskog planeras vindkraftverk av storleken cirka 3 MW och beräknad energiproduktion är cirka MWh el per år och vindkraftverk. De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som kommer att beställas och varifrån de levereras. Transporten sker troligen med båt från utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov till utsläpp. Under vindkraftverkets driftstid sker mindre utsläpp i samband med transporter för service och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med fordon av så kallad vaneller SUV- typ, vilka är något större än personbilar. Då vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om år finns förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå Emissioner till mark och vatten Oljor finns i bland annat växellådan och hydraulsystemet, se Tabell 4 nedan. Eventuellt oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett haveri inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling av all olja som kan läcka ur växellådan. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas produktionen omedelbart och servicepersonal skickas ut. Tabell 4: Tabellen visar vilka typer och mängder av oljor/kemikalier/batterier per vindkraftverk som förmodligen kommer att användas vid drift. Eftersom exakt typ av vindkraftverk ännu inte är fastställt är detta endast ett exempel. Ämne Mängd/år Användning Växellådsolja liter Bytes var 4-7:e år. Hydraulolja 315 liter Vridväxelolja 36 liter Bytes var 8:e år Batterier 6st pennlampsbatterier, Bytes 1 ggr/år 2st. LC-R127R2PG 12V/7, Ah Fett 19 kg 7,7 kg pumpas vid service var 6:e månad 20(32)

22 5.2 Naturresurser Vindkraftparken Fyrskog har placerats i ett område med god vindtillgång och anläggningen beräknas producera drygt MWh per år. Detta motsvarar totala elanvändningen för eluppvärmda villor som förbrukar kwh/år vardera, alternativt hushållsel för cirka villor. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet (Livscyklsvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, Elsam Engineering Rapport nr: , Mars 2004, Vindkraft på land, Naturvårdsverket, 2006). 5.3 Landskapsbild Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. Detta medför att verken blir mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Dock innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2009). Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att presenteras på samrådet samt på Gothia Vinds hemsida. Fotopunkter väljs utifrån inkomna synpunkter och önskemål under samrådsprocessen Siktanalys En siktanalys har tagits fram, se Figur 8 nedan. Hänsyn har här tagits till 2005 års klassning av vegetationshöjder (då det är den senast färdigställda underlaget från SLU), topografin i området och vindkraftverk med en totalhöjd på 185 m. Siktanalysen är framtagen för att beskriva varifrån vindkraftverken kan bli synliga samt hur många av vindkraftverken som kan ses från en specifik plats. Att ett vindkraftverk är synligt från en plats innebär att någon del av vindkraftverket är synligt, det kan vara alltifrån en vingspets till hela vindkraftverket. 21(32)

23 Figur 8: Kartan visaren indikation på hur många vindkraftverk som kommer synas från olika platser inom den kvadratiska ytan. Vid detta beräkningsfall har det antagits att skogen inte är högre än 10 m. Lokala avvikelser kan förekomma Hinderbelysning Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens författningssamling, TSFS 2010:155. På vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs vitt blinkade högintensivt ljus. Enligt de nya riktlinjerna för hinderbelysning så ska belysningen skapa en säkerhetszon runt vindkraftparken. Detta innebär för Vindpark Fyrskog att om vindkraftverken blir högre än 150 meter så kommer enbart fyra verk att behöva högintensivt vitt blinkande ljus. Resterande verk får en lågintensiv, fast, röd belysning. De verk som troligtvis får högintensiv belysning redovisas i Figur 9. 22(32)

24 Figur 9: Kartan visar vilka verk som enligt denna utformning förväntas att få det högintensiva vita ljuset, resterande verk får lågintensivt rött fast ljus. På landsbygden kan ljuset från verken upplevas som störande, speciellt under den mörkare delen av året. Dock ligger det i betraktarens ögon om rött eller vitt ljus är mer störande. Enligt 32 i Transportföreskrifterna TSFS står följande: Högintensiva ljus som installeras på nivån 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Ljusets riktning ska vara 1. 0º om ljusen installeras på en nivå över 151 meter, 2. 1º om ljusen installeras på en nivå av meter, 3. 2º om ljusen installeras på en nivå av meter, och 4. 3º om ljusen installeras på en nivå lägre än 92 meter. (TSFS 2013:9) 23(32)

25 5.4 Naturmiljö I området för den planerade vindkraftparken finns ett antal skyddade områden som bland annat innehåller sumpskogar och naturvärden, se Figur 0. Ingen av placeringarna berör utpekade skyddsområden. Figur 10: Karta över redan kända naturvärdena i det berörda området. Källa: Skogsvårdsstyrelsens GIS Ytterligare inventeringar av naturmiljön har utförts av oberoende konsult. Resultatet av naturmiljöinventeringen visas i Figur. Inga av de planerade vindkraftverken är placerade i områden med naturvärden. Breddning av vägar samt anläggning av nya vägar kommer göras med hänsyn till inventeringsresultatet. 24(32)

26 Figur 11: Karta över nya naturvärden funna av konsult. Källa: Ecocom Fåglar Gothia Vind lät under hösten 2010 utföra en förstudie kring fåglar och fladdermöss i syfte att tidigt identifiera habitat och nyckelområden för att effektivt kunna utreda vindkraftparkens eventuella påverkan på fåglar och fladdermöss. Denna förstudie resulterade i fördjupade inventeringar av häckfågelfaunan under Samråd med kommun och länsstyrelsen resulterade sedan i en inventering av tidigt häckande rovfåglar och ugglor under Studierna kommer att presenteras i sin helhet som bilaga till den kommande MKB:n. Under fågelinventeringarna utreddes även förekomst av spelplatser för skogshöns (tjäder, orre och järpe), lommar och nattskärra. Det konstaterades att det främst är nattskärra som berörs av den planerade etableringen. Inventeringsresultatet presenteras i Figur 12 nedan. Vad man kan notera för nattskärrorna är att de spelande individerna är relativt jämnt geografiskt fördelade över hela området, både i anslutning till öppna myrar och till t.ex. kraftledningsgator. Kartan indikerar att kringliggande biotoper ser ungefär lika gynnsamma ut för arten (i fråga om andel myrmark kontra ren skogsmark), vilket sannolikt innebär att förekomsten av nattskärra runt vindparksområdet är ungefär densamma som inne i vindparksområdet. Arten är i den här delen av Sverige tämligen allmänt förekommande i den biotop som nämns ovan, men ur ett nationellt perspektiv är den rödlistad och anses sårbar. Effekterna på arten i samband med vindkraft är än så länge dåligt kända, men studier kring arten och eventuella skyddsåtgärder pågår. 25(32)

27 Figur 12: Kartan visar resultatet av häckfågelinventeringen. Källa: Naturcentrum AB Fladdermöss Inventering av fladdermus inom projekteringsområdet har genomförts och resultatet kommer att redovisas i sin helhet som bilaga till MKB:n. Preliminärt inventeringsresultat har lämnats till Gothia Vind men slutrapporten är inte klar i skrivande stund. Det finns sex arter av fladdermöss inom vindkraftparken. Inventeringsresultatet kommer att beaktas i den fortsatta projekteringen. Om förekomsten av fladdermöss bedöms att vara av sådan grad att skadeförebyggande åtgärder krävs kan vindkraftverken köras i så kallat bat mode. Det innebär att vindkraftverken stoppas under tidsperioder då väderförhållanden är särskilt känsliga för fladdermöss. Aktuell forskning visar att det är främst under månaderna augusti och september som fladdermöss förolyckas av vindkraftverk (Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval. ISBN: ). Forskningen visar även att det är främst vid vindhastigheter vid navhöjd upp till 6 m/s som fladdermöss riskerar att förolyckas av vindkraftverk. Sveriges främste expert på fladdermöss, Jens Rydell, förordar att vindkraftverk stoppas vid vindar under 6 m/s under perioden augusti till och med september i områden med känsliga och värdefulla fladdermusarter. Om fladdermusinventeringen visar att bat mode bör användas för vindkraftverken inom Vindpark Fyrskog kommer Gothia Vind förorda att rekommendationerna från Jens Rydell följs. 26(32)

28 5.5 Kulturmiljö Det finns ett antal kända kulturhistoriska lämningar inom området och dess direkta närhet, se Figur nedan. Planering och anläggning kommer att göras med hänsyn till lämningarna. Den lämningstyp som främst förekommer är så kallade fasta fornlämningar i form av boplatser kring Stora Lövsjön och Lilla Lövsjön. Figur 13: Kartan visar redan kända inventerade fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar som registrerats. Källa: Riksantikvarieämbetet. Ytterligare inventering av kulturmiljön i området har utförts av oberoende konsult. Preliminärt inventeringsresultat visas i Figur 4 nedan. Längs huvudvägen i öster finns två torpmiljöer som inte är klassade som fornlämningar men hänsyn till dessa kommer tas vid eventuell förstärkning och breddning av väg. Ljungslätt i norr innehåller framför allt skyddsvärda former på västra sidan av vägen (bland annat en mycket fin stenmur alldeles intill huslämningarna). Vid Björkåsmosse i söder ligger de mest skyddsvärda objekten (liksom det ännu bebodda bostadshuset) öster om vägen. Här saknas helt lämningar på västra sidan. Eventuella vägbyggnationer med mera kommer om möjligt ske på motsatt sida från torpmiljöerna. 27(32)

29 Figur 14: Kartan visar nya fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar funna av konsult. Källa: Kula HB 28(32)

30 5.6 Rekreation och friluftsliv Området ligger inte i direkt anslutning till något riksintresse. Av de riksintressen som parken ligger närmast finns Tolsjöhult och Mjörn som är riksintresse naturvård. Norr om området, på andra sidan kommungränsen, ligger Anfastebo naturreservat. Det är ett skogsområde med barr och ekskog som har betydelse för allmänhetens friluftsliv. Sydöst om området finns riksintressen för kulturmiljö. Dessa är Hjällsnäs och Skallsjö- Öijared, se Figur nedan. Närmast belägna riksintresse för friluftsliv är Vättlefjäll. Det är en variationsrik natur med goda möjligheter till friluftsverksamhet. Figur 15: Kartan visar riksintressen kring vindkraftparken. Källa: Länsstyrelsens GIS Området är ett stort opåverkat område enligt 3 kap 2 miljöbalken och det är utpekat som ett tyst område utan bullerstörningar enligt länsstyrelsens rapport 2001:18, se Figur nedan. I närheten av den planerade vindkraftparken finns en aktiv skjutbana som påverkar ljudbilden i området. 29(32)

31 Figur 16: Kartan visar den planerade vindkraftparken tillsammans övriga intressen; tyst område (länsstyrelsens rapport 2001:18) och stora opåverkade områden (enligt 3 kap 2 miljöbalken). På kartan finns även den närliggande skjutbanan markerad. 5.7 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Vidare finns risk för så kallade iskast under vinterhalvåret. Iskast innebär att is som bildats på rotorbladen lossnar och slungas iväg på grund av rotationen. Fenomenet är föremål för forskning där nya tekniska lösningar prövas. Om meterologiska studier skulle visa på förhöjd risk för iskast sätts varningsskyltar upp runt anläggningen. Rotorbladen kan också utrustas med issensorer som stoppar verken då isbeläggning bildas. Ett EU-forskningsprogram om vindkraft i kallt klimat har beräknat riskavstånd för iskast. Vid en maximal vindhastighet om 25 m/s ger beräkningsmetoden ett största riskavstånd om ca 350 meter. Minsta avstånd mellan ett planerat verk och närmaste bostadshus är cirka 600 meter. Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är extremt liten. 30(32)

32 5.8 Miljömål Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. Bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. 5.9 Övriga intressen Det finns inga riksintressen för totalförsvaret i eller i anslutning till området för vindkraftparken. Under planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten. Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas. Det finns sjöar och våtmarker inom och i närheten av den planerade vindkraftparken som kalkas, se Figur 10. Vid förekomst av helikopterkalkning kan vindkraftverken tillfälligt stoppas för att möjliggöra fortsatt kalkning. Samråd med ansvarig för kalkning i området kommer att hållas. Figur 10: Sjöar och våtmarker inom och i närheten av Vindpark Fyrskog som kalkas. Källa: Länsstyrelsens GIS. 31(32)

33 6. Sammanfattning Vindpark Fyrskog bedöms att ha goda förutsättningar för att kunna producera miljövänlig el. Den utformning som presenteras i detta samrådsmaterial är preliminär. Här har motstående intressen tagits hänsyn till. Ur produktionssynpunkt är det viktigt att vindkraftverken inte står för nära varandra eftersom det då uppkommer vakeffekter som minskar den totala energiproduktionen. För att den ekonomiska kalkylen ska gå ihop så krävs det troligtvis, med dagens ekonomiska förutsättningar, att stora vindkraftverk används. Detta för att få ut så mycket energi som möjligt ut vinden och att på bästa sätt utnyttja projektområdet effektivt. 32(32)