Samrådsunderlag Vindpark Knöstad

Transkript

1 Samrådsunderlag Vindpark Knöstad

2 Innehåll 1. BAKGRUND Syfte med samrådsunderlag Varför vindkraft? Gothia Vind AB Administrativa uppgifter Sökande och projektör Fastigheter Kommunala planförhållanden 6 2. LOKALISERING Lokaliseringsprocess Vindpark Knöstad PARKENS UTFORMNING Huvudalternativ Alternativ lokalisering Nollalternativet VERKSAMHETENS OMFATTNING Vindkraftverk Markanvändning Fundament Vägar och transporter Elanslutning Vindmätningar Tidplan MILJÖPÅVERKAN Hälsa Ljud Skuggor och reflexer Emissioner till luft Emissioner till mark och vatten Naturresurser Landskapsbild Siktanalys Hinderbelysning 24 1(32)

3 5.4 Naturmiljö Fåglar Fladdermöss Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Risk och säkerhet Miljömål Övriga intressen Sammanfattning 32 Medgivande för kartor i föreliggande samrådsunderlag samt medgivande för publicering av föreliggande samrådsunderlag på Gothia Vinds hemsida: Lantmäteriet Dnr R _ (32)

4 1. Bakgrund 1.1 Syfte med samrådsunderlag Gothia Vind ansöker om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsytor, transformatorstationer, kraftledningar och servicebyggnader. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB) 9 kap 6. Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB). Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 MB). 3(32)

5 1.2 Varför vindkraft? Gothia Vinds mål är att producera förnybar el med vindkraftteknik. Vinden som energikälla har många fördelar, den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift, se avsnitt 5.2. Naturresurser. All produktion därefter under verkets resterande livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket tjänat ut och det kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Vindkraft och solenergi är de energikällor som ökar snabbast i världen just nu. Den absolut största delen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen såsom kol och olja. Förbränning av kol och olja leder till utsläpp av växthusgaser vilket ökar jordens medeltemperatur. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Den ökande temperaturen anses bland annat medföra att polar- och inlandsisarna smälter och att havsytan stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid och metan minskar kraftigt. Vindkraft som energikälla är en mycket viktig del i den energiomställning som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser genom att övergå från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energislag. Både i EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnybara energikällor ska öka. Enligt Sveriges klimat- och energimål skall 50 procent av totala energianvändningen komma från förnybar energi Regeringen vill nu inleda diskussioner med Norge för att öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet till år 2020, med en ny målsättning på en utbyggnad av 30 TWh förnybar el jämfört med dagens målsättning på en utbyggnad av 26,4 TWh förnybar el (jämfört med år 2002). Vindkraften kommer att stå för en stor del av denna ökning. Enligt Svensk Vindenergis prognos från oktober 2014 kommer vindkraften i Sverige att kunna producera drygt 17 TWh i slutet av 2016 (Vindkraftsstatistik kvartal , Vindkraften leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Även andra miljöproblem såsom övergödning, försurning, marknära ozon och produktion av avfall minskar då vindkraft ersätter energislag som ger upphov till utsläpp och spridning av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och slagg. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 4(32)

6 1.3 Gothia Vind AB Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindkraftparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal men projektering bedrivs på många platser i landet. Företaget har funnits sedan 2006 och har idag 10 anställda. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se Administrativa uppgifter Sökande och projektör Gothia Vind AB Kontaktperson: Organisationsnummer: Klas Lomberg, projektansvarig Box 231 knostad@gothiavind.se Mölndal Direkt nr: Tel: Fax: Fastigheter Tabell 1: Uppgifter om fastigheter och antal vindkraftverk som planeras på respektive fastighet. Fastighet Antal vindkraftverk Knöstad 1:37 4 Ström 1:16 7 Svanhult 1:1 1 5(32)

7 1.5 Kommunala planförhållanden Säffle kommun arbetade under 2009 fram ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen avseende Vindkraft. Planen godkändes av Kommunfullmäktige 28:e september 2009 och vann laga kraft den 26:e oktober Projekt Knöstad ligger huvudsakligen inom ett av kommunens utpekade områden i denna vindbruksplan, se Figur 1. Projektet ligger inom det området som enligt vindbruksplanen är klassat som Mellanzonen. Angående Mellanzonen skriver kommunen följande: Mellanzonen Mellanzonen är en skogsdominerad höjdplatå med ganska lite bebyggelse och ingen tätort. Höjderna är upp till cirka 150 meter över havet. Här finns ganska få natur- och kulturhistoriska värden, men ett antal kända fornlämningar. I mellanzonen finns ett antal områden med medelvind mer än 6,0 m/s. En utbyggnad bedöms inte ge någon allvarlig påverkan på bebyggelsemiljöer, landskapsbild, fornlämningar eller naturvärden, men för områden närmast Harefjorden bör verk placeras på ett genomtänkt sätt eftersom de kommer att vara synliga på långt håll. Projektområde Knöstad Figur 1: Utpekade områden i Säffles vindbruksplan som lämpliga för vindkraftsutbyggnad ( Under 2013 arbetade kommunen fram en ny Översiktsplan. I denna Översiktsplan har den ursprungliga vindbruksplanen införlivats, se Figur 2. Kommunen har också som avsikt att framöver uppdatera den gällande vindbruksplanen på grund av att Riksintressen för vindkraft uppdaterades i december 2013, vilket påverkade Riksintresseområdena i Säffle kommun. 6(32)

8 Figur 2: De grå markerade områdena illustrerar områden som är utpekade som lämpliga för vindkraft i Säffles Översiktsplan ( Säffle kommun har tagit fram en Klimatplan som sammanfattar energifrågorna i kommunen samt anger mål och delmål. Klimatplanen antogs av kommunfullmäktige april Kommunen vill ta sitt ansvar för att begränsa klimatpåverkan och skriver att de ska vara en vägvisare för andra och därmed skynda på utvecklingen i ett större perspektiv. Inriktningsmålet lyder enligt följande: Säffle ska bli en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande på förnyelsebar energi och el. Målsättningen är att kommunkoncernen uppnår detta år 2025 och kommunen som geografiskt område Ett antal delmål för kommunkoncernen har satts upp för åren fram till Detta innebär att kommunkoncernens totala energianvändning kommer att minska med 23 % från 47 GWh till 36GWh år De fossila koldioxidutsläppen kommer att minska med mer än 70%, från ton till ton år En uppföljning av dessa mål visar att kommunen har haft svårt att uppnå dessa mål varför det nu har påbörjats arbete med en ny Klimatplan. Parallellt med denna Klimatplan har kommunen arbetat fram en vision för 2026, med ledorden Säffle vågar leda hållbar utveckling. Visionen är uppdelad på tre huvudområden varav ett är Centrum för grön utveckling. Här utvecklar kommunen sin vision om grön utveckling och för fram att lokalt engagemang ger försprång inom utveckling av förnybar energi, se Figur 3. 7(32)

9 Figur 3: Bilden illustrerar att vindkraft är en naturlig del av vision Säffle. ( 8(32)

10 2. Lokalisering 2.1 Lokaliseringsprocess Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftsanläggning ska vara lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med vindkraftrotorns nav men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggningsoch elnätsanslutningskostnader samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst. Syftet är att identifiera områden som är lämpliga för vindkraft och sortera bort resterande områden. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts, fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: Vindhastighet om cirka 7 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd. Gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient. Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader. Tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal. Möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). 9(32)

11 2.2 Vindpark Knöstad Efter en förfrågan av markägare i det aktuella området gjordes en förstudie för etablering av en vindpark. Efter förstudien, där man arbetade enligt lokaliseringsprocessen ovan, fann man en möjlig lokalisering av en vindpark norr om E18 vid samhället Knöstad. Gothia Vind höll i november 2010 ett informationsmöte i hembygdsgården i Kila Östra där närliggande fastighetsägare bjöds in för att tidigt bli informerade om planerna kring vindkraftparken. Efter revideringar av parken, dels på grund av motstående intressen samt för att bättre följa riktlinjerna i kommunens vindbruksplan, har ytterligare fastighetsägare kontaktats. För att se de fastigheter som arrendeavtal är tecknat med samt förhandlingar pågår, se Figur 4. Figur 4: Översikt över de fastigheter med vilka arrendeavtal är tecknat samt förhandlingar pågår. I juni 2013 hölls ett inledande samrådsmöte med Säffle kommun och Värmlands länsstyrelse. Under 2013 samt 2014 har sedan olika inventeringar och utredningar utförts i området. Den 17:e december 2014 kommer nu ett samrådsmöte med allmänheten att genomföras. Till mötet är alla som anser sig berörda eller är intresserade av den planerade verksamheten välkomna. Skriftlig inbjudan skickas till fastighetsägare inom 2 km från den planerade etableringen. Inbjudan till samrådsmötet kommer även att annonseras i Nya Wermlands- Tidningen, Säffletidningen och GV-nytt. Projektområdet ligger nord öst om Knöstad och norr om E18 i Säffle kommun. Området är lätt kuperat och består främst av produktionsskog, se Figur 5: Lokalbild i projektområdet.figur 5Figur 5. 10(32)

12 Figur 5: Lokalbild i projektområdet. Gothia Vind erbjuder en så kallad bygdepeng, som är tänkt att tillfalla olika lokala ändamål i närområdet till vindkraftsparken. Bygdepengens utformning är i dagsläget inte fastställd och därmed finns möjlighet att lämna synpunkter kring detta under samrådstiden. 11(32)

13 3. Parkens utformning För att identifiera en lämplig parkutformning inom det utvalda området genomförs följande aktiviteter. Arrendeavtal tecknas med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning med mera. Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs med hjälp av Länsstyrelsens GIS-tjänst GISdata från länsstyrelserna samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa. Dessa laddas hem digitalt och läggs in i vindatlasprogrammet WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs med hjälp av GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök och laddas också in i WindPRO och/eller GISprogram. I programmet WindPRO görs produktionsberäkningar samt en optimering av vindparkens utformning (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av ljudutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i programmet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i programmet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer utformas vindkraftsparken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen (huvudalternativ i samrådsunderlag). Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för de inventeringar som genomförs för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och eldragningsutredningar. 12(32)

14 3.1 Huvudalternativ Tabell 2 och Figur 6 nedan visar huvudalternativet om upp till 12 verk för Vindpark Knöstad. Fastighet VKV N E Knöstad 1: Knöstad 1: Knöstad 1: Knöstad 1: Knöstad 1: Knöstad 1: Knöstad 1: Ström 1: Ström 1: Ström 1: Svanhult 1: Ström 1: Tabell 2: Placering av verken enligt parkförslag i koordinatsystemet SWEREF 99TM. Placeringarna är preliminära. Figur 6: Kartan visar preliminära placeringar för de tolv vindkraftverken. 13(32)

15 3.2 Alternativ lokalisering För att titta på alternativa lokaliseringar följer Gothia Vind den lokaliseringsprincip som nämndes tidigare. Detta är ett arbete som pågår och kommer utförligt att presenteras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 3.3 Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft, utan istället ersätter importerad kolkraft. Den planerade vindkraftparken bedöms producera drygt 110 GWh el/år räknat på tolv stycken vindkraftverk med navhöjden 143 m samt en effekt om 3,2 MW vardera. Detta motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka villor per år. Om vindpark Knöstad ersätter fossil elproduktion minskas utsläppen av koldioxid med ca ton, svaveldioxid med drygt 282 ton och kväveoxider med ca 257 ton per år (källa Vindkraftshandboken, Boverket 2009). I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. Vindkraftverken i Sverige har under perioden( producerat cirka 11,3 TWh ( 14(32)

16 4. Verksamhetens omfattning 4.1 Vindkraftverk Den planerade vindparken består av upp till tolv vindkraftverk med en installerad effekt om 2-4,5 MW/verk. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena bör man avvakta med att fastställa exakt turbinmodell till ett senare skede i projekteringen. Vindkraftverkens totalhöjd blir dock maximalt 200 meter. Den kalkylerade livslängden på ett vindkraftverk är cirka 25 år. De preliminära energiberäkningar som redogörs i föreliggande samrådsunderlag är framtagna med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO och avser vindkraftverk av typen REpower 3.2M114 med en navhöjd på 143 m. Totalhöjd i detta fall blir då 200 m. Vindkraftverkens planerade dimensioner och effektintervall visas i Tabell 3 nedan. Tabell 3: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och preliminära effekt. Maximalt antal verk 12 st. Effekt/verk 2 4,5 MW Total effekt park MW Rotordiameter m Navhöjd m Maximal totalhöjd 200 m Antal vingar 3 st. Vindpark Knöstad beräknas producera drygt 110 GWh per år. Detta motsvarar den totala elanvändningen i cirka eluppvärmda villor som förbrukar kwh/år vardera eller hushållsel för cirka villor. Det bör nämnas att dessa data är ungefärliga då vinddata som har använts baseras på data från sodar mätning på plats samt MIUU modellen. Sodar är en mobil mätutrustning och där kommer också framöver att mätas vind med en vindmätningsmast. Mätning av vinden genomförs för att utreda såväl vindhastigheten som vindens turbulens i området. 4.2 Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. Vid byggnation lämnas en öppen yta kring vindkraftverket om cirka 35*70 meter inklusive yta för kran och uppställning. Sprängningsarbeten samt resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverkens drift negativt. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan använda de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation i form av arrendeersättning. 15(32)

17 4.2.1 Fundament Det finns två huvudprinciper för vindkraftsfundament på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament stabiliseras tornet genom att ett tungt betongfundament gjutes ner i marken. Vid bergsfundament förankras tornet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk Vägar och transporter Befintliga vägar kommer vid byggnation att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. En preliminär väglayout har tagits fram som innebär att inom parkområdet behöver ca 5,5 km skogsväg och traktorväg breddas och förstärkas. Dessutom behöver ca 5 km nya vägar anläggas för transport till varje vindkraftsposition Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. Kartan i Figur 7 nedan visar förslag på vägdragning inom och till projektområdet. Figur 7: Preliminär vägdragning inom Vindpark Knöstad. 16(32)

18 4.2.3 Elanslutning Vindkraftverken måste anslutas till det överliggande elnätet. Vattenfall och Fortum är nätägare i området och därför finns det flera olika alternativ för anslutning. Utformning av elanslutning görs i samråd med dem och dialog har inletts med både Vattenfall och Fortum. Inom vindkraftparken planeras ledningarna att dras med hjälp av markförlagd kabel och i huvudsak förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur ledningsdragningarna kommer se ut beror till stor del på den slutgiltiga layouten av vindkraftsparken och vägdragningarna. En preliminär layout för interna kabelnätet visas i Figur 8. Figur 8: Kartan visar preliminär förläggning av elkabel En mer detaljerad beskrivning av elnätet och dess påverkan kommer att finnas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen Vindmätningar Vindmätningar med mobil mätutrustning (sodar) har genomförts i området under perioden augusti 2012 till mars Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar samt den ekonomiska kalkylen. 17(32)

19 4.2.5 Tidplan Den preliminära tidplanen är enligt följande. Kvartal 4, 2014 Kvartal 1, 2015 Kvartal 1, Kvartal 1, Samråd i tillståndsprocessen genomförs med allmänhet och utökad samrådskrets. Tillståndsansökan lämnas in till länsstyrelsen. Ärendet handläggs hos länsstyrelse. Beslut för tillståndsansökan. Byggnation och driftsättning. Tidplanen är ungefärlig och beror till stor del på vad som framkommer under det fortsatta arbetet med projektet. 18(32)

20 5. Miljöpåverkan 5.1 Hälsa Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5 anger tillåtna riktvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a) vilket kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp. Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljud som uppstår brukar beskrivas som svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger cirka 8 meter per sekund överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för störande ljud är störst. I kommunala planeringsdokument är det numera vanligt att ett minsta avstånd om 800 meter mellan vindkraftverk och boningshus anges för undvikande av störning. Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket, Reviderad utgåva av rapport 6241, Koncept, 26 feb 2009). Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WindPRO. Beräkningarna är gjorda för vindkraftstypen REpower 3.2M114. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder, se Figur 9. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, ISBN I beräkningen är samtliga vindkraftverk på full effekt. 19(32)

21 Figur 9: Figuren illustrerar beräknad ljudutbredning Skuggor och reflexer När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den teoretiska skuggtiden 1 för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. Beräkning av den maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m 2. Den faktiska skuggtiden går inte att beräkna, däremot kan man beräkna den sannolika skuggtiden 2 (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar). 1 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, värsta fall. 2 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, verkligt fall. 20(32)

22 Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat. En sannolikhetsberäkning har gjorts där antalet soltimmar i Karlstad har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren , som är vår referensperiod. För skuggutredningen se Figur 10. De skuggberäkningar som genomförts visar att inga bostäder kommer att erhålla en skuggtid över 8 timmar per år. Skulle senare utredningar visa att enstaka bostäder riskerar att erhålla en skuggtid över detta riktvärde kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt, vilket innebär att vindkraftverket sätts ur drift de fåtal timmar per år då störst risk för skuggning förekommer. Funktionen innefattar även solinstrålningssensor som gör att vindkraftverket sätts ur drift under dessa timmar enbart om sol föreligger. På så sätt finns effektiva skyddsåtgärder att vidta i efterhand utan att vindkraftverkets energiproduktion nämnvärt minskar. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än 8 timmar per år när verken tagits i bruk. Figur 10: Figuren illustrerar beräknad skuggutbredning Emissioner till luft Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Även i det nordiska elsystemet ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och miljöskadliga ämnen eftersom vindkraft ofta ersätter kolproducerad kraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 3 MW som producerar cirka MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka ton och kväveoxider med cirka 9 ton. Samtidigt sparas utvinningen 21(32)

23 av nära ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska (Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75). De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som kommer att beställas och varifrån de levereras. Transporten sker troligen med båt från utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov till utsläpp. Under vindkraftverkets driftstid sker mindre utsläpp i samband med transporter för service och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med personbil eller lätt lastbil. Då vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om år finns förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå Emissioner till mark och vatten Oljor finns i bland annat växellådan och hydraulsystemet, se Tabell 4 nedan. Eventuellt oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett haveri inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling av all olja som kan läcka ur växellådan. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas produktionen omedelbart och servicepersonal skickas ut. Ämne Mängd/år Användning Växellådsolja liter Bytes var 4-7:e år. Hydraulolja 315 liter Vridväxelolja 36 liter Bytes var 8:e år Batterier 6st pennlampsbatterier, Bytes 1 ggr/år 2st. LC-R127R2PG 12V/7, Ah Fett 19 kg 7,7 kg pumpas vid service var 6:e månad Tabell 4: Tabellen visar vilka typer och mängder av oljor/kemikalier/batterier per vindkraftverk som förmodligen kommer att användas vid drift. Eftersom exakt typ av vindkraftverk ännu inte är fastställt är detta endast ett exempel. 22(32)

24 5.2 Naturresurser Vindkraftparken Knöstad har placerats i ett område med god vindtillgång och anläggningen beräknas producera cirka MWh per år. Detta motsvarar totala elanvändningen för eluppvärmda villor som förbrukar kwh/år vardera, alternativt hushållsel för cirka villor. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet (Livscyklsvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, Elsam Engineering Rapport nr: , Mars 2004, Vindkraft på land, Naturvårdsverket, 2006). 5.3 Landskapsbild Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. Detta medför att verken blir mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Dock innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2009). Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att presenteras på samrådet samt på Gothia Vinds hemsida. Fotopunkter väljs utifrån inkomna synpunkter och önskemål under samrådsprocessen Siktanalys En siktanalys har tagits fram, se Figur 11 nedan. Här har man räknat på ett schablonvärde på 10 meters trädhöjd, topografin i området och vindkraftverk med en totalhöjd på 200 m. Siktanalysen är framtagen för att beskriva varifrån vindkraftverken kan bli synliga samt hur många av vindkraftverken som kan ses från en specifik plats. Att ett vindkraftverk är synligt från en plats innebär att någon del av vindkraftverket är synligt, det kan vara alltifrån en vingspets till hela vindkraftverket. 23(32)

25 Figur 11: Figuren illustrerar varifrån någon del av vindkraftverken förväntas bli synliga Hinderbelysning Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens författningssamling, TSFS 2010:155. På vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs vitt blinkade högintensivt ljus. Enligt de nya riktlinjerna för hinderbelysning så ska belysningen skapa en säkerhetszon runt vindkraftparken. Detta innebär för Vindpark Knöstad att enbart sex verk kommer att behöva högintensivt vitt blinkande ljus. Resterande verk får en lågintensiv, fast, röd belysning. De verk som troligtvis får högintensiv belysning redovisas i Figur (32)

26 Figur 12: Kartan visar vilka av de verk som, med nuvarande utformning kommer få högintensivt vitt, respektive lågintensivt rött ljus. På landsbygden kan ljuset från verken upplevas som störande, speciellt under den mörkare delen av året. Dock ligger det i betraktarens ögon om rött eller vitt ljus är mer störande. Transportföreskrifterna TSFS gällande hinderbelysning kommer att följas för att begränsa denna eventuella störning. 25(32)

27 5.4 Naturmiljö I området för den planerade vindkraftparken finns ett antal skyddade områden som bland annat innehåller sumpskogar och nyckelbiotoper, se Figur 13. Ingen av placeringarna berör utpekade skyddsområden. Områdets skogsmiljö domineras av tall där stora ytor utgörs av yngre gallringsskogar med inslag av björk. Äldre bestånd av gran saknas nästan helt inom området medan gammal senväxt tallskog på hällmark förekommer på flertalet platser. Resultatet av naturmiljöinventeringen visas i Figur 13. Inga av de planerade vindkraftverken är placerade i områden med naturvärden. Breddning av vägar samt anläggning av nya vägar kommer göras med hänsyn till inventeringsresultatet. Figur 13: Gothia Vind har anlitat skogsstyrelsen för att inventera naturvärden i projektområdet. Kartan visar de nyfunna samt tidigare kända objekt Fåglar En förstudie av områdets fågelfauna genomfördes under början av Därefter riktades inventeringsinsatserna mot att utreda förekomst och häckningsstatus för de arter som kan anses vara känsliga för vindkraft. För aktuellt projekteringsområde visade förstudien att området är relativt fågelrikt och fem områden identifierades som särskilt viktiga fågelhabitat, se Figur 14. Fortsatta inventeringar inriktades på tidigt häckande rovfåglar (örnar och ugglor), lommar, nattskärror och skogshöns. Efter förstudien genomfördes ovan nämnda fågelinventeringar under mars till augusti 2013, vilket innefattar de tider då tidigt häckande rovfåglar samt senare anländande häckfåglar såsom lommar och nattskärra hävdar revir. Resultatet av denna presenteras i Figur (32)

28 Efter genomförda fågelstudier konstaterades bland annat revir av grönbena, ljungpipare, smålom och sångsvan, spelplats för tjäder och orre samt flygstråk för smålom och fiskgjuse. Flygstråken berör i första hand den västra delen av parkområdet och häckplats för sångsvan och smålom begränsar parkens utbredning norrut. I det planerade vindparksområdet bedöms nattskärra vara den art som eventuellt kan påverkas mest av en etablering. Ecocom AB som gjorde förstudien av fåglar bedömer att en vindkraftsetablering i Knöstadsområdet bör utformas med hänsyn till främst orre, tjäder, smålom och eventuellt rovfåglar. Naturcentrum AB bedömer att delar av undersökningsområdet kan anses ha förhöjd känslighet för vindkraft vid en strikt tillämpning av föreslagna skyddszoner: sångsvan, smålom, fiskgjuse, ljungpipare, grönbena och nattskärra. För aktuell parklayout har Gothia Vind tagit hänsyn till häckplats för smålom och sångsvan samt spelplatser för tjäder och orre enligt gällande rekommendationer från SOF (Bridlife Sverige) samt Projekt Lom. Likaså har noterade flygstråk för smålom och fiskgjuse beaktats. Nattskärran i området finns framförallt i biotoper skapade av aktivt skogsbruk. För de fall Nattskärra har noterats i av skogsbruk opåverkad biotop undviker Gothia Vind att placera vindkraftverk där. Om eventuell påverkan på nattskärra under driftsfasen är mycket lite känt och frågan om nattskärra ens är en riskart i vindkraftsammanhang är under utredande. Frågan kommer att behandlas djupare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Figur 14: Kartan visar resultaten av EcoComs förstudie och Naturcentrums inventering av förekomst av fåglar i vindpark Knöstad. 27(32)

29 5.4.2 Fladdermöss En förstudie av områdets fladdermusfauna genomfördes under början av Denna följdes sedan upp med en mer omfattande inventering med autoboxar och manuell inventering med handdetektor. Konceptet är väl beprövat och är i dagsläget det standardiserade tillvägagångssättet för att fastställa vilka fladdermusarter som finns i ett område. Vid förstudien fastställdes att rapporter om fladdermöss saknas helt ifrån området. På andra platser i regionen har arter som nordisk fladdermus, större brunfladdermus, dvärgpipistrell och trollpipistrell arter som bedöms som riskarter i vindkraftssammanhang påträffats. En ordentlig fladdermusinventering bedömdes därför vara nödvändig att genomföra för att utreda riskerna för fladdermöss i projektområdet. Vid inventeringen noterades 4 arter. Nordisk fladdermus (47%), gråskimlig fladdermus (5%), större brunfladdermus (2%) samt myotisarter (39%). Högst fladdermusaktivitet noterades i bymiljöer och därefter vid öppna vattenytor/våtmarker. Om vindkraftverk måste etableras i närheten av bymiljöer rekommenderar Ecocom att riskreducerande åtgärder tillämpas, t ex tillfällig avstängning under riskperioder samt att uppföljning sker i ett kontrollprogram. Vidare rekommenderar Ecocom att etablering av vindkraftverk undviks i närheten av vatten. Ett skyddsavstånd på 700 meter till lokal 6, i bymiljön vid Ström rekommenderas där det troligtvis finns en koloni av Nordisk fladdermus, se Figur 15. För aktuell parklayout har Gothia Vind tagit hänsyn till kolonilokalen vid ström samt undvikit att planera vindkraftverk vid bymiljöer och vid vatten/våtmarker. Figur 15: Vid lokal 11 har måttlig aktivitet av fladdermus uppmätts, vid lokal 5 har hög aktivitet av fladdermus uppmätts och vid lokal 6 har en hög aktivitet av flertalet fladdermusarter uppmätts. 28(32)

30 5.5 Kulturmiljö Områdets kulturhistoria speglas mycket väl i de påträffade forn- och kulturlämningarna. En genomgång av äldre kartmaterial visar att den dominerande markanvändningen i området varit skogsmark. Det finns ett antal kända kulturhistoriska lämningar inom området och dess direkta närhet. De typer av redan kända lämningar som finns i, eller i närheten av, projektområdet är bland annat ett vägmärke, vägvisarsten, från 1500-talet, fyndplats för flintskrapa från brons- och järnålder samt grav i form av stenröse från bronsåldern (Riksantikvarieämbetet). Planering och anläggning kommer att göras med hänsyn till lämningarna. Ytterligare inventering av kulturmiljön i området har utförts av oberoende konsult. I samband med kulturmiljöinventeringen nyregistrerades totalt 10 stycken nya lämningar. Fyra stycken, något atypiska stensättningar registrerades liggandes ganska nära varandra. Dessa är lokaliserade väster om Långtjärn. Rekommendation från konsult är att inga ingrepp ska ske närmare än 25 meter. Tre områden med skogsbrukslämningar bestående av en kolbotten och en kolarkojgrund registrerades, samt en ensamliggande kolbotten. Rekommendation från konsult är att inga ingrepp ska ske närmare än 10 meter. En rösning (en eller flera uppresta eller upplagda stenar som kan ha fungerat som riktmärke eller liknande) påträffades. Rekommendation från konsult är att inga ingrepp ska ske närmare än 25 meter. I området registrerades också en fångstanläggning sannolikt använd för fågelfångst. Rekommendation från konsult är att inga ingrepp ska ske närmare än 25 meter. Preliminärt inventeringsresultat, samt tidigare kända lämningar, visas i Figur 16 nedan. Figur 16: Kartan visar de fynd som gjordes vid inventeringen samt de sedan tidigare kända kulturvärden. 29(32)

31 5.6 Rekreation och friluftsliv Området ligger inte i direkt anslutning till något riksintresse. Närmaste riksintresse är Hatbacken som ingår i Kulturmiljöprogrammet och är beläget ca 3,5 km nordost om projektområdet. Kila Kyrka som också tillhör Kulturmiljöprogrammet ligger ca 5,5 km sydväst om projektområdet. Ca 5 km nordväst om området ligger Gillbergadalen som är riksintresse för naturvård. Detta är ett odlingslandskap med vegetationsrikt vatten. Här finns också Gillbergasjön som är ett Natura 2000 område. Nordost om projektområdet ligger ytterligare ett Natura 2000 område vid Kackerudsmossen ca 5 km bort. Riksintresse med geografiska bestämmelser för kust, turism och friluft i anslutning till Vänern sträcker sig ca 10 km från projektområdet. 20 km nordväst ligger Glaskogen, vilket är utpekat som riksintresse för friluftslivet, se Figur 17. Figur 17: Kartan visar de riksintressen som finns närmast Vindpark Knöstad. Källa: Länsstyrelsens GIS 5.7 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Vidare finns risk för så kallade iskast under vinterhalvåret. Iskast innebär att is som bildats på rotorbladen lossnar och slungas iväg på grund av rotationen. Fenomenet är föremål för forskning där nya tekniska lösningar prövas. Om meterologiska studier skulle visa på förhöjd risk för iskast sätts varningsskyltar upp runt anläggningen. Rotorbladen kan också utrustas med issensorer som stoppar verken då isbeläggning bildas. Ett EU-forskningsprogram om 30(32)

32 vindkraft i kallt klimat har beräknat riskavstånd för iskast. Vid en maximal vindhastighet om 25 m/s ger beräkningsmetoden ett största riskavstånd om ca 350 meter. Minsta avstånd mellan ett planerat verk och närmaste bostadshus är cirka 600 meter. Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är extremt liten. 5.8 Miljömål Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. Bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. 5.9 Övriga intressen Det finns inga riksintressen för totalförsvaret i, eller i anslutning till, området för vindkraftparken. Under planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten. Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas. Det finns inga sjöar och våtmarker inom det planerade vindparksområdet som kalkas, se Figur 18. Närmaste kalkningsobjekt är Holmtjärn men här är det ej aktuellt med helikopterkalkning och detta kommer därför inte beröra vindkraftsparken. Samråd med ansvarig för kalkning i denna tjärn kommer att hållas. Figur 18: Sjöar och våtmarker inom och i närheten av Vindpark Knöstad som kalkas. Källa: Värmlands läns kalkningsförbund. 31(32)

33 6. Sammanfattning Vindpark Knöstad bedöms att ha goda förutsättningar för att kunna producera miljövänlig el. Den utformning som presenteras i detta samrådsmaterial är preliminär. Här har motstående intressen tagits hänsyn till. Ur produktionssynpunkt är det viktigt att vindkraftverken inte står för nära varandra eftersom det då uppkommer vakeffekter som minskar den totala energiproduktionen. För att den ekonomiska kalkylen ska gå ihop så krävs det, med dagens ekonomiska förutsättningar, att stora vindkraftverk används. Detta för att få ut så mycket energi som möjligt ut vinden och att på bästa sätt utnyttja projektområdet effektivt. 32(32)