Bilaga 2. Fotomontage från riksväg 25. VINDPARK LJUNGA. Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Fotomontage från riksväg 25. VINDPARK LJUNGA

2 2 (2)

3 Innehåll ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 7 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING BAKGRUND TILLSTÅNDSPROCESSEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET SAMRÅD AVGRÄNSNING NATIONELL MÅLSÄTTNING OM FÖRNYELSEBAR ENERGI MILJÖNYTTA PROJEKTOMRÅDET BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET RÅDANDE VINDFÖRHÅLLANDE PLANER OCH PROGRAM ÖVERSIKTSPLAN VINDKRAFTSPLAN TEMATISKT TILLÄGG LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN DETALJPLAN VERKSAMHETSBESKRIVNING VINDKRAFTPARKENS UTFORMNING ÖVRIGA INSTALLATIONER PROJEKTETS UTVECKLING OCH FORTSATT TIDSPLAN ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING ALTERNATIV UTFORMNING MILJÖKONSEKVENSER INLEDNING PÅVERKAN UNDER ANLÄGGNINGS- OCH BYGGNATIONSSKEDET INLEDNING (3)

4 5.2.2 PLANERAD VÄG- OCH ELKABELSTRÄCKNING TRANSPORTER LJUDEFFEKTER OCH VIBRATIONER OFÖRUTSEDDA HÄNDELSER I BYGGSKEDET PLANFÖRHÅLLANDEN NATURMILJÖ HYDROLOGI, SJÖAR OCH VATTENDRAG FÅGLAR FLADDERMÖSS VILT KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV LANDSKAPSBILD LJUDSPRIDNING LÅGFREKVENT LJUD SKUGGSPRIDNING HINDERBELYSNING ELEKTROMAGNETISKA FÄLT RISK OCH SÄKERHET ÖVRIGA VERKSAMHETER INOM PROJEKTOMRÅDET EMISSIONER TILL LUFT PÅVERKAN PÅ KLIMATET KEMIKALIER AVFALL PÅVERKAN UNDER AVVECKLINGSSKEDET SAMLAD BEDÖMNING KONTROLL OCH UPPFÖLJNING AV ANLÄGGNINGEN HÅLLBAR UTVECKLING MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT (LUFTKVALITETSFÖRORDNING) MILJÖKVALITETSNORMER FÖR OMGIVNINGSBULLER MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN MILJÖMÅL NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL REFERENSER OCH KÄLLOR (4)

5 Bilagor 2.1. Kartbilaga över planerad etablering 2.2. Samrådsredogörelse 2.3. Förstudie (naturvärde, fågel, fladdermöss) 2.4. Naturinventering 2.5. Fågelinventering 2.6. Fladdermusinventering 2.7. Arkeologisk utredning - KMKB 2.8. PM Ljud samt resultat från ljudberäkning 2.9. PM Skugga samt resultat från skuggberäkningar 2.10 Fotomontage Landskapsbildsanalys 5 (5)

6 Figurförteckning Figur 1: Översiktskarta över projektområdet. Rosa område visar projektområde för aktuell vindpark vid Ljunga. Blått område visar närliggande projektområde vid Åby Figur 2: Markanvändning i Ljungby kommun. Aktuellt projektområde ligger inom svart streckad markering Figur 3: Prioriterade områden för vindkraft i Ljungby kommun (gröna områden) samt fredade områden från vindkraft (röda områden) enligt kommunens Vindkraftsplan Figur 4: Planerad anläggning Figur 5: Föreliggande projekt tillsammans med närliggande projekt vindpark Åby Figur 6: Schematisk bild över byggskedet. Tidsangivelserna är ungefärliga Figur 7: Förstärkning samt anläggande av väg inom projektområdet. Då kabeldragningen i huvudsak är markförlagd och följer vägdragningen redovisas denna inte. Se bilaga Figur 8: Närliggande bergtäkter (rosa triangel) samt projektområde (blå ring). Övriga symboler visar andra typer av täkter ej relevanta i detta sammanhang Figur 9: Områden utav riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden Figur 10. Våtmarker som redovisas i Länsstyrelsens våtmarksinventering, ängs- och hagmarkinventering, Naturvårdsverkets myrskyddsplan samt planerad etablering.41 Figur 11. Intresseområden som finns upptagna i det kommunala och regionala naturvårdsprogrammet Figur 12: Områden med höga naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering. Röd text hänvisar till identifierade naturvärdens benämning Figur 13: Riksintresseområden för kulturmiljövården samt intresse för kulturmiljövården enligt regionala och kommunala kulturmiljöprogram Figur 14: Kulturhistoriska lämningar enligt arkeologisk utredning Figur 15: Landskapets karaktär Figur 16: Ljudspridning från närliggande Vindpark Ljunga (i sydöst) och Vindpark Åby (i nordväst) Figur 17: Projektets skuggspridning, sannolika skuggtimmar. Vindpark Ljunga (i sydöst) och närliggande Vindpark Åby (i nordväst) Tabellförteckning Tabell 1: Administrativa uppgifter... 9 Tabell 2: Styrande faktorer vid framtagande av parklayout Tabell 3. Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning för vindkraft Tabell 4: Områden i det kommunala och regionala naturvårdsprogrammet. Avstånden anger närmaste avstånd mellan område och vindkraftverk i redovisad parklayout. Områdena är sorterade efter avståndet till närmaste vindkraftverk Tabell 5: Schablonberäkning använd yta inom projektområdet Tabell 6: Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker Tabell 7. Sammanställning av miljömål samt av hur dessa bedöms påverkas av aktuell etablering (6)

7 Icke teknisk sammanfattning Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnyelsebara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. En stor del av denna energiproduktion förväntas i en framtid komma från vindkraft. Energimyndigheten uppskattar att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år 2020 vilket är en stor ökning i förhållande till att det 2010 producerades ca 3,5 TWh från vindkraft. El producerad med vindkraft medför i princip inga utsläpp. Under ca 8 driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för verkets tillverkning. Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 3 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några nämnvärda spår efter sig. ansöker nu om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftsanläggning nordväst om samhället Ryssby i Ljungby kommun, Kronobergs län. Etableringen omfattar maximalt 10 vindkraftverk med en maximalhöjd av 190 m och en effekt av mellan 2,5 3,5 MW. Projektområdet ligger i ett relativt flackt skogsområde mellan Ryssbysjön i sydöst, Ryssbymossen i öst och Förarpamossen i väst. Även kringliggande landskap är till största delen flackt och skogsdominerat utan dramatiska topografiska inslag. Området utgörs till övervägande del av produktionsskog. Närmaste enskilda bebyggelse återfinns söder om projektområdet längs riksväg 25 med ett avstånd om drygt 750 m från närmsta vindkraftverk. Den planerade vindkraftparken kommer att inrymma maximalt10 vindkraftverk och bedöms producera ca 80 GWh/år räknat på en effekt om cirka 3 MW per verk. Detta motsvarar årsförbrukningen av el för eluppvärmda villor och hushållsel för ca villor per år (beräknat vid en årsförbrukning på kwh/eluppvärmd villa respektive kwh/villa av hushållsel). Om vindkraften ersätter marginalel baserat på kolkondens minskas utsläppen av koldioxid med ca ton, svaveldioxid med 230 ton och kväveoxider med 200 ton per år. 1 I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs projektets bedömda konsekvenser på naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, landskapsbild, hydrologi m.m. Konsekvenser på människors hälsa utifrån ljud- och skuggeffekter, elektromagnetisk stålning m.m. beskrivs samt etableringens risker förknippade med iskast, brand, kemikalier etc. Vidare beskrivs planerad etablerings överensstämmelse med aktuella planer, miljömål och miljökvalitetsnormer. Beskrivningen utgår från verksamheten i byggfas, driftsfas och avvecklingsfas. Projektet bedöms ge som högst måttliga konsekvenser för människors hälsa och miljö vilka främst hör ihop med påverkan på landskapsbilden samt påverkan under bygg- och avvecklingsskede. En påverkan på landskapsbilden är svår att undvika vid en etablering av vindkraft. Områdets karaktär är av stor skala med låg komplexi- 1 Beräknad från uppgifter från Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN (7)

8 tet vilket medför att vindkraftverken på ett bättre sätt harmoniserar med landskapsbilden än om landskapet vore av liten skala och hög komplexitet. Områden med mer sårbar landskapsbild är belägna utanför projektområdet, men ett relativt långt avstånd samt mellanliggande skogsridåer medför att vindkraftverkens synlighet begränsas. I detta fall har konsekvensen på landskapsbilden bedömts som måttlig. Påverkan under bygg- och avvecklingsskede hör ihop med de transporter som krävs. Det kan inte uteslutas att transportarbete kommer att upplevas som störande för boende längs riksväg 25. Vidare kan ljud- och vibrationseffekter inte uteslutas från själva anläggningsarbetet. Den sammanvägda bedömningen av planerad etablering är att dess positiva konsekvenser i form av miljö- och klimatnytta överväger dess negativa konsekvenser. Utifrån de förebyggande åtgärder som planeras bedöms därmed planerad etablerings negativa konsekvenser vara acceptabla. 8 (8)

9 Administrativa uppgifter Tabell 1: Administrativa uppgifter Anläggningens namn Sökande Adress Vindpark Ljunga Organisationsnummer Projektledare (bolaget) Vita Gavelns väg 10, Frölunda Stina Dahlblom Telefonnummer e-post Konsult Telefonnummer Fastighetsbeteckningar Kommun Län SNI kod Ola Trulsson, WSP Environmental Se ansökan Ljungby kommun Kronobergs län B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. 9 (9)

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund (nedan kallat bolaget) ansöker om tillstånd enligt 9 kapitlet MB för uppförande och drift av en vindkraftsanläggning öster om samhället Lagan i Ljungby kommun, Kronobergs län. Föreslagen etablering omfattar maximalt 10 vindkraftverk med en maximalhöjd av 190 m och en effekt av mellan 2,5 3,5 MW. Projektområdet består av relativt flacka skogsmarker med ett utbyggt skogsbilvägnät. Markanvändningen inom området utgörs i dagsläget främst av skogsbruk. Bolaget har som målsättning att vid tiden för etableringen tillämpa bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet ständigt fortgår kan andra modeller än de som idag finns på marknaden bli aktuella. I föreliggande handling utgår beskrivningen dock från ett vindkraftverk som uppnår totalhöjd 190 m, har en relativt stor rotor samt ett källjud som anses vara normalt i förhållande till vindkraftverkets storlek. Beskrivningen av miljökonsekvenserna i avsnitt 5 utgår från vindparkens största möjliga påverkan på människors hälsa och miljö varför maximalt antal vindkraftverk och maximal totalhöjd antas. 1.2 Tillståndsprocessen Miljöfarlig verksamhet Uppförande samt drift av en vindkraftsanläggning är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Beroende på anläggningens storlek krävs tillstånd enligt 9 kap. MB och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Aktuell anläggning innefattar 10 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 190 meter. Etableringen och driften av anläggningen är således tillståndspliktig enligt prövningskod i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 6 kap. MB ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå som en del av ansökan om att anlägga och driva verksamhet enligt 9 kap. MB. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra bl.a. på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, på hushållningen med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt samt med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Föreliggande MKB utgör underlag till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Inom ramen för ansökan ingår även anläggande av vägar, etablering av montageplatser, utplacering av transformatorstationer samt anläggande av kraftledningar för anslutning av föreslagen vindkraftsetablering. Även tillfälliga servicebyggnader såsom byggbodar ingår. Eftersom verksamheten per definition kan antas medföra betydande miljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och omfattningen av MKB:n och samrådskretsen. Inför upprättandet av MKB:n krävs att samråd genomförs med länssty- 10 (10)

11 relsen, tillsynsmyndigheten, statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer samt enskilda som kan antas bli berörda av verksamheten. Det kan inte uteslutas att det kan bli aktuellt med åtgärder i anslutning till vattendrag bl.a. beroende på sträckning av ny väg och behov av förstärkning av befintliga vägar. För det fall anmälningspliktig- eller tillståndspliktig vattenverksamhet skulle bli aktuell kommer denna fråga att hanteras separat i samråd med länsstyrelsens vattenvårdsenhet. Vid behov av linjekoncession kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan Samråd Den planerade vindkraftsanläggningen kräver tillstånd enligt 9 kap MB. Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd ske med en utökad krets utöver länsstyrelsen, kommunen och de som kan antas vara särskilt berörda. Nedan ges en översiktlig beskrivning över genomförda samråd avseende Vindpark Ljunga. Synpunkterna beaktas i denna MKB. Hur synpunkterna beaktas redovisas i samrådsredogörelsen. En fullständig samrådsredogörelse återfinns i bilaga 2.2. Samråd med länsstyrelse och kommun hölls i Växjö 18 augusti Enligt de synpunkter som framkom bör MKB:n omfatta möjlig påverkan på hotade och känsliga växt- och fågelarter i området samt visa hur vindkraftsetableringen påverkar fladdermusfaunan. Samråd med allmänheten ägde rum i två omgångar; 18 augusti 2010 och 10 november Till det första samrådet, som hölls i Hörda, skickades ett personligt brev ut till alla fastighetsägare inom drygt en kilometer från projektområdet drygt två veckor innan mötet. Till boende utanför norden samt till dem som inte hade nordiska namn skickades inbjudan på engelska. Dessvärre var listan över fastighetsägare inte komplett, vilket gjorde att några fastighetsägare inom det aktuella området inte fick en inbjudan. Dessa fastighetsägare informerades om detta via ett brev och fick möjlighet att komma med synpunkter i efterhand. Samrådet hölls i traditionell mötesform där projektet presenterades i storgrupp och frågor ställdes inför samtliga deltagare. Efter att samrådet avslutats skickades ett informationsbrev med minnesanteckningar från mötet ut till samtliga som skrivit upp sig på deltagarlistan. Det andra samrådet hölls den 10 november 2011 i Lagan, Ljungby kommun. Samrådet besöktes av cirka 60 personer och hölls i form av ett öppet hus. Detta innebär att allmänhet och särskilt berörda kan besöka samrådet när det passar dem bäst mellan vissa fastställda tider; i detta fall mellan Samtliga fastighetsägare och boende inom en kilometer från projektområdet hade bjudits in, även de som var inbjudna till samrådet den 18e augusti Samrådet organiserades som en utställning där information gavs till besökarna genom bland annat posters och samrådsunderlag. I ett av rummen fanns även en ljuddemonstration som gav besökarna möjligheten att uppleva hur vindkraftverk låter och hur 40 db upplevs. Målsättningen var att ge alla besökare ett så personligt mottagande som möjligt. Besökarna inbjöds sedan att lämna eventuella synpunkter på en blankett. Vidare har även samråd skett med Försvarsmakten, LFV, närliggande flygplatser, Teracom, Telecom-bolag, Boverket, Energimyndigheten m.fl. myndigheter och or- 11 (11)

12 ganisationer. Även andra intresseföreningar såsom LRF, vägföreningar, viltvårdsföreningar, fältbiologer, lokala ornitologklubbar m.m. har ingått i samrådskretsen Avgränsning Aktuell MKB har upprättats med avsikten att på ett så tydligt sätt som möjligt visa etableringens konsekvenser på människors hälsa och miljön, dels utifrån de krav som lagstiftningen ställer, men också för att visa om etableringen och driften av anläggningen uppfyller miljöbalkens krav på god hushållning med mark- och vattenområden. MKB:n är avgränsad på så vis att den fysiska påverkan i form av markingrepp är begränsad till projektområdet medan effekter så som visuell påverkan, ljudeffekter, skuggeffekter samt påverkan på fauna har undersökts inom ett större område. 1.3 Nationell målsättning om förnyelsebar energi Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnyelsebara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. I februari 2009 föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnyelsebara energikällor sattes till 25 TWh till år Vidare antogs regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik av riksdagen i juni 2009, vilket innebar en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år År 2010 producerade vindkraften ca 3,5 TWh medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år Miljönytta Under ca 8 driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för verkets tillverkning. 2 Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, bygg- 2 Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN (12)

13 nation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 3 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. 3 Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några nämnvärda spår efter sig. Nedan redovisas omräkningsfaktorer för energi: Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme(mwh); MWh = 1 gigawattimme (GWh); GWh = 1 terawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW); 1000 MW = 1 gigawatt (GW) Den planerade vindkraftparken kommer att inrymma 10 vindkraftverk och bedöms producera ca 80 GWh/år räknat på en effekt om cirka 3 MW per verk. Detta motsvarar årsförbrukningen av el för eluppvärmda villor och hushållsel för ca villor per år (beräknat vid en årsförbrukning på kwh/eluppvärmd villa respektive kwh/villa av hushållsel). Om vindkraften ersätter marginalel baserat på kolkondens minskas utsläppen av koldioxid med ca ton, svaveldioxid med 230 ton och kväveoxider med 200 ton per år. 4 3 Elsam Engineering, 2004/03, Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, rapport nr: Beräknad från uppgifter från Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN (13)

14 2 Projektområdet 2.1 Beskrivning av projektområdet Det aktuella projektområdet är beläget nordväst om Ryssby strax väst om Ljunga i Ljungby kommun, Kronobergs län. Området ligger i ett relativt flackt skogsområde mellan Ryssbysjön i sydöst, Ryssbymossen i öst och Förarpamossen i väst. Även kringliggande landskap är till största delen flackt och skogsdominerat utan dramatiska topografiska inslag. Området utgörs till övervägande del av produktionsskog av gran och tall med inslag av hyggen. Ett fåtal något äldre skogspartier återfinns i området, dessa är dock präglade av skogsbruket. En del av skogen i området fälldes i stormen Gudrun 2005 enligt länsstyrelsens satellitbildsanalys. I den västra kanten samt sydöstra delen av projektområdet förekommer blötare marker/sumpskogar. Dessa är generellt kraftigt dikade och har inga direkta värden som sumpskogar. Här finns ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar. Närmaste enskilda bebyggelse återfinns söder om projektområdet vid riksväg 25 med ett avstånd om ca 750 m till närmaste planerade vindkraftverk. I övrigt är enskild bebyggelse belägen vid Ljunga, ca 1 km öster om närmaste vindkraftverk. Enstaka bebyggelse återfinns även norr och väst om projektområdet. Ryssby, ca 2 km sydost om vindparken, utgör närmaste sammanhållna bebyggelse. Ca 4 km nordväst om aktuell etablering planerar bolaget ytterligare en vindpark benämnd Åby. Ansökan om tillstånd för denna anläggning kommer att hanteras separat från föreliggande handling. I figur 1 redovisas det aktuella projektområdets utbredning samt det närliggande projektet vindpark Åby. 14 (14)

15 Figur 1: Översiktskarta över projektområdet. Rosa område visar projektområde för aktuell vindpark vid Ljunga. Blått område visar närliggande projektområde vid Åby. 2.2 Rådande vindförhållande Tillgången till god vindenergi utgör en av de mest grundläggande faktorerna för en lyckad vindkraftsetablering. Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären och påverkas även av andra krafter såsom gravitation. På låg höjd påverkas vinden av s.k. markfriktion, det vill säga terrängförhållanden såsom topografi och ytråhet. Vindhastigheten ökar därför med höjden över marken. Mot bakgrund av att vindenergin utgör en funktion av vindhastigheten i kubik, medför en förhållandevis liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverk inom ett område är således av mycket stor betydelse för att på ett optimalt sätt kunna nyttja tillgänglig energi, se även avsnitt 3.1 nedan. I samband med inledande utredningar av aktuellt projektområde konstaterades att vindförhållandena för det aktuella projektområdet är tillräckligt goda för att bedriva vindbruk på ett ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt. Bolaget kommer även sätta upp en vindmätningsmast inom det aktuella projektområdet. Vindmätningsmast planeras 15 (15)

16 att installeras under början av Resultatet av aktuella mätningar kommer sedan att utvärderas. 2.3 Planer och program Nedan kapitel beskriver kommunens övergripande planering för aktuellt projektområde och dess närområde. I beskrivningen redovisas de områden som är belägna inom ett avstånd av ca 5 km från föreslaget projektområde. De områden som är belägna längre bort bedöms inte påverkas till följd av föreslagen etablering Översiktsplan Översiktsplanen (ÖP) för Ljungby kommun antogs den 1 juni 2006 av kommunfullmäktige. ÖP belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation samt visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen i kommunen. ÖP är ett vägledande dokument i kommunens arbete samt vid beslut som rör mark- och vattenanvändningen i prövningar av kommunen och andra myndigheter. Figur 2: Markanvändning i Ljungby kommun. 5 Aktuellt projektområde ligger inom svart streckad markering. Av planen framgår att 10 % av kommunens behov av el kan produceras inom kommunens gränser, kommunen är således beroende av elenergi som produceras utanför 5 Ljungby kommun, 1 juni 2006, Översiktsplan för Ljungby kommun, Bilaga 1 Karta över riksintressen och hänsynsområden, Planavdelningen 16 (16)

17 kommunen. År 2001 kom ca 40 % av energin i kommunen från förnyelsebara källor. 6 I sin översiktsplanering har kommunen möjlighet att peka ut ekologiskt särskilt känsliga områden. I Ljungby kommun sammanfaller även dessa till stor del med områden som är skyddade som naturreservat, riksintressen och/eller Natura områden. Många av de ekologiskt särskilt känsliga områdena sammanfaller även med beskrivna områden i Kronobergs Natur samt länsstyrelsens våtmarksinventering. I ÖP nämns tre exempel på ekologiskt särskilt känsliga områden, varav ett återfinns inom en radie om 5 km kring aktuellt projektområde, Gässhult Hörda Klövas mosse. Området ligger ca 2 km norr om närmaste vindkraftverk och beskrivs som en mosaik av naturtyper där vissa delar har naturliga fodermarker med mycket stora värden. Bevarandet av dessa värden är beroende av att markerna även i fortsättningen betas och slås. Området sammanfaller delvis med riksintresseområde för naturvård som beskrivs i avsnitt 5.4. Ryssbysjön Möckeln är ett annat ekologiskt känsligt område som pekats ut i ÖP. Området sammanfaller med riksintresseområde för naturvården benämnt Möckelnområdet och är den största oreglerade sjön i södra Småland. Området beskrivs vidare i avsnitt 5.4. Kommunen har även pekat ut stora opåverkade områden, vilka utgörs av stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp. Områdena har inte tydligt avgränsats samt det är enligt kommunen oklart om de kan klassificeras som stora opåverkade områden i lagens mening. Ett sådant område återfinns öster om Ryssbysjön och Stensjön och sträcker sig in i Alvesta kommun. Avståndet till närmaste vindkraftverk från området bedöms vara ca 5 km. Aktuellt projektområde utgörs till största delen av produktionsskog. I översiktsplanen pekas skogsbruket ut som en viktig näring för landsbygdens fortlevnad. Kommunens ställning är att skogsnäringen ska få goda betingelser så långt som möjligt för en rationell verksamhet Vindkraftsplan Den 20 oktober 2009 antogs en vindkraftsplan av kommunfullmäktige. 7 I vindkraftsplanen redovisas lämpliga områden för vindkraft, se figur 3. Som grund vid definition av dessa områden har MIUU-modellen använts. Närheten till större väg eller kraftledning har också varit avgörande. I dessa områden finns inte heller några skyddsvärda allmänna intressen. Inom dessa områden får vindkraft högre prioritet än andra allmänna intressen. De områden som inte är markerade med rött (fredat område) eller grönt (prioriterat område) kan vara möjliga områden för vindkraft, men dessa får prövas från fall till fall. Det projektområde som är aktuellt inom ramen för denna ansökan är utpekat som ett grönt område (område nr 7) och vindkraft ska därmed prioriteras före andra allmänna intressen. 6 Ljungby kommun, 1 juni 2006, Översiktsplan för Ljungby kommun, Bilaga 1 Karta över riksintressen och hänsynsområden, Planavdelningen 7 Ljungby kommun, 20 oktober 2009, Tillägg till översiktsplanen Vindkraft i Ljungby kommun 17 (17)

18 Figur 3: Prioriterade områden för vindkraft i Ljungby kommun (gröna områden) samt fredade områden från vindkraft (röda områden) enligt kommunens Vindkraftsplan. 8 Till större allmänna vägar ska avståndet från vindkraftverk också vara minst 200 m. Till övriga allmänna vägar ska avståndet från vindkraftverk vara minst verkets totalhöjd, dock minst 50 m oavsett vägtyp. I vindkraftsplanen redovisas rekommendationer för uppförande av vindkraftverk, se nedan. Avstånd Minsta avstånd mellan Ljungby stad och vindkraftverk ska vara 3 km. Minsta avståndet mellan vindkraftverk och tätort, detaljplanelagt område för bostäder och fritidshus, kyrkor samt samlad bebyggelse 9 ska vara m. Avståndet till övrig bebyggelse ska vara minst 500 m, men gällande riktvärden för buller på 40 db(a) får ej överskridas vid husfasad. Till närmaste fastighetsgräns som ligger utanför vindkraftsområdet ska det vara minst 250 m om inte samtycke ges från berörd fastighetsägare. Om avståndet till kommungräns från vindkraftspark är mindre än 5 km ska ett samråd med berörda kommuner hållas. 8 Ljungby kommun, 20 oktober 2009, Tillägg till översiktsplanen Vindkraft i Ljungby kommun 9 Till samlad bebyggelse hör orterna: Bolmen, Byholma, Bäck, Guddarp, Hornsborg, Hölminge, Hörda, Kånna, Målaskog, Nöttja, Odensjö, Rya-Sunnetorpa, Tannåker, Toftaholm, Torset, Tuna och Vrå. 18 (18)

19 Utformning Övrigt Mellan vindkraftparker måste det vara minst 2 km. Om det är mindre än 55 km till Växjö och Halmstads flygplatser måste dessa kontaktas. Etablering av vindkraftverk ska ske i väl sammanhållna grupper och parker. 10 Om verket har en höjd upp till 150 m markeras det med en vit färg samt med medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Är verket däremot högre än 150 m ska det markeras med vit färg och blinkande högintensivt vitt ljus under hela dygnet. I en vindkraftspark ska samtliga verk som utgör parkens yttre gräns markeras med vit färg och beroende på höjd med medel- eller högintensivt blinkande. De inre verken ska också markeras med vit färg, men förses med minst lågintensivt fast rött ljus. Ljuset ska vara placerat på föremålets högsta fasta punkt. Antalet rotorblad ska vara lika många och rotationshastigheten ska vara densamma för alla verk inom samma grupp eller park. 11 Alla verk inom samma område ska ha samma färg. Förutom tillverkarens eller ägarens logotyp på maskinhus får reklam inte förekomma på verk. Antalet skuggtimmar per år för bostad eller annan störningskänslig plats bör inte överstiga 8 h/år faktisk skuggtid, 30 h/år teoretisk skuggtid varav högst 30 min/dygn faktisk skuggtid. 12 På isälvsmaterial som bedöms vara av betydelse för nuvarande eller framtida vattenförsörjning eller direkt över Bolmen bör inte vindkraftverk etableras. För varje ärende ska en tidplan för genomförande av projektet presenteras. All nyanlagd elkabel till vindkraftverk bör markförläggas. Vid anläggande av skogsbilvägar ska alltid samråd hållas med Skogsvårdsstyrelsen Tematiskt tillägg landsbygdsutveckling i strandnära lägen Enligt lagstiftning för strandskyddet som trädde i kraft den 1 juli 2009 kan dispens sökas från strandskyddet om man kan ange ett särskilt skäl. 13 Enligt den nya lag- 10 En grupp består av minst tre verk och en park av minst sju verk. 11 Vindkraftverk med stora rotorblad rekommenderas eftersom de ger ett lugnare och mer harmoniskt intryck. 12 Om kraven inte kan uppfyllas genom placering av verken ska verken programmeras så att de stannar under vissa givna förhållanden för att minska den periodiska skuggpåverkan. 19 (19)

20 stiftningen kan dispens ges för landsbygdsutveckling i strandnära läge, s.k. LISområden. För att kunna använda LIS-områden som särskilt skäl måste kommunen ha en antagen översiktsplan med utpekade områden som kan anses som lämpliga för landsbygdsutveckling. Kommunerna får därefter pröva frågor som berör dispenser från och upphävande av strandskyddet. Ljungby kommun antog den 30 augusti 2011 planen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Ljungby kommun som en tilläggsplan till kommunens översiktsplan gällande strandskydd. I kommunen har 17 LIS-områden pekats ut. Inget av dessa områden ligger inom 5 km från aktuellt projektområde Detaljplan Några detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt PBL finns inte i aktuellt projektområde. Förutsättningarna för utpekande av vindkraftsområden ska vara klarlagda i översiktsplanen, varför det inte ska vara nödvändigt att upprätta detaljplan för dessa. Enligt gällande lagstiftning krävs detaljplan för vindkraftparker endast då vindkraftverk avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar, vilket inte är fallet i aktuellt område. 13 Ljungby kommun, 30 augusti 2011, Tillägg till översiktsplanen, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Ljungby kommun 20 (20)

21 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Vindkraftparkens utformning Vindpark Ljunga planeras innefatta maximalt tio vindkraftverk med en installerad effekt om 2,5 till 3,5 MW vardera. Vindkraftverkens maximala totalhöjd kommer att vara 190 meter. Flertalet faktorer är styrande för vindkraftverkens placeringar inom ett projektområde. Tabell 2: Styrande faktorer vid framtagande av parklayout. Styrande faktor Tillgång på vindenergi Åtgärd vid framtagande av parklayout Inom projektområdet prioriteras platser med högt vindenergiinnehåll. Närmaste avstånd mellan vindkraftverken ska vara så stort att vinden hinner återfå den energi som fångas upp vid passage genom närliggande verks rotor. Ljudnivå Skuggeffekter Vindkraftparken ska utformas så att ingen av omkringliggande bostäder erhåller en ljudnivå över 40 db(a) i enlighet med Naturvårdverkets Allmänna råd för Externt industribuller 1978:5 (nattvärdet) samt gällande rättspraxis avseende ljudemission från vindkraftverk. Vindkraftparken ska utformas så att ingen av omkringliggande bostäder erhåller en skuggtid överstigande Boverkets riktlinjer och gällande rättspraxis avseende skuggeffekter från vindkraftverk. Områdets natur- och kulturvärden Vindkraftverken placeras så att påverkan på projektområdets kända natur- och kulturmiljövärden minimeras. Föreliggande parklayout presenteras nedan, se figur 4. Redovisade placeringar förutsätter en flyttmån på 100 meter. 21 (21)

22 Figur 4: Planerad anläggning Vindkraftsanläggningen beräknas producera ca 80 GWh per år. Det motsvarar ca eluppvärmda villors årsförbrukning eller villors årsförbrukning av hushållsel (beräknat vid en årsförbrukning på kwh/eluppvärmd villa respektive kwh/villa av hushållsel). 3.2 Övriga installationer Varje vindkraftverk kommer att förankras på ett fundament. Fundamentets tekniska utformning kommer att bero på de geotekniska förutsättningarna. Normalt etableras ett så kallat gravitationsfundament av en ungefärlig storlek på m 2. För att kunna transportera vindkraftverken till varje etableringsplats krävs väg av god kvalitet. Vägarna byggs ca 5 meter breda med god bärighet för att klara av de laster som avses. Till så stor utsträckning som möjligt kommer befintlig väg att användas och här kan förstärkning och breddning vara nödvändig. Nyetablering av väg kommer dock att ske fram till respektive vindkraftverk. 22 (22)

23 Vidare krävs även montageytor invid varje verk. Beroende på vilket vindkraftverk som väljs kommer utformningen av denna att variera något. Den yta som behöver hårdgöras kommer att vara ca m 2 per montageyta. Vidare kan det även bli aktuellt att etablera en uppställningsyta för tillfällig uppställning av ej monterade vindkraftdelar. I dagsläget planeras inte några sådana ytor, men utifall det visar sig vara aktuellt kommer de att ha en ungefärlig storlek på m 2. Här kommer i så fall även eventuella tillfälliga servicebyggnader att placeras, såsom byggbodar etc. Vindkraftverkets generator genererar elenergi från 690 V. En transformator omvandlar generator-spänningen till ca 33 kv. Transformatorn är normalt torrisolerad och saknar därmed olja. Beroende på modell är denna transformering placerad inne i vindkraftverket eller i en mindre transformatorkiosk invid vindkraftverket. Härifrån leds producerad elenergi via ett kabelnät till det anslutande elnätet. I regel krävs även uppsamlingsstation och en eller flera kabelskåp. Dessa innehåller normalt olja. 3.3 Projektets utveckling och fortsatt tidsplan Under det inledande samrådet den 18 augusti 2010 avsåg projektet maximalt 18 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter. Utifrån detta har följande moment påverkat projektets utformning: Utifrån vad som framkommit i samrådsprocess med bland annat länsstyrelse och kommun har bolaget valt att avsevärt begränsa vindkraftparkens utbredning i den norra delen av projektområdet. Inga vindkraftverk kommer att placeras norr om väg 623 mellan Borsna och Tutaryd. På så sätt minskas intrycket av vindparken vid kulturmiljön kring Klövaryd och det riksintresseområde för kulturmiljön som föreligger här (Hörda-Klövaryd, se avsnitt 5.9). Vidare medför detta att samtliga planerade vindkraftverk är belägna inom det område som pekas ut som ett prioriterat område för vindkraft i Ljungby kommuns vindkraftsplan. Utifrån information från Ljungby fågelklubbs yttrande i september 2010 har vindparkens utbredning minskats sydväst om Ryssbymossen. De två verksplaceringar som fågelklubben utpekat som olämpliga p.g.a. tjäderförekomst finns inte längre kvar. Likaså har vindparkens utbredning vid Stavasjön reducerats, främst i nordväst. Orrspelet vid Klövasmossen kommer inte att påverkas då vindparken inte längre sträcker sig norr om väg 623. Utifrån underhandsinformation från naturmiljö-, kulturmiljö, fågel- och fladdermusinventeringarna har föreliggande parklayout och vägsträckning stämts av mot de värden som noteras löpande. Detta för att en begränsad påverkan ska kunna säkerställas så tidigt som möjligt. Utifrån det slutliga resultatet från naturinventeringen har vindkraftverken L4 och L9 förflyttats i enlighet med de skyddsåtgärder som föreslås i inventeringsrapporten. Föreliggande anläggning har därav justerats att gälla 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter med en placering enligt vad som presenteras i föreliggande handling. Planerad etablering förväntas kunna driftsättas under Anläggningsarbetet planeras att påbörjas under (23)

24 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ En MKB för en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska innehålla en beskrivning av ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär en redogörelse för konsekvenserna av att den planerade etableringen inte kommer till stånd. Nollalternativet ska utgöra ett jämförelsealternativ vid värderingen av vilken förändring den föreslagna verksamheten ur miljöhänseende medför i förhållande till om den inte blir av. Vid en utebliven etablering bedöms den i dagsläget huvudsakliga markanvändningen inom projektområdet i form av ett aktivt skogsbruk att bestå. En rationellt skött skog medför i sig mer eller mindre förändringar i områdets naturmiljö och landskapsbild. Till följd av gallring och avverkning förändras inte bara livsförhållandena för de organismer, fågelarter samt övriga arter som lever inom området utan även landskapsbilden då delar av skogen avverkas och hyggen uppkommer inom vissa delar av området. En vindkraftsetablering kommer medföra en viss påverkan på natur- och kulturmiljö, fåglar och fauna, vilken uteblir vid ett nollalternativ. För de boende i närområdet kommer ljud- och skuggeffekter att uppkomma och landskapsbilden inom området kommer att förändras. Omfattningen och konsekvenserna av denna påverkan diskuteras i avsnitt 5. Nollalternativet innebär också att ett område som är väl lämpat för vindkraftsetablering inte nyttjas och produktionen av el från en förnyelsebar energikälla som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Högst troligen ersätter el producerad med vindkraft marginalel som idag utgörs av kolkraft. Den planerade vindkraftparken bedöms producera maximalt ca 80 GWh el/år räknat på 10 stycken vindkraftverk med en effekt om cirka 3 MW. Detta motsvarar årsförbrukningen av el för eluppvärmda villor och hushållsel för ca villor per år (beräknat vid en årsförbrukning på kwh/eluppvärmd villa respektive kwh/villa av hushållsel). Om vindkraften ersätter marginalel baserat på fossil elproduktion med kolkondens minskas utsläppen av koldioxid med ca ton, svaveldioxid med 230 ton och kväveoxider med 200 ton per år Alternativ lokalisering Bolaget undersöker löpande flertalet områden för att etablera vindkraft. Lämpliga områden väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter, påverkan på miljö och människors hälsa m.m. Nedan tabell anger de faktorer som är styrande vid bedömningen av ett områdes lämplighet för vindkraft. Denna process benämns förstudie. På så sätt ingår en kontinuerlig alternativutredning i bolagets arbetsmetodik. 14 Boverket, 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN (24)

25 Tabell 3. Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning för vindkraft Styrande faktorer vid bedömning av ett områdes lämplighet Tillgång på god vindenergi Tillräckligt avstånd till närboende Få motstående natur- och kulturmiljöintressen Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna anläggas till rimliga kostnader De områden som i enlighet med ovan angivna kriterier inte bedöms ha goda förutsättningar för vindkraftsetablering sorteras bort. Någon ytterligare utredning av de bortsorterade områdena blir inte aktuell då det av ekonomiska skäl är allt för kostsamt att gå vidare med utredningar inom områden där etablering ändå inte kommer att bli aktuell. Föreliggande område har bedömts som lämpligt inom bolagets förstudieprocess. Samtidigt är området utpekat som lämpligt för vindkraft i den kommunala översiktsplaneringen. Bolaget har tidigare utrett en alternativ lokalisering i Ljungby kommun, ca 13 km sydöst om föreliggande projektområde. Projektet, med projektnamn Deranäs, innefattade totalt 8 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter och med en installerad effekt om 2,5 3,5 MW per vindkraftverk. Området var i tidigt skede utpekat som lämpligt område för vindkraft i den kommunala vindbruksplanen, men togs bort innan vindbruksplanen antogs. Vidare var projektområdet beläget nära ett område som beskrivits som stort och opåverkat i den kommunala översiktsplaneringen. Det fanns även indikationer på att havsörn förekom i området. Slutligen hade även Försvaret och Teracom intressen inom området vilket medförde vissa restriktioner. Projektet lades ned efter att samrådsprocessen påbörjats. Arrendekontrakten hävdes och närboende, myndigheter m.fl. underrättades. Vid en jämförelse med Deranäs bedöms alltså vindpark Ljunga som det bättre alternativet. Området har få motstående naturmiljöintressen och är utpekat som lämpligt för vindkraft i den kommunala översiktsplaneringen. Vidare inrymmer projektområdet flertalet vindkraftverk utan att ljud- och skuggeffekter bedöms överstiga gällande praxis. 4.3 Alternativ utformning Enligt miljöbalken ska det, om möjligt, redovisas alternativa utformningar. Utformningen av föreslagen etablering har förändrats ett flertal gånger under projektets gång bl.a. mot bakgrund av den information som framkommit vid genomförda inventeringar samt vid genomförande av aktuell samrådsprocess. I avsnitt 3.3 ovan beskrivs projektets historik och de alternativa utformningar som utretts under processens gång. Denna process innebär att flertalet alternativa utformningar har undersökts under projektets utveckling för att identifiera den utformning som är mest lämplig för det aktuella området. 25 (25)

26 5 Miljökonsekvenser Nedan kapitel beskriver de miljökonsekvenser som etableringen bedöms medföra. Beskrivningen görs utifrån respektive påverkansområde. 5.1 Inledning Målsättningen i detta avsnitt är att redovisa etableringens miljökonsekvenser utifrån ett värsta fall av påverkan. Detta innebär att beskrivningen utgår från den maximala totalhöjd samt det maximala antalet vindkraftverk som ansökan avser. Vidare utgår beskrivningen från en vindkraftverksmodell som uppnår en totalhöjd om 190 m, har en relativt stor rotor samt ett källjud som anses vara normalt i förhållande till vindkraftverkets storlek. Andra likvärdiga modeller kan också bli aktuella, men då enbart modeller som medför likvärdig eller mindre påverkan på människa och miljö (t ex avseende ljud- och skuggspridning). Vilken modell som slutligen väljs kommer att bero på ett upphandlingsförfarande. I bilaga 2.1 redovisas en karta över projektområdet, vindkraftverkens placeringar och föreslagen väg och elsträckning tillsammans med resultatet från genomförda naturvärdes- och kulturmiljöinventeringar. Närbelägna vindkraftprojekt kan orsaka kumulativa effekter i form av ökad ljudoch skuggpåverkan samt ökad påverkan på landskapsbilden. Ca 4 km nordväst om projektområdet planeras ett annat vindkraftprojekt, Vindpark Åby. Även denna vindkraftpark innefattar tio vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter, se figur 5. Ansökan om tillstånd enligt 9 kap MB för denna anläggning söks tillika av bolaget, men inom ramen för en separat ansökan. Andra närliggande vindkraftsanläggningar som kan medföra kumulativ påverkan bedöms inte finnas. Bedömningen av den kumulativa påverkan görs nedan i respektive avsnitt. 26 (26)

27 Figur 5: Föreliggande projekt tillsammans med närliggande projekt vindpark Åby. Vid bedömning av miljökonsekvenser används följande fyrgradiga skala: Positiv konsekvens Planerad etablering medför en förbättring. Obetydlig till ringa konsekvens Planerad etablering medför ingen påverkan. Alternativt medför planerad etablering måttlig påverkan men i förekommande fall kan åtgärder vidtas som kommer att mildra konsekvenserna. Måttlig konsekvens Planerad etablering medför måttlig påverkan. Alternativt medför planerad etablering stor påverkan men i förekommande fall kan åtgärder vidtas som kommer att mildra konsekvenserna. 27 (27)

28 Stor konsekvens Ansökt verksamhet medför stor påverkan och inga möjligheter finns att vidta förebyggande åtgärder. 5.2 Påverkan under anläggnings- och byggnationsskedet Inledning Byggskedet kan beskrivas med nedan schematiska bild, se figur 6. Totalt förväntas byggnationen ta i storleksordningen månader. Utöver uppförande av vindkraftverk innefattar etableringen även markarbeten i form av nyanläggning av väg, förstärkning av väg, nedläggande av el- och optokabel, anläggande av montageytor samt anläggande av fundament. Nedan beskrivs påverkan under anläggnings- och byggnationsskedet från planerad väg och elkabelsträckning, de transporter som bedöms uppkomma samt de ljudeffekter och vibrationer som bedöms uppstå. Vidare beskrivs även möjliga risker förknippade med anläggnings- och byggnationsskede i anslutning till påverkan på människa och miljö. De kumulativa effekter som kan uppstå under anläggnings- och byggnationsskedet med avseende på Vindpark Åby bedöms enbart uppkomma utifall de båda vindparkerna etableras samtidigt och främst om samma transportväg för vindkraftverk och krossmaterial används. Andra kumulativa effekter än påverkan från transporter bedöms i denna fas vara marginella. Enligt de vägförstudier som genomförts är den i dagsläget lämpligaste transportvägen för Ljunga skild från den för Åby. Om etablering av de båda vindparkerna sker samtidigt bedöms därför de kumulativa effekterna vid anläggnings- och byggnationsskede bli begränsade. Figur 6: Schematisk bild över byggskedet. Tidsangivelserna är ungefärliga. 28 (28)

29 5.2.2 Planerad väg- och elkabelsträckning Förutsättningar Inom ramen för föreliggande ansökan har en förstudie över lämpliga tillfartsvägar genomförts. Denna visar nödvändig sträcka ny väg och sträcka befintlig väg som behöver förstärkas. Beroende på befintlig vägs beskaffenhet kommer två olika typer av förstärkningsåtgärder att vidtas; väg av dåligt skick kommer att kräva förstärkning och eventuell breddning medan väg av bättre skick endast kommer att kräva mindre åtgärder alternativt inga åtgärder alls. Dessutom kommer ny väg att anläggas fram till respektive vindkraftverk. Anläggandet av ny väg kommer att ske enligt beskrivning i teknisk beskrivning. Sträckningen av ny väg har genomförts så att påverkan på natur- och kulturmiljöer blir så liten som möjligt. Föreslagen sträckning har tagit hänsyn till de inventeringar avseende kulturmiljö och naturmiljö som genomförts inom ramen för föreliggande ansökan, se avsnitt 5.4 och 5.9 nedan. Genomförd förstudie visar den vägsträckning som är som mest aktuell i dagsläget. Inför byggnation kommer en geoteknisk undersökning att genomföras, varför den slutliga vägsträckningen inom projektområdet kan skilja sig något från vad som presenteras här. Dock kommer nödvändig hänsyn att tas till områdets natur- och kulturmiljöer i enlighet med de skyddsåtgärder som presenteras nedan. 29 (29)

30 Figur 7: Förstärkning samt anläggande av väg inom projektområdet. Då kabeldragningen i huvudsak är markförlagd och följer vägdragningen redovisas denna inte. Se bilaga 2.1. Genomförd elförstudie visar att lämpligaste anslutningspunkt i dagsläget är fördelningsstation 50/20 kv i Åby. Elnätsägaren i området, E.ON Elnät, har anvisat anslutningspunkten i ett muntligt förhandsbesked. Härifrån sker anslutningen med markförlagd högspänningskabel längs befintlig väg till projektområdet. Inom projektområdet ansluts vindkraftverken till högspänningskabeln via en uppsamlingsstation. Med ett internt nät bestående av tre radialer via tre stycken högspänningskabelskåp ansluts vindkraftverken till den nya uppsamlingsstationen. Kabeldragning för det interna nätet kan ske i planerad väg och kabelskåp kan sättas i vägområdet. Uppsamlingsstation kan sättas i nära anslutning till vägområdet. Dock bestämmer elnätsägaren i området den slutliga utformningen av elanslutning. Av denna anledning kan den slutliga utformningen skilja något mot vad som beskrivits ovan även om detta i dagsläget ses som det rimligaste alternativet. Vid behov av linjekoncession kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan. 30 (30)