Västkoms styrelse sammanträder i Biosalongen kl VGRs presidier sammanträder i Blå Salongen kl

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling Tis dag 1 december 2015 Plats : Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca Kaffe från kl Gemensam lunch ekologisk/närproducerad Västkoms styrelse sammanträder i Biosalongen kl VGRs presidier sammanträder i Blå Salongen kl Ärenden Hålltid kl Upprop Val av justerare Hålltid kl Flyktingfrågan, handling bifogad Statusrapport och gemensam diskussion Föredragande: Fredrik Adolfsson och Cecilia Nilsson VGR samt Talieh Ashjari, Länsstyrelsen Hålltid Arbetsmarknadspilot, handling bifogad Information och gemensam diskussion om de områden där det statliga ansvaret med fördel skulle kunna ligga regionalt. Föredragande: Anders Carlberg LUNCH Hålltid kl Inriktning för drift- och investeringsbidrag till Trollhättans flygplats, handling bifogad Presentation av utredning och rekommendation om att ärendet går till BHU-presidiet för delegationsbeslut om vidare beslut i RS Föredragande: Georgia Larsson Hålltid kl POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

2 Sammanträdesdatum: Sida: 2(2) 4. Strategisk inriktning för Trafikförsörjningsprogrammet, handling bifogad BHUs ställningstagande till strategisk inriktning efter remiss av dialogunderlag hos kollektivtrafikråden. Under ärendepunkten görs även ett förtydligande av hanteringen av kollektivtrafikärenden i Kollektivtrafiknämnden, BHU och de delregionala kollektivtrafikråden Föredragande: Ulrika Frick och Ulrika Bokeberg Hålltid kl Regional cykelstrategi, handling bifogad Dnr RS BHUs ställningstagande till strategin som är en konkretisering av transportinfrastrukturplanen vars genomförande bereds i BHU och som innehåller åtgärder vilka fordrar medfinansiering av kommunerna. Föredragande: Max Falk PAUS OCH KAFFE kl Hålltid Sverigeförhandlingen Statusrapport, handling bifogad Dnr RS Föredragande: Max Falk Hålltid Insatser för en fossiloberoende region 2030 Statusrapport, information om processen framåt samt BHUs inspel Föredragande: Kristina Jonäng och Helena Lundberg Nilsson Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Johnny Magnusson Ordförande

3 Ärende nr 1

4 Ref. Ares(2015) /10/2015 European Commission Corina CREŢU Member of the European Commission B-1049 Brussels Brussels, 21 October 2015 Ares(20l5) Dear Minister, I am writing you to inform about the role Cohesion Policy can play in the integration of migrants and refugees. Structural Funds can indeed do a lot to help Member States to address both short-term needs and the longer term ones linked to the integration in our societies of migrants and refugees..-/.v you know, the European Commission has been consistently and continuously working coordinated European response on the refugees and migration front and, in this September 23rd, President Juncker presented to the Heads of State and concrete operational measures. our policy, the European Regional Development Fund, for example, can co- 1 - ν,'-' 1 range of activities from first accommodation, mobile hospitals, sanitation, oly to the provision of social, health, education, housing and childcare pom actions to reduce spatial and educational isolation of migrants to s start-ups. The effectiveness of these investments largely depends on n with social integration and labour market measures co-financed by Social Fund. Sweden -** - v. '' ' ' "' ' 4 ^ j ;,ρ 'ï

5 I am glad to inform you that concrete measures are already being implemented as a direct effect of our collective action. For example, around 220 million euro of ERDF support has been reprogrammed in Italy to finance first accommodation, and rescue and patrol vessels. But more can be done and we are very much committed to help Member States, if necessary to adjust programmes to the new circumstances. As it is very much up to Member States to see what types of investment they need I would like to invite you to rapidly send to me and my services your proposals. My services will ensure that you receive tailor-made advice on what can and cannot be financed, support you in identifying the right EU instrument and help you designing integrated packages. Please be assured that we will do our utmost to ensure that proposals are adopted as quickly as possible. Yours sincerely, Corina CREŢU 2 Electronically signed on 22/10/ :57 (UTC+02) in accordance with article 4.2 (Validity of electronic documents) of Commission Decision 2004/563

6 Ärende nr 2

7 Uppdatering regional arbetsmarknadspilot BHU Avdelningen för forskning, utveckling och utbildning Regional utveckling, VGR

8 Bakgrund Regionfullmäktige beslutade om att VGR skall ta regionalt arbetsmarknadspolitiskt initiativ Diskussion med regeringen och andra regioner Diskussion med samverkansparter i Västra Götaland

9 Vad betyder regionalt arbetsmarknadspolitiskt initiativ? Ett eller flera av nedanstående alternativ: 1. Samverka med/överta ansvar från Arbetsförmedlingen (AF) för arbetsmarknadsutbildning som har tydligt matchningsfokus 2. Förhålla sig till den nya invandringssituationen, t ex förbättra samordning mellan AF och kommunerna som har SFI-ansvar 3. Ökad regional och mellankommunal samverkan kring vuxenutbildning (komvux, yrkesvux, YH m.m.) 4. Fördjupa och förbättra arbetet med regional kompetensplattform. Det finns mer att göra

10 Hur har diskussionen om alternativen gått? Frågan har diskuterats under hösten med kommuner, kommunalförbund och Arbetsförmedling Kunskapsinhämtningen om behovet av insatser på regional nivå för att förbättra matchningen fortsätter BHU-presidiets rekommendation: fortsätt diskutera lokalt och delregionalt om kommunernas behov av ökad regional samverkan kring arbetsmarknads-, matchnings- och kompetensförsörjningsfrågor

11 Ärende nr 3

12 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Georgia Larsson Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Information om utredningen Trollhättans Vänersborgs flygplats roll för regional utveckling och förslag till hantering av beslut om statlig drift- och investeringsbidrag till flygplatsen från regional infrastrukturplan Förslag till ställningstagande 1. BHU delegerar ställningstagande om statligt driftbidrag till Trollhättan Vänersborgs flygplats för åren 2016 och 2017 till BHUs presidium. 2. BHU delegerar ställningstagande om investeringsbidrag för 2016 till Trollhättans Vänersborgs flygplats till BHUs presidium. Sammanfattning av ärendet Trollhättans Vänersborgs flygplats har inkommit med en ansökan om statligt driftbidrag för åren samt en ansökan om investeringsbidrag som avser höjd referenskod och omtoppning av bana för att kunna bibehålla och utveckla dagens trafik. En utredning, som ska belysa flygplatsens roll för regional utveckling i Västra Götaland och ge stöd inför beslut om ovanstående ansökningar, pågår och en sammanställning kommer att presenteras på sammanträdet. Utredningen beräknas bli klar den 7 december. För att klara av tidsramarna för flygplatsens ansökningar behöver beslut om ställningstagande beträffande ansökningarna delegeras till BHU-presidiet. Flygplatsen är i behov av drift- och investeringsbidraget under januari för att fullfölja sin verksamhetsplan. Beslut i ärendet tas av regionstyrelsen Fördjupad beskrivning av ärendet Hanteringen av det statliga driftbidraget till icke-statliga flygplatser fördes 2012 över till Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Planen kan ge driftbidrag till flyganläggningar och det går även att söka statsbidrag till investeringar beträffande regionala flyganläggningar t.ex. terminalbyggnader. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

13 Datum Diarienummer RS (2) Utredning Med anledning av bland annat förändringarna för Säve flygplats har behovet av att se över regionens strategi kring flygverksamhet aktualiserats. Syftet med pågående utredning är att ta fram underlag som belyser Trollhättans Vänersborgs flygplats roll för regional utveckling i Västra Götaland samt ge stöd för beslut angående flygplatsens nedanstående ansökningar: Ansökan om statligt driftbidrag till Trollhättans-Vänersborgs flygplats Trollhättans Vänersborgs flygplats har inkommit med en ansökan om statligt driftbidrag från den regionala infrastrukturplanen för åren Beslut om driftbidrag för år 2015 har tagits av regionstyrelsen, , efter beredning i BHU. Medel som täcker hela ansökningsperioden finns avsatta i den regionala infrastrukturplanen. Sökt driftbidrag för 2016 är 3,4 mnkr Sökt driftbidrag för 2017 är 3,5 mnkr Ansökan om statlig medfinansiering till investering för Trollhättans Vänersborgs flygplats Trollhättans Vänersborgs flygplats har en planerad investering att 2016 utföra en omtoppning av landningsbanan. Dessutom behöver flygplatsen kodas upp till en högre referenskod för att anpassa till ett gemensamt regelverk i Europa senast den 31 december I den regionala infrastrukturplanen finns medel avsatta som täcker flygplatsens kommande investeringar. Sökt statsbidrag till för höjd referenskod och omtoppning av landningsbanan för 2016 är 13,1 mnkr. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regional utvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Chef avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Besluten skickas till georgia.larsson@vgregion.se ulrika.bokeberg@vgregion.se

14 Ärende nr 4

15 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Handläggare: Ulrika Bokeberg E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Strategisk inriktning Revidering trafikförsörjningsprogram Förslag till ställningstagande 1. BHU ställer sig bakom Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag, daterat 23 juni 2015, för revideringen av trafikförsörjningsprogrammet med följande justeringar: - Justera målformuleringar, betona hela Västra Götaland - Nämn Landvetter flygplats som en regional målpunkt - Förtydliga/förenkla målstrukturen - Prioriterade stråk ligger fast enligt dialogunderlaget, men förenkla kartan - Tydliggör att landsbygdsutredningens grundläggande servicenivå är lägsta nivå - Rundare region; personkilometer införs som ny indikator, mål för resandeutveckling i prioriterade stråk ges hög prioritet Sammanfattning av ärendet Trafikförsörjningsprogrammet är det övergripande styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i länet. Programmet revideras vart fjärde år. I samband med skatteväxlingen beslutades om samverkansformer för de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. En central uppgift enligt samverkansformerna är att gemensamt arbeta fram och ta ställning till den strategiska inriktningen för trafikförsörjningsprogrammet. Det handlar om frågor som att prioritera regionövergripande målområden och peka ut prioriterade regionala stråk och noder. I våras hade de delregionala kollektivtrafikråden workshops om Trafikförsörjningsprogrammets inriktning och förslag till målstruktur. Resultatet presenterades och diskuterades i BHU den 23 juni. Resultatet ställdes samman i ett dialogunderlag: Förslag till strategisk inriktning för revidering av trafikförsörjningsprogrammet. (bifogas) Under oktober har kollektivtrafikråden lämnat sina yttranden över förslaget till strategisk inriktning. Kollektivtrafikråden har bekräftat att resultaten från vårens workshops har beaktats väl och därmed innehåller yttrandena i huvudsak synpunkter som förstärker det utsända förslaget, med önskemål om smärre justeringar. En arbetsgrupp med 8 kommunrepresentanter och 3 representanter från VGR/Västtrafik har arbetat med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet kontinuerligt i drygt ett år. Arbetsgruppen har gått igenom yttrandena och föreslår att förslag till inriktning godkänns med ett antal justeringar. Förslag till trafikförsörjningsprogram kommer sedan att skickas ut i sin helhet i januari 2016, på bred remiss, där samtliga kommuner ges möjlighet att yttra sig till respektive kollektivtrafikråd. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

16 Datum Diarienummer KTN (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Revideringen av trafikförsörjningsprogrammet påbörjades redan 2014 genom att den årliga avstämningen av gällande program, som riktas till alla kommuner, innehöll frågor om hur programmet bör förändras. Därefter har processen fortsatt i två steg i kollektivtrafikråden. Parallellt med dialogen i kollektivtrafikråden sker samråd med grannlän, trafikverket, länsstyrelsen, trafikföretagen och andra relevanta aktörer. Förslag till strategisk inriktning som nu är framtagen ska utgöra kärnan i kommande trafikförsörjningsprogram. Förslaget innebär sammanfattningsvis att de strategier som processats i kollektivtrafikråden sedan förra programmet lyfts in som en del i det reviderade programmet. Samtliga kollektivtrafikråd har ställt sig bakom två förslag till tillägg till Målbild tåg Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras. Samtidigt bekräftas vikten av långsiktighet i planeringen gällande prioriterade stråk. Jämfört med dagens program innebär förslaget tydligare styrning för regional utveckling i hela Västra Götaland, där mål om ökat resande tydligare uttalas som ett medel för att stödja den regionala utvecklingen - inte ett självändamål. Ett nytt delmål förs in som handlar om hur trafiken ska utvecklas geografiskt; Tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland. Större vikt läggs vid hållbart resande i vidare bemärkelse än kollektivtrafik, där kommunerna också har en viktig uppgift att stödja utvecklingen av t ex gång och cykel, pendelparkeringar osv. Och det sociala perspektivet vidgas jämfört med dagens program som haft mest fokus på funktionshindrade. Förslag till strategisk inriktning och kollektivtrafikrådens yttranden bifogas i sin helhet. De samråd som varit under hösten och de yttranden som lämnas innebär i stora delar att förslag till inriktning är väl förankrad och att de inspel som råden gett har beaktats. Den arbetsgrupp som finns med representanter från kommunerna och regionen har haft en central roll att bereda underlag för arbetet med revideringen och dialogen i kollektivtrafikråden. Utifrån yttrandena föreslår gruppen att Västra Götalandsregionen beaktar följande justeringar i den strategiska inriktningen när slutligt förslag till trafikförsörjningsprogram tas fram: 1. Justera målformuleringar - betona hela Västra Götaland 2. Nämn Landvetter flygplats som en regional målpunkt (utöver regionens pendlingsnav och målorter utanför länsgränsen) 3. Sträva efter tydligare/ renare målstruktur 4. Prioriterade stråk ligger fast enligt dialogunderlaget, men förenkla kartan. Gå tillbaka till schematisk karta över stråken funktionen som prioriterat nät för pendling är viktigare än att visa buss/tåg/utbud i en och samma bild 5. Tydliggör att landsbygdsutredningens grundläggande service på landsbygd är lägsta nivå 6. För att driva mot rundare region: Personkilometer införs som ny indikator, samt att mål för resandeutveckling i prioriterade stråk ges hög prioritet

17 Datum Diarienummer KTN (4) Förslag till ny målstruktur Punkt 1 och 3 ovan föreslås åtgärdas enligt förslag nedan (jämför med sid 7 i förslag till inriktning): Det Goda Livet Andelen hållbart resande ökar i hela Västra Götaland och kollektivresandet fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region Tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Attraktiv kollektivtrafik Alla resenärsgrupper beaktas Minskad miljöpåverkan Förslaget till inriktning sammanfattas i 11 punkter. Av dessa föreslås 6 utgöra Prioriterade utvecklingsområden som ska processas i våra samverkansarenor för kollektivtrafiken; kollektivtrafikråden och stadstrafikforum, de närmsta fyra åren. Samverkansformer - BHU är beredande till VGRs kollektivtrafiknämnd I samband med skatteväxlingen beslutades om samverkansformer för de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Här framgick att det skulle finnas delregionala och regionala forum för samråd om kollektivtrafikens övergripande utveckling. Sedan denna mandatperiod står det inskrivet i BHUs instruktion att vara det regionala forumet som bereder strategiska kollektivtrafikfrågor till VGRs kollektivtrafiknämnd. Det är viktigt att beakta denna skillnad jämfört med andra frågor där BHU är beredande till Regionstyrelsen. VGR har det fulla ekonomiska ansvaret för kollektivtrafikens driftskostnader och har därför också beslutsmandatet och att styra och besluta över det som påverkar ekonomin, såsom ambitionsnivåer, prisnivåer osv. Kollektivtrafikråden och BHU (som regionalt forum) har dock en tung och viktig roll i samrådet kring prioriteringar av vad som är viktigast för kollektivtrafikens utveckling i länet. En av de viktigaste uppgifterna för det regionala forumet, enligt samverkansformerna, är att ta ställning till strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogrammet vart fjärde år.

18 Datum Diarienummer KTN (4) Vad är strategisk inriktning Den strategiska inriktningen beskrivs i de beslutade samverkansformerna. Det handlar om frågor som att prioritera regionövergripande målområden, peka ut prioriterade regionala stråk och noder och kriterier för grundläggande servicenivå. Kriterier för grundläggande servicenivå lades fast i slutet av föregående mandatperiod i den så kallade Landsbygdsutredningen genom kollektivtrafikråden. Målområden, stråk och noder har ingått i det dialogunderlag som kollektivtrafikråden nu ställt sig bakom, med vissa medskick i sina yttranden. Inriktningen kommer utgöra kärnan i det reviderade trafikförsörjningsprogrammet som går ut på remiss i januari Tidplan framåt - januari 2016: Utskick av remiss Reviderat trafikförsörjningsprogram till kollektivtrafikråden och andra aktörer - feb-maj 2016: remisstid - maj 2016 och framåt: Beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden, regionstyrelse, regionfullmäktige Koncernstab Regional utveckling Fredrik Adolfsson Förvaltningschef Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilagor: 1- Dialogunderlag förslag till strategisk inriktning 2- Yttranden från kollektivtrafikråden 3- Länk till beslutade samverkansformer; Besluten skickas till Kollektivtrafikråden genom: Christian.martins@fyrbodal.se Amie.ramstedt@grkom.se Gunnar.carlsson@skaraborg.se Janne.petersson@borasregionen.se Kollektivtrafiknämnden; suzanne.frej@vgregion.se

19 Yttranden Strategisk inriktning Revidering trafikförsörjningsprogram

20

21

22

23 Handläggare: Janne Petersson Datum: Telefon: E-post: Västra Götalandsregionen, avdelning kollektivtrafik och infrastruktur Yttrande över remiss Revidering av trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Ärende Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035, med fokus på inriktningen till Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår för fullt. Kommunerna deltar i arbetet både på tjänstemannanivå och politisk nivå. Den politiska dialogen med kommunerna sker genom kollektivtrafikråden och BHU. En arbetsgrupp med tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen/Västtrafik har lett de förberedande arbetena med revideringen av programmet, bland annat genom att ta fram ett underlag för delregionala workshops som genomfördes i kollektivtrafikråden under våren Då behandlades ett förslag till reviderad målstruktur i trafikförsörjningsprogrammet. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Den strategiska inriktningen är övergripande frågor som: Vad är viktigast att utveckla; vilka är de viktigaste strategierna och utvecklingsområdena? Prioriterade stråk och regionala kärnorter. Boråsregionens yttrande Boråsregionen framför att det framlagda förslaget till revidering av trafikförsörjningsprogrammet stämmer väl överens med vad som prioriterats av kommunalförbundets medlemskommuner. Boråsregionen vill särskilt lyfta följande: 1. Boråsregionen vill särskilt betona att det reviderade trafikförsörjningsprogrammet tar hänsyn till nya förutsättningar gällande önskade funktionsmål på nya höghastighetsbanan. Det är därför viktigt att göra justeringar och tillägg i Målbild tåg Förutsättningar och behov för att öppna fler tågstationer. 3. Kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras (Målbild tåg 2035). 4. Skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningar och behov finns i samarbete mellan kommun och Västtrafik.

24 Handläggare: Janne Petersson Datum: Telefon: E-post: 1. Funktionsmål på nya höghastighetsbanan Det är av största vikt att justeringar och tillägg görs i Målbild tåg 2035 utifrån önskade funktionsmål och kapacitet på nya höghastighetsbanan. De framtagna funktionsmålen är följande: Kollektivtrafikens marknadsandel i stråket ska öka till 33 procent, d.v.s. att var tredje resa ska ske med kollektivtrafik. Nuvarande marknadsandel är cirka 15 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel för resor till/från Landvetter flygplats ska uppgå till 40 procent. Idag är marknadsandelen cirka procent. Restidskvoten tåg/bil ska vara 0,8 mellan Borås och Göteborg. Det innebär att en tågresa tar 80 procent av tiden för motsvarande bilresa. Idag är restidskvoten cirka 1,5. Denna ambitionsnivå finns redan med i Trafikförsörjningsprogrammet. Restiden med regiontåg mellan Borås central och Göteborg central ska inte överstiga 35 minuter för samtliga regionaltågsturer. Idag är restiden minuter. Hög turtäthet eftersträvas där det finns ett stort resandeunderlag snarare än långa tåg med många sittplatser. Detta innebär en hög attraktivitet för resenärerna. Styv tidtabell för regiontågen, d.v.s. fasta minuttal mellan avgångarna. Tågens punktlighet ska vara minst 95 procent. Förse nuvarande och framtida samhällen i stråket utmed höghastighetsbanan med regiontågstrafik. I den framtida trafikeringen på höghastighetsbanan finns en uppenbar risk att den regionala trafiken inte får plats när höghastighetstågen prioriteras. Genom att ta hänsyn till funktionsmålen och göra nödvändiga justeringar i Målbild tåg 2035 skapas en bra politisk grund för att påverka en framtida önskvärd trafikering på höghastighetsbanan. 2. Öppna nya/nygamla stationer Att öppna nya eller nygamla tågstationer är ett önskemål där möjlighet och efterfrågan finns. Syftet är att öka tillgängligheten till viktiga noder och bytespunkter. 3. Korta restider för regionala tågförbindelser mellan större orter Korta restider mellan större orter är av hög prioritet. För att kollektivtrafikresan med tåg ska vara attraktiv krävs att restiden är konkurrenskraftig jämfört med bil. 4. Skolskjuts bör öppna upp för allmänhetens resor Möjlighet för allmänheten att nyttja skolskjuts som en kollektivtrafikresa är ett viktigt redskap för att nyttja de samlade samhällsresurserna på ett smart sätt. Framför allt skulle det kunna fungera som komplement till Närtrafik och därmed ge fler resandemöjligheter på landsbygden.

25 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Amie Ramstedt Per Kristersson Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat dialogunderlag. Bakgrund och syfte GRs förbundsstyrelse utgör delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen (nedan kallat DKR) och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad dess beredande organ. Kollektivtrafiknämnden vill senast den 13 november få de delregionala kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram- ett dialogunderlag med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden. Under våren 2015 anordnades workshops om trafikförsörjningsprogrammet i de delregionala kollektivtrafikråden. Utformningen av Trafikförsörjningsprogrammet är enligt förslag till organisering för DKR (daterat ) en fråga som bör behandlas av förbundsstyrelsen. Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Det dialogunderlag som Kollektivtrafiknämnden efterfrågar synpunkter på uttrycks i elva punkter. Sju av dessa pekas ut som prioriterade utvecklingsområden till Den största förändringen i programmet är att de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs blir input till det kommande programmet.

26 Göteborgsregionens kommunalförbund Kommentarer I det dialogunderlag som VGR skickat ut är fyra områden markerade som prioriterade utvecklingsområden. I medföljande missiv beskrivs sju utvecklingsområden som prioriterade. Efter dialog med Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat framgår att det är de sju områden som beskrivs i missivet som föreslås vara prioriterade. Sammantaget är förslaget till inriktning bra. Det är särskilt positivt att kopplingen mellan kollektivtrafik och samhällsplanering, hållbart resande och social hållbarhet lyfts fram som prioriterade utvecklingsområden. Nedan följer synpunkter på de elva punkterna i dialogunderlaget. 1 Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Det faktum att gällande strategier föreslås lyftas in i programmet gör det tydligare vilka mål och strategier som gäller för kollektivtrafiken. DKR ser utbyggnaden av en god spårbunden trafik i stråket Göteborg-Borås som en förutsättning för en fortsatt stark utveckling av regionen i linje med Göteborgsregionens mål och strategidokument Hållbar Tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. DKR vill därför understryka vikten av att Målbild Tåg 2035 justeras utifrån arbetet med Götalandsbanan. Utbyggnaden av spårbunden trafik i stråket Göteborg Borås måste dimensioneras för att klara såväl lokala, regionala som nationella behov. Det behöver även utföras en konsekvensbeskrivning för omgivande banor. Mot bakgrund av detta måste ambitionsnivån i Målbild Tåg 2035 höjas för detta stråk i samband med revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet. Vid revideringen av trafikförsörjningsprogrammet anser DKR även att kollektivtrafikförsörjningen av Göteborg Landvetter Airport måste säkerställas och utvecklas. I dialogunderlaget föreslås att kollektivtrafiknämndens uppdrag om att utreda förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer ska göras som ett tillägg till Målbild tåg och att målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen fortsatt ska prioriteras. DKR vill påpeka att det är viktigt att fokus ligger på vilken systemstruktur man eftersträvar avseende tågstationer snarare än antalet stationer. Det är även viktigt att koppla anslutande trafik till den systemstruktur eftersträvar och på så sätt koppla mindre orter till stråken. Avseende pris och sortiment bör denna punkt kompletteras så att den även omfattar steg 2 om zonsystemet (se även punkt 7).

27 Göteborgsregionens kommunalförbund 2 Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region I syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken föreslås i dialogunderlaget att personkilometer förs in som ett måltal. Att fokusera på längre resor ligger väl i linje med mål om en förstorad arbetsmarknadsregion. Fokus på de långa resorna får emellertid inte resultera i att allt fokus ligger på arbetsresor. Detta skulle riskera att man bortser från fritidsresandet, resor för inhandling av varor och tjänster och/eller att KomNära och KomTill lösingar 1 nedprioriteras. Om människor inte kan komma till stationen eller förflytta sig inom sitt lokalsamhälle på andra sätt än med bil finns risk för en utveckling där stationssamhällen och knutpunkter förvandlas till pendelparkeringssamhällen och marken i stationsnära lägen används på ett ineffektivt sätt. Många av de resor som görs med bil är korta resor som med fördel bland annat hade kunnat göras med kollektivtrafik. Exempel på en bidragande orsak till att kollektivtrafiken väljs bort kan vara det sätt på vilket taxan är utformad där korta resor blir kostsamma. En annan kan vara bristande matartrafik och möjligheter att gå och cykla till och från målpunkten. DKR vill framhålla att det är angeläget att arbeta för att även kortare resor görs med hållbara transporter. Se även punkt 5. Pendelparkeringar är en viktig pusselbit för de resenärer som inte kan ta sig till stationen på annat sätt. En stor del av de som står på pendelparkeringarna idag bor emellertid inom gång och cykelavstånd från stationen varvid det är viktigt att arbeta för att ersätta dessa bilresor med mer hållbara alternativ. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha ett hela resan perspektiv. Det kan handla om lokalbussar eller matarbussar till kollektivtrafiknoder och/eller satsningar på gång och cykel. DKR ser därför positivt på utvecklingsområde 5 som handlar om att hållbart resande är mer än bara kollektivtrafik och vill understryka att det finns stora fördelar med att hitta gemensamma strategier för t.ex. utformning och placering av pendelparkeringar och cykelparkeringar, eventuell betalning för pendelparkeringar, lånecykelsystem och andra tjänster. 1 KomNära utgörs av lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som ansluter till de mer övergripande näten. KomTill omfattar delar av trafiksystemet som underlättar att komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för bil och cykel samt gångvägar och hållplatser.

28 Göteborgsregionens kommunalförbund Vad avser förslag till mål för resandeutvecklingen ser DKR positivt på uppdelningen mellan stråk, regionala kärnor, tätorter och landsbygd då de har olika förutsättningar. 3 Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om DKR ser mycket positivt på långsiktighet i arbetet med stråken. K2020 utgör här en viktig grund och det är viktigt att det finns tydliga hänvisningar till K2020 i Trafikförsörjningsprogrammet. DKR vill understryka vikten av att stärka de prioriterade stråken enligt strukturbilden. Arbetet med ökad kapacitet för Bohusbanan, Norge- Vänerbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan och Västkustbanan möjliggör både inomregionalt och mer långväga resande. Det är viktigt att kartan och Målbild Tåg uppdateras och kompletteras utifrån det arbete som pågår i stråken, exempelvis vad avser Götalandsbanan. DKR vill även understryka vikten av att det finns en långsiktig plan för Bohusbanan stråket i norr, vilket idag saknas i Målbild tåg Noteras även att kartan behöver ses över då t.ex. Älvängen placerats utanför pendeln vilket innebär att utbudet där är mindre än för orterna dessförinnan. Ett fortsatt fokus på kollektiva tvärförbindelser och knutpunkter för snabba byten utanför centrum är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av Göteborgsregionen. 4 Samhällsplanering och kollektivtrafik Ansatsen att samhällsplanering och kollektivtrafik bör ske i en ömsesidig process är bra och efterfrågad. En ökad tydlighet och samsyn om vad som gäller när kommuner ska exploatera nya områden är efterfrågad. Ytterligare exempel på en fråga som kräver gemensamt synsätt handlar om förutsättningar för att kollektivtrafik ska finnas på plats tidigt när nya områden byggs. Det finns ett stort behov av att utveckla och tydliggöra hur, var och mellan vilka parter denna samverkan för samhällsplanering och kollektivtrafik ska ske på såväl kort, medellång som lång sikt. DKR kan genom sin regionala prägel vara en naturlig part i detta arbete. Dialogunderlaget öppnar emellertid upp för oklarheter vad avser DKR:s förankring och mandat. I dialogunderlaget står att; Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. DKR vill understryka att det är VGR:s och GR:s politiker som möts i DKR. Politikerna i DKR sitter på partimandat och har i uppdrag att se till regionens intressen. DKR vill därför understryka att det krävs tydligare processer för förankring om DKR förväntas företräda varje enskild kommuns intressen.

29 Göteborgsregionens kommunalförbund 5 Hållbart resande är mer än kollektivtrafik DKR ser positivt på att arbete med kombinerade resor lyfts fram. DKR vill framhålla att cykelparkering har en viktig funktion för att koppla samman cykelinfrastruktur med kollektivtrafik. God tillgång till funktionell cykelparkering höjer attraktionskraften hos cykel såväl som för kollektivtrafiksystemet. Därför är det viktigt att se cykelparkering och andra tjänster i form av t.ex. lånecyklar och cykel ombord på kollektivtrafiken ur ett regionalt perspektiv. VGR har stor möjlighet att påverka övriga aktörers insatser och uppmuntra en regional ansats till stöd för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. DKR ser en stor efterfrågan på lånecykelsystem bland regionens kommuner. Frågan är emellertid svår för den enskilda kommunen att lösa varvid DKR vill lyfta fram möjligheten att lånecykelsystem får en regional lösning där VGR har en drivande roll. Detta skulle även ligga i linje med VGR:s utkast till strategi för ökad cykling i Västra Götaland. Precis som tidigare nämnts under punkt 2 ser DKR fördelar med hitta gemensamma strategier kopplat till pendelparkeringar och cykelparkeringar. Både vad avser lokalisering och utformning. Detta inkluderar gemensamma strategier kring avgiftsbeläggning av pendelparkeringar. DKR vill även understryka vikten av att nyttja möjligheten att påverka resebeteende i samband med genomförande av t.ex. Västsvenska paketet och större ny och ombyggnationer. 6 Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Det är mycket positivt att fokus ligger på både funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder. Social hållbarhet innefattar emellertid mycket mer. Om fokus bara ligger på funktionsnedsättning och trygghet riskerar man att tappa andra viktiga parametrar så som exempelvis tillgänglighet till kollektivtrafiksystemet. Exempel på åtgärder kopplat till detta skulle kunna vara att planera linjedragningar och turutbud över dygnet för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler grupper. Sträckningar som bidrar till integration eller åtgärder som förenklar för ett mer komplext resemönster med exempelvis hämtning på förskola, handla i matbutiken innan hemfärd är andra exempel. Det skulle även kunna handla om möjligheten att ta till sig information om biljettsystemet oavsett bakgrund eller möjligheten att köpa biljetter oberoende på var man bor. 7 Fortsatt arbete med pris och sortiment, försäljning och information DKR understryker vikten av fortsatt hög prioritet på arbetet med prisoch sortiment, försäljning och information och betonar särskilt vikten av

30 Göteborgsregionens kommunalförbund att genomförandet av steg 2 sker skyndsamt och i nära dialog med de delregionala kollektivtrafikråden. Att ha ett väl fungerande biljettsystem är en grundförutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Då arbete med försäljningskanaler och information är en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik ser DKR positivt på att detta ingår i delmål om en attraktiv kollektivtrafik. DKR ser även att det fortsatta arbetet med pris och sortiment, försäljning och information är nära sammankopplat till utvecklingsområdet social hållbarhet, se punkt 6. 8 Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik DKR ser positivt på utvecklingsområdet. 9 Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Rubriken på detta utvecklingsområde gör att det finns en osäkerhet om det är de fem kärnorterna som åsyftas eller om det kan vara fler orter i form av pendlingsnav. Detta behöver tydliggöras. DKR ser positivt på att fokus även ligger på alternativ till kollektivtrafiken, t.ex. cykel. Detta arbete skulle med fördel kunna genomföras gemensamt med övriga aktörer i en regional mobilitetsplan. 10 Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomars behov och idéer Ungdomar är en av flera viktiga grupper bland kollektivtrafikens resenärer och DKR ser positivt på utvecklingsområdet. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att ungdomar som kollektivtrafikresenärer inte är en homogen grupp. Ungdomar som bor i större orter har andra förutsättningar och resmönster i kollektivtrafiken än ungdomar som bor på landsbygden. Man får därför inte missa att fånga in olika ungdomars perspektiv. Det finns även andra perspektiv som är viktiga att fånga in, oberoende av ålder, t.ex. fritidsresenärens, småbarnsföräldrars, idrottsföräldrar etc. 11 Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet DKR ser att det övergripande bör omformuleras för att få en tydligare koppling till resenärens perspektiv, föreslagna delmål och strategier. I gällande trafikförsörjningsprogram ligger forskning och utveckling med som en verksamhet som skär genom de fyra delmålen. Då ny teknik och annan utveckling är viktigt anser DKR att det bör finnas med även framöver. I detta arbete skulle den nystartade kompetens och projektplattformen, Hållbart resande väst kunna vara en drivande part.

31 Skaraborgs kollektivtrafikråd Beslut om svar på remiss angående Inriktning för trafikförsörjningsprogran Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035, med fokus på inriktningen till Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår för fullt. Kommunerna deltar i arbetet både på tjänstemannanivå och politisk nivå. Den politiska dialogen med kommunerna sker genom kollektivtrafikråden och BHU. En arbetsgrupp med tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen/Västtrafik har lett de förberedande arbetena med revideringen av programmet, bland annat genom att ta fram ett underlag för delregionala workshops som genomfördes i kollektivtrafikråden under våren Då behandlades ett förslag till reviderad målstruktur i trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på bifogat Förslag till strategisk inriktning, med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden, senast den 13 november Tidplan framåt Hösten 2015: Samråd om strategisk inriktning i kollektivtrafikråden och BHU Årsskiftet 2015/16: Utskick av remiss Reviderat trafikförsörjningsprogram till kollektivtrafikråden. Jan mars 2016: remisstid 2016 maj och framåt: Beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden, regionstyrelse, regionfullmäktige Ärende Remissen är ställd till Skaraborgs kollektivtrafikråd, remissen är utskickad till samtliga kommuner och förslaget till svar är framarbetat av Skaraborgs Kommunalförbunds sekretariat i samverkan med kommunerna genom tjänstemannanätverket för allmän kollektivtrafik. Förslag till beslut Rådet föreslås besluta att uppdra åt Skaraborgs Kommunalförbunds kansli att insända redovisat förslag till svar till Västra Götalandsregionen. Gunnar Carlsson Infrastruktursamordnare

32 Skaraborgs Kollektivtrafikråds synpunkter på Inriktning för trafikförsörjningsprogram : Generellt kan sägas att kommunerna i Skaraborg och därmed rådet är mycket positiva till inriktningsdokumentet. Vi anser är det är helt rimligt att de strategier som är framtagna sedan det förra programmet antogs nu blir en del av det nya. Vi anser också att den föreslagna inriktningen tar hänsyn till de synpunkter och åsikter som framkom under den workshop som genomförts. Nedan följer några lite mer detaljerade synpunkter och reflektioner inför det fortsatta arbetet med programmet med syfte att utveckla kollektivtrafiken i hela Västra Götalandsregionen: 1. I inriktningsdokumentet framgår att man ska göra nödvändiga justeringar/tillägg i Målbild Tåg 2035 bl.a. med anledning av Sverigeförhandlingen/Götalandsbanan. Vi anser att om man ändå ska göra justeringar i Målbild Tåg bör man också justera tidplanen för elektrifiering/upprustning av Kinnekullebanan. 2. I dokumentet står under Pris och Sortiment, - gör det enklare och likrikta i regionen. Vi anser det mycket angeläget att också arbeta för att göra det enkelt och likriktat att resa ÖVER regiongräns. 3. Under punkten 3 Långsiktighet. finns en karta som beskriver tidigare beslutade utpekade prioriterade stråk. Vi har full förståelse för att denna karta enbart visar den s.k. ryggraden i kollektivtrafiken, men vi anser ändå att den kan ses som relativt opedagogisk eller rent av olycklig då den skulle kunna tolkas som att det enbart är i dessa stråk det i framtiden ska satsas på bra kollektivtrafik. I kartbilden framstår kollektivtrafiken i Skaraborg som en näst intill extrem grenverksformation. Inte minst i Skaraborgs Kommunalförbunds arbete med Strukturbild Skaraborg framgår allt tydligare att det s.k. nätverket d.v.s. kopplingarna mellan orterna har en mycket stor betydelse för delregionens framtida utveckling och att detta i någon form behöver synas i kartbilden. Vi noterar med stor tillfredställelse att kartbilden omfattar orter utanför regionen men anser att tjockleken på pilarna låter antyda att resande behovet inte är särskilt stort i dessa relationer, vi är övertygande om att detta kommer att öka de kommande åren och att om man ska använda en liknande kartbild så bör den beskriva även detta. 4. Under punkt 9 Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter Vi anser att detta arbete bör omfatta alla orter där det finns stadstrafik. 5. Punkt 11 Förändrad målstruktur Vi anser att målstrukturen är bra, logisk och med relevanta mål, men vi vill påpeka att det övergripande målet bör omformuleras så att det tydligt framgår att målet omfattar hela regionen.

33 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade frågor om kollektivtrafikens utveckling inom en enskild kommun så hanteras denna i den årliga processen mellan Västtrafik och kommunerna. Den strategiska inriktningen uttrycks i följande elva punkter: 1. Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet. Dessa strategier listas nedan, med kort sammanfattning av vad dessa strategier innebär. Genom samråd i kollektivtrafikråd och i kollektivtrafiknämnden under våren 2015 har inspel och tillägg lyfts fram som påverkar beslutade strategier. Inspelen föreslås ingå i revideringen av programmet och har markeras med NYTT nedan. Målbild Tåg 2035 vidga arbetsmarknader genom att tågtrafiken blir en starkare ryggrad i kollektivtrafiksystemet mer infrastruktur och 3 dubblat resande. Utpekad målnivå för utbud i respektive stråk till Förslag NYTT: Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg 2035 NYTT: Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras. Landsbygdsutredning säkerställ grundläggande tillgänglighet på landsbygd fasta miniminivåer för landsbygd och orter upp till 3000 invånare som byggs ut successivt. Närtrafik i alla kommuner, december Pris och sortiment steg 1 gör det enklare och likrikta i regionen (ensa och rensa i biljettfloran). Funktionshinderstrategi anpassa fordonen och ca 800 prioriterade hållplatser och kvalitetssäkra. Miljö och klimatstrategi fossilfri och energieffektiv trafik, med mindre buller och utsläpp. 95 % förnybart (7)

34 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen i stad och på landsbygden och för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. I dialogen med kommunerna har en oro framförts över att en strikt prioritering av målet för ökat resande totalt sett kan gå ut över landsbygdens utveckling. Inriktningen bör vara att eftersträva en ambition av att öka resandet i städer och stråk, men det är viktigt att satsningar sker i de prioriterade stråken i hela länet, inte bara de mest trafikerade. Servicenivån på landsbygden säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Förslag till reviderat program innebär också att vi ska inte bara se till antalet resor utan också styra trafikens utveckling så att vi får över fler längre resor till kollektivtrafiken, från bilen. Det gynnar både miljön och en rundare region, med vidgade arbetsmarknader. Personkilometer föreslås lyftas in som ett nytt måltal, i syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken. Sedan förra programmet har två viktiga strategier tagits fram och beslutats; Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen som innebär att det är tydligare hur trafiken ska utvecklas i regionens olika delar. Målbild tåg 2035 innehåller målnivåer för turtäthet i det regionala tågsystemet. Landsbygdsutredningen innehåller kriterier för minsta utbud i olika ortsstorlekar, upp till 3000 invånare, som successivt ska införas där dessa inte ännu uppfylls, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet som är samma i hela Västra Götaland. På följande sida finns förslag till inriktning och prioritering för kollektivtrafikens utveckling i det reviderade programmet avseende resandemålet som ett sätt att öka kollektivtrafikens marknadsandel för ett konkurrenskraftigt och rundare Västra Götaland. 2 (7)

35 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Tabell: Förslag till mål om resandeutveckling Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Förslag att mål om var tredje motoriserad resa i Västra Götaland ska vara en kollektivtrafikresa kvarstår (mätt enligt nationella kollektivtrafikbarometern) Här föreslås tydligare koppling till hållbart resande i vidare bemärkelse. Successivt utveckla hur vi kan följa upp cykel, samåkning mm. Resandemål Förslag att måltal utarbetas till 2020, 2025 med utblick till 2035 Stråk (buss o tåg) Rundare region: Mål att fördubbla resandet från i stråken, med prioritet för tåg enligt Målbild Tåg Stråken är en viktig utgångspunkt för kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärder beaktas när utveckling inte sker i direkt anslutning till en knutpunkt i stråken. (pendelparkering, utbyggnad där det redan finns matartrafik etc) Regionala kärnor GMP Borås Skövde Tvåstad Uddevalla Tätorter Landsbygd (inkl sekundära stråk och matarlinjer) TOTALT antal resor TOTALT antal personkilometer Mål om stor resandeökning Stärk funktionen som regionala pendlingsnav/motorer för väl fungerande regionala arbetsmarknadsregioner. Stärk utvecklingen av hållbara, livliga och attraktiva städer. Kommunerna stärker cykelresandet, bebyggelseplanering och infrastruktur som gynnar hållbart resande. Mål om resandeökning Stöd befolkningsutveckling och stadsutveckling. Utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Mål om resandeökning Säkerställ grundläggande service i Västra Götaland (Landsbygdsutredningen). Utveckla mer där det finns resandeunderlag som medger effektiv trafik. Kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Hålla fast vid fördubblingen, dvs resandet ska fördubblas = dvs ökning med 35 % från 2014 till Mål om att arbetsmarknadsregioner växer samman och prioritet för tågtrafik ger ökad medelreslängd. Nytt mål: antal personkilometer ökar med t ex 40 % till 2025 (återstår att bedöma målnivå. Kan mätas aggregerat utifrån antaganden om genomsnittsreslängd med olika typer av trafik) Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser, ska fortsatt vara vägledande vid satsningar. Flerstegsprincipen har fem steg (5) och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där vi har kapacitet, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5)förnya med nya linjer. 3 (7)

36 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om tidigare Nuvarande trafikförsörjningsprogram bygger på målbilder som tagits fram gemensamt sedan många år tillbaka före det första programmet 2012 (målbilder som respektive delregion tagit fram, t ex K2020), och fortsatt med landsbygdsutredningen och Målbild Tåg Vi behöver vara uthålliga och jobba med långsiktighet och förutsägbarhet. Utpekade prioriterade stråk föreslås ligga fast och bara justeras om vi tydligt ser att samhällsutvecklingen sedan förra programmet kräver omprioritering. Nedan presenteras förslag till utvecklad stråkkarta som underlag för det reviderade programmet.* Utpekade prioriterade målorter utanför länsgränsen är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Varberg och Värnamo. De fem regionala kärnorterna är Borås, Skövde, Uddevalla, Trollhättan Vänersborg, och Göteborg Mölndal Partille stadstrafikområden. Jämfört med förra programmet visar stråkkartan tydligare om ett stråk trafikeras av buss eller tåg (2035), eller en kombination, samt lite mer detaljerat hur stråket sträcker sig i geografin. Ökad tydlighet är ett önskemål som framkommit från kommunremisser av nuvarande program. Tjockleken på strecken visar att utbudet bör se olika ut i olika delar av regionen baserat på resandeunderlaget i det prioriterade nätet. Målbild Tåg 2035 ligger till grund för hur tågtrafikens stråk planeras utvecklas. För stråket Borås Göteborg pågår utredning för att bedöma om underlaget innebär att utbudet ska utökas i högre utsträckning än vad som indikeras på kartan. Utredningen kan resultera i ett tillägg till Målbild tåg *Syftet med stråken är att peka ut en stomme för kollektivtrafiksystemet en ryggrad som övriga linjer förhåller sig till. Det finns och kommer finnas många andra förbindelser/linjer som går till eller mellan dessa och som också ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas. 4 (7)