Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Duvhällen, Eskilstuna kommun

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Duvhällen, Eskilstuna kommun Upprättad av Ecocom AB i november 2015 på uppdrag av Duvhällen Vindpark AB

2 Uppdragsledare och författare Layout Omslagsfoto Firma Charlotte Liljencrantz Ecocom AB Vy från de centrala delarna av anläggningsområdet vid Duvhällen. Ecocom AB Adress Stortorget Kalmar Växel E-post Webb MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 2 av 88

3 Förord Duvhällen Vindpark AB planerar en vindkraftsanläggning med 10 vindkraftverk och max 210 m totalhöjd vid Duvhällen i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. En vindkraftsetablering av den aktuella storleken kräver tillstånd och samråd med en större krets i enlighet med miljöbalken. Föreliggande dokument utgör en miljökonsekvensbeskrivning för uppförande och drift av Duvhällens vindkraftsanläggning. Miljökonsekvensbeskrivningen som bifogas tillståndsansökan beskriver projektets planerade utformning, omfattning, tillämpade skyddsåtgärder och uppskattade miljökonsekvenser. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att ge allmänhet och myndigheter möjlighet att delta i tillståndsprocessen, att integrera miljöhänsyn i projektet samt att utgöra ett bedömningsunderlag för myndighetens beslut om tillstånd. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 3 av 88

4 Miljökonsekvensbeskrivning Uppförande av vindkraftsanläggning vid Duvhällen, Eskilstuna kommun... 1 Upprättad av Ecocom AB i november 2015 på uppdrag av Duvhällen Vindpark AB... 1 Förord... 3 Administrativa uppgifter Inledning Verksamhetsutövare Konsulter Bakgrund och beskrivning Lokalisering och omfattning Motiv till utbyggnad av vindkraft Val av lokalisering -projektområde Duvhällen Alternativutredning Nollalternativ Alternativa lokaliseringar Alternativ utformning Tillstånds- och samrådsprocess Tillståndsprocess Samråd vid Duvhällen Beskrivning av verksamheten Vindförhållanden Vindkraftverk Utformning Fundament Vägar och uppställningsplatser Elanslutning Massor och transporter Säkerhet Regler och föreskrifter Haveri och brand Kemikalier och avfall Nedisning Hinderbelysning Drift Nedmontering Planeringsförutsättningar MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 4 av 88

5 5.1 Detaljplaner och översiktsplaner Ställningstaganden Vindkraftpolicy Länsstyrelsen Södermanlands län Skyddade områden Riksintressen Kommunala och regionala program Miljökonsekvenser Centrala begrepp Bedömning av miljökonsekvenser Markanvändning Boendemiljö Bebyggelse Ljud Skuggor Hinderbelysning Landskapsbild Geologi Hydrologi Markbundna naturvärden Fågelfauna Fladdermöss Övrig fauna Friluftsliv Kulturmiljö Tekniska intressen Luft och klimat Sammanställning skyddsåtgärder Sammantagna miljökonsekvenser Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 5 av 88

6 8.8 Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt en levande skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Referenser Bilagor: 1. Samrådsredogörelse 2. Ljudberäkning 3. Skuggberäkning 4. Landskapsanalys, Eskilstuna kommun 5. Fotomontage, realistisk 6. Fotomontage, symbol 7. Siktanalys 8. Hydrogeologisk analys 9. Naturvärdesinventering 10. Spelflyktsinventering örn 11. Berguvsinventering 12. Fjärranalys skogshöns 13. Fladdermusinventering 14. Kulturmiljöanalys 15. Arkeologiutredning etapp Arkeologiutredning etapp 2 MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 6 av 88

7 Administrativa uppgifter Projektnamn: Vindkraftsanläggning Duvhällen Tillståndssökare: Postadress: Duvhällen Vindpark AB Lantvärnsgatan 8, Karlstad Telefonnummer Kontaktperson Sebastian Prause Telenr E-post: Kommun: Län: Anläggning: Eskilstuna kommun Södermanlands län Nyetablering Platsnummer: Nyetablering Prövningskod: (två eller fler vindkraftverk med höjd över 150 meter) Tillståndsgivande myndighet: Länsstyrelsen i Uppsala län Konsulter: MKB, örn- och berguvsinventering och fjärranalys skogshöns - Ecocom AB Rovfågelsinventering - Calluna AB Arkeologiutredningar - Kraka Kulturmiljö AB Hydrogeologisk utredning - WSP Environmental Siktanalyser FaloVind MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 7 av 88

8 Icke-teknisk sammanfattning Projektet omfattar 10 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 210 m. För en vindkraftsetablering av den aktuella storleken krävs tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår som en del i ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Duvhällen Vindpark AB, dotterbolag till Scanergy West AB, har i oktober 2014 hållit samrådsmöte med Länsstyrelsen Södermanlands län och Eskilstuna kommun. Samrådsmöte med allmänhet och särskilt berörda hölls Mötena gav en orientering i etableringsplanerna och möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på det planerade projektet. Samrådsunderlaget och information om projektet har funnits på bolagets hemsida ( Samrådet pågick i 1,5 månad. Synpunkter som framkommit under samrådet har inarbetats i miljökonsekvensbeskrivningen. Lokalisering Etableringsområdet vid Duvhällen är beläget mellan sjöarna Hjälmaren och Mälaren i den västra delen av Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Området är glesbebyggt och utgörs av enstaka kringliggande hus belägna som närmast 630 m från de planerade vindkraftverken. Närmaste samhälle är Alberga ca 4 km söder om anläggningen. Eskilstuna stad ligger ca 20 km nordöst om området. Duvhällen ligger i ett flackt skogslandskap med främst barrskog samt ett visst inslag av jordbruksmark och mindre våtmarksområden. Marknivån i området är ca möh. Terrängen sluttar svagt mot söder för att vid Hjälmarens strandlinje, ca 4 km från vindkraftverken, ligga på 25 möh. Ca 12 km norr om etableringsområdet ligger sjön Mälaren. Duvhällen är lämpligt för vindkraftsproduktion bland annat genom att området har en hög medelvind och ingår i område möjligt för prövning av vindkraft enligt Eskilstuna kommuns översiktsplan. Etableringen innebär också förhållandevis små konflikter med motstående intressen. Alternativa lokaliseringar har studerats och Duvhällen har i jämförelse med dessa framstått som det mest lämpliga etableringsområdet för vindkraft. Verksamheten Vindkraftsanläggningen Duvhällen planeras att omfatta 10 vindkraftverk med en totalhöjd av 210 m. Vindkraftverkens placeringar med flyttmån (max 100 m radie från vindkraftverkens centrum) har anpassats med hänsyn till bl a markförhållanden och förekommande natur- och kulturvärden. Vindkraftverkens slutliga placering inom flyttmånen avgörs i detaljprojekteringen med hänsyn till platsens markförhållanden och i samråd med tillsynsmyndigheten. Vid planeringen av anläggningens utformning har hänsyn även tagits till rekommenderade riktlinjer avseende bl a ljud och skugga vid närliggande bostadshus, säkerhetsavstånd till vägar/kraftledningar och radiolänkstråk. Som transportväg till anläggningen kommer väg 56 norr- och söderifrån och vidare väg 719 och 720 att användas. Väg 719 och 720 kommer en sträcka om ca 1 km behöva förstärkas. Från väg 719 och 720 kommer nya skogsbilvägar att anläggas fram till vindkraftverken omfattande totalt ca 6,5 km ny väg. Av de 6,5 km utgör ca 2,5 km befintlig skogsbilväg. Väg kommer att anläggas med ca 5 m bredd. Yta för slänter och diken tillkommer. Intill varje vindkraftverk kommer en hårdgjord grusad yta att anläggas. Den totala andelen hårdgjord och grusad yta beräknas uppgå till 4,5 ha. Avverkade ytor utanför de grusade ytorna kommer att lämnas för återväxt när vindkraftverken satts i drift. När tillstånd erhållits kommer undersökningar av markförhållandena att utföras för att utvisa hur vindkraftverken bör infästas i marken. Det interna elnätet inom vindkraftsanläggningen kommer att utgöras av markförlagd elkabel längs vägarna. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 8 av 88

9 Vindkraftverkens anslutning till det yttre elnätet kommer troligen att ske till en befintlig station i Västermo. Duvhällen Vindpark AB kommer att förespråka att anslutningen sker med markförlagd kabel. Anslutningsledningen behandlas i en separat tillståndsprocess enligt ellagen. Genomförda utredningar Bolaget har genomfört följande utredningar i syfte att belysa och minimera projektets miljökonsekvenser: Siktanalys Fotomontage Ljudberäkning Skuggberäkning Fjärranalys gällande skogshöns Inventering av naturvärden, fågel (örn, rovfågel, berguv) och fladdermöss Arkeologiska utredningar Hydrogeologisk analys Miljökonsekvenser De utredningar som genomförts pekar i riktning mot att vindkraftsanläggningen vid Duvhällen kommer att medföra begränsade miljökonsekvenser. Ett flertal skyddsåtgärder har inarbetats i vindkraftsprojektet för att minimera konsekvenserna av vindkraftsetableringen. Fler skyddsåtgärder planeras också att vidtas i samband med byggnation och drift av anläggningen. För aspekterna markanvändning samt luft och klimat bedöms konsekvensen bli litenpositiv. Nya och förbättrade vägar kommer att underlätta för skogs- och jordbruk och markägarna kommer att erhålla ersättning och arrende från vindkraften. Vindkraft innebär mindre luftföroreningar jämfört med annan elproduktion. Miljökonsekvensen för boendemiljö bedöms bli liten. Ljudberäkningar visar att högsta ljudnivå enligt gällande riktlinjer för ljud vid bostadshus kommer att klaras. Även riktlinjer för skugga från vindkraftverken kommer att hållas genom att vindkraftverk som kan ge skugga vid bostadshus stängs av när det finns risk för skuggeffekter. Hindermarkering för flyget kommer att utföras i enlighet med gällande föreskrifter. Hinderljus kommer i viss mån att skymmas av mellanliggande vegetation och hinderljusen kommer att dimmas vid gryning, skymning och nattetid. Ljuset kommer också att riktas så att påverkan på närliggande bebyggelse minskas. För geologitillgångar bedöms den sammantagna miljökonsekvensen bli liten. Behovet av massor i form av grus innebär en förlust av berg- och grusmaterial och framställning av betong till fundamenten är mycket energikrävande. Inom anläggningsområdet kommer dock befintliga vägar att användas så långt det är möjligt. Då området är flackt bedöms behovet av sprängningar vara litet. Vindkraftsanläggningen bedöms inte innebära risk för negativ påverkan på grundvatten, vattenskyddsområden eller viktiga grundvattenförekomster. Även miljökonsekvensen för hydrologi bedöms bli liten. Våtmarksområden, vattendrag och markavvattningsföretag i området har undvikits vid planeringen av vindkraftverkens placeringar. Nyanlagd väg kommer att passera vattendrag på fyra platser i området. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i samband med anläggningsarbeten för att undvika negativ påverkan såsom förändrad ytavrinning, minskade vattenflöden, förorening, dränering eller förhindrad tillrinning till områdets vattendrag och våtmarksområden. De flesta effekter, såsom grumling och dränering förväntas vara av lokal och tillfällig karaktär. Anläggningen bedöms vidare medföra små konsekvenser för landskapsbild, markbundna naturvärden och friluftsliv. Landskapet i området utgörs av ett storskaligt skogslandskap och har i den kommunala landskapsanalysen bedömts ha låg känslighet mot vindkraft. Vindkraftverken kommer att vara delvis eller helt skymda vid flertalet platser till följd av MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 9 av 88

10 skogsvegetationen. Vid vissa lokaler, främst vid de öppna jordbruksmarkerna och Hjälmaren söder om vindkraftverken, kommer vindkraftverken att vara synligare. Vindkraftsanläggningen bedöms dock inte komma att bli dominant i landskapet. Vid Duvhällen finns få områden och lokaler med höga naturvärden. Etableringsområdet innefattar främst produktionsskog och jordbruksmark med låga naturvärden. Vid planering av vindkraftverkens placering och sträckningar för ny väg har de naturvärden som förekommer i området undvikits. Miljökonsekvensen för fåglar och fladdermöss bedöms bli liten-måttlig. Fågelinventering visar på liten aktivitet och förekomst av vindkraftskänsliga fågelarter. Observationer av en rovfågelsart har dock gjorts 2-6 km från vindkraftverken och i anläggningsområdets närhet finns lämpliga livsmiljöer för arten 1. Bedömningen görs därför att det finns en viss risk för att arten kan komma att kollidera med de planerade vindkraftverken. Under genomförd fladdermusinventering har vindkraftskänsliga fladdermusarter registrerats. Aktiviteten är dock störst vid gårdsmiljöerna utanför anläggningsområdet ca 1,5 km från de planerade vindkraftverken. Enstaka fladdermöss kan dock komma att kollidera med vindkraftverken. Miljökonsekvensen för kulturmiljön bedöms bli måttlig. Det föreligger ingen risk för direkt påverkan på riksintresseområden för kulturmiljö eller områden utpekade i det regionala kulturminnesvårdsprogrammet. Vid närmast liggande riksintresseområden kommer vindkraftverkens synlighet att vara liten-ingen. Vid närmaste utpekade regionala kulturmiljö Öja centrala jordbruksbygd bedöms vindkraftverkens synlighet bli måttlig. I området för den planerade anläggningen finns få kända kulturlämningar sedan tidigare. I de arkeologiska utredningar som har genomförts har en fornlämning, två övriga kulturhistoriska lämningar och ett antal möjliga kulturlämningar påträffats. En registrerad fornlämning, stenåldersboplats, kommer att beröras av vindkraftsanläggningen. Övriga identifierade kulturlämningar eller möjliga lämningar har undvikits vid planering av anläggningen. Anläggningen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för befintlig infrastruktur i området såsom allmänna vägar, järnvägar, flyget, försvaret eller radiolänkar för mobiltelefonin. För luft och klimat bedöms miljökonsekvensen bli positiv. Bedömningen motiveras av att etableringen bidrar till minskade luftföroreningar som i sin tur är positivt för klimatet och den biologiska mångfalden. Påverkan på miljökvalitetsmål Vindkraftsanläggningen vid Duvhällen har relativt begränsad effekt på de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Vindkraft bidrar positivt främst till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Vindkraft medför även positiva effekter för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och i viss mån Levande skogar. I ett större perspektiv har vindkraft dock generellt en positiv påverkan på flertalet av miljökvalitetsmålen. Vindkraft är en ren och förnybar energikälla som inte genererar några utsläpp. Om vindkraft ersätter el producerad av fossila energikällor leder det till minskning av luftföroreningar och klimatförändringar, vilket gynnar de flesta av de nationella miljökvalitetsmålen. Vindkraftsetableringar kan lokalt/regionalt innebära negativ påverkan på miljömål som Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Negativ påverkan på dessa miljökvalitetsmål till följd av vindkraftsanläggningen vid Duvhällen förväntas dock bli begränsad. För att minimera negativ påverkan på hydrologin i omgivande områden har skyddsåtgärder iakttagits i samband med planeringen av projektet och vindkraftverkens placeringar. Försiktighetsåtgärder kommer även att vidtas vid byggnation och drift av anläggningen med hänsyn till våtmarker och vattendrag i omgivande landskap. Projektets omgivningar är glest bebyggda. Ljud- och skuggnivåer från vindkraftverken kommer att klara rekommenderade riktlinjer från Naturvårdsverket och Boverket. 1 P g a att arten är hotad omfattas den av s k sekretess, vilket innebär att närmare angivelser om arten och dess förekomst inte kan ges, till skydd för artens existens. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 10 av 88

11 1 Inledning 1.1 Verksamhetsutövare Scanergy AS är ett norskt bolag med lång erfarenhet inom energibranschen och finansiering av förnybar energi. Scanergy West AB är ett dotterbolag inom Scanergykoncernen som arbetar med projektutveckling av vindkraft. I Sverige är de flesta projekt lokaliserade till de mellersta och södra delarna av landet. På kontoret i Karlstad finns lång erfarenhet av projektutveckling. Förutom projektledning finns kompetens inom miljörätt, vindmätning, vindanalys och energiberäkningar, ljud- och skuggberäkningar, fotomontage m m. Bolaget ställer stora krav på att minimera påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och närboende i de projekt de utvecklar. En annan viktig fråga för bolaget är den lokala förankringen med informationsutbyte och öppen dialog med kommun och närboende under hela processen. Scanergy West AB ansvarar för det tekniska underlaget och fotomontage i miljökonsekvensbeskrivningen. Inför tillståndsansökan för vindkraftsanläggningen vid Duvhällen har bolaget Duvhällen Vindpark AB bildats. 1.2 Konsulter Ecocom AB ansvarar för framtagande av miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning Duvhällen och har genomfört naturvärdesinventering, inventering av örn och berguv samt fjärranalys av skogshöns under år Ecocom AB är ett konsultföretag inom miljösektorn. Ecocom bildades 2006 som en ekonomisk förening men ombildades år 2012 till bolaget Ecocom AB. Företaget erbjuder innovativa lösningar för hållbar exploatering av natur och kultur. Ecocom har lång erfarenhet av tillståndsprocessen och framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) samt natur- och kulturutredningar i samband med vindkraftsanläggningar. Calluna AB ansvarar för genomförd inventering av bivråk och andra rovfåglar och Kraka Kulturmiljö AB har utfört arkeologisk utredning etapp 1 och etapp 2. En siktanalys har tagits fram av FaloVind. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 11 av 88

12 2 Bakgrund och beskrivning Detta kapitel ger en bild av vindkraftsprojektets lokalisering och omfattning. I följande avsnitt ges även en bakgrund till behovet av vindkraft och vilka urvalskriterier som varit gällande vid lokalisering av vindkraftsanläggningen. Vidare presenteras en alternativutredning som inkluderar ett nollalternativ, alternativa lokaliseringar samt en alternativ utformning av vindkraftsanläggningen i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. 2.1 Lokalisering och omfattning Etableringsområdet vid Duvhällen är beläget mellan sjöarna Hjälmaren och Mälaren i den västra delen av Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Området är glest bebyggt med enstaka kringliggande hus belägna som närmast 630 m från de planerade vindkraftverken. Närmaste samhälle är Alberga ca 4 km söder om anläggningen. Eskilstuna stad ligger ca 20 km nordöst om området. Duvhällen ligger i ett flackt skogslandskap dominerat av barrskog med visst inslag av jordbruksmark och mindre våtmarksområden. Marknivån i området är ca möh. Terrängen sluttar svagt mot söder för att vid Hjälmarens strandlinje, ca 4 km från vindkraftverken, ligga ca 25 möh. Ca 12 km norr om etableringsområdet finns sjön Mälaren. Vindkraftsprojektet vid Duvhällen omfattar högst 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 210 m. Duvhällen Vindpark AB avser att ansöka om fasta positioner med en flyttmån om max 100 m radie, med undantag för ytor och objekt med höga natur- och kulturvärden. Avgörande vid planeringen av vindkraftverkens antal och placeringar har varit nyttjanderätt till marken, mark- och terrängförhållanden samt hur de lokala vindförhållandena kan optimeras för att till fullo utnyttja vindresursen i området. Hänsyn har också tagits till rekommenderade riktlinjer avseende ljud och skugga vid närliggande bostadshus, natur- och kulturvärden, säkerhetsavstånd till vägar/kraftledningar, radiolänkstråk samt synpunkter som framkommit i samrådet. Invid varje vindkraftverk kommer grusade ytor att krävas för uppställning av kran och hjälpkran vilka behövs i samband med montering och större underhållsarbeten under vindkraftverkens drift. Befintliga skogsbilvägar i området kommer att användas. De befintliga vägarna kommer att förstärkas likvärdigt med anläggande av ny väg. Totalt beräknas ca 6,5 km väg att anläggas i området. En vindkraftsanläggning med 10 vindkraftverk enligt ovan, kommer att innebära en total andel avverkade ytor om ca 13 ha. Efter det att anläggningsarbetena har avslutats lämnas (förutom kranytor, mötesplatser, vägar och diken) övriga ytor för återväxt. Den totala andelen hårdgjord och grusad yta inom anläggningsområdet beräknas uppgå till ca 4,5 ha. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 12 av 88

13 Figur 1. Lokaliseringskarta Duvhällen vindkraftsområde, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. 2.2 Motiv till utbyggnad av vindkraft Nationella mål och ambitioner För att minska utsläpp av växthusgaser i enlighet med internationella åtaganden och nationella miljökvalitetsmål, planeras en successiv övergång till förnybara energikällor (Proposition, 2009/10). Vindkraften är en förnybar energikälla och en storskalig utbyggnad av vindkraften ligger i linje med det svenska miljöarbetet. Riksdagen har satt upp en planeringsram om att det år 2020 ska finnas förutsättningar för en elproduktion på 30 TWh från vindkraft, varav 20 TWh från landbaserad vindkraft (Proposition, 2008;09). År 2014 producerades ca 11,5 TWh vindkraftsel inom Sveriges gränser. Det betyder att det finns förutsättningar för ytterligare 18,5 TWh fram till år I oktober 2015 tog riksdagen ett beslut om att höja ambitionsnivån för förnybar el med syfte att öka andelen förnybar el i det svenska energisystemet (Betänkande 2015/16:NU6). Beslutet utgörs av ett nytt finansieringsmål som innebär att ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan år 2002 och 2020, vilket är en ökning med 5 TWh jämfört med tidigare mål. Samtidigt ska en anpassning av elcertifikatsystemet ske till det nya målet. Regionala och lokal mål Länsstyrelsen Södermanlands län har tagit fram en Klimat- och energistrategi fastställd år Bakgrunden till Klimat- och energistrategin är de negativa klimatförändringar som luftföroreningar ger upphov till. Södermanlands läns vision till år 2050 är i enlighet med detta: att länet inte ska bidra med några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären att man är oberoende fossila bränslen att energianvändningen ska vara effektiv och i huvudsak baserad på förnyelsebara energikällor. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 13 av 88

14 Ett av delmålen för att uppnå denna vision är en ökad produktion av förnybar energi från sol, vind och biobränsle. I klimat- och energistrategin anger man att den största potentialen för förnybar energi finns inom vindkraften. Länsstyrelsen påpekar att klimatförändringarna påverkar landskapet t ex genom ökade flöden i vattendrag och förändrade förutsättningar för odling men att också de åtgärder som vidtas för att anpassa samhället och motverka påverkan på klimatet kommer att påverka landskapet. Stadsplaneringen måste därför anpassas till ökade översvämningsrisker, byggande av vindkraftverk som påverkar landskapsbilden och ett ökat uttag av biomassa som påverkar skogs- och jordbrukslandskapen. Vidare skriver Länsstyrelsen att genom att utnyttja Södermanlands förutsättningar och bl a få fler vindkraftverk på plats kan länet bidra till minskade utsläpp och mindre klimatpåverkan. Länsstyrelsen Södermanlands län har även en vindkraftspolicy från I policyn anger Länsstyrelsen att det finns god potential för utveckling av vindkraft i länet. En regional planeringsplan visar att det finns förutsättningar för en vindkraftsproduktion på totalt 4,5 TWh inom länet, 1,4 TWh på land och 3,9 TWh till havs. År 2014 producerades 0,013 TWh i Södermanlands län, vilket betyder att det finns förutsättningar för ytterligare 5,3 TWh vindkraft inom länet. Eskilstuna kommun har en klimatplan från år Kommunens vision är att Eskilstuna kommun skall vara föregångare bland landets kommuner i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I klimatplanen fastställs ett flertal klimat- och miljömål som bl a rör en ökning av förnybar energi och en minskning av utsläpp av växthusgaser. Enligt Eskilstuna kommuns översiktsplan 2 ser kommunen en ökad produktion av vindkraftsel som en viktig del i arbetet med att nå ett nära nettonollutsläpp av luftföroreningar inom kommunen till år I detta arbete är en ökad produktion av vindkraftsel en viktig del och man uppger att det finns goda förutsättningar för vindkraft inom kommunen både utpekade riskintresseområden för vindbruk och andra områden med bra vindförhållanden. Inom kommunen har dock ännu inte någon vindkraft byggts. I översiktsplanen pekar man ut ett antal områden möjliga för prövning av vindkraft. Ett av dessa är ett område norr om samhället Alberga som motsvarar projektområde Duvhällen. Se karta i figur 2. Eskilstuna kommun anger i översiktsplanen att de utpekade områdena möjliga för prövning uppvisar goda vindförutsättningar och ett fåtal motstående intressen. I dessa områden ska exploatering som försvårar vindkraftsutbyggnad undvikas. Den 7 april 2015 beslutade kommunstyrelsen i Eskilstuna kommun att i enlighet med 16 kap. 4 miljöbalken tillstyrka Bolagets planerade vindkraftsanläggning vid Duvhällen med motiveringen: Eskilstuna kommun arbetar för att öka andelen förnybar elproduktion och har därför pekat ut lämpliga lägen för vindkraft i kommunens översiktsplan. Det är positivt att en aktör vill etablera sig i Eskilstuna och bidra till att nå målen om klimatneutral kommun till år Översiktsplan 2030 antogs av kommunfullmäktige år Planen har dock överklagats och har därför ännu inte vunnit laga kraft. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 14 av 88

15 Figur 2. Möjliga vindkraftsområden (blå skrafferade ytor) enligt Eskilstuna kommuns översiktsplan från Projektområdet vid Duvhällen är markerat med röd linje. 2.3 Val av lokalisering -projektområde Duvhällen I urvalet av lämpliga vindkraftsområden genomför Scanergy en första identifiering av områden med goda vindförutsättningar. Hjälpmedel i detta arbete är den s k MIUUmodellen, som är en vindkarteringsmodell framtagen vid meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet. I urvalsprocessen är det även andra faktorer som har betydelse för att ett område ska anses som lämpligt för vindkraft bl a att det finns närhet till ett befintligt vägnät och elnät samt tillräckligt avstånd till bebyggelse och skyddsvärda natur- och kulturområden. När tillträde till området försäkrats genom nödvändiga markavtal kontrolleras vindförhållandena genom vindmätningar i området. Vindmätningar påbörjades i området vid Duvhällen under augusti 2014 med en s k sodar-utrustning. Sodar är en mobil mätutrustning där vinden mäts med ljudpulser som skickas ut och tas emot av en enhet som står på marken. I ett senare skede kommer en fördjupad analys av vindresursen i området att utföras. Urvalet och avgränsningen av projektområde Duvhällen har gjorts utifrån följande förutsättningar: Området är utpekat som möjligt vindkraftsområde i den kommunala översiktsplanen. God vindresurs (7,5 m/s på 140 m höjd). Få motstående intressen (natur- och kulturvärden, friluftsområden osv). Närhet till elnätsanslutning. Tillräckligt stort område för att rymma en vindkraftsanläggning om minst tio vindkraftverk. Liten risk för att riktlinjer för ljud och skugga ska överskridas i anslutning till bostadshus. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 15 av 88

16 Figur 3. Projektområdet vid Duvhällen, Eskilstuna kommun. 2.4 Alternativutredning Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en alternativutredning. En alternativutredning omfattar utredning av nollalternativ (miljökonsekvenser om verksamheten inte kommer till stånd), om möjligt även alternativa lokaliseringar (möjliga placeringar av vindkraftsanläggningen i andra geografiska områden) och en alternativ utformning (annan utformning inom samma geografiska område) (6 kap. 7 miljöbalken). Bolaget har genomfört en utredning av alternativ i enlighet med ovan, vilken redovisas i avsnitt Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade vindkraftsanläggningen vid Duvhällen inte kommer att byggas och att området kommer att utvecklas på ett annat sätt under de närmaste 30 åren. Påverkan genom förändrad landskapsbild, ljud- och skuggeffekter och markingrepp i samband med anläggning av vindkraftverk kommer att utebli. Vindkraftverken vid Duvhällen beräknas komma att producera ca 120 GWh/år. Om etableringen inte kommer till stånd innebär det att motsvarande mängd el kommer att produceras på annat sätt. Nollalternativet kommer därmed att innebära svårigheter med att MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 16 av 88

17 uppnå mål om ökad mängd förnybar energi och omställning av energisystemet såväl på nationell som europeisk nivå. Elsystemen i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) är sammankopplade med varandra och det nordiska systemet är i sin tur sammankopplat med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna, kallat NordPool. Stor del av den el som produceras i Sverige säljs på NordPool-marknaden, vilket innebär att vindkraftsel kan ersätta dyrare el (s k marginalel) från fossila energikällor både i Sverige och i andra länder. Om man utgår ifrån att vindkraftsel ersätter fossila bränslen bidrar en produktion av ca 120 GWh/år vindkraftsel till att minska utsläpp av bl a koldioxid med ca ton /år. Nollalternativet innebär också att produktionen av förnybar el till ca hushåll uteblir (beräknat utifrån ett behov av hushållsel om kwh/år och hushåll). I ett nollalternativ kommer även de arbetstillfällen som genereras av en vindkraftsanläggning under såväl bygg- som driftsfas att utebli Alternativa lokaliseringar I sitt arbete med utveckling och urval av lämpliga vindkraftsprojekt har bolaget undersökt ytterligare två möjliga projektområden i regionen med jämförbar storlek och omfattning: Tumbo, Eskilstuna kommun, Södermanlands län Svinskogen, Köping och Hallstahammar kommuner, Västmanlands län En jämförelseanalys har genomförts där flera parametrar som vindförhållanden, kommunala planförhållanden, marktillgång, förekomst av natur- och kulturvärden m m ingått. Se tabell 1 för samtliga ingående parametrar. I tabellen markeras uppfyllda/positiva förutsättningar med grön färg, osäkra förutsättningar med gul färg. I de fall konflikt eller negativa förutsättningar råder markeras detta med röd färg. Tabell 1. Jämförelseanalys alternativa lokaliseringar Förutsättningar Alternativ 1 Duvhällen Alternativ 2 Tumbo Antal vindkraftverk Vindförhållanden (m/s på 120 m ovan mark MIUU) Översiktsplanering Alternativ 3 Svinskogen 7,4 7,4-7,6 7,3-7,5 Inom utpekat vindkraftsområde. Eskilstuna kommun har tillstyrkt etableringen enligt 16 kap. 4 MB. Klarar rekommenderade riktlinjer vid bostad. Inom utpekat vindkraftsområde. Inom utpekat vindkraftområde. Vindkraftpolicy under utredning inga projekt tillstyrkes i nuläget. Klarar rekommenderade riktlinjer vid bostad. Ljud- och skugga Klarar rekommenderade riktlinjer vid bostad. Naturvärden Få kända värden. Få kända värden. Flera kända områden och lokaler med höga värden. Kulturvärden Få kända värden. Få kända värden. Flera kända områden och lokaler med höga värden. Övriga intressen Tillgänglighet Elanslutning Marktillgång Länkstråk. Anpassning möjlig. Bra anslutningsvägar. Få befintliga skogsbilvägar i området. Goda anslutningsmöjligheter. Marktillgång försäkrad genom nyttjanderättsavtal. Försvaret nej. Bra anslutningsvägar. Få befintliga skogsbilvägar i området. Anslutningskapacitet saknas i dagsläget. Visst intresse från markägare. Ingen konflikt med övriga intressen. Bra anslutningsvägar. Flertal befintliga skogsbilvägar i området. Goda anslutningsmöjligheter. Intresse finns. Pågående arbete med revidering av vindkraftpolicy gör att många markägare vill avvakta. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 17 av 88

18 Figur 4. Alternativa lokaliseringar. Av analysen i tabell 1 framgår att området vid Duvhällen i nuläget är det bästa alternativet för en vindkraftsetablering. Området uppvisar få konflikter med motstående intressen, är utpekat i den kommunala översiktsplanen som lämpligt för vindkraft och uppvisar goda vindförhållanden samt goda möjligheter, med framskridna planer, för en elnätsanslutning. Då även riktlinjer för ljud och skugga vid bostadshus kommer att klaras och den negativa påverkan på förekommande natur- och kulturvärden i området förväntas bli liten, bedöms området vid Duvhällen i dagsläget vara det område som är mest förenligt med miljöbalkens krav om främjande av en hållbar utveckling, god hushållning med områdets vindresurser samt minsta möjliga påverkan på människors hälsa och miljön. Detta utesluter dock inte att övriga alternativ inte bör eller kan realiseras. Förändringar i de övriga projektens förutsättningar kan innebära att även dessa vindkraftsprojekt kan bli möjliga. De nationella planeringsramarna anger att det bör skapas förutsättningar för en kraftfull utbyggnad av vindkraften till år 2020 motsvarande 20 TWh/år landbaserad vindkraft. Även de regionala och lokala ambitionerna för utbyggnaden av förnybar energi anger att fler vindkraftverksprojekt bör komma till stånd i regionen. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 18 av 88

19 2.4.3 Alternativ utformning I ett tidigt skede av projektet och inför samrådet för den planerade vindkraftsetableringen togs en preliminär utformning av anläggningen fram, alternativ 1. Utgångspunkten för denna layout var ett maximalt utnyttjande av det utpekade vindkraftsområdets yta samt högst 40 db(a) vid närmaste bostadshus. Alternativ 1, samrådslayouten, bestod av 13 vindkraftverk med 210 m totalhöjd. Se karta figur 5. Figur 5. Alternativ 1 samrådslayouten. Kartan visar projektområde och en uppställning med 13 vindkraftverk. Efter genomfört samråd med myndigheter och allmänhet justerades layouten med hänsyn till marktillgången, synpunkter och information som framkom i samrådet samt landskapsbilden. För att möjliggöra val av bästa möjliga teknik vid tillfället för uppförande av vindkraftverken togs en layout med större vindkraftverk fram. Alternativ 2, utredningslayouten, omfattade 10 vindkraftverk med 210 m totalhöjd. Alternativ 2 utgjorde senare underlag för kommande utredningar och inventeringar. Figur 6. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 19 av 88

20 Figur 6. Alternativ 2 -utredningslayouten. Kartan visar projektområde och en preliminär uppställning med 10 vindkraftverk. Efter att natur- och kulturinventeringar samt hydrologiutredning genomförts gjordes en justering av vindkraftverkens positioner och planerade vägsträckningar med hänsyn till utredningarnas resultat. Samtliga justeringar ligger inom det definierade inventeringsområdet. I tabell 2 redovisas vilka justeringar som gjorts inom den planerade anläggningen och av vilken orsak. Den justerade layouten har resulterat i alternativ 3, ansökanslayouten, med 10 vindkraftverk och en maximal flyttmån om 100 m från vindkraftverkens centrum samt 210 m totalhöjd. Figur 7. Alternativ 3 är resultatet av en anpassning till förekommande motstående intressen i området såsom natur- och kulturvärden, ljudnivåer vid närmaste bostadshus, radiolänkstråk samt vägar och kraftledningar. Slutliga placeringar inom flyttmånen och vägarnas exakta sträckningar fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten med utgångspunkt från minsta möjliga påverkan på människa och miljö samt vindförhållanden, lokala markförhållanden och andra byggtekniska förutsättningar. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 20 av 88

21 Tabell 2. Anpassningar av vindkraftspositioner, flyttmån och vägsträckningar i alternativ 3 ansökanslayouten Id vindkraftverk Åtgärd från utredningslayout D1 Justerats västerut för att undvika sank mark. D2 Ingen åtgärd. D3 Justerats österut pga lämpligare markförhållanden. D4 Justerats söderut pga möjligt kvartsbrott, möjlig boplatslämning, naturvärdesområde och potentiell spelplats för tjäder. D5 Justerat nordost pga optimering av vindresurserna D6 Ingen åtgärd. D7 Justerat österut pga möjlig boplatslämning. D8 Justerat pga sank mark. D9 Justerat pga misstänkt naturvärde, dike och jordbruksmark. D10 Flyttmån anpassats till fastighetsgräns. Vägavsnitt mellan D1 och D2 Utgått för att minska omfattningen av vägnät, undvika åkerholmar och möjlig boplatslämning. Vägavsnitt korsning 719/720 Utgått pga möjlig boplatslämning. norrut mot RV56 Figur 7. Alternativ 3 ansökanslayout. Kartan visar projektområdet med 10 vindkraftverk och en flyttmån om max 100 m radie vid respektive vindkraftverk.. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 21 av 88

22 3 Tillstånds- och samrådsprocess 3.1 Tillståndsprocess En vindkraftsanläggning av den aktuella storleken, d v s 10 vindkraftverk med maximalt 210 m totalhöjd, kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. Prövningen av ett vindkraftsärende omfattar även ett samråd. Samrådsprocessen följer föreskrifterna i miljöbalkens 6 kapitel. Inför samrådet för vindkraftsprojekt Duvhällen togs ett samrådsunderlag fram. Samrådsunderlaget utgjorde ett gemensamt underlag för det samråd som genomfördes med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda. Under samrådet presenterades den planerade etableringen och myndigheter liksom allmänhet fick möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Efter samrådet har Bolaget tagit fram en formell tillståndsansökan och till denna bilagt miljökonsekvensbeskrivning (MKB) vilken även omfattar samrådsredogörelse (SR). Ansökan behandlas av miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen Uppsala län som remitterar ärendet och begär in eventuella kompletteringar från Duvhällen Vindpark AB. Ansökan kungörs därefter av miljöprövningsdelegationen och berörda ges möjlighet att yttra sig över den kompletta ansökan och MKB:n. Bolaget får sedan möjlighet att bemöta eventuella yttranden och miljöprövningsdelegationen fattar därefter beslut i ärendet. Tillståndsprocessen redovisas i sin helhet i figur Samråd vid Duvhällen Samrådsprocessen för vindkraftsprojekt Duvhällen inleddes med ett samrådsmöte med Länsstyrelsen Södermanlands län och Eskilstuna kommun i oktober Övriga myndigheter, organisationer och föreningar fick information om projektet och inbjudan till samråd via brev eller . En personlig inbjudan till samråd skickades till markägare och boende inom 2 km från projektområdet hölls en samrådsutställning i Stora Sundby GoIFs klubbstuga i Alberga. I samband med informationsutställningen fanns personal från Scanergy på plats för att svara på frågor. Figur 8. Översikt över tillståndsprocessen Bolaget har i övrigt genomfört följande aktiviteter i syfte att informera allmänheten om samrådet: Annons om att samråd skulle äga rum publicerades i Eskilstuna-kuriren samt anslag sattes upp på anslagstavlor i projektområdets närhet. Samrådsunderlaget och rapporter från genomförda inventeringar har varit tillgängliga på Scanergys hemsida och har även kunnat beställas per telefon. Samrådsperioden varade ca 1,5 månad och sista datum för yttrande var Synpunkter och frågeställningar vid samrådet har varit vägledande för miljökonsekvensbeskrivningens inriktning. En detaljerad samrådsredogörelse med inkomna synpunkter och yttranden redovisas i bilaga 1. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 22 av 88

23 4 Beskrivning av verksamheten I detta kapitel lämnas en beskrivning av verksamheten beträffande utformning, elanslutning, fundament, vägdragning, säkerhetsrisker och hur avveckling av vindkraftsanläggningen ska genomföras. Föreliggande tillståndsansökan och MKB omfattar en vindkraftsanläggning om 10 vindkraftverk med fasta positioner och en flyttmån om max 100 m radie från vindkraftverkens centrum. Avgörande för vindkraftverkens positioner är vindförhållandena i området och markens beskaffenhet. Vindkraftverkens positioner och flyttmånens utsträckning vid respektive vindkraftverk har även anpassats med hänsyn till ljud- och skuggnivåer till närmaste bostadshus, förekommande natur- och kulturvärden samt närliggande allmän väg och radiolänkstråk. I figur 12 visas vindkraftverkens uppställning med flyttmån och preliminära sträckningar för tillfartsvägar. Inför byggnation av den planerade vindkraftsanläggningen kommer ca 13 ha yta att avverkas. Av denna yta kommer ca 4,5 ha (ca 0,06 % av det ursprungliga projektområdet om 780 ha) att upptas av anläggningen dvs fundament, kranyta/uppställningsplatser, vägar och mötesplatser. Byggnationsfasen beräknas pågå under totalt ca 2 år. När vindkraftsanläggningen vid Duvhällen tagits i drift förväntas den producera ca 120 GWh/år ( kwh/år), vilket motsvarar hushållsel till cirka hushåll per år (beräknat utifrån en konsumtion på kwh/år och hushåll). 4.1 Vindförhållanden År 2007 redovisade Energimyndigheten resultat från en vindkartering med den s.k. MIUUmodellen, som tagits fram vid meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet. Resultaten visade att goda vindförutsättningar inte bara finns vid landets kustområden utan även i inlandets skogsområden. Vindkarteringen har därefter uppdaterats och förfinats ytterligare och i takt med att vindkraftverken blivit större och högre har de tekniska förutsättningarna förbättrats avsevärt och nya möjligheter att placera vindkraftverk i skogen har uppkommit. I skogsmiljö uppstår turbulens strax ovanför trädtopparna varför vindkraftverken behöver vara högre i skogsmiljö än i t ex ett slättlandskap. Turbulens leder till obalans och slitage som kan skada vindkraftverken. Turbulens innebär också en mindre produktion och därmed att vindresurserna inte kan utnyttjas optimalt. Bolaget har genomfört vindmätningar i området med en s k Sodarutrustning. Vindmätningarna har bekräftat att det råder goda vindförhållanden i området. Den uppmätta medelvinden uppgår till ca 7,5 m/s 140 m över marken. I ett senare skede kommer en fördjupad analys av vindresursen i området att utföras. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 23 av 88

24 Figur 9. Utplacering av en Sodar-utrutning för vindmätning i projektområdet vid Duvhällen. 4.2 Vindkraftverk Vindkraftverk består av ett maskinhus av stål monterat på ett ståltorn alternativt ett hydbridtorn av betong och stål. På maskinhuset monteras en trebladig rotor som är förbunden med en växellåda och generator i maskinhuset. Ett girsystem gör att maskinhus med rotor kan vridas mot den rådande vindriktningen. Rotorns fart är variabel och rotorbladen, som är gjorda av glasfiber, kan vinklas (s k pitch regulation) för maximal vindupptagning och effekt. På grund av den snabba teknikutvecklingen inom vindkraftsbranschen och för att kunna försäkra sig om bästa möjliga teknik vid tillfället för uppförande av anläggningen kan inte exakt modell, storlek eller fabrikat fastställas förrän senare i processen. I föreliggande tillståndsansökan och MKB baseras därför genomförda beräkningar, fotomontage och miljöbedömningar på den maximala totalhöjden på 210 m. I genomförda produktionsberäkningar, ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage har Siemens 3,3 MW med 145 m navhöjd och 130 m rotordiameter använts som ett möjligt exempel. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 24 av 88

25 Figur 10. Skiss vindkraftverkets rotordiameter, navhöjd och totalhöjd. Figur 11. Exempel vindkraftverk. 4.3 Utformning Avgörande för placeringen av vindkraftverken är områdets vindförhållanden och markens beskaffenhet. Utgångspunkten vid placeringen har också varit att ta fram en väl sammanhållen anläggning med tillräckliga avstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverken står för tätt uppstår s k vakeffekter, vilket innebär att vindkraftverk som står bakom varandra i vindriktningen hamnar i lä med lägre produktion som följd. Avståndet mellan vindkraftverken är beroende av rotorstorlek, vindens styrka, den förhärskande vindriktningen samt turbulensen i området. Vindkraftsanläggningens slutliga utformning är beroende av ytterligare faktorer: ljud- och skuggnivåer i förhållande till närliggande bostadshus, information och synpunkter som framkommit i samrådet, natur- och kulturvärden, infrastruktur samt landskapets struktur. I föreliggande tillståndsansökan och MKB redovisas positioner för 10 vindkraftverk med en anpassad flyttmån om max 100 m från vindkraftverkens centrum. Vindkraftverkens slutliga placering inom flyttmånen fastställs i detaljprojekteringen av anläggningen och i samråd med tillsynsmyndigheten. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 25 av 88

26 Figur 12. Karta över vindkraftverkens positioner med flyttmåner och preliminära vägsträckningar. 4.4 Fundament Beroende på markens beskaffenhet kan vindkraftverken antingen bergförankras eller uppföras på ett gravitationsfundament. Bergsfundament angörs direkt i berget och är möjligt där det finns berg i dagen eller tunt jordlager och där berget är tillräckligt hållfast. Vindkraftverket förankras i berget genom en s.k. bergadapter. Ett antal stag borras för infästning i berget. Förankring sker sedan genom att bergsadaptern och torninfästningen gjuts samman. Bergsfundamentet är cirkelformat med en diameter på ca 10 m och kräver begränsat med betong, ca 150 mᶟ per fundament. Se figur 13. Gravitationsfundament används främst vid större jorddjup eller vid undermålig kvalitet på berget och utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egen tyngd håller vindkraftverket på plats. Vid anläggande av gravitationsfundament gräver man först en grop som är 2,5-3 m djup och ca m bred. Gropen armeras med ca ton armering och fylls med betong, ca 700 mᶟ. Efter att betongen har härdat återfylls gropen och fundamentet täcks över med befintligt jordmaterial från området. Se figur 14 och 15. Val av fundamentstyp kommer att kunna ske först efter att en geotekniska undersökning har utförts vid de olika vindkraftspositionerna. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 26 av 88

27 Figur 13. Principskiss av bergsfundament i genomskärning Figur 14. Principskiss av gravitationsfundament i genomskärning. Figur 15. Färdigt gravitationsfundament. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 27 av 88

28 4.5 Vägar och uppställningsplatser Som anslutningsväg till vindkraftsområdet vid Duvhällen kommer väg 56 norr- och söderifrån och vidare väg 719 och 720 att användas. Se karta figur 12. Vid väg 719 och 720 kommer en sträcka om ca 1 km att förstärkas inför byggnationen av anläggningen. Åtgärder sker i samråd med Trafikverket. Erforderliga tillstånd kommer att sökas. Från de allmänna vägarna kommer nya skogsbilvägar att anläggas fram till vindkraftverken. Totalt kommer ca 6,5 km väg att anläggas. Av dessa utgör ca 2,5 km befintlig väg. Förstärknings- och massbehov vid befintliga vägar bedöms vara av samma omfattning som anläggande av ny väg. Längs väglinjen för befintliga vägar är dock markberedning och avverkning redan utförd. En redovisning av det preliminära interna vägnätet redovisas i kartan figur 12. Vägarna inom anläggningen kommer att anläggas med en bredd av ca 5 m exklusive vägslänt med ca 8-10 m bredd vid kurvor och mötesplatser. För att underlätta transporterna under byggnationen kommer även en yta om ca 5 m på respektive sida om vägen att avverkas, vilket betyder totalt ca m trädfri yta. Figur 16 och 17. Ytorna längs vägarna kommer efter att byggnationen avslutats att lämnas för naturlig återväxt. Figur 16. Principskiss vägprofil. Figur 17. Längs vägsträckningen avverkas en yta med ca 15 m bredd. Vägen upptar ca 5 m exklusive vägslänter. Efter att byggnationen har avslutats lämnas avverkad yta utanför vägen för naturlig återväxt. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 28 av 88

29 Invid varje vindkraftverk kommer en permanent, hårdgjord grusad kranyta/uppställningsplats om 1300 m² att anläggas. Se figur 18. Uppställningsplatsen för kranen behövs vid montering av vindkraftverken, vid eventuella större underhållsarbeten under vindkraftverkens drift samt vid en senare nedmontering av vindkraftverken. I området kring vindkraftverket anläggs även några temporära hårdgjorda grusade ytor. Dessa ytor omfattar totalt ca 1000 m² och utgörs av stödytor för bl a hjälpkranar, montering av rotorn m m. Dessa temporära ytor kommer efter uppförandet av vindkraftverken att återställas och lämnas för naturlig återväxt. Områdena närmast de hårdgjorda ytorna måste vid monteringen av vindkraftverken hållas fria från vegetation och hinder. Kring kranytan och stödytorna avverkas därför en yta om ca 2300 m². Efter monteringen lämnas även dessa ytor för naturlig återväxt. Utöver monterings- och upplagsytor intill vindkraftverken krävs en temporär yta inom anläggningsområdet på ca 1000 m² för kontorsbaracker, toaletter, ombytesrum osv. Lokalisering av den temporära ytan är ännu inte bestämd, men den kommer troligen att förläggas på en åkermark inom området för att undvika onödig avverkning. I samband med vägdragning och anläggande av uppställningsplatser kommer schaktning respektive fyllning att bli aktuellt. Då området är flackt bedöms behovet av sprängning att vara mycket begränsat. Åtgärder vid befintliga vägar såsom anlagda trummor kommer att förstärkas vid behov. Vid passage av ny väg över vattendrag eller våtare partier kommer skyddsåtgärder att vidtas i samband med anläggningsarbetet såsom användning av halvtrummor för att undvika vandringshinder m.m. Se vidare avsnitt 6.8 Hydrologi. Väg Uppställningsplats/kranyta Fundament Figur 18. Principskiss arbetsytor intill vindkraftverk. 4.6 Elanslutning Det interna elnätet planeras som markförlagd kabel i, eller i direkt anslutning till det interna vägnätet. Inuti eller i direkt anslutning till varje vindkraftverk transformerar en kopplingskiosk vindkraftverkens driftspänning till internnätets spänning som sannolikt kommer att vara 20 kv. Samtliga vindkraftverk planeras att ansluta till en gemensam uppsamlingsstation inom anläggningsområdet. Från uppsamlingsstationen kommer en anslutningsledning till det yttre elnätet att uppföras. Anslutningsledning och anslutningspunkt är ännu inte fastställt. Vattenfall, som är nätägare i området, har angett att anslutning troligen kommer att ske till befintlig fördelningsstation i Västermo ca 5 km sydväst om vindkraftsanläggningen. Anslutningsledningen är koncessionspliktig enligt ellagen och behandlas i en separat tillståndsprocess. Duvhällen Vindpark Ab kommer att förespråka att anslutningsledningen utgörs av markförlagd kabel. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 29 av 88

30 Figur 19. Fördelningsstation av den typ som anläggningen kommer att ansluta till vid Västermo ca 5 km sydväst om vindkraftsanläggningen. 4.7 Massor och transporter Grus/bergkross till vägbeläggning och betong till fundament liksom kabel och övrig utrustning transporteras med lastbil. Det totala behovet av grusmaterial för den planerade anläggningen beräknas till totalt ca ton, vilket motsvarar ca lastbilstransporter. Grusmaterial kommer att hämtas från en närbelägen täkt. Vid ett eventuellt behov av en täkt inom projektområdet kommer separat tillstånd att sökas för detta. Mängden betong är beroende av valet av fundamentstyp. Används gravitationsfundament uppskattas ca mᶟ och ca 1000 lastbilstransporter att krävas vid uppförande av 10 vindkraftverk. Vid val av bergsfundament kommer ca mᶟ och ca 220 st transporter att erfordras. Varje vindkraftverk levereras sedan i delar uppdelat på ca 25 lastbilstransporter (totalt ca 250) varav de flesta med specialtransporter. Bolaget kommer att söka erforderliga transporttillstånd och dispenser hos Trafikverket. Sammantaget beräknas det totala antalet transporter under anläggningsskedet uppgå till ca lastbilstransporter (beräknat med gravitationsfundament). Under driftskedet sker transporter med person- eller servicebil i samband med löpande underhåll. 4.8 Säkerhet Nedan följer några säkerhetsrisker med vindkraftsproduktion samt hur riskerna ska minimeras vid vindkraftsprojekt Duvhällen Regler och föreskrifter Det är ägaren eller verksamhetsutövaren av en vindkraftsanläggning som är ansvarig för att kontrollera att alla regler och bestämmelser följs och att olyckor förebyggs inom en anläggning såväl under uppförandetid, drifttid som under avveckling. Under uppförandetiden kommer skyltar att sättas upp för att begränsa möjligheten för allmänheten att komma in på byggarbetsplatsen. Detta är i linje med Boverkets föreskrifter BBR 2008, 2:3, där markarbetsplatser ska vara ordnade så att tillträde för obehöriga försvåras och så att risken för personskador begränsas. Om service är den enda verksamhet som förekommer vid anläggningen under dess drifttid och den utförs av en enda firma bär denna firma ansvaret för de servicetekniker som utför arbetet på vindkraftverket. Serviceteknikerna ska ha rätt utbildning för det arbete som ska utföras samt s.k. höghöjdsutbildning. Ägaren/verksamhetsutövaren är dock skyldig att se till att det finns fasta anordningar och andra anordningar så att den som arbetar på platsen (utan MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 30 av 88

31 att vara arbetstagare till ägaren/verksamhetsutövaren) inte utsätts för risk, ohälsa eller olycksfall. Detta gäller bl.a. brandsläcknings- och livräddningsutrustning. Ägaren ansvarar även för att varningsskyltar sätts upp inne i och utanför vindkraftverket (Svensk Vindenergi 2014b). Ägaren/verksamhetsutövaren för en anmälnings- eller tillståndspliktig anläggning ska som en del i säkerhetsarbetet och enligt 26 kap. Miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll fortlöpande planera, undersöka och kontrollera verksamheten så att den inte utgör en risk för människa eller miljö. Tillsynsmyndigheten (kommun eller länsstyrelse) tillser att detta sköts enligt gällande lagstiftning. Utöver ovanstående försiktighetsåtgärder kommer verksamhetsutövaren att ta fram en beredskapsplan vid händelse av olycka under byggnations- och driftsfasen av vindkraftsanläggningen. Beredskapsplanen omfattar en dialog och samarbete med den lokala räddningstjänsten för att möjliggöra så snabba insatser som möjligt vid en eventuell olycka Haveri och brand Att hela eller delar av ett vindkraftverk lossnar är mycket ovanligt. Möjliga orsaker kan vara konstruktionsfel, felaktig montering, bristande underhåll, bränder m.m. (Energimyndigheten 2014c). Ett sätt att minimera riskerna är att inom ramen för den obligatoriska egenkontrollen noggrant och regelbundet genomföra översyn, underhåll och service under hela vindkraftverkets verksamhetstid samt att tillse att den personal som genomför kontroller och underhåll har rätt utbildning för uppgiften. Risken för brand bedöms som liten, men kan uppkomma till följd av t.ex. bristande service och underhåll, läckage eller felaktiga komponenter (Energimyndigheten 2014c). Genom att utföra regelbunden service och tillsyn som utförs av servicetekniker med fackutbildning, kan risken för brandutveckling avsevärt minimeras. I vindkraftverkens maskinhus finns även brandsläckare tillgängliga för snabba insatser vid brand- och rökutveckling. Även blixtnedslag kan utgöra brandrisk. Risken för blixtnedslag i ett vindkraftverk skiljer sig dock inte från risken hos andra höga konstruktioner och moderna vindkraftverk levereras därför med åskledarsystem Kemikalier och avfall Arbetsmaskiner som används under byggnationen av anläggningen innehåller saneringsutrustning för oljeläckage och tankning och service sker på avsedd plats inom anläggningsområdet. I vindkraftverkens maskinella utrustning ingår glykol, smörjolja och hydraulolja. Mängden kylvätska och oljor varierar mellan olika vindkraftsmodeller. I samband med underhåll av vindkraftverken förekommer även smörjfett. Några andra miljöfarliga ämnen än oljor förekommer inte inom anläggningen. Vindkraftverken är konstruerade så att ett eventuellt oljeläckage inte ska läcka ut i naturen. Oljan rinner därför längs med tornet och samlas längst ned på fundamentsgolvet där den kan omhändertas. Verksamhetsutövaren kommer att vidta försiktighetsåtgärder vid användning och hantering av drivmedel, avfall och andra kemikalier. Avfall som uppkommer omhändertas enligt gällande kommunala krav och lagstiftning Nedisning Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, över 500 möh. Det har hittills inträffat få olyckor p.g.a. iskast (Energimyndigheten 2014c). Området vid Duvhällen är beläget i den södra delen av Mellansverige och marknivån är ca m ö h. Området klassificeras när det gäller nedisning som lätt nedisning där risken för isbildning är ca 2-7 dygn per år (Elforsk, rapport 04:13). MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 31 av 88

32 Moderna vindkraftverk är försedda med is-detektionssystem, vilket innebär att de automatiskt stängs av när systemet känner av vibrationer och obalans som uppkommer av eventuell isbeläggning på rotorbladen. Vindkraftverken sätts åter i drift när isen fallit av. Skyltning kommer att utföras i området med varning för snö- och isras. Figur 20. Exempel på skylt med varning för is- och snöras Hinderbelysning Då vindkraftverk anses vara ett flyghinder som kan utgöra fara för flygsäkerheten ska en flyghinderanmälan göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan man börjar resa ett vindkraftverk (Luftfartslagen 2010: ). Det gäller vindkraftverk som är högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse och 20 meter inom annat område. I enlighet med Transportstyrelsens föreskrift 2010:155 med ändring TSFS 2013:9 ska vindkraftverk som överstiger 150 meter och som utgör anläggningens yttre gräns markeras med högintensivt vitt blinkande ljus medan övriga vindkraftverk i anläggningen kan markeras med lågintensivt rött fast ljus. Vidare ska hinderbelysningen monteras på den högsta fasta punkten, vilket är maskinhusets tak. Transportstyrelsen har under de senaste åren godkänt hindermarkeringssystem som använder radar. Radarsystemen känner av när en flygfarkost närmar sig och hinderljusen tänds automatiskt för att sedan slockna igen när farkosten passerat (Transportstyrelsen 2014). Systemet med radar är dock förhållandevis kostsamt och kräver även särskild dispens från Transportstyrelsen. Verksamhetsutövaren kommer i enlighet med Transportstyrelsens föreskrift att dimma hinderljusen under skymning, gryning och nattetid för att minska ljusintensiteten samt rikta ljusstrålen uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Verksamhetsutövaren har för avsikt att förse vindkraftverken med det hindermarkeringssystem som gäller i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter vid tidpunkten för uppförande av vindkraftverken. 4.9 Drift Vindkraftverken övervakas dygnet runt från en driftcentral som har direktkontakt med varje vindkraftverk. Vid eventuella driftstörningar larmar vindkraftverkets dator till en central MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 32 av 88

33 övervakningsdator. Vid mindre störningar kan vindkraftverket återställas och återstartas från centraldatorn. Vid allvarligare störningar åker servicetekniker ut till anläggningen och återställer på plats. I övrigt kommer vindkraftverken att få regelbunden service och tillsyn 2 4 gånger per år. Transporter under driftskedet sker med person- eller lättare servicebilar Nedmontering Vindkraftverken planeras att vara i drift i ca år. När anläggningen tagits ur drift kommer samtliga vindkraftverk att nedmonteras. Verksamhetsutövaren lämnar inför byggnationen av anläggningen en säkerhet för att säkerställa ett återställande av området. Tornet är helt eller delvis av metall och har ett visst skrotvärde. Övriga delar lämnas för återvinning eller deponering. Vindkraftsfundamentet kommer att täckas med jord och ytan lämnas för naturlig återväxt.. Vägarna i området kommer att kvarstå liksom nedgrävt kablage. Återställandet sker under en begränsad period och förväntas inte leda till någon långvarig eller betydande störning. 5 Planeringsförutsättningar 5.1 Detaljplaner och översiktsplaner I Eskilstuna kommuns översiktsplan från 2013 har en vindbruksplan inarbetats 3. I planen utpekas områden som bedömts som möjliga för prövning av en vindkraftsutbyggnad. Den planerade vindkraftsanläggningen vid Duvhällen ligger i sin helhet inom ett sådant utpekat område strax norr om samhället Alberga. Se figur 2. Kriterier vid utpekande av lämpliga områden har varit goda vindförutsättningar, få motstående intressen, skyddsavstånd om minst 400 m till bostadshus samt 150 m skyddsavstånd i förhållande till större vägar och järnvägar och 200 m runt kraftledningar. Även en landskapsanalys med analys av olika områdens landskapskaraktär och känslighet för vindkraftsetablering har också varit vägledande. Etableringsområdet vid Duvhällen omfattas inte av någon detaljplan för Eskilstuna kommun (Eskilstuna kommun 2015) Ställningstaganden Eskilstuna kommun har antagit en rad ställningstaganden som ska gälla vid lokalisering av vindkraft inom kommunens gränser: Riksintresseområden för vindbruk i Eskilstuna kommun hävdas. I samband med prövning bedöms vilka hänsyn som krävs till värden i landskapet, bland annat skyddad natur och kulturmiljöer. Detta gäller särskilt när flera riksintressen överlagrar varandra. Vindkraft ska om möjligt prioriteras i områden med goda förutsättningar för att större ansamlingar av verk kan rymmas, med kompletteringar vartefter. I riksintresseområden prioriteras grupper om fler än tre verk (s k vindkraftsparker). I de områden som i karta pekas ut som möjliga för prövning finns bra vindförutsättningar samt endast ett fåtal motstående intressen. I dessa områden ska annan exploatering som försvårar vindkraftutbyggnad undvikas. Vid lokalisering av vindkraftverk vägs hänsyn in till värdefulla natur- och kulturmiljöer samt miljöer med betydelse för besöksnäring och friluftsliv. Så långt som möjligt ska vindkraftverk samspela med landskapets linjer och strukturer. Det innebär, att grupperingar av verk inte bör omfatta flera, åtskilda 3 Översiktsplan 2030 har överklagats till Högsta förvaltningsrätten och har ännu inte vunnit laga kraft. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 33 av 88

34 landskapsrum liksom att placeringar bör följa linjeringen av en väg eller riktningen på en dalgång. Vindkraftverk placeras i första hand i sådana områden som redan är ianspråktagna av större vägstråk, kraftledningsstråk, etc. Prövning görs av länsstyrelsen beroende på vindkraftverkens storlek och antal, varvid kommunen är remissinstans. I samband med prövning av vindkraftverk ska samråd ske med angränsande kommuner inom 3 km på land och inom 7 km över vatten. Hellre få och större grupper (>10) av vindkraftverk än många små med färre verk, avstånd lämpliga ur visuell synpunkt mellan enskilda verk och mellan grupper av verk varierar, särskilt i skogslandskapet, och måste bedömas i varje enskilt fall. Ett avstånd på cirka 2 km tjänar som riktmärke. Vid etablering ska förutsättningarna för fortsatt markanvändning av jordbruk och skogsbruk undersökas för optimering. Värdefulla kulturmiljövärden liksom värdefullt lokalt växt- och djurliv ska kartläggs och störningar minimeras vid detaljlokalisering av vindkraftverk samt vid byggande, underhåll och nedmontering. Allmänna principer för att undvika kollisionsrisker med fåglar och fladdermöss enligt Naturvårdsverkets utredning bör iakttas. 5.2 Vindkraftpolicy Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen Södermanlands län har en framtagen vindkraftspolicy från år I policydokumentet sammanfattar Länsstyrelsen sin syn på lokalisering av vindkraft i länet enligt följande: Områden som kan vara lämpliga för vindkraft bör pekas ut i de kommunala översiktsplanerna. Därmed kan vindkraftsintresset vägas mot andra allmänna intressen i ett sammanhang. Även områden som anses olämpliga för vindkraft bör pekas ut i översiktsplanerna. Samordning över kommun- och länsgräns görs lämpligen vid samråd om översiktsplaner. Det är viktigt att hushålla med goda vindlägen för att uppnå största möjliga effekt. Tillkomsten av nya verk ska inte försvåras av en tidigare etablering. I eller intill naturreservat, Natura 2000-områden eller andra områden som är skyddade enligt miljöbalken ska stor restriktivitet råda när det gäller vindkraftsutbyggnad. En landskapsanalys för vindkraftsetableringar som är anmälnings- eller tillståndspliktiga bör göras i ett tidigt skede. Analysen bör anpassas till projektets omfattning och till landskapsbilden. Inom riksintresseområden för naturvård, friluftsliv, kulturmiljö eller Natura områden ställs extra höga krav på beslutsunderlag. En fördjupad kulturmiljöanalys bör tas fram i ett tidigt skede av planeringen vid platser med höga kulturmiljövärden och/eller större etableringar. Analysen bör beskriva påverkan på såväl riksintressen för kulturmiljön som påverkan på kulturlandskapet i sin helhet med fornlämningar, byggnader och andra kulturlämningar. Hänsyn ska tas till djur- och växtarter vid såväl planering på landskapsnivå som inför etablering av enstaka vindkraftsprojekt. Särskild hänsyn bör tas till hotade och andra skyddsvärda arter i länet eller i Sverige samt arter som är bedömda som särskilt skyddsvärda inom EU. Alla skyddsvärda arter som kan påverkas vid vindkraftsetableringar bör ingå i redovisning av miljökonsekvenserna. Där konsekvenser för skyddsvärda arter kan förväntas bör aktuella inventeringar av dessa arter ingå som beslutsunderlag. Hälso- och säkerhetsaspekter som t.ex. buller ska behandlas enligt gällande riktvärden och bestämmelser. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 34 av 88

35 Vindkraftsutbyggnad bör i första hand ske inom områden där det finns kapacitet att ansluta till elnätet och där det går att använda befintlig infrastruktur/vägar, så långt det är möjligt. Konsekvenserna av eventuell ny infrastruktur ska beskrivas i ett tidigt skede. 5.3 Skyddade områden Skyddade områden är områden med värdefull natur som omfattas av skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Syftet är att bevara och främja den biologiska mångfalden men kan även, som är fallet med flera naturreservat, vara att värna om allmänhetens möjligheter till rekreation och friluftsliv. Naturreservat och Natura 2000-område Inom eller i nära anslutning till etableringsområdet vid Duvhällen förekommer inga naturreservat eller Natura 2000-områden. Närmaste naturreservat är Stengärdet i Kungsörs kommun, Västmanlands län ca 3,5 km nordväst om närmaste planerade vindkraftverk. Se karta figur 21. Stengärdet, som även är ett Natura 2000-område är ett klapperstensfält beläget i ett skogslandskap. Klapperstensfältet bildades för ca år sedan då området höjdes ur havet. Närmaste Natura 2000-område är Lilla Tjärbruket ca 1 km norr om närmaste vindkraftverk. Området utgörs av en välhävdad liten, småblockig hagmark omgiven av produktionsskog och kultiverad betesmark belägen vid Lilla Tjärbrukets gård. På ett avstånd av ca 3,5-4 km från den planerade vindkraftsanläggningen finns ytterligare tre Natura 2000-områden: Tovhulta stormosse, Berga-Lista samt Råby-Myrhem. Se karta figur 21. Biotopskydd I anslutning till etableringsområdets västra gräns finns ett biotopskyddsområde med en naturskogsartad skog utpekat av Skogsstyrelsen. Vid planering av vindkraftverkens placeringar och tillfartsvägarnas sträckning har det utpekade biotopskyddsområdet undvikits. Se figur 21. Strandskydd Strandskydd gäller generellt 100 meter från strandlinje vid hav, insjöar och vattendrag. Länsstyrelsen har även rätt att besluta om utvidgat strandskydd upp till 300 m. Ingen vattenförekomst i anslutning till Duvhällen omfattas dock av utvidgat strandskydd. I anslutning till den planerade vindkraftsanläggningen finns inga sjöar, men i området förekommer flera vattendrag varav flertalet är grävda diken eller bäckar påverkade av olika dikningsföretag. Vid planeringen av vindkraftverkens positioner har förekommande vattendrag undvikits. Vindkraftverk D9 inkl flyttmån gränsar dock till ett vattendrag som utgör ett grävt dike. Vattenskyddsområde Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång. Närmaste vattenskyddsområde ligger strax norr om samhället Alberga ca 3,5 km söder om de planerade vindkraftverken. Ca 3,5 km norr om Duvhällen vindkraftsanläggning ligger Hogsta-Skottbacken vattenskyddsområde. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 35 av 88

36 5.4 Riksintressen Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Ett riksintresse kan utpekas för bevarande, men även för exploatering eller gagn för ett näringsområde t ex yrkesfiske eller rennäring. Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet som utpekas av riksdagen. Riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken gäller för olika sektorsintressen och utpekas av nationella myndigheter för respektive sektorsintresse. Riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken I området för den planerade vindkraftsanläggningen vid Duvhällen eller i dess nära anslutning finns inget riksintresseområde utpekat enligt 4 kap. miljöbalken. Närmaste område är Mälaren med öar och strandområden drygt 10 km norr om Duvhällen. I enlighet med 4 kap. 2 ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas i detta område. Figur 21. Riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken Närmaste utpekade område enligt 3 kap. miljöbalken är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Figur 21. Området utgörs av Västermo socken, ca 3 km sydväst om närmaste vindkraftverk, och präglas av ett odlingslandskap med anor från 1800-talet med välbevarad bebyggelse och sammanhållna bykärnor. Ca 4 km söder om den planerade anläggningen ligger Stora Sundby (D12), som också är riksintresse kulturmiljö. Stora Sundby slottsmiljö är från 1840-talet med medeltida anor beläget intill Hjälmarens strand. Närmaste riksintresseområden för naturvården är Tovhulta stormosse (ca 3,5 km åt väster), Stengärdet (ca 3,5 km åt norr) samt Lista (ca 3,5 km åt öster). Närmaste riksintresse för friluftslivet är Hjälmaren ca 4 km söder om anläggningen. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 36 av 88

37 Figur 21. Kartan visar riksintressen, naturreservat och Natura 2000-områden samt Länsstyrelsens och Eskilstuna kommuns naturvårdsprogram vid Duvhällen vindkraftsanläggning. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 37 av 88

38 5.5 Kommunala och regionala program Länsstyrelsen Södermanland har ett regionalt naturvårdsprogram från Närmaste utpekade miljö enligt naturvårdsprogrammet är Åsen norr om Stora Sundby, som utgör en del av Köpingåsen. Se karta figur 21. Åsen är ca 300 m bred och löper längs väg 56 i nordsydlig riktning. Det utpekade området ligger ca 300 m väster om närmaste vindkraftverk i anläggningen. Ca 900 m norr om närmaste vindkraftverk i anläggningen ligger Lilla Tjärbruket som också är utpekat i det regionala naturvårdsprogrammet. Vissa delar av Lilla Tjärbruket är även utpekat Natura 2000-område. Se karta i figur 21 samt avsnitt 5.3 Skyddade områden. Länsstyrelsen skriver i en rapport från 2013 att naturvårdsprogrammet är föråldrat och inaktuellt, men att beskrivningen av värdefulla naturområden även fortsättningsvis kan ha ett värde i den kommunala planeringen. Länsstyrelsen Södermanland har även ett kulturminnesvårdsprogram med utpekade kulturmiljöer från Alldeles söder om anläggningen ligger Öja centrala jordbruksbygd som utgör kulturmiljö enligt programmet. Se karta figur 22. Programmet omfattar även områdena kring Västermo socken samt Stora Sundby slott, vilka också är utpekade riksintressen för kulturmiljövården se avsnitt 5.4 Riksintressen. Eskilstuna kommun har ett kommunalt naturvårdsprogram med utpekade områden som bedömts ha allmänt intresse för naturvården. Närmare attributbeskrivningar av de olika områdena finns dock inte. Närmare analys av områdenas innehåll och värde görs om en planerad verksamhet eller kommunal plan sammanfaller med berörda områden. Åsen norr om Stora Sundby i länsstyrelsens naturvårdsprogram omfattas även av det kommunala naturvårdsprogrammet. Ytterligare utpekade naturområden finns ca 1 km norr respektive öster om vindkraftsanläggningen. Se karta figur 21. Figur 22. Den planerade vindkraftsanläggningen vid Duvhällen (blå linje) samt utpekade kulturmiljöer i Eskilstuna kommun enligt Länsstyrelsens regionala kulturminnesvårdsprogram från Från vänster Västermo (röd linje, även riksintresse kulturmiljö), Stora Sundby slott (röd linje, även riksintresse kulturmiljö) och Öja centrala jordbruksbygd (orange linje). Karta: Kraka Kulturmiljö AB. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 38 av 88

39 6 Miljökonsekvenser I detta kapitel görs en bedömning av de miljökonsekvenser som kan uppstå till följd av den planerade vindkraftsanläggningen. För relevanta avsnitt redovisas även miljöpåverkan under projektets olika faser d v s under etablering, drift och avveckling. För att tydliggöra analysen görs bedömningen i tre steg: påverkan, effekt och konsekvens. Begreppen används ofta i miljöbedömning och kan sägas beskriva en logisk händelsekedja. 6.1 Centrala begrepp En verksamhet såsom en vindkraftsetablering innebär en rad åtgärder som kan leda till påverkan på olika områden och intressen i omgivningen t ex ett geografiskt område, en djurart, ett intresse eller en verksamhet. De olika intressen, områden och verksamheter som är föremål för en påverkan kallas framledes för miljöaspekter. Ett exempel på en miljöaspekt är markanvändningen i ett område. Påverkan innebär en förändring av en miljöaspekt t ex i form av förändrat värde, ändrade möjligheter att bedriva verksamhet eller till ändrade upplevelser. En förändring av miljöaspekten leder till ett avtryck, en effekt. Effekten kan dock många gånger vara svår att kvantifiera. Ett exempel på effekt är att framkomligheten ökar i ett område då vägnätet byggs ut. En annan effekt kan vara fragmentering av naturmiljöer. Om inte skyddsåtgärder genomförs för att reducera en negativ effekt medför vanligen effekten en negativ konsekvens. En påverkan och effekt kan även leda till positiva konsekvenser t.ex. att en utbyggnad av vägnätet leder till ökad tillgänglighet eller att skogsbruket blir mer lönsamt. Figur 23. De olika begreppen i miljöbedömningen: miljöaspekt, påverkan, effekt och miljökonsekvens med olika exempel. 6.2 Bedömning av miljökonsekvenser I följande avsnitt redovisas en bedömning av den planerade vindkraftsanläggningens uppskattade påverkan på identifierade miljöaspekter i området och vilka effekter och konsekvenser som förväntas uppstå till följd av etableringen. De miljöaspekter som kommer att behandlas i miljökonsekvensanalysen omfattar markanvändning, boendemiljö, landskapsbild, geologi, hydrologi, markbundna naturvärden, fågelliv, fladdermusfauna, övrig fauna, friluftsliv, kulturmiljövärden, tekniska intressen samt luft och klimat. Inledningsvis beskrivs generell påverkan för respektive miljöaspekt och därefter specifikt vid Duvhällen. Detta följs av eventuella skyddsåtgärder. Slutligen sammanfattas de MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 39 av 88

40 miljökonsekvenser för den aktuella miljöaspekten som förväntas kvarstå efter att skyddsåtgärder har vidtagits. Fakta och argumentation som ligger till grund för bedömningen redovisas i tabell för varje miljöaspekt. De utredningar som varit underlag för bedömning av miljökonsekvenser redovisas i tabell 3. Bedömningen av miljökonsekvenser sker systematiskt enligt den bedömningsnyckel som redovisas i tabell 19. I denna tabell framgår vilka kriterier som ska uppfyllas för att en konsekvens ska bedömas som stor, måttlig, liten eller positiv. Tabell 3: Översikt över utredningar som genomförts vid Duvhällen och som utgör underlag för bedömning av miljökonsekvenser. Miljöaspekt Underlagsinhämtning/utredning Markanvändning Samråd Boendemiljö Utredning i form av beräkningar av ljud och skuggor, fotomontage, siktanalys, samråd Landskapsbild Fotomontage, siktanalys, lanskapsanalys Eskilstuna kommun, samråd Geologi Analys av jordartskarta och samråd. Geoteknisk undersökning provborrning planeras Hydrologi Hydrogeologisk utredning Markbundna naturvärden Fågelfauna Fladdermusfauna Övrig fauna Friluftsliv Inventering av markbundna naturvärden Fjärranalys spelplatser skogshöns. Inventering av örn, övrig rovfågel och berguv Inventering av fladdermöss under reproduktions-/kolonitid Samråd Fotomontage, siktanalys, samråd Kulturmiljö Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Infrastruktur Luft och klimat Samråd Vindmätning 6.4 Markanvändning Generell miljöpåverkan En vindkraftsanläggning kan påverka markanvändningen i närområdet genom att begränsa eller underlätta för andra markanvändningar. Allmänt förekommande påverkan är en utbyggnad av skogsbilvägnätet vilket underlättar för både friluftsaktiviteter och skogsbruk. En förändrad landskapsbild och viss påverkan från ljud och skuggor kan medföra att ett område blir mindre attraktivt för rekreation. Se vidare avsnitt 6.13 Friluftsliv. Vindkraft kan under vissa väderförhållanden innebära risk för iskast i närheten av vindkraftverken vilket kan begränsa möjligheten att vistas i området i någon mån. Nuläge och miljöpåverkan vid Duvhällen Det aktuella vindkraftsprojektet är beläget i ett flackt skogslandskap. Området domineras av produktionsskog med företrädesvis barrskog. I området förekommer även inslag av jordbruksmark och mindre våtmarksområden. Marken som berörs av anläggningen ägs av privatpersoner och i området bedrivs huvudsakligen skogsbruk och i viss mån jordbruk. Inom området förekommer även jakt, svamp- och bärplockning. Vindkraft bedöms inte innebära en förändring av markanvändningen i området i någon större utsträckning. Under byggnationsfasen kan störningar och begränsad tillgång till vindkraftsområdet förekomma. Under anläggningens drift kommer befintlig markanvändning kunna bedrivas i motsvarande omfattning som tidigare. Risken för nedisning i området bedöms som liten. Se vidare avsnitt MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 40 av 88

41 Figur 24. Fastighetskartan med planerade vindkraftverk och preliminär vägsträckning vid vindkraftsprojekt Duvhällen. Skyddsåtgärder Samordning kommer att ske mellan anläggningsaktiviteter för vindkraft och skogsbruk respektive jordbruk. Avverkning av skog för anläggningsytor sker i samråd och i överenskommelse med markägare. Moderna vindkraftverk är försedda med isdetektionssystem, vilket innebär att de automatiskt stängs av när systemet känner av vibrationer och obalans som uppkommer av eventuell isbeläggning på rotorbladen. Vindkraftverken sätts åter i drift när isen fallit av. Skyltning kommer att utföras i området med varning för snö- och isras. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för jord- och skogsbruk i området bedöms bli positiv eftersom skogs- och jordbruk kan bedrivas parallellt med vindbruk. Anläggande av nya vägar ökar tillgängligheten i området. Vindkraftverk medför marginellt minskad areal och arrendeintäkten för vindkraft är normalt likvärdig eller högre än intäkten från skogs- och jordbruk. Risken för iskast bedöms vara liten. Skyltning med varning för is- och snöras kommer att utföras som en extra försiktighetsåtgärd. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 41 av 88

42 Tabell 4. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten markanvändning. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Skogs- och jordbruk Mark för uppställningsytor och vägar. Liten. Vindkraftverk medför marginellt minskad areal produktiv mark. Skogs- och jordbruk Minskade intäkter Positiv. Arrendeintäkter för vindkraft ersätter intäkter från skogsoch jordbruk. Skogs- och jordbruk Skogs- och jordbruk Nya och förbättrade vägar. Anläggningsarbeten kan vara hindrande. Ökad trafik genom området. Positiv. Förbättrad framkomlighet för maskiner. Liten effekt. Anläggningsaktiviteter under en begränsad period. Skogs- och jordbruk Risk för iskast Liten. Liten nedisningsrisk. Jordbruk utförs normalt inte vintertid. Friluftsliv Se kap friluftsliv 6.13 Liten. Förutsättningar för skogs- och jordbruk i stort desamma. Markägare får arrende för förlorad yta. Positiv. Markvärde ökar. Markägare får intäkter från vindkraft. Positiv. Underlättar för skogs- och jordbruk. Liten. Endast tillfällig eventuell störning. Anläggningsaktiviteter för vindkraft och aktiviteter inom skogs- och jordbruk samordnas. Liten. Få olyckor inträffade. Vindkraftverken kommer att förses med isdetektorsystem. Området skyltas. 6.5 Boendemiljö Närboende kan beröras av en vindkraftsetablering genom förändrad utsikt, skuggkast och genom en förhöjd ljudnivå. Dessa former av störningar beskrivs under avsnitten Ljud och Skuggor respektive under 6.6 Landskapsbild. Hur ljud, skugga och förändrad landskapsbild upplevs är till stor del beroende av det specifika sammanhanget, men även subjektiva värderingar och inställningen till vindkraft har betydelse (Henningsson et al, 2012) Bebyggelse Bostadsbebyggelsen i området består i huvudsak av spridda gårdar och enstaka hus. Inom vindkraftsanläggningen eller i dess närmaste anslutning förekommer inga bostadshus. Närmaste hus är ett bostadshus som ligger vid Västerdal ca 630 m väster om vindkraftsanläggningen. Vid Tallkrogen finns ett äldre torp ca 680 m nordväst om anläggningen. Torpet saknar el, vatten och avlopp och används endast för tillfällig övernattning sommartid. Övrig omgivande bebyggelse är belägen ca m från de planerade vindkraftverken. Söder om anläggningsområdet ligger bl a byn Segersta där bebyggelsen är något tätare Ljud Generell miljöpåverkan Från en vindkraftsanläggning uppstår ljud dels i samband med byggnationen dels från vindkraftverken i drift. Ljud från anläggningsfasen uppstår från transporter och vissa anläggningsarbeten. Under anläggningens drift är det främst vindkraftverken som genererar ljud. Transporter till och från en vindkraftsanläggning är begränsade. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 42 av 88

43 Vindkraftverk alstrar två slags ljud: maskinljud, som på utsidan av ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, samt ett aerodynamiskt svischande ljud som uppkommer från rotorbladens passage genom luften. Vid ett vindkraftverk i drift är ljudnivån ca 55 db(a) vid marknivå, vilket innebär att det är möjligt att konversera i normal samtalston. Ljudnivån avtar sedan med avståndet från vindkraftverket. Naturliga ljud kan dölja ljudet från vindkraftverken. Undersökningar tyder på att vindkraftverk inte hörs om de har en ljudnivå som är minst 10 db(a) lägre än bakgrundsljudet. Med naturliga ljudkällor menas till exempel vind i vegetation eller ljud från vågor vid en havsstrand. Även blåst mot hus och annan bebyggelse, kan leda till ljudnivåer som kan maskera ljudet från vindkraft (Naturvårdsverket, 2013). För ljud från vindkraftverk tillämpas enligt praxis Naturvårdsverkets riktlinje för externt industribuller nattetid som är 40 db(a) utomhus vid bostad. För vindkraft gäller dock 40 db(a) dygnet runt. För att få en uppfattning om hur mycket 40 db(a) kan låta visas i figur 25 olika exempel på olika ljudkällor och ljudnivåer i vår vardag Forskning visar att vid vindkraftsljud mellan 37,5-40 db(a) blir ca 15 procent av närboende störda och vid vindkraftsljud över 40 db(a) blir ca 30 procent störda (Helldin et al). Genomförda studier har visat på betydelsen av den visuella effekten vid ljudpåverkan. Den andel bland boende som upplever sig störda av vindkraftsljud och som ser vindkraftverken är betydligt högre än bland de boende som inte ser dem (Pedersen et al 2009). Figur 25. Exempel ljudnivåer. Lågfrekvent ljud Vindkraftverk avger liksom många andra ljudkällor i vår vardag som t ex ventilations- och fläktanläggningar även lågfrekvent ljud. Lågfrekvent ljud är ljud inom frekvensområdet Hz. Studier visar att det lågfrekventa ljudet tenderar att öka med vindkraftverkens effekt och storlek, men i dagsläget finns inga belägg för att lågfrekvent buller från vindkraftverk innebär någon hälsorisk eller betydande störning för människa eller miljö. Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet m fl har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt forskning och studier på området. I rapporten drar man slutsatsen att så länge riktlinjen 40 MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 43 av 88

44 db(a) utomhus vid bostad klaras uppfylls även Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud. Nuläge och miljöpåverkan vid Duvhällen Ljudberäkningar har utförts med standardprogramvaran WindPRO och är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderade metoden i "Ljud från vindkraftverk", 2010 (NV dnr Rv). Beräkningarna utgår från ett s k värsta fall som innebär att man utgår från en vindstyrka på 8 m/s på 10 meters höjd eftersom det är vid detta vindförhållande som vindkraftverken anses höras som mest. Vidare utgår beräkningsmodellen från att det är medvind i alla riktningar samtidigt vid varje given mottagarpunkt/bostadshus. Modellen tar inte hänsyn till eventuell dämpande vegetation. Beräkningarna baseras på en uppställning om 10 vindkraftverk med 130 m rotordiameter och 145 m navhöjd, totalhöjd 210 m. I bilaga 2 redovisas ljudberäkningarnas resultat, som visar att Naturvårdsverkets riktlinje om 40dB(A) inte förväntas att överstigas vid något av de närliggande bostadshusen. Skyddsåtgärder Anläggningens utformning avseende placering och avstånd till bebyggelse har anpassats till Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 db(a) utomhus vid bostad t ex när det gäller vindkraftverkens antal, höjd och placering. Att utnyttja bästa möjliga teknik är viktigt för att uppnå lägsta möjliga ljudnivå. Senare års utveckling inom branschen har fokuserat på ljuddämpande åtgärder. Efter det att anläggningen tagits i drift kommer kontroller av ljudnivån att utföras i enlighet med vad som fastställs i tillståndsbeslutet Skuggor Generell miljöpåverkan När det är soligt väder och när solen står lågt kan vindkraftverkens rotorer kasta rörliga skuggor på marken som kan upplevas som ett störningsmoment (Helldin et al). Oftast sker skuggpåverkan i intervall under morgonen samt under eftermiddag/kväll, d v s när skuggorna når som längst. Skuggorna blir dock mer diffusa på längre avstånd från vindkraftverken (Boverket 2009). I Sverige saknas fasta riktvärden för hur mycket skuggtid från vindkraftverk som får uppkomma vid bostadshus. Enligt praxis används dock Boverkets riktlinjer där den faktiska skuggtiden, då man utgår från verklig solstatistik från en närbelägen ort, inte får överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen utomhus vid bostad alternativt 30 timmar per år teoretisk tid, vilket bl a innebär att man utgår från att solen lyser dygnets alla ljusa timmar. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Skuggberäkningar har genomförts med programvaran WindPro och utifrån faktiska/förväntade förhållanden med solstatistik från Norrköping. Beräkningarna omfattar inte skymmande objekt såsom vegetation och byggnader. Beräkningarna baseras på en uppställning om 10 vindkraftverk med 130 m rotordiameter och 145 m navhöjd, totalhöjd 210 m. I bilaga 3 redovisas skuggberäkningarnas resultat. Av resultaten framgår att åtta fastigheter kan komma att få skuggtid över 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen utomhus vid bostad. Se tabell tabell 5. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 44 av 88

45 Tabell 5. Fastigheter där skugga kan överstiga 8 tim/år eller 30 min om dagen. Id skuggberäkning Fastighet Mer än 8 tim/år Mer än 30 min/dag (bilaga 3) D Lilla Äskedalen 2:9 x x F Hägran 2:3 x G Öja 3:2 x x H Löten 1:7 x x I Bottenlösa 1:1 x x J Segersta 1:9 x K Knutsta 2:2 2 P Segersta 1:5 x x Skyddsåtgärder De vindkraftverk som kan ge upphov till skugga över 8 tim/år eller 30 min/dag kommer att stängas av vid de tidpunkter det föreligger risk för skugga Hinderbelysning Föremål över 45 m såsom mobilmaster och vindkraftverk som kan påverka bl a luftfarten ska markeras med olika typer av hinderbelysning beroende på hur höga föremålen är. Hinderbelysning kan upplevas störande för närboende under framförallt mörker och skymning. Det finns dock ännu inga riktlinjer för störningar till följd av hinderljusmarkering. Den planerade vindkraftsanläggningen vid Duvhällen kommer troligen att förses med högintensivt vitt blinkande ljus. För närmare beskrivning av vindkraftverkens hinderbelysning se avsnitt Områdena kring vindkraftsanläggningen är glest bebyggda. Befintliga ljuskällor förekommer sparsamt. I området finns spridda mobilmaster som också är försedda med hinderljusmarkering och det förekommer även vägsträckor i området med belysning. Landskapet i området utgörs av ett flackt skogslandskap med främst barrskog. Skogsvegetationen har en viss skymmande effekt och bidrar till att minska hinderljusens synbarhet. Se vidare under avsnitt 6.6 Landskapet. Från vissa platser, framförallt vid öppna ytor och på längre avstånd, där vindkraftverkens maskinhus också är synliga, kommer dock hinderljusen att vara synliga. Förutom faktorer som landskapets topografi och vegetation påverkar även väder- och siktförhållanden vindkraftverkens och hinderljusens synbarhet. Skyddsåtgärder De högintensiva hinderljusen kommer att dimmas under skymning, gryning och nattetid samt riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Hindermarkering kommer i övrigt att ske i enlighet med de föreskrifter som gäller vid tidpunkten för uppförande av vindkraftverken Samlad miljökonsekvens boendemiljö Den sammantagna miljökonsekvensen för boendemiljö bedöms bli liten. Naturvårdsverkets riktlinje för ljud vid bostadshus kommer att klaras. Skuggkast kan komma att uppstå vid några närliggande hus. De vindkraftverk som kan ge skuggeffekter över värden enligt gällande riktlinjer kommer att stängas av vid risk för skugga. Hindermarkering kommer att utföras i enlighet med gällande föreskrifter vid tidpunkten för uppförandet av vindkraftverken. Hinderljus kommer i viss mån att skymmas av mellanliggande vegetation. Skyddsåtgärder i enlighet med gällande föreskrifter kommer att iakttas för att minska störningen för närboende. Avseende konsekvenser för landskapsbild se avsnitt 6.6. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 45 av 88

46 Tabell 6. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten boendemiljö. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Ljud Högre ljudnivå Liten. Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 db(a) kommer att klaras. Skuggor Skuggkast Måttlig. Riktlinjen 8 tim/år eller 30 min/dag kan komma att överstigas vid åtta närliggande bostadshus. Hinderbelysning Ljuspåverkan Liten. Vegetation har en viss skymmande effekt. Landskapsbild Förändrad sikt Se avsnitt Landskap 6.6 Liten. Låg risk för ohälsa. Kontroller av ljudnivåer efter driftsättning. Liten. Skyddsåtgärder vidtas så att skuggeffekter över värden enligt gällande riktlinjer inte uppstår. Liten. Skyddsåtgärder vidtas t ex dimma och rikta ljusstrålen uppåt. 6.6 Landskapsbild Generell miljöpåverkan Påverkan på landskapsbilden kan bedömas utifrån hur väl vindkraftsanläggningen samspelar med landskapet och utifrån synlighet från närbelägna platser. På nära avstånd är sikten till vindkraftverk i skogsområden begränsad medan vindkraftverk är mer synliga från höga punkter och öppna ytor i landskapet samt på något längre avstånd från vindkraftsanläggningen. Landskapsbilden definieras utifrån siktlinjer, skalor och landskapets karaktär med hänsyn tagen till naturförutsättningar och kulturhistorisk utveckling. Upplevelsen av landskapsbilden är till stor del även en subjektiv bedömning som styrs av den enskilda individens erfarenheter, kunskaper, inställning samt användning av landskapet (Henningsson et al, 2012). Enligt den europeiska landskapskonventionen definieras landskap som ett område som uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Nuläge och miljöpåverkan vid Duvhällen Eskilstuna kommun har i samband med framtagande av den kommunala översiktsplanen och utpekande av områden möjliga för prövning av vindkraft låtit ta fram en landskapsanalys. Se bilaga 4. I analysen har ett 50-tal karaktärsområden definierats inom kommunen med utgångspunkt från rumsskapande vegetation och topografi. I landskapsanalysen ingår även en bedömning av respektive områdes känslighet mot bl a vindkraftsetableringar. Vindkraftverk är generellt lättare att acceptera i ett storskaligt landskap med låg komplexitet med få detaljer och jämförelseobjekt än i ett landskap med stor komplexitet och mosaiklandskap bestående av flera landskapsrum. Exempel på storskaliga och lågkomplexa landskapstyper är skogslandskap samt större vattenrum och slättlandskap. Duvhällen ingår i karaktärsområde Tovhulta-Slätåsen beläget i den västra delen av Eskilstuna kommun och som gränsar i väster och norr mot Västmanlands län. Området beskrivs som ett huvudsakligen flackt skogslandskap med inslag av jordbruksmark och våtmark utan särskilt utpekade värden. Skogsvegetationen i området gör att siktlinjerna mestadels blir korta och området bedöms i landskapsanalysen vara mindre känsligt för vindkraft. Vindkraftsområdet vid Duvhällen bedöms inte heller ligga inom visuellt känsliga områden för intilliggande karaktärsområden. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 46 av 88

47 Figur 26. Området vid Duvhällen utgörs huvudsakligen av ett flackt skogslandskap beväxt med främst barrskog. Figur 27. I området förekommer även inslag av jordbruksmark. Söderut på andra sidan Hjälmaren finns två kända utsiktspunkter med långa siktlinjer, Hjälmaresund och Kvisslanberget, ca 9 respektive 8 km från vindkraftsanläggningen. Kvisslanberget ligger inom naturreservatet och friluftsområdet Hedlandet, som beskrivs som en småkuperad skogshöjd. I skogens lägre delar är siktlinjerna korta, men från områdets höjder har man utsikt över Hjälmaren. I Hedlandets östra del ligger ytterligare en utsiktspunkt, Hultberget, ca 14 km sydöst om den planerade vindkraftsanläggningen. Av landskapsanalysen framgår att de planerade vindkraftverken ligger inom utsiktspunkternas MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 47 av 88

48 s k fjärrzon (> 8 km), vilket innebär att vindkraftverken kan komma att synas, men p g a det långa avståndet inte dominera landskapsbilden. Vid dessa avstånd är även väder-, ljus- och siktförhållanden av betydelse för vindkraftverkens synbarhet och för hur de upplevs. Det bör också påpekas att siktlinjerna vid Hjälmaresund och Hultberget inte är i riktning mot den planerade anläggningen. Som en fördjupning av den kommunala landskapsanalysen har bolaget tagit fram fotomontage som visualiserar hur de planerade vindkraftverken kommer att se ut vid ett antal platser i omgivande landskap. I bilaga 5 redovisas fotomontage med vindkraftverk med en realistisk gråvit färg och hänsyn tagen till skymmande vegetation och byggnader. I bilaga 6 redovisas fotomontage med blåfärgade vindkraftverk utan hänsyn till skymmande vegetation och byggnader. FaloVind har på uppdrag av bolaget även tagit fram en siktanalys som visar varifrån det är teoretiskt möjligt att se vindkraftverken. I bilaga 7 redovisas siktanalysen som genomförts för två scenarion dels där vindkraftverken bedöms som synliga till och med yttersta spetsen på rotorbladet (totalhöjden) dels där vindkraftverken endast bedöms som synliga till och med maskinhuset (navhöjden). Dessa två scenarion har i sin tur redovisats med hänsyn till terräng och vegetation respektive med hänsyn endast till terräng utan skogsvegetation. Både fotomontage och siktanalys visar en uppställning med 10 vindkraftverk och 130 m rotordiameter och 145 m navhöjd, totalhöjd 210 m. Av fotomontage och siktanalys framgår att skogsvegetationen har en viss skymmande effekt och att siktlinjerna i området är korta. Vid flertalet platser är vindkraftverken helt eller delvis dolda bakom mellanliggande vegetation. Framtida avverkningar kan dock tillfälligt öppna upp siktstråk vid några lokaler. På öppna ytor som vid jordbruksmarkerna i områdena söder om Duvhällen, ute på sjön Hjälmaren samt vid Hjälmarens södra strand kommer vindkraftverkens synlighet att vara större. Vid dessa lokaler kan upplevelsen komma att påverkas, men vindkraftverken bedöms till följd av avstånd, landskapets storskalighet och/eller förekommande skogsvegetation inte komma att dominera landskapsbilden. Närmaste landmärken är Öja kyrka, ca 3 km söder om närmaste vindkraftverk, Västermo kyrka, ca 4 km sydväst om närmaste vindkraftverk samt Lista kyrka ca 4,5 km öster om närmaste vindkraftverk. Fotomontage har tagits fram från samtliga tre kyrkor. Se bilaga 5 och 6. Vid Öja kyrka kan vindkraftsanläggningen komma att bli synlig genom att delar av rotorbladen på några av vindkraftverken sticker upp bakom den mellanliggande skogsvegetationen. Vid Västermo och Lista kyrkor kommer troligen inga vindkraftverk att bli synliga. För den visuella påverkan på riksintresseområden för friluftsliv och kulturmiljöer se avsnitt 6.13 och Skyddsåtgärder Vindkraftverken kommer att ha en diskret utformning t ex gråvit färgsättning. Bladen kommer att utformas med en matt yta för att minimera reflexer. Reklam kommer inte att tillåtas på vindkraftverken. Transportstyrelsens föreskrifter angående hinderbelysning kommer att efterlevas. De högintensiva hinderljusen kommer att dimmas under skymning, gryning och nattetid samt riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för landskapsbilden bedöms bli liten. Bedömningen motiveras av att landskapet i området utgörs av ett storskaligt och lågkomplext skogslandskap och landskapet har av den kommunala landskapsanalysen bedömts ha låg känslighet mot vindkraft. Vindkraftverken kommer att vara delvis eller helt skymda vid flertalet platser till följd av skogsvegetationen i området. Vid vissa lokaler där landskapet är mer öppet kommer vindkraftverken att vara synliga, men vindkraftsanläggningen bedöms inte komma att bli dominant landskapet. Vid närmast liggande landmärken kommer anläggningens synlighet att vara liten. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 48 av 88

49 Tabell 7. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten landskapsbild. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Landskap Ändrad landskapsbild Liten. Anläggningen är belägen i flackt skogslandskap med korta siktlinjer. Vindkraftverk delvis eller helt skymda av skogsvegetation. Området bedöms inte som känsligt för vindkraft. Vid öppna ytor i landskapen söderut kommer vindkraftverken att vara synliga men bedöms inte dominera landskapsbilden. Landskap Ändrad upplevelse från landmärken, besöksområden Liten. Vindkraftverk helt eller delvis skymda av vegetation vid Öja, Västermo och Lista kyrkor. Riksintresse friluftsliv och kulturmiljö se avsnitt 6.13 och Liten. Liten. 6.7 Geologi Generell miljöpåverkan Anläggande av vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar innebär ingrepp i marken och kräver brytning och bearbetning av mineral och malm. Brytningen innebär en förlust av bergmaterial som inte går att ersätta. Mineralbrytning kan ge upphov till läckage av metaller från slagghögar och lakvattendammar till vattendrag samt till habitatförlust när en yta tas i anspråk för täktverksamhet. Etablering av vindkraftverk kan också innebära en risk för förorening av ytvattnet och grundvattnet genom schaktning och olyckor med utsläpp av förorenande ämnen. Cement, som är en ingående del i fundamentens betong, framställs av lera och kalksten och processen är mycket energikrävande. Brytning av kalksten leder till partikelutsläpp vilket har, åtminstone en lokal, påverkan på luftkvaliteten. Som ballastmaterial i betongen används grus som kan utgöras av naturgrus eller krossat berg. Bergkross är att föredra ur miljösynpunkt då naturgruset är en ändlig resurs med stor betydelse för grundvattnet och vattenförsörjningen. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Enligt bergartskartan utgörs berggrunden i området i huvudsak av sura intrusiva och vulkaniska bergarter (granit och ryolit). Jordartskartan visar att den dominerande jordarten i området är sandig morän, men att det även förekommer partier med postglacial sand (endast ett mindre parti vid den västra gränsen), postglacial lera, berg i dagen samt torv. Enligt samrådsyttrande från SGU 2015 uppvisar området inget särskilt skyddsvärt ur geologisk synvinkel. Massåtgången för grus uppskattas till ca ton vid en etablering av 10 vindkraftverk, ca 6,5 km ny väg inklusive befintliga skogsbilvägar samt förstärkning av ca 1 km sträcka vid väg 719 och 720. Grusmaterial planeras att hämtas från en närbelägen täkt. Vid ett eventuellt behov av en täkt inom projektområdet kommer separat tillstånd att sökas för detta. Mängden betong som krävs för anläggningen är beroende av valet av fundament. Vid val av gravitationsfundament kommer ca m³ betong att behövas och när det gäller bergsfundament ca mᶟ. En geoteknisk undersökning kommer att genomföras under detaljprojekteringen och val av fundament kommer att göras utifrån undersökningens resultat. Då betongtillverkningen upphandlas av en separat entreprenör är det denne som ansvarar för tillverkning, ingående material samt framtagande av nödvändiga tillstånd och handlingar. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 49 av 88

50 Behov av sprängning kommer troligen inte att förekomma då området är flackt. Om sprängning blir aktuellt krossas materialet och återanvänds inom anläggningen. I grus- och sandåsen som löper i nord-sydlig riktning väster om vindkraftsområdet finns närmaste grundvattenförekomst, ca m från närmaste vindkraftverk. Grundvattenförekomsten mynnar i söder ut i vattenskyddsområde Alberga, ca 3,5 km från vindkraftsanläggningen. I den hydrogeologiska analysen som genomförts av WSP Environmental, bilaga 8, bedöms den något ökade ytavrinningen och infiltrationen i samband med anläggningsarbetena som obetydlig och risken för påverkan på grundvattnets kvantitet eller kvalitet p g a detta som liten. Risk för påverkan på grundvattnets kvalitet bedöms främst uppstå om spill eller läckage av kemikalier skulle ske inom anläggningsområdet. Anläggningsarbeten i närheten av våtmarksområden kan leda till dränering av såväl våtmarken som grundvattnet. Se även avsnitt 6.8 Hydrologi. Skyddsåtgärder Massor till anläggning av ny väg och kranytor kommer att tas från en närbelägen täkt eller från ny täkt inom projektområdet. Om en täkt inom anläggningsområdet blir aktuell kommer en separat tillståndsansökan att göras. Befintliga vägar utnyttjas i största möjliga mån vilket begränsar användning av massor. Drivmedel och andra kemikalier används och hanteras med försiktighet för att undvika förorening av vattendrag och grundvatten. Under byggnationsfasen ska saneringsutrustning för oljeläckage finnas i respektive arbetsmaskin eller fordon. Tankning och service av maskiner under byggnationsfasen sker på avsedd plats. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för geologiska tillgångar bedöms bli liten. Befintliga vägar i området kommer att nyttjas så långt det är möjligt. Andelen nyanlagd väg är ca 6,5 km. Behov av material till anläggning av uppställningsplatser och vägar är ca ton grus- och bergmaterial. Grusmaterial hämtas från en närbelägen täkt. Skyddsåtgärder vidtas vid hantering av drivmedel och andra kemikalier. Risken för negativ påverkan på grundvattnet och närmaste vattenförekomst och vattenskyddsområde bedöms som liten. Tabell 8. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten geologi. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Geologi Massåtgång grus Liten. Massåtgång uppskattas till ca ton grus. Liten. Befintliga vägar nyttjas. Material från närbelägen täkt. Geologi Massåtgång betong Måttlig. Massåtgång av betong ca mᶟ (gravitationsfundament). Framställning av betong, hög energiåtgång. Geologi Sprängning. Liten. Endast lokal påverkan. Geologi Grundvatten Liten. Obetydlig ökad ytavrinning och infiltration. Närmaste vattenskyddsområde ca 3,5 km. Se även avsnitt 6.8. Måttlig. Liten Liten. Skyddsåtgärder vidtas vid hantering av drivmedel och kemikalier. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 50 av 88

51 6.8 Hydrologi Generell miljöpåverkan Under anläggningsskedet av vindkraftverk finns risk för hydrologisk påverkan genom förändringar av vattendrag eller av våtmarkers morfologi t ex genom fördjupning, omgrävning, anläggning av vägar och broövergångar. Den största risken i samband med vindkraftsanläggningar är att avvattning och dämning uppstår till följd av schaktarbeten vilket kan förändra markvattennivå, ytvattenflöden eller våtmarkers hydrologi. Om denna typ av hydrologisk påverkan uppstår kan det påverka vattenregimen både nedströms och uppströms i befintliga vattenmiljöer. Under avvecklingsfasen blir den hydrologiska påverkan generellt liten, eftersom grävarbeten huvudsakligen utförs vid uppställningsplatserna. Vägar och i vissa fall även kabeldiken lämnas oförändrade. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen En hydrogeologisk utredning har genomförts av WSP Environmental med avseende på hur vindkraftsetableringen vid Duvhällen kan komma att påverka hydrologin i området, bilaga 8. Etableringen ligger inom huvudavrinningsområde Norrström. Delavrinningsområdet utgörs av Hjälmaren-Östra Hjälmaren. Hjälmaren ligger ca 4 km söder om projektområdet. Den lokala ytavrinningen inom projektområdet sammanfaller med bäckarna i området och strömmar sannolikt vinkelrätt mot höjdlinjen. Där ny väg anläggs avvikande från befintlig topografi kan den lokala ytavrinningen påverkas. I den hydrogeologiska analysen har områden där sådan risk föreligger identifierats inom anläggningsområdet. Se figur 28. I dessa områden bör ny väg anläggas med naturligt permeabelt/genomsläppligt material som vattnet från ytavrinningen lätt kan passera genom. Naturligt permeabelt material minskar även risken för grumling av de vattenförekomster som har kontakt med området. Närmaste utpekade våtmark inom VMI (våtmarksinventeringen) är belägen på andra sidan väg 56 ca 775 m väster om närmaste vindkraftverk. Se figur 30. Våtmarken är klassad med naturvärdesklass Vissa naturvärden. Våtmarken bedöms p g a avstånd och den mellanliggande vägen inte riskera att beröras av vindkraftsanläggningen. Inom projektområdet förekommer mindre våtmarksområden och sumpskogsområden. En förändring av ytavrinningen påverkar också vattennivån i närliggande våtmarker. Den något ökade ytavrinningen som kan komma att uppstå under anläggningsskedet bedöms dock balanseras av en ökad infiltration. Vid grävarbeten i anslutning till våtmarksområden finns risk för dränering av våtmarken, vilket också kan leda till påverkan på områdets grundvattennivå. Dränering för verksplacering under anläggningsskedet är dock begränsad till en liten yta och återflödet i marken bedöms vara god varför en eventuell påverkan på våtmark och grundvatten bedöms komma att vara lokal och avgränsad i tid. I området för den planerade vindkraftsanläggningen förekommer ett antal bäckar och grävda diken. Två av dessa berörs redan av befintliga vägar i området. Nya planerade vägar inom anläggningen kommer att passera över vattendrag på två ställen där det finns en risk för påverkan av lokala vattenflöden. Genom att anlägga trummor som har sådan utformning att vatten fritt kan flöda, t ex halvtrummor, kan risken för påverkan minimeras. Risken för avvattning i samband med schaktning bedöms som liten p g a markens egenskaper. Markens dominerande jordart är genomsläpplig och det finns få täta skikt. Återströmningen till vattendragen bedöms därför att vara god. Vid planeringen av vindkraftverkens positioner har vattendrag i området undvikits. Vindkraftverk D9 inklusive flyttmån ligger dock i direkt anslutning till ett dike. Diket ingår inte i något aktuellt markavvattningsföretag. Beroende på slutlig placering inom flyttmånen kan påverkan på diket komma att uppstå. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 51 av 88

52 Några av vattendragen ingår i två markavvattningsföretag 4 inklusive båtnadsområden 5 och vallar i området. Se karta figur 29. Om permeabelt material används vid anläggande av vägar och trummor vid passage av vattendrag bedöms risken för påverkan avvattningsföretagen vara mycket begränsad. Genom att använda naturligt permeabelt material vid anläggande av vägarna kan förändringar av ytavrinningen som i sin tur kan påverka markavvattningsföretagen motverkas. Inget vindkraftverk planeras inom berörda markavvattningsföretag eller båtnadsområden. I den hydrogeologiska analysen görs den sammantagna bedömningen att den planerade vindkraftsanläggningen inte kommer att innebära någon betydande påverkan på de hydrogeologiska förhållandena i området under förutsättning att angivna skyddsåtgärder vidtas. För bedömning av påverkan på grundvattnet se även avsnitt 6.7 Geologi. Alla sjöar och vattendrag omfattas av strandskydd om 100 m från strandlinjen. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Vindkraftverken, inklusive flyttmån, i den planerade anläggningen är placerade mer än 100 m från förekommenade vattendrag i området med undantag vindkraftverk D9. Ett hänsynavstånd om minst 25 m kommer dock att iakttas till det aktuella diket. Figur 28. Riskområden som identifierats i den hydrogeologiska analysen. Flödesriktningar röda fält, skärningspunkter vattendrag svarta pilar, skärningspunkt/yta markavvattningsföretag orange pilar samt vindkraftverk nära vattendrag röd pil. Karta: WSP Environmental. 4 Markavvattning som sker med flera vattenanläggningar, till exempel diken, rörledningar och pumpar och omfattar flera fastigheter. De som berörs av en markavvattning ansvarar gemensamt för underhållet i en markavvattningssamfällighet. Dikningsföretag är ett vanligt namn för äldre samfälligheter. 5 Båtnadsområde är den yta/de ytor som anses få båtnad (=nytta) av att dikningsföretaget. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 52 av 88

53 Figur 29. Planerade vindkraftverk och preliminär vägsträckning samt markavvattningsföretag vid Duvhällen. Skyddsåtgärder Den slutliga utformningen av anläggningen och anläggandet av vägar och vindkraftverk kommer att ske med största möjliga hänsyn till de hydrogeologiska förhållandena i området och i enlighet med rekommenderade skyddsåtgärder enligt följande: Våtmarker och vattendrag undviks vid planeringen av vindkraftverkens positioner. Anläggningsarbeten inom eller i nära anslutning till vattendrag och våtmark undviks. Om behov av anläggningsarbeten i närheten av vattendrag eller våtmark uppstår kommer inte en permanent dränering att anläggas på en nivå som är lägre än grundvattennivån. Flyttmånen till vindkraftverk D9 anpassas för att erhålla tillräckligt hänsynsavstånd (minst 25 m) till närliggande dike. Fordon i terräng kommer att framföras så att djupa spår som kan ha avvattnande eller dämmande effekt på fuktiga miljöer undviks. Anläggning av vägar kommer att ske med permeabelt material mellan mark och hårdgjord yta. Vid väg som korsar vattendrag kommer vägtrummor att användas för att undvika påverkan på vattenflöden och att utgöra vandringshinder. Användning av halvtrummor kommer att prioriteras. Där befintlig väg passerar vattendrag kommer kontroll och vid behov upprustning genomföras av befintliga vägtrummor. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 53 av 88

54 Vägtrummor kontrolleras efter byggnationsfasens avslut och eventuella skador repareras. Yt- och dagvatten från anläggningsområdet avleds så att naturlig filtrering sker på fast mark d v s inte till dike, bäck eller våtmark. Drivmedel och andra kemikalier används och hanteras med försiktighet. Under byggnationsfasen ska saneringsutrustning för oljeläckage finnas i respektive arbetsmaskin eller fordon. Tankning och service av maskiner under byggnationsfasen sker på avsedd plats. Miljökonsekvenser Den sammantagna miljökonsekvensen till följd av den planerade vindkraftsanläggningen för områdets hydrologi bedöms bli liten. Bedömningen motiveras av att våtmarksområden, vattendrag och markavvattningsföretag i området har undvikits vid planeringen av vindkraftsanläggningen. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i samband med anläggningsarbeten för att undvika negativ påverkan såsom förändrad ytavrinning, minskade vattenflöden, förorening, dränering eller förhindrad tillrinning till områdets vattendrag och våtmarksområden. De flesta effekter, t ex grumling och dränering förväntas vara av lokal och tillfällig karaktär. Tabell 9. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten hydrologi. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Hydrologi Hydrologi Hydrologi Påverkan genom etablering i eller i närheten av våtmarker Påverkan genom etablering i eller närheten av vattendrag Påverkan genom etablering som berör markavvattningsföretag Liten. Våtmarker har undvikits. Ingen närliggande våtmark enligt VMI. Måttlig. Väg passerar vattendrag på fyra ställen. Vindkraftverk D9 nära grävt dike. Risk för påverkan av lokala vattenflöden. Måttlig. Väg korsar diken som ingår i vattningsföretag. Risk för påverkan på vattenflöde, risk för förändrad ytavrinning. Hydrologi Strandskydd Ingen. Ett vindkraftverk (inklusive flyttmån) är placerat inom 100 m från vattendrag/dike i området. Hydrologi Påverkan på grundvatten Se avsnitt 6.7. Liten. Liten om angivna skyddsåtgärder vidtas t.ex trummor, vindkraftverk placeras minst 25 m från närliggande dike. Liten om angivna skyddsåtgärder vidtas t.ex trummor, permeabelt vägmaterial. Liten om angivna skyddsåtgärder genomförs. Området är tillgängligt även efter det att vindkraftverket etablerats. 6.9 Markbundna naturvärden Generell miljöpåverkan En vindkraftsetablering innebär en direkt påverkan på marken genom väg- och kabeldragning samt genom att mark tas i anspråk för uppställningsytor för vindkraftverk. Markanspråk kan innebära en risk för förlust och fragmentering av habitat. Fragmenteringen av habitat beror framförallt på ett utökat vägnät av skogsbilvägar. En vindkraftsanläggning kan även innebära att annan markanvändning underlättas, t ex skogsbruk, vilket kan ha negativ effekt på de markbundna naturvärdena. Redan under anläggningsfasen kan förlust av habitat för kärlväxter och kryptogamer uppstå. Att öppna ytor skapas och vägkanter inte tillåts växa igen kan dock även ha en MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 54 av 88

55 positiv effekt för ljusälskande och störningsberoende växter, samt för organismer som är beroende av dessa. Under driftfasen kan ytterligare habitatförsämring och habitatförlust uppstå t ex genom att anläggningens öppna ytor kan medföra kanteffekter som efterhand påverkar omgivande marker. Under avvecklingsfasen avlägsnas vindkraftverken, uppställningsytorna tillåts att växa igen och ytorna återgår successivt till produktionsskog. De eventuella kulturväxter som gynnats av etableringen missgynnas av igenväxningen. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Närmaste Natura 2000-område och naturreservat är Lilla Tjärbruket och Stengärdet ca 1 km respektive 3,8 km norr om de planerade vindkraftverken. Se karta figur 21. Lilla Tjärbruket är även utpekat i ängs- och betesmarkinventeringen. Se karta 30. På ett avstånd om 3,5-4 km från den planerade vindkraftsanläggningen finns ytterligare tre Natura 2000-områden: Råby- Myrhem, Tovhulta stormosse samt Berga-Lista. Se karta figur 21. De skyddade områdena bedöms ligga på sådant avstånd från den planerade vindkraftsanläggningen att det inte föreligger någon risk för negativ påverkan på områdenas skydds- och bevarandevärden. Inom projektområdet förekommer sparsamt med naturvärden kända sedan tidigare. Se karta figur 30. I och angränsande till projektområdet förekommer ett 10-tal mindre sumpskogar och vid områdets västra gräns finns en yta på 2 ha med en naturskogsartad barrsumpskog utpekad som ett naturvärdes- och biotopskyddsområde av Skogsstyrelsen. Områdena med höga naturvärden har undvikits vid planeringen av vindkraftsanläggningen. Ecocom har utfört en naturvärdesinventering (NVI) i området under september Inventeringen är utförd enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS :2014) som är en sammanställning av flera olika inventeringsmetoder som t ex NBI (nyckelbiotopsinventering). Syftet med en NVI är att identifiera och avgränsa geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. En fullständig rapport bifogas i bilaga 9. Nedan följer en sammanfattning av resultatet. Det inventerade området omfattade 100 m radie från planerade vindkraftspositioner, vilket motsvarar den maximala flyttmånen som Duvhällen Vindpark AB yrkar vid respektive vindkraftverk, samt 50 m på vardera sida om planerade och befintliga vägar i anslutning till anläggningen. Se karta figur 30. Vid inventeringen konstaterades att den största delen av området består av produktionspåverkad skog utan några större naturvärden. Inom inventeringsområdet förekommer även små partier med hyggen, åker, betesmark och sumpskog, vilka saknar högre naturvärden. Inventeringsområdet berör även del av ett sumpskogsområde. Karta figur 30. Genomförd inventering omfattade även delar av väg 719 och 720 väster om anläggningsområdet, vilka planeras att användas som tillfartsväg fram till vindkraftverken från Riksväg 56. Se karta figur 30. Riksväg 56 och tillhörande avfartsvägar löper längs en rullstensås i nordsydlig riktning. Åsen är utpekad i Länsstyrelsens och kommunens naturvårdsprogram. Under inventeringen påträffades ett naturvärdesobjekt, bestående av hällmark med omgivande tallskog, samt en brant. Objektet bedömdes ha påtagligt naturvärde (klass 3 av 4 där klass 1 har högsta naturvärde). Figur 30. Naturvärdesobjektet rekommenderas att undantas från exploatering. Skyddsåtgärder Vid planeringen av anläggningen har tidigare kända naturvärden och det naturvärdesobjekt som identifierats i samband med fältinventeringen 2015 undvikits. Vindkraftverk D4, inklusive flyttmån, har flyttats åt sydost för att undvika negativ påverkan på det aktuella naturvärdesobjektet. Under anläggningsarbetena kommer generell hänsyn att tas genom att eftersträva att spara gamla träd, lövträd, hålträd och död ved samt undvika ytor med sumpskog. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 55 av 88

56 Fordon i terräng kommer att framföras så att djupa spår som kan ha avvattnande eller dämmande effekt på fuktiga miljöer undviks. Försiktighetsåtgärder tillämpas vid användning och hantering av drivmedel, avfall och andra kemikalier. Avfall som uppkommer i samband med byggnationen omhändertas enligt gällande kommunala krav och lagstiftning Vindkraftverkens slutliga placeringar inom angiven flyttmån och vägarnas sträckning fastställs vid detaljprojektering och i samråd med tillsynsmyndigheten. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för naturmiljöer bedöms bli liten vilket motiveras av att området för den planerade vindkraftsanläggningen domineras av produktionsskog med få skyddsvärda naturvärden. Genom att vindkraftverkens positioner och vägarnas sträckning har anpassats till utpekade och identifierade naturvärdesområden- och objekt och ytterligare skyddsåtgärder i samband med anläggningsarbeten planeras bedöms miljökonsekvenserna bli små. Tabell 10. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten markbundna naturvärden. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Markbundna naturvärden Förlust av våtmarker Liten-ingen effekt. Inga våtmarker inom anläggningsområdet eller närområdet. Mindre sumpskogområden förekommer i nära anslutning. Markbundna naturvärden Markbundna naturvärden Markbundna naturvärden Förlust av värdefull skog Påverkan på Natura områden Fragmentering av naturvärden Liten. Få värdefulla naturmiljöer. Produktionsskog dominerar. Ett naturvärdes/ biotopskyddsområde med naturskogsartad barrsumpskog i närområdet. Liten. Beläget på tillräckligt avstånd (> 1 km). Liten. Exploatering av området leder inte till fragmentering av de värdekärnor som finns i det omgivande landskapet. Liten-ingen. Inga VMI-objekt. Sumpskogar undviks. Skyddsåtgärder vidtas för att undvika markavvattning. Liten. Under förutsättning att utpekat naturvärdes- /biotopskyddsområde undviks. Liten. Liten. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 56 av 88

57 Figur 30. Detaljkarta med vindkraftspositioner, flyttmån och preliminära vägsträckningar samt tidigare kända naturvärden, inventeringsområde och identifierat naturvärdesobjekt från 2015.

58 6.10 Fågelfauna Generell miljöpåverkan En vindkraftsetablering kan påverka fågelfaunan på olika sätt; genom kollision med vindkraftverk, habitatförlust, störning eller genom att en barriäreffekt uppstår. Om habitatförlust uppstår sker detta oftast redan under anläggningstiden. Störning i form av mänsklig närvaro, ljud och trafik under anläggningstiden kan medföra att vissa fågelarter tillfälligt undviker området vilket påverkar häckningsframgången. Under driftfasen finns risk för kollision, ytterligare habitatförlust genom störning eller att en barriäreffekt uppstår. Under avvecklingsfasen monteras vindkraftverken ner vilket innebär att kollisionsrisk och barriäreffekt upphör. En eventuell förlust av habitat kan antingen vara bestående eller upphöra efter driftsfasen. Vissa grupper av fåglar är mer utsatta för kollisionsrisk med vindkraftverk än andra; rovfåglar, hönsfåglar, kråkfåglar, måsar, trutar och tärnor. Risken för kollision är även högre för fåglar som uppehåller sig en längre tid inom ett projektområde, d v s om de övervintrar eller häckar, i jämförelse med dem som endast passerar området under flyttning. I en rapport från Naturvårdsverket över vindkraftens effekter på fåglar bedöms 127 svenska fågelarter vara särskilt prioriterade att undersöka inför vindkraftsetableringar (Rydell m.fl. 2011). Listan över de 127 arter som särskilt riskerar att påverkas av vindkraft inkluderar bland annat arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv, samt på den svenska rödlistan liksom arter som minskat med mer än 50 % under åren (Ottvall m.fl. 2008, Lindström m.fl. 2011). Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Inför den planerade vindkraftsetableringen vid Duvhällen har flera fågelutredningar och inventeringar utförts i det aktuella området. Ecocom utförde en inledande förstudie av områdets fågelliv som omfattade sammanställning av tidigare kända observationer och beskrivning av förutsättningarna för olika fågelgrupper utifrån en landskapsanalys. Analysområdet omfattade projektområdet på 780 ha samt ett utökat analysområde om 6 km för rovfåglar och 2 km för övriga fåglar utanför projektområdet. Utifrån tidigare observationer samt förekommande landskapstyper inom analysområdet rekommenderades följande vidare utredningar: spelflyktsinventering av örn, berguvsinventering, inventering av övriga rovfåglar under häckningsperioden samt en fjärranalys av potentiella spelplatser för skogshöns. Då förstudien och en av fågelrapporterna innehåller information om sekretessbelagd information om några hotade arter bifogas inte dessa till föreliggande MKB utan översänds separat till Länsstyrelsen Uppsala län för bedömning 6. Rovfåglar Ecocom genomförde en spelflyktsinventering av örn under februari-mars Under inventeringen gjordes inga observationer av kungsörn, men sju observationer av havsörn. Det var dock huvudsakligen unga havsörnsindivider och endast en observation gjordes av en vuxen individ. Inga tecken på spelflykt eller häckning kunde noteras. Totalt sett observerades relativt få örnar och de som sågs utgjordes uteslutande av jagande individer. Det finns därmed inga indikationer för att en viktig eller koncentrerad flygled för örnar för förflyttning mellan Hjälmaren och Mälaren löper genom området. Av inventeringens resultat 6 Uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1 då det rör information om en i Sverige hotad djurart och att det kan antas att strävandet efter att bevara djurarten inom landet motverkas om uppgifterna blir allmänt kända. Mer information om vilka arter som berörs av sekretess finns på SLUs hemsida. Berörda rapport överlämnas separat till Länsstyrelsen Uppsala län för bedömning. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 58 av 88

59 dras slutsatsen att en vindkraftsetablering vid Duvhällen skulle ha ringa negativ påverkan på kungs- och havsörn i området. Rapporten bifogas i bilaga 10. I juni 2015 genomförde Calluna en inventering av övriga rovfåglar. Utifrån inventeringsresultaten sammantaget med förstudiens sammanställning av tidigare observationer och landskapstyper i området bedöms risken för negativ påverkan även på andra rovfågelsarter som liten. För en rovfågelsart, vilken omfattas av sekretess, görs dock bedömningen att arten i fråga sannolikt kan häcka i närområdet och att det kan föreligga en viss kollisionsrisk. Bedömningen baseras på att den aktuella rovfågeln tidigare har observerats vid flera tillfällen inom det utökade analysområdet för rovfåglar, 6 km från projektområdets gräns, och att lämpliga habitat 7 för arten förekommer inom och i anslutning till projektområdet. Under inventeringen gjordes dock endast en observation av en individ ca 2 km från närmaste planerade vindkraftverk 8. I inventeringsrapporten bedömer man att det kan föreligga behov av vidare utredningar och eventuellt boplatslokalisering för den aktuella rovfågelarten. Ugglor Under mars 2015 genomfördes även en berguvsinventering. Under inventeringen noterades ingen berguv och inga lämpliga häckningslokaler observerades. Vindkraftverken vid Duvhällen bedöms därför sannolikt inte innebära någon negativ påverkan på berguv. Fullständig rapport från berguvsinventeringen finns i bilaga 11. Skogshöns Skogshöns omfattar arterna tjäder, orre och järpe. Ecocom har genomfört en fjärranalys av potentiella spelplatser för tjäder och orre samt lämpliga habitat för järpe genom en flygbildstolkning och med stöd av SLU Skogskarta, nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringen. Analysen omfattade även en kunskapsinhämtning från lokala kontaktpersoner. Analysområdet utgjordes av projektområdet samt ytterligare 1 km utanför projektområdets gräns. Fjärranalysens slutsats är att området vid Duvhällen inte hyser någon större spelplats eller nämnbar population av tjäder eller orre. Lämpliga habitat för järpe förekommer på flera platser i det undersökta området. Det finns inga rekommenderade hänsynsavstånd för järpe, men i rapporten rekommenderas att identifierade habitat bör undantas från exploatering. Fjärranalysen bifogas i bilaga 12. Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder med hänsyn till fågelfaunan har genomförts genom val av ett relativt artfattigt område för etableringen. Fågelutredningar och inventeringar har genomförts för att identifiera förekomst av vindkraftskänsliga arter i området. Potentiella spelplatser och livsmiljöer för skogshöns har undvikits i möjligaste mån vid planeringen av vindkraftsanläggningen. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för fågelfaunan bedöms bli liten-måttlig. För flertalet av de fågelarter och fågelgrupper som särskilt riskerar att påverkas av vindkraft t ex örn, ugglor och skogshöns bedöms risken för negativ påverkan till följd av de planerade vindkraftverken vara liten. För en rovfågelsart bedöms risken som liten-måttlig, vilket motiveras av tidigare rapporterade observationer av arten inom ett analysområde om 6 km 7 Habitat är ett område där betingelserna och livsmiljön bedöms som lämpliga för en viss växt- eller djurart 8 Avståndet överstiger rekommenderat hänsynsavstånd till artens boplats i enlighet med Vindvals syntesrapport: Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Rydell et al Naturvårdsverket. Rapport nr MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 59 av 88

60 från projektområdet samt att projektområdet uppvisar lämpliga livsmiljöer för arten. I samband med genomförd rovfågelsinventering 2015 gjordes dock endast en observation av arten på ett avstånd om ca 2 km från närmaste vindkraftverk. Tabell 11. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekten fågelfauna. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Fågelfauna Fågelfauna Fågelfauna Habitatförlust/kollision Skogshöns. Kollisionsrisk rovfågel. Störning vadare. Liten effekt. Området bedöms inte hysa någon större spelplats eller nämnbar population för skogshöns. Liten-måttlig. Örn häckar inte i området. Ingen viktig flygled för örn. Lämpliga habitat och tidigare observationer av en rovfågelsart (sekretess) i området kan innebära viss kollisionsrisk. Dock närmaste observation ca 2 km från vkv. Ingen. Etableringsområdet och dess närområde hyser inga lämpliga habitat för vadare. Liten. Potentiella mindre spelplatser för tjäder/orre och lämpliga habitat för järpe har undvikits i möjligaste mån vid anläggningens utformning. Liten-måttlig. Ingen. Fågelfauna Störning lom. Ingen. Etableringsområdet och dess närområde hyser inga lämpliga habitat för lom. Ingen. Fågelfauna Kollisionsrisk /barriäreffekt sträckande fågel. Liten. Det har inte framkommit några uppgifter som tyder på att området är viktigt för sträckande fågel. Liten Fladdermöss Generell miljöpåverkan Fladdermöss kan påverkas av vindkraftsetableringar genom habitatförlust (förlust av livsmiljö), störning eller genom kollision med vindkraftverk. Risken för kollision varierar bland arter och tycks vara störst för arter som flyger högt och snabbt (Rydell et al., 2011). Under anläggningsfasen förändras miljön i samband med att kranytor och vägar etableras, vilket kan innebära risk för försämring och förlust av habitat för fladdermöss. Förändringar kan vara positiva då skogsbilvägar och öppna ytor innebär nya ledlinjer och jaktmiljöer och negativa, då t ex boträd för fladdermöss kan komma att avverkas. Risken för störning är främst aktuell i nära anslutning till boplatser som t ex sommarkolonier. Under driftfasen kan fladdermöss framför allt påverkas genom kollision med vindkraftverk (Arnett et al., 2008; Brinkman et al., 2006; Ahlén, 2002). Störning i form av ljud och ljus är mindre under driftfasen eftersom de frekventa transporterna med anläggningsmaterial har upphört. Förändringen av habitat kan förstärka kollisionsrisken eftersom skogsbilvägar fungerar som ledlinjer för fladdermöss. Under avvecklingsfasen tas vindkraftverken bort och miljön återställs vilket innebär att risken för att fladdermöss ska kollidera med vindkraftverk helt försvinner. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Etableringsområdet inventerades av Ecocom under fladdermössens reproduktionsperiod under tre nätter i augusti Inventering utfördes med punkttaxering med automatisk inspelningsutrustning s k autoboxar samt manuell inventering med hjälp av en handburen MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 60 av 88

61 ultraljudsdetektor. En sammanfattning av resultaten följer nedan. En fullständig inventeringsrapport bifogas i bilaga 13. Projektområdet utgörs huvudsakligen av barrskog, men i projektområdets omgivningar förekommer även stora åkerytor och många gårdar. Autoboxarna utplacerades i området för att få en geografisk spridning och för att täcka in olika typer av miljöer som förekommer vid Duvhällen. Den manuella inventeringen utfördes endast i de miljöer som bedöms som särskilt intressanta för fladdermöss d v s i anslutning till gård- och bymiljöerna. Sammanlagt registrerades åtta fladdermusarter och av dessa sex stycken s k högriskarter. Högriskarter är arter som p g a sitt flygbeteende och benägenhet att jaga insekter vid vindkraftverk löper högre risk att kollidera med vindkraftverk. De sex högriskarterna var nordfladdermus, dvärgpipistrell, gråskimlig fladdermus, större brunfladdermus samt den rödlistade arten sydfladdermus. Ecocom bedömer att aktiviteten av högriskarter inom projektområdet är låg-medelhög och i anslutning till gårds- och bymiljöerna utanför projektområdet medelhög-hög. Den högsta aktiviteten registrerades vid lokalerna Hålåsen och Tveta ca 1,5 km norr respektive 1,7 km söder om närmaste planerade vindkraftverk. Den rödlistade arten sydfladdermus registrerades vid Torget och Ö Fyrby ca 2 km söder om vindkraftverken samt vid Hålåsen ca 1,5 km norr anläggningen. Figur 31. Antalet registrerade ljud indikerar dock inte att det förekommer någon population av sydfladdermus i området utan att det rör sig om enstaka individer. Skyddsåtgärder Vindkraftsetableringen är förlagd till ett område med produktionsskog och huvudsakligen barrskog med få värdeområden för fladdermus. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för fladdermusfaunan bedöms bli liten-måttlig. Högriskarter har registrerats i området. Det finns därför en risk att enstaka fladdermöss kan komma att kollidera med vindkraftverk. Projektområdet domineras dock av produktionsskog med få attraktiva livsmiljöer för fladdermöss och aktiviteten i området för de planerade vindkraftverken bedöms låg-medelhög. I gårdsmiljöerna utanför projektområdet har en högre aktivitet av högriskarter registrerats, medelhög-hög, med högst aktivitet ca 1,5-1,7 km från närmaste vindkraftverk. På tre lokaler har enstaka ljud av den rödlistade arten sydfladdermus registrerats. Den rödlistade arten har dock registrerats i sådan liten omfattning och på sådant avstånd, 1,5-2 km från de planerade vindkraftverken, att risken för kollision bedöms som liten. Tabell 12. Detaljerad miljöbedömning för aspekten fladdermusfauna. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Fladdermöss Kollisioner Liten-måttlig. Högriskarter förekommer inom projektområdet dock högst aktivitet samt en rödlistad art ca 1,5-2 km från vindkraftverken. Viss kollisionsrisk av enstaka individer. Fladdermöss Förlust av livsmiljöer Liten. Etableringsområdet domineras av produktionsskog; begränsat med habitat för fladdermöss. Fladdermöss Störning Liten påverkan. Ingen indikation på närbelägen fladdermuskoloni. Liten-måttlig. Liten. Liten. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 61 av 88

62 Figur 31. Aktivitetsindex för högriskarter fladdermöss med autoboxar. Den rödlistade arten sydfladdermus har registrerats vid lokalerna 3 och 9 samt lokal E manuella inventering (motsvarande autoboxlokal 14) 6.12 Övrig fauna Generell miljöpåverkan En vindkraftsanläggning kan påverka landlevande djur genom habitatförsämring t ex genom störning i form av ljud och ökad mänsklig aktivitet samt genom att habitat förändras. (Helldin et al, 2012). Studier av påverkan på landlevande däggdjur pekar på att tillfällig påverkan är begränsad till anläggningsfasen t ex för kronhjort, varg, järv och brunbjörn. Den ökade tillgängligheten till vindkraftsanläggningar kan utgöra ett problem för de fyra stora rovdjuren, eftersom de undviker områden som regelbundet besöks av människor (Helldin et al., 2012). Ett förstärkt vägnät kan innebära en viss förlust av naturliga habitat. För de flesta landlevande däggdjur, vilka rör sig över stora ytor, är denna förlust troligen av marginell MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 62 av 88

63 betydelse, särskilt i jämförelse med det moderna jord- och skogsbruket (Helldin et al., 2012). Det har dock visat sig att även små, lågtrafikerade grusvägar kan utgöra betydande barriärer för smågnagare (Helldin et al., 2012). Groddjur kan påverkas av vägdragning genom ökad dödlighet i trafiken och genom förlust av habitat. Groddjur vandrar genom landskapet mellan olika miljöer och rör sig huvudsakligen under kvällstid. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Anläggning av vägar kan eventuellt påverka smågnagare och groddjur på individnivå genom att vägarna utgör en barriär och genom ökad risk för att dödas i trafiken. Klövvilt och större gnagare kommer sannolikt endast att påverkas tillfälligt av störning under anläggningsfasen. Sannolikt förekommer skogshare, rådjur och älg vid etableringsområdet. Sannolikt förekommer liten vattensalamander, åkergroda, vanlig padda och eventuellt vanlig groda vid Duvhällen. Groddjur är beroende av våtmarker men projektområdet innehåller endast ett fåtal våtmarker. Eftersom inte någon anläggning kommer att ske i våtmarker bedöms påverkan på groddjur genom habitatförlust även att bli liten. Eftersom trafiken är begränsad på skogsbilvägarna under driftfasen och de flesta transporter inte sker under kvällstid, bedöms risken för påverkan genom ökad dödlighet från trafik bli liten. I området förekommer sannolikt sporadiskt med lo och varg. Skyddsåtgärder Särskilda skyddsåtgärder har inte bedömts vara nödvändiga. Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för övrig fauna bedöms som liten. Bedömningen motiveras av att enstaka individer av groddjur och smågnagare kan omkomma vid vägar, men inte i en utsträckning som påverkar djurens populationer. Berörda arter är vanliga. Eventuella miljökonsekvenser för större gnagare och klövvilt i form av störning bedöms bli tillfälliga. Viktiga habitat för övrig fauna bedöms inte påverkas. Tabell 13. Detaljerad miljöbedömning för aspekten övrig fauna. Miljöaspekt Miljöanspråk Effekt Miljökonsekvens Övrig fauna- Groddjur Övrig fauna - Gnagare Övrig fauna -Stora rovdjur Övrig fauna -Klövvilt Habitatpåverkantrafikdöd Habitatpåverkantrafikdöd Störning Störning och habitatförlust Liten. Endast ett fåtal våtmarker (låga naturvärden) som undviks vid etablering. Ingen förekomst av särskilt skyddsvärda arter. Liten. Begränsad trafik medför begränsad trafikdödlighet. Liten. Sannolik förekomst av lo och varg tillfälligt i området. Eventuell störning under anläggningsfas. Liten. Tillfällig störning under anläggningsfasen Liten Liten Liten Liten MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 63 av 88

64 6.13 Friluftsliv Generell miljöpåverkan Friluftslivet kan i vissa fall påverkas av en vindkraftsetablering genom förhöjd ljudnivå, skuggkast, förändrad landskapsbild eller genom risk för iskast. En vindkraftsanläggning ökar ofta tillgängligheten till och inom området genom utökad vägutbyggnad, t ex i form av möjligheter till promenader, jakt och bärplockning. Under anläggningsfasen kan dock tillgängligheten till området tillfälligt begränsas. Vid avvecklingen av en vindkraftsanläggning monteras vindkraftverken ned och uppställningsytorna tillåts att växa igen. Eventuell påverkan genom ljud, skuggkast, förändrad landskapsbild eller risk för iskast försvinner, men etableringens vägnät lämnas i allmänhet kvar och kan nyttjas även efter avveckling. Nuläge och miljöpåverkan Duvhällen Inom området för Duvhällen vindkraftsanläggning förekommer inte något riksintresseområde för friluftsliv. Närmaste riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 är Hjälmaren ca 4 km söder om de planerade vindkraftverken och närmaste riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 är Mälaren ca 10 km norr om vindkraftverken. Förekommande friluftsaktiviteter inom etableringsområdet är jakt, bär-/svampplockning, och vandring. Inga markerade vandrings-, rid- eller cykelleder förekommer i området. Under byggnationen av anläggningen, som förväntas pågå under ca 2 år, kan en viss påverkan på jaktbart vilt samt en begränsad tillgång till anläggningsområdet förekomma. Denna påverkan är dock av övergående art. Förekommande friluftsliv kan fortsätta att bedrivas i området efter det att anläggningen tagits i drift. En viss påverkan inom anläggningsområdet kan komma att uppstå genom att upplevelsen förändras p.g.a. skuggkast, förhöjd ljudnivå och förändrad landskapsbild. Hur en vindkraftsetablering upplevs har dock inte ett entydigt svar. Upplevelserna av ljud, skugga och förändrad landskapsbild är individuella och beror bl.a. på olika bakgrund, intressen, förväntningar, vilket värde man tillskriver landskapet, hur landskapet används samt även inställningen till vindkraft. Under vissa väderförhållanden vintertid finns en viss risk för iskast vid vistelse i nära anslutning till vindkraftverken. Nedisningsrisken i området bedöms dock vara liten. Se även avsnitt Av landskapsanalys, fotomontage och siktanalys framgår att sikten i det omgivande landskapet till viss del är begränsad p.g.a. skogsvegetationen. Det är främst vid öppna ytor och på längre avstånd som anläggningen kommer att vara synlig. Se bilaga 4, 5, 6 och 7 samt avsnitt 6.6 Landskapsbild. Vid riksintresseområdet Hjälmaren kommer vindkraftverken att bli synliga vid vistelse på sjön eller sjöns södra sida. Avståndet och det storskaliga landskapet innebär dock att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapsbilden från utsiktspunkter i riksintresseområdet. Riksintresseområde Mälaren bedöms ligga på sådant avstånd från Duvhällen att ingen risk för påverkan föreligger. Skyddsåtgärder Vid urvalet av projektet har värdeområden för friluftslivet t ex riksintresse för friluftsliv, och utpekade natur- och kulturområden undvikits. Projektets lokalisering har även valts med hänsyn till att de riktlinjer som finns för ljud och skuggor vid bostadshus kan följas. Skyltning kommer att utföras i området med varning för snö- och isras. Under vindkraftsprojektets samtliga faser avser bolaget att ha fortlöpande dialog med närboende för att informera om olika händelser och aktiviteter inom etableringsområdet. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 64 av 88

65 Miljökonsekvens Den sammantagna miljökonsekvensen för friluftsliv bedöms bli liten. Bedömningen motiveras av att etableringen inte kan sägas störa möjligheterna att bedriva jakt, plocka bär/svamp eller promenera i området i någon betydande omfattning. Pågående aktiviteter i området kommer att kunna bedrivas även efter det att vindkraftverken tagits i drift. En vindkraftsetablering tar upp liten plats på marken och området kring anläggningen kan fortsatt nyttjas för friluftsliv och annan markanvändning. En vindkraftsetablering innebär ökad tillgänglighet för friluftslivet genom vägutbyggnad. En tillfällig störning och begränsad tillgång till anläggningsområdet kan uppstå i samband med byggnationen av anläggningen, vilken beräknas pågå ca under 2 år. Risken för iskast bedöms som mycket liten. Tabell 14. Detaljerad miljöbedömning för miljöaspekt friluftsliv. Miljöaspekt Påverkan Effekt Miljökonsekvens Friluftsliv Ökade ljudnivåer Liten. Inget närbeläget riksintresse för friluftsliv eller skyddat område med hänvisning till friluftsliv. Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 db(a) utomhus vid bostad kommer att klaras. Friluftsliv Skuggkast Liten. Inget närbeläget riksintresse för friluftsliv eller skyddat område med hänvisning till friluftsliv. Friluftsliv Ändrad landskapsbild Liten. Inget närbeläget riksintresse för friluftsliv eller skyddat område med hänsyn till friluftsliv. Inga kända vandringseller cykelleder nära etableringsområdet. Friluftsliv Risk för iskast Liten. Risken för nedisning bedöms som liten. Friluftsliv Ändrad tillgänglighet med ett mer utbyggt vägnät Måttlig. Etableringsområdet blir mer tillgängligt för jakt, vandring, bär- och svampplockning genom utbyggt vägnät. Friluftsliv Störning fauna Liten effekt. Eventuellt minskat jaktbart vilt under anläggningsfasen. Se vidare avsnitt 6.12 Övrig fauna. Liten Liten. Skyddsåtgärder kommer att vidtas så att riktlinjen 8 tim/år eller 30 min/dag (faktisk tid) utomhus vid bostad kommer att hållas. Liten Liten. Vindkraftverken stängs ned vid isbeläggning på rotorblad. Skyltar med varning för ras med is och snö. Positiv. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 65 av 88

66 6.14 Kulturmiljö Generell miljöpåverkan Vid en vindkraftsetablering finns risk för påverkan dels genom direkt påverkan i form av markingrepp vid fornlämningar och kulturlämningar dels indirekt genom visuell påverkan på en kulturmiljö. Det kulturhistoriska värdet hos kulturlämningar och kulturmiljöer bedöms utifrån tre värdekategorier: vetenskapliga värden (kunskapsvärden), upplevelsevärden (pedagogiska värden) och bruksvärden (Häggström 2013). Nuläge och miljöpåverkan vid Duvhällen Kulturmiljöer En kulturmiljöanalys har sammanställts med en översiktlig karaktärisering av områdets kulturmiljö och kulturhistorisk innehåll. Se bilaga 14. Inom etableringsområdet förekommer inte något riksintresse för kulturmiljövården. Närmaste riksintresse utgörs av Västermo socken (D11), ca 3 km sydväst om närmaste vindkraftverk. Det utpekade området präglas av ett odlingslandskap med anor från 1800-talet med välbevarad bebyggelse och sammanhållna bykärnor. Ca 4 km söder om anläggningen ligger Stora Sundby (D12), en slottsmiljö från 1840-talet med medeltida anor belägen intill Hjälmarens strand. Se karta figur 21. Stora Sundby slott med parkmiljö är också närmaste utpekade byggnadsminne. P g a avståndet till de utpekade riksintresseområdena föreligger ingen risk för direkt påverkan på områdenas kulturmiljövärden. Framtagna fotomontage och siktanalys visar att även den visuella påverkan på miljöerna troligen kommer att bli liten. Se bilaga 5, 6 och 7. I större öppna områden av riksintresset vid Västermo kan vindkraftverken komma att bli synliga genom att vindkraftverkens rotorblad sticker upp bakom skogen och den mellanliggande Köpingåsen. Vid Västermo kommer dock vindkraftverken troligen att vara dolda. I Länsstyrelsen Södermanlands översyn av länets riksintresseområden framgår att öppna landskap och långa siktlinjer finner man främst i öst-västlig riktning inom riksintresseområdet och att i den norra delen av området finns en skogszon som har en skymmande effekt mot norr. Den väsentliga delen av riksintresseområdets kulturmiljövärde finns i områdets centrala delar. Här är landskapet småbrutet och komplext och siktlinjerna är korta. Stora Sundby slott är lokaliserat till Köpingsåsen och ligger i relation till närmaste omgivning relativt högt. Utblickarna från slottsmiljön är dock främst riktade söderut mot Hjälmaren och det är från söder som slottet kan upplevas med en ostörd vy. Slottet omges i övrigt av igenväxande park och mot nordost finns ett skogsmarksområde. Siktlinjerna mot norr och mot vindkraftverken är mycket begränsade. Vindkraftverken vid Duvhällen bedöms inte komma att innebära någon betydande negativ påverkan på nämnda riksintresseområdens kunskaps-, upplevelse- eller bruksvärden. Närmaste kulturmiljö i Länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram är Öja centrala jordbruksbygd koncentrerad till ett område söder om vindkraftsanläggningen. Se karta figur 22. I det regionala programmet ingår även områdena kring Västermo socken och Stora Sundby slott, vilka också är utpekade riksintressen för kulturmiljövården. Se ovan. Av framtagna fotomontage (Öja kyrka och Knutsta bilaga 5 och 6) framgår att vindkraftverken vid öppna ytor såsom åkrar och betesmarker kommer att bli synliga vid Öja kyrka och omgivande byar genom att delar av rotorbladen sticker upp bakom mellanliggande skogsvegetation i området. Den visuella påverkan bedöms här bli liten-måttlig beroende var man befinner sig i området. I den kulturmiljöanalys som genomförts betecknas även Köpingåsen strax väster om vindkraftsanläggningen som en viktig kulturmiljö genom att ha utgjort ett viktigt kommunikationsstråk i trakten sedan förhistorisk tid. Vid breddning och förstärkning av MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 66 av 88

67 befintliga vägar på åsen bör hänsyn iakttas så långt det är möjligt till de äldre vägarnas utformning. Kulturlämningar Området vid Duvhällen har i hög grad präglats av landhöjningen. Ca 6000 f Kr utgjordes området av öar som med tiden blev en landremsa mellan Hjälmaren och Mälaren. Från denna tid kan spår från boplatser från den äldre stenålderns jägar- och samlarkultur påträffas på nivåerna möh. Allteftersom landhöjningen fortskred kom området vid Duvhällen längre från strandlinjen. Jordbruket gjorde sitt intåg och människorna blev mer bofasta. Boplatserna och åkrarna placerades företrädelsevis i sandiga och grusiga slutningar nära strandlinjen. Under historisk tid har området vid Duvhällen huvudsakligen utgjort skogbeväxt utmark till de stora gårdarna och godsen i söder. Utmarkerna utnyttjades för bl a virkesuttag, kol- och tjärframställning. Flertalet av de kolbottnar som påträffas i skogsområden är spår från sådana skogsbruksaktiviteter. Under 1800-talet började delar av området att odlas upp och i början av 1900-talet genomfördes flera markavvattningsföretag. Under denna tid etablerades enstaka torp i området. Idag finns några åkrar kvar i området som fortfarande brukas för odling eller bete. Större delen av området har dock planterats igen med skog och i området bedrivs aktivt skogsbruk. I det planerade vindkraftsprojektets närområde, inom 1 km från planerade vindkraftverk, förekommer det sparsamt med tidigare kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar enligt riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Vilket till stor del förklaras av att området under lång tid utgjort utmark och att aktivt sökande efter förhistoriska boplatser saknas. Antalet kulturlämningar är något fler alldeles söder om anläggningen i de något flackare och bördigare markerna närmast Hjälmaren. Se figur 32. Närmaste kulturlämning utgörs av en stensättningsliknande lämning (RAÄ Öja 106:1), som registrerats som övrig kulturhistorisk lämning, belägen knappt 300 m nordöst om vindkraftverk D6. Figur 32. Kringliggande kulturlämningar utgörs i övrigt av huvudsakligen historiska lämningar såsom torprester, gränsmärken och milsten. Ca m söder om vindkraftverk D1 respektive D2 finns dock en stenåldersplats (RAÄ Öja 103:1) samt fyndplats för en stenyxa (RAÄ Öja 96:1) registrerade sedan tidigare. Vid planeringen av anläggningen har kända kulturlämningar i området undvikits. Arkeologiska utredningar En arkeologisk inventering i enlighet med kulturmiljölagens etapp 1 har genomförts i området i augusti Bilaga 15. Inventeringsområdet utgjordes av ett område om 100 m radie kring planerade vindkraftverk samt 50 m på vardera sida om befintliga och nya vägar i området som planeras att nyttjas i samband med vindkraftsetableringen. Under fältinventering noterades 22 objekt, vilka bestod av 16 st potentiella boplatslägen. Boplatslägena har lokaliserats utifrån idén om ett landskap med strandnära bosättningar under senare delen av äldre stenålder. Vid berget Duvhällan noterades även ett möjligt kvartsbrott samt tre kolbottnar. Utifrån den tidigare inventeringens resultat och antaganden om möjliga boplatslägen beslutade Länsstyrelsen Södermanlands län om en vidare utredning, etapp 2, vilken utgjordes av provgrävningar av ett urval av de identifierade lägena. Rapport från utredningen bifogas i bilaga 16. Inför etapp 2 justerade bolaget delar av anläggningens layout med hänsyn till identifierade möjliga lämningar genom att justera positionen för vindkraftverk D4 samt stryka det tidigare planerade vägavsnittet mellan vindkraftverk D1 och D2. Under den arkeologiska utredningen etapp 2 undersöktes åtta boplatslägen, av vilka fem kunde avfärdas. Av övriga tre boplatslägen var det endast ett som kunde konstateras vara en boplats från yngre stenålder (Objekt 8 figur 33) och som klassats som en fornlämning. Boplatsen är belägen vid vindkraftverk D1. Bolaget har för avsikt att låta utföra vidare utredning och dokumentation av platsen före byggnation av vindkraftverket. De två övriga boplatslägena (Objekt 21 och 22 figur 34) hittades ett kvartsavslag på vardera plats. MKB Vindkraftsanläggning Duvhällen Sida 67 av 88

68 Figur 32. Kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i området kring Duvhällen.

69 Figur 33. Resultat arkeologisk utredning etapp 2. Västra delen av Duvhällen.

70 Figur 34. Resultat arkeologisk utredning etapp 2. Östra delen av Duvhällen.