Dialog med Västtrafik och diskussion kring DKRuppdraget

Transkript

1 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Dialog med Västtrafik och diskussion kring DKRuppdraget Eva Lindh, Västtrafiks Team Kommun, presenterar processen för Västtrafiks dialog med kommunerna, och leder tillsammans med Amie Ramstedt, GRs sekreterare i kollektivtrafiknätverket, en workshop utifrån följande frågeställningar: Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra i Västtrafiks årliga process för dialog och informationsutbyte? Vilka förändringar skulle vi tillsammans kunna göra för att ytterligare vässa dialogen och informationsutbytet? Är MOS, DKR (Förbundsstyrelsen) och tjänstemannanätverkets roller, uppdrag och mandat tydliga för dig? Vilka eventuella otydligheter ser du? Hur fungerar kommunikationen mellan dig som representant i MOS som är beredande organ till DKR, tjänstepersonen i din kommun och din kommuns representanter i DKR? Vilken typ av frågor av regional/strategisk karaktär ser du att DKR skulle kunna initiera? Förslag till beslut Att anteckna diskussionen. Göteborg Maria Sigroth /Joanna Friberg

2 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Lägesrapport pris- och sortimentstrategi Jörn Engström, VGRs avdelning kollektivtrafik och infrastruktur, ger en lägesrapport från arbetet med ny pris- och sortimentstrategi för Västtrafik. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Göteborg Maria Sigroth /Joanna Friberg

3 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram bifogas handlingarna. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats i samverkan med GRs kollektivtrafiknätverk. Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Maria Sigroth /Amie Ramstedt

4 Dnr: Tjänsteutlåtande Amie Ramstedt Per Kristersson Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat dialogunderlag. Bakgrund och syfte GRs förbundsstyrelse utgör delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen (nedan kallat DKR) och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad dess beredande organ. Kollektivtrafiknämnden vill senast den 13 november få de delregionala kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram- ett dialogunderlag med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden. Under våren 2015 anordnades workshops om trafikförsörjningsprogrammet i de delregionala kollektivtrafikråden. Utformningen av Trafikförsörjningsprogrammet är enligt förslag till organisering för DKR (daterat ) en fråga som bör behandlas av förbundsstyrelsen. Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Det dialogunderlag som Kollektivtrafiknämnden efterfrågar synpunkter på uttrycks i elva punkter. Sju av dessa pekas ut som prioriterade utvecklingsområden till Den största förändringen i programmet är att de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs blir input till det kommande programmet.

5 Kommentarer I det dialogunderlag som VGR skickat ut är fyra områden markerade som prioriterade utvecklingsområden. I medföljande missiv beskrivs sju utvecklingsområden som prioriterade. Efter dialog med Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat framgår att det är de sju områden som beskrivs i missivet som föreslås vara prioriterade. Sammantaget är förslaget till inriktning bra. Det är särskilt positivt att kopplingen mellan kollektivtrafik och samhällsplanering, hållbart resande och social hållbarhet lyfts fram som prioriterade utvecklingsområden. Nedan följer synpunkter på de elva punkterna i dialogunderlaget. 1 Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Det faktum att gällande strategier föreslås lyftas in i programmet gör det tydligare vilka mål och strategier som gäller för kollektivtrafiken. DKR ser utbyggnaden av en god spårbunden trafik i stråket Göteborg-Borås som en förutsättning för en fortsatt stark utveckling av regionen i linje med Göteborgsregionens mål och strategidokument Hållbar Tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. DKR vill därför understryka vikten av att Målbild Tåg 2035 justeras utifrån arbetet med Götalandsbanan. Utbyggnaden av spårbunden trafik i stråket Göteborg Borås måste dimensioneras för att klara såväl lokala, regionala som nationella behov. Det behöver även utföras en konsekvensbeskrivning för omgivande banor. Mot bakgrund av detta måste ambitionsnivån i Målbild Tåg 2035 höjas för detta stråk i samband med revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet. Vid revideringen av trafikförsörjningsprogrammet anser DKR även att kollektivtrafikförsörjningen av Göteborg Landvetter Airport måste säkerställas och utvecklas. I dialogunderlaget föreslås att kollektivtrafiknämndens uppdrag om att utreda förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer ska göras som ett tillägg till Målbild tåg och att målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen fortsatt ska prioriteras. DKR vill påpeka att det är viktigt att fokus ligger på vilken systemstruktur man eftersträvar avseende tågstationer snarare än antalet stationer. Det är även viktigt att koppla anslutande trafik till den systemstruktur eftersträvar och på så sätt koppla mindre orter till stråken. Avseende pris och sortiment bör denna punkt kompletteras så att den även omfattar steg 2 om zonsystemet (se även punkt 7).

6 2 Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region I syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken föreslås i dialogunderlaget att personkilometer förs in som ett måltal. Att fokusera på längre resor ligger väl i linje med mål om en förstorad arbetsmarknadsregion. Fokus på de långa resorna får emellertid inte resultera i att allt fokus ligger på arbetsresor. Detta skulle riskera att man bortser från fritidsresandet, resor för inhandling av varor och tjänster och/eller att KomNära och KomTill lösingar 1 nedprioriteras. Om människor inte kan komma till stationen eller förflytta sig inom sitt lokalsamhälle på andra sätt än med bil finns risk för en utveckling där stationssamhällen och knutpunkter förvandlas till pendelparkeringssamhällen och marken i stationsnära lägen används på ett ineffektivt sätt. Många av de resor som görs med bil är korta resor som med fördel bland annat hade kunnat göras med kollektivtrafik. Exempel på en bidragande orsak till att kollektivtrafiken väljs bort kan vara det sätt på vilket taxan är utformad där korta resor blir kostsamma. En annan kan vara bristande matartrafik och möjligheter att gå och cykla till och från målpunkten. DKR vill framhålla att det är angeläget att arbeta för att även kortare resor görs med hållbara transporter. Se även punkt 5. Pendelparkeringar är en viktig pusselbit för de resenärer som inte kan ta sig till stationen på annat sätt. En stor del av de som står på pendelparkeringarna idag bor emellertid inom gång och cykelavstånd från stationen varvid det är viktigt att arbeta för att ersätta dessa bilresor med mer hållbara alternativ. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha ett hela resan perspektiv. Det kan handla om lokalbussar eller matarbussar till kollektivtrafiknoder och/eller satsningar på gång och cykel. DKR ser därför positivt på utvecklingsområde 5 som handlar om att hållbart resande är mer än bara kollektivtrafik och vill understryka att det finns stora fördelar med att hitta gemensamma strategier för t.ex. utformning och placering av pendelparkeringar och cykelparkeringar, eventuell betalning för pendelparkeringar, lånecykelsystem och andra tjänster. 1 KomNära utgörs av lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som ansluter till de mer övergripande näten. KomTill omfattar delar av trafiksystemet som underlättar att komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för bil och cykel samt gångvägar och hållplatser.

7 Vad avser förslag till mål för resandeutvecklingen ser DKR positivt på uppdelningen mellan stråk, regionala kärnor, tätorter och landsbygd då de har olika förutsättningar. 3 Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om DKR ser mycket positivt på långsiktighet i arbetet med stråken. K2020 utgör här en viktig grund och det är viktigt att det finns tydliga hänvisningar till K2020 i Trafikförsörjningsprogrammet. DKR vill understryka vikten av att stärka de prioriterade stråken enligt strukturbilden. Arbetet med ökad kapacitet för Bohusbanan, Norge- Vänerbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan och Västkustbanan möjliggör både inomregionalt och mer långväga resande. Det är viktigt att kartan och Målbild Tåg uppdateras och kompletteras utifrån det arbete som pågår i stråken, exempelvis vad avser Götalandsbanan. DKR vill även understryka vikten av att det finns en långsiktig plan för Bohusbanan stråket i norr, vilket idag saknas i Målbild tåg Noteras även att kartan behöver ses över då t.ex. Älvängen placerats utanför pendeln vilket innebär att utbudet där är mindre än för orterna dessförinnan. Ett fortsatt fokus på kollektiva tvärförbindelser och knutpunkter för snabba byten utanför centrum är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av Göteborgsregionen. 4 Samhällsplanering och kollektivtrafik Ansatsen att samhällsplanering och kollektivtrafik bör ske i en ömsesidig process är bra och efterfrågad. En ökad tydlighet och samsyn om vad som gäller när kommuner ska exploatera nya områden är efterfrågad. Ytterligare exempel på en fråga som kräver gemensamt synsätt handlar om förutsättningar för att kollektivtrafik ska finnas på plats tidigt när nya områden byggs. Det finns ett stort behov av att utveckla och tydliggöra hur, var och mellan vilka parter denna samverkan för samhällsplanering och kollektivtrafik ska ske på såväl kort, medellång som lång sikt. DKR kan genom sin regionala prägel vara en naturlig part i detta arbete. Dialogunderlaget öppnar emellertid upp för oklarheter vad avser DKR:s förankring och mandat. I dialogunderlaget står att; Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. DKR vill understryka att det är VGR:s och GR:s politiker som möts i DKR. Politikerna i DKR sitter på partimandat och har i uppdrag att se till regionens intressen. DKR vill därför understryka att det krävs tydligare processer för förankring om DKR förväntas företräda varje enskild kommuns intressen.

8 5 Hållbart resande är mer än kollektivtrafik DKR ser positivt på att arbete med kombinerade resor lyfts fram. DKR vill framhålla att cykelparkering har en viktig funktion för att koppla samman cykelinfrastruktur med kollektivtrafik. God tillgång till funktionell cykelparkering höjer attraktionskraften hos cykel såväl som för kollektivtrafiksystemet. Därför är det viktigt att se cykelparkering och andra tjänster i form av t.ex. lånecyklar och cykel ombord på kollektivtrafiken ur ett regionalt perspektiv. VGR har stor möjlighet att påverka övriga aktörers insatser och uppmuntra en regional ansats till stöd för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. DKR ser en stor efterfrågan på lånecykelsystem bland regionens kommuner. Frågan är emellertid svår för den enskilda kommunen att lösa varvid DKR vill lyfta fram möjligheten att lånecykelsystem får en regional lösning där VGR har en drivande roll. Detta skulle även ligga i linje med VGR:s utkast till strategi för ökad cykling i Västra Götaland. Precis som tidigare nämnts under punkt 2 ser DKR fördelar med hitta gemensamma strategier kopplat till pendelparkeringar och cykelparkeringar. Både vad avser lokalisering och utformning. Detta inkluderar gemensamma strategier kring avgiftsbeläggning av pendelparkeringar. DKR vill även understryka vikten av att nyttja möjligheten att påverka resebeteende i samband med genomförande av t.ex. Västsvenska paketet och större ny och ombyggnationer. 6 Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Det är mycket positivt att fokus ligger på både funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder. Social hållbarhet innefattar emellertid mycket mer. Om fokus bara ligger på funktionsnedsättning och trygghet riskerar man att tappa andra viktiga parametrar så som exempelvis tillgänglighet till kollektivtrafiksystemet. Exempel på åtgärder kopplat till detta skulle kunna vara att planera linjedragningar och turutbud över dygnet för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler grupper. Sträckningar som bidrar till integration eller åtgärder som förenklar för ett mer komplext resemönster med exempelvis hämtning på förskola, handla i matbutiken innan hemfärd är andra exempel. Det skulle även kunna handla om möjligheten att ta till sig information om biljettsystemet oavsett bakgrund eller möjligheten att köpa biljetter oberoende på var man bor. 7 Fortsatt arbete med pris och sortiment, försäljning och information DKR understryker vikten av fortsatt hög prioritet på arbetet med prisoch sortiment, försäljning och information och betonar särskilt vikten av

9 att genomförandet av steg 2 sker skyndsamt och i nära dialog med de delregionala kollektivtrafikråden. Att ha ett väl fungerande biljettsystem är en grundförutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Då arbete med försäljningskanaler och information är en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik ser DKR positivt på att detta ingår i delmål om en attraktiv kollektivtrafik. DKR ser även att det fortsatta arbetet med pris och sortiment, försäljning och information är nära sammankopplat till utvecklingsområdet social hållbarhet, se punkt 6. 8 Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik DKR ser positivt på utvecklingsområdet. I göteborgsregionen ser DKR som en start potential i att gemensamt arbeta med förskjutningar av gymnasieskolans tider för att frigöra kapacitet. 9 Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Rubriken på detta utvecklingsområde gör att det finns en osäkerhet om det är de fem kärnorterna som åsyftas eller om det kan vara fler orter i form av pendlingsnav. Detta behöver tydliggöras. DKR ser positivt på att fokus även ligger på alternativ till kollektivtrafiken, t.ex. cykel. Detta arbete skulle med fördel kunna genomföras gemensamt med övriga aktörer i en regional mobilitetsplan. 10 Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomars behov och idéer Ungdomar är en av flera viktiga grupper bland kollektivtrafikens resenärer och DKR ser positivt på utvecklingsområdet. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att ungdomar som kollektivtrafikresenärer inte är en homogen grupp. Ungdomar som bor i större orter har andra förutsättningar och resmönster i kollektivtrafiken än ungdomar som bor på landsbygden. Man får därför inte missa att fånga in olika ungdomars perspektiv. Det finns även andra perspektiv som är viktiga att fånga in, oberoende av ålder, t.ex. fritidsresenärens, småbarnsföräldrars, idrottsföräldrar etc. 11 Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet DKR ser att det övergripande bör omformuleras för att få en tydligare koppling till resenärens perspektiv, föreslagna delmål och strategier. I gällande trafikförsörjningsprogram ligger forskning och utveckling med som en verksamhet som skär genom de fyra delmålen. Då ny teknik och annan utveckling är viktigt anser DKR att det bör finnas med även framöver. I detta arbete skulle den nystartade kompetens och projektplattformen, Hållbart resande väst kunna vara en drivande part.

10 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:59 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Näringsdepartementet daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Utredningen finns att läsa på regeringens websida Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att rekommendera förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Maria Sigroth /Per Kristersson

11 Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:59 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Näringsdepartementet daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Bostadsplaneringskommittén har på regeringens uppdrag utrett de regelverk som styr den fysiska planeringen och hur framtagandet av planeringsunderlag på regional nivå tillgodoser bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Utredningen har utvärderat det nuvarande systemet med regionplanering enligt 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL, liksom den särlagstiftning som avser Stockholms län. Utredningen har utvärderat hur nuvarande regionalplanering förhållit sig till dels systemen med regionala utvecklingsstrategier respektive länsplaner för transportinfrastruktur, dels regionala program för trafikförsörjningen. Utredningen har även beaktat på vilket sätt planeringsinstrumenten och genomförandet kan stärkas. Kommittén har vidare utvärderat hur samordningen av bostadsförsörjningsfrågorna på regional och kommunal nivå fungerar i dag och hur nämnda regler förhåller sig till bestämmelserna i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Även samarbetet och ökad samordning av planer, program och strategier mellan olika regionala aktörer har utvärderats med utgångspunkt i vilken hänsyn som bör tas till ett nationellt och regionalt perspektiv vid den fysiska planläggningen i kommunerna. Bostadsförsörjningsbehoven har utretts för att se hur dessa bättre kan tillgodoses genom ökad regional samordning bland annat genom att involvera planeringen av kollektivtrafik och infrastruktur i bostadsplaneringen. Utredningens huvudfokus är att studera hur nationella, regionala och kommunala planeringsinstrument bättre kan samverka för att uppnå det övergripande syftet, med krav på hållbar tillväxt, att bättre förutsättning för bostadsförsörjning. Detta avses kunna ske på samma sätt i alla landets regioner.

12 Utgångspunkterna som utredningen lyfter fram för att klara kraven på bostadsförsörjning och hållbar utveckling är följande: Öka samordningen mellan berörda planeringsslag och mellan kommunal, regional och nationell nivå. Bättre samordning mellan olika planeringsslag bör kunna leda till en mer långsiktig och effektiv samhällsplanering. Regional fysisk planering bidrar att synliggöra, förändra och utveckla den fysiska miljön och dess strukturella förutsättningar. Den regionala nivån anses lämplig för detta ändamål för att den placerar in den fysiska miljön inklusive bebyggelsen i ett större geografisk sammanhang än vad varje enskild kommun kan göra. Fysisk planering påverkar dessutom en regions utveckling och har därför betydelse för fler än bara enskilda kommuner. Den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva regional fysisk planering.

13 Kansliets kommentarer GR som regionplaneorgan Kommunerna inom Göteborgsregionen har frivilligt gått samman för att hantera frågor som behöver lösas på regional nivå. Plattformen för arbetet är i enlighet med kommunalagen och en förbundsordning är upprättad för att reglera samarbetet. (Bifogas) Göteborgsregionens kommunalförbund är i dagsläget Sveriges enda av regeringen utsedda regionplaneorgan enligt PBL. GR har så varit sedan 1988 sedan möjligheten skapades i och med PBLs införande I Göteborgsregionen har sedan 1940-talet regionplanering bedrivits aktivt med formella regionplaner antagna 1944, 1963 och Under senaste 15-års perioden har regionplaneringsarbetet skett genom en sk rådslagsprocess med fokus på process snarare än formell plan. GR konstaterar att kommitténs utgångspunkter för utredningen och slutsatser väl stämmer överens med det arbete som bedrivs i göteborgsregionen idag och den samverkan med och mellan medlemskommunerna som sker i övergripande regionala frågor. Behov av regional planering GR delar kommitténs uppfattning att behovet av regional samordning av övergripande regionala frågor, såsom bostads-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering är stort. Det geografiska området där samverkan bör ske är starkt knutet till den nytta samverkan ger. Funktionella indelningar som stärker frågeställningen gör samverkan betydligt enklare än om administrativa avgränsningar styr. GR har erfarenhet från samverkan då det funktionella storstadsområdet delades av tre landsting, en landstingsfri kommun och tre länsstyrelser. Då upptog samverkan, till icke försumbar del, av arbeten för att överbrygga de problem gränser skapar istället för att främja regional utveckling. GR kan utifrån dessa erfarenheter konstatera att en indelning som omfattar funktionella eller administrativa delregioner leder till suboptimeringar. Samhällsplanering på regional nivå GR instämmer i utredningens analys att korsbefruktningen mellan olika planeringsystem kan förbättras. Alltför många planeringsfrågor ligger kvar i det egna stupröret och optimeras efter de egna uppsatta målen med suboptimering som följd för den totala samhällsutvecklingen. Utredningen har utvärderat regionplaneringen i Stockholms- och Göteborgsområdena. Utvärderingen ger bland annat att den bedrivna regionplaneringen, inom GRs försorg, uppfyller den funktion som eftersträvas att ge en gemensam plattform, viljeinriktning och utgångspunkt för den lokala

14 och mellankommunala planeringen. Däremot anser utredningen planernas genomförande vara oreglerat. Detta ses av utredningen som en svaghet. Det tar tid att skapa tillit Genom den långa tradition av regional samverkan som finns i Göteborgsregionen har det gemensamma arbetet inom ramen för rådslagsprocessen resulterat i en rimlig uppdelning av ansvar mellan den kommunala planeringsnivån och den regionala. Gemensamma överenskommelser resulterar i kommunal uppföljning i till exempel översiktsoch detaljplaner. Man kan säga att i Göteborgsregionen är det kommunerna som genomför regionplaneringen i enlighet med de regionala överenskommelserna. Kungälvs översiktsplan baserad på GRs strukturbild ger en utvecklad tolkning av kommunens vilja och dess roll i ett regionalt sammanhang. Inom infrastrukturplaneringen har GR uppdraget och ett mandat från medlemskommunerna att samordna investeringsplaneringen både på den regionala och den nationella nivån för Göteborgsregionen. Under senare tid sker detta även på uppdrag av Västra Götalandsregionen som är planupprättare.

15 Inom kollektivtrafikplaneringen är GRs förbundsstyrelse, från och med 2015, utsedd att vara det delregionala kollektivtrafikrådet som stöd för den operativa kollektivtrafikplaneringen som sker inom Västra Götalandsregionen. Inom den regionala bostadsplaneringen har GR under lång tid arbetat på att skapa gemensamma insikter kring hur bostadsmarknaden fungerar i Göteborgsregionen. Bland annat har konferenser genomförts i syfte att skapa en plattform för kunskapsutbyte och gemensamma studier i bostadsfrågan tillsammans med branschens företrädare, kommuner, länsstyrelser, bostadsbolag, fastighetsförvaltare och ägare m.fl. För tillfället pågår en gemensam studie kring värdeskapande stadsutveckling där syftet är att med evidensbaserade analyser få insikter kring hur ekonomiska faktorer påverkas av hur staden utformas. Delaktighet grund för överenskommelser GR anser att genomförandet av en gemensam viljeinriktning bäst görs genom frivillighet. Baserat på att den kommun eller organisation som själv deltagit i framtagandet av den gemensamma överenskommelsen också med kraft kommer genomföra sin del i planen. Införande av mer eller mindre tvingande regelverk anser GR inte främjar genomförandegraden om inte viljan finns. Och finns viljan är behovet av regler mindre. Detta är en insikt som tidigt formulerades i Regionplan för Göteborg med omgivningar på följande vis, Här (i regionplaneringen), som annars, är kunskaperna den oersättliga ingrediensen, viktigare än formler och föreskrifter. Det är så mycket mer anledning att lägga tonvikt vid detta förhållande, att planen bör ha karaktären av klarläggande utredning, som kommunerna icke bli formellt bundna av de förslag till tekniska lösningar som planen kan anvisa. Utredningen konstaterar att GRs ovan nämnda rådslagsprocess som metod för att skapa förankring tycks vara bättre än förfarandereglerna i PBL. GR vill påstå att syftet med rådslagsprocessen inte är att förankra, i den meningen att komma överens kring ett givet underlag, utan att skapa delaktighet i att skapa gemensamma överenskommelser. Därav skapas viljan hos alla involverade parter att genomföra gemensamt uppsatta överenskommelser. I GRs arbete är, trots olika sektorsplaneringsområden som regionplaneringen arbetar med, de gemensamt framtagna och antagna måldokument inom ramen för rådslagsprocessen, Uthållig tillväxt, 2006 och Hållbar tillväxt 2013 grunden för vårt arbetet. Det är sannolikt en utopi att sträva mot, men svårt att uppnå, sammanfallande planer och program för infrastruktur-, kollektivtrafik och bebyggelseplanering både i tid och geografi. Att de dessutom skall sammanfalla med mandatperioder och olika behov av lång eller kortsiktighet ökar troligen svårighetsgraden väsentligt.

16 Statens otydliga styrning Utredningen konstaterar, med rätta, att det råder en asymmetri i hur fördelningen av ansvar och uppgifter är organiserade i Sverige. Det finns landsting, samverkansorgan och länsstyrelser som samtliga kan ha samma ansvar och uppgifter men där förutsättningarna att kunna ta ansvar ser olika ut. GR tolkar att staten önskar kunna styra kommunernas planering genom en för landet enhetligt regelsystem men samtidigt öppnar upp för regionala skillnader genom lagstiftningen. I realiteten anser GR att staten ger otydliga och olika besked vilket riskerar att regionala olikheter består. Länsstyrelsen i Västragötaland senaste analys av bostadssituationen i länet. Streckad linje är GRs uppfattning av storstadsregionens gemensamma bostadsmarknadsområde utbredning Regional flernivå styrning GR konstaterar att kommunerna innehar planmonopolet med självbestämmanderätt. Detta innebär att mandatet att planera mark- och vatten inom kommunen åligger kommunen. Om staten vill ändra på detta förhållande och ge sig ökat mandat att styra planläggningen borde detta tagits upp i utredningen. Utredningen konstaterar att morgondagens samhälle och samhällsutveckling står inför nya utmaningar. Detta reflekterar även behoven av en förändrad syn på planeringen. Planeringen kan inte själv styra utvecklingen lika lite som en

17 enskild aktör kan göra det. Utredningen menar att i ett mer komplext samhälle behöver beslutsprocesser liknas vid samverkansprocesser där olika aktörer från politik till intresseorganisationer deltar. En hierarkisk styrning, med olika organisationer och beslutsmandat, leder till mindre överskådlighet för inblandade aktörer, medborgare och företag. GR delar utredningens problembeskrivning och att samhällsplaneringen bör utgå från en systemsyn. GRs arbete med regional flernivå styrning, rådslagsprocessen, har sin grund i delaktighet och delade insikter. Ingående organisationer kan utifrån sin roll och sitt mandat verka för gemensamt uppsatta mål. Det geografiska territoriets mandat Utredningen konstaterar vidare att den kommunala nivån är begränsande geografiskt när det gäller bostadsplanering när efterfrågan av bostäder sker på en regional funktionell nivå. Utredningen anser att kommunerna många gånger saknar både kunskap om och möjligheter att påverka planeringen för betydande delar av de hushåll som planeringen för bostadsförsörjningen behöver omfatta. Utredningen pekar även på att detta förhållande är orsaken till att bostadsbyggandet är lågt. Kommunerna brister i förmåga att planera följsamt med marknaden, både vid ökande som vikande efterfrågan. Utredningen är även kritisk mot att staten saknar förmåga och i viss mån viljan att göra avvägningar mellan det 100-tal nationella mål som har upprättats av staten. Sammantaget så leder planeringen till ineffektivitet, otydlighet och brist på strategiskt agerande anser utredningen. GR delar utredningens uppfattning att staten har saknat en strategi för styrning av bostadsförsörjningen. Samtidigt konstaterar GR att bostadsförsörjningsmandatet är kommunalt och att en diskussion med kommunerna lyfter frågan kring för vem bostadsbyggandet är till för. Hur kan även personer med olika ekonomiska och sociala förutsättningar, få möjlighet att flytta till regionen? Som exempel kan nämnas, hur kan nyanländas bostadsbehov hanteras i ett bostadsförsörjningsprogram? I denna diskussion behöver staten ta en aktiv roll. GR delar utredningens slutsats att eftersom det idag saknas en aktör med samlat ansvar för bostadsförsörjningen på varken nationell eller regional nivå så bör detta inrättas. Bostadsplaneringskommitténs förslag Bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag om regional fysisk planering. 7 kap. PBL och lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska upphöra att gälla. Utredningen föreslår att regional fysisk planering ska vara ett uppdrag i hela landet och ha länet som indelningsgrund.

18 Uppdraget föreslås vara att; 1. utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt program för länet, som ska avse regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö 3. föra dialog med berörda parter som förhandlar om medfinansiering i bostadsbyggande och infrastrukturprojekt, 4. lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, motsvarande aktörer i berörda län, de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs, 5. yttra sig enligt 3 kap. 15 PBL över förslag till översiktsplaner 6. inom länet under tiden de är utställda, verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och 7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan Det regionala fysiska programmet skall vara vägledande för kommunala översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Programmet skall även visa hur hänsyn har tagits till riksintressen enligt 3 och 4 kap. i miljöbalken samt hur hänsyn har tagits till och hur programmet har samordnats med planeringen för transportinfrastruktur, regional tillväxt, kollektivtrafik och kommunernas bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet. Programmet skall aktualitetsprövas under varje mandatperiod. Programmet skall samrådas vid upprättandet och vid ändringar med berörda kommuner, kollektivtrafikmyndigheter samt länsstyrelsen och andra statliga myndigheter. Länsstyrelsen skall innan antagande lämna granskningsyttrande och i övrigt lämna underlagsmaterial och så långt möjligt bidra till att avvägningar görs mellan allmänna intressen enligt 2 kap. PBL, riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB och övriga relevanta nationella intressen. Länsstyrelsens nuvarande roll som lämnare av underlag, information och råd till kommunerna övertas av den regionala programmupprättaren. Till stöd för arbetet bör staten regelbundet och minst en gång under varje mandatperiod besluta om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. En nationell strategi bör behandla frågor som har ett tydligt nationellt strategiskt värde och som syftar till en hållbar utveckling för hela landet. Strategin bör redovisas i en skrivelse till riksdagen. Förslaget föreslås genomföras 1 januari 2019.

19 GR anser att en frivillig kommunal samverkan är mer ändamålsenlig för uppställda syften. Storstadsregionens utmaningar och möjligheter är tillräckligt komplexa för att hanteras i ett eget sammanhang utan att för den skull förringa betydelsen av ännu vidare planeringsuppgifter i ett större territorium som Västragötalandsregionen utgör. GR vill i detta sammanhang påpeka att Kungsbacka kommun tillhör Hallands län. Kungsbacka är som Göteborgsregionens andra största kommun en betydelsefull del av den funktionella storstadsregionen. GR anser slutligen att utredningen inte lyckas visa hur statens överväganden inom bostadsförsörjningen och tillhörande planeringssystem kommer tydliggöras genom införande av bostadskommitténs föreslag. Sammanfattning av GR synpunkter Sammantaget anser GR att analys och problembeskrivning av planeringssituationen i Sverige är väl genomarbetad. Slutsatserna att den regionala nivån behöver stärkas för att minska sektorsplaneringen med syfte att skapa en mer holistiskt baserad planering med systemsyn delas av GR. Även utredningen konstaterar vikten av att planeringen läggs på en funktionell rimlig geografisk nivå. Storstadsregionen i Göteborgsregionen speglas relativt väl av GRs medlemskommuner. GR delar därför inte utredningens slutsats att indelningen bör baseras på samma administrativa grund i hela landet.

20 7 kap. Regionplanering Regionplaneorgan 1 Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, får regeringen utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter anges. Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalförbund. Regeringen kan också förordna att de berörda kommunerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund, som skall vara regionplaneorgan. För ett sådant regionplaneförbund skall kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i detta kapitel. För regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda bestämmelser. 2 Regionplaneorgan skall inte utses om de berörda kommunerna mera allmänt motsätter sig det. 3 Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala frågor och fortlöpande lämna underlag i sådana frågor för kommunernas och statliga myndigheters planering. Regionplaneorganet kan anta en regionplan för regionen eller en del av den. Därvid skall 4--7 tillämpas. Regionen omfattar de kommuner för vilka regionplaneorganet har utsetts. Regionplan 4 Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anläggningar. Bestämmelserna i 4 kap. 1 tredje stycket och 2 om planhandlingar och deras utformning samt om planbeskrivning skall tillämpas på regionplanen. Någon redovisning av åtgärder för att fullfölja planen behöver dock inte lämnas. Lag (1995:1197).

21 5 När förslag till regionplan eller till ändring eller upphävande av planen upprättas, skall bestämmelserna i 4 kap om samråd, utställning, kungörande, granskningsyttrande och utlåtande tillämpas med den avvikelsen att utställningstiden skall vara minst tre månader. 6 Regionplanen antas av fullmäktige i det kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplaneorgan. Även ändring och upphävande av planen beslutas av fullmäktige. 7 Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på anslagstavla enligt vad som anges i 2 kap. 13 kommunalförbundslagen (1985:894) skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag med beslutet sändas till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen samt till regeringen. När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till länsstyrelserna inom regionen samt till Boverket. Lag (1990:1365). 8 Regionplanen gäller under en tid av högst sex år räknat från utgången av den i 12 kap. 5 angivna tiden eller, om regeringen har prövat beslutet att anta planen, från dagen för regeringens beslut. Beslut att ändra eller upphäva planen gäller från den tidpunkt som anges i första stycket. Den ändrade planen gäller endast under den tid som återstår av den ursprungliga planens giltighetstid.

22 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nyanlända och bostadsplanering Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit fram en utredning som belyser de nyanländas boendesituation i göteborgsregionen. Syftet med utredningen är att lägga en grund för fortsatta diskussioner kring de nyanländas boendebehov. Utredningen, ännu ej färdig layout, biläggs handlingarna. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Göteborg Maria Sigroth /Per Kristersson

23 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Uppdrag från förbundsstyrelsen om ett fortsatt kommungemensamt arbete gällande nyanlända Vid Förbundsstyrelsens sammanträde togs följande beslut: Att ge GR i uppdrag att i samverkan med medlemskommunerna konkretisera inriktningsdokumentet och snarast ta fram förslag till initiativ och åtgärder för ställningstagande i berörda styrgrupper samt vid behov ställningstagande av förbundsstyrelsen. Att styrgrupperna koordinerar samt samplanerar sina initiativ och insatser. Att ge förbundsdirektören i uppdrag att tillsammans med kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det, utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. En första lägesrapport lämnas vid nästkommande möte med förbundsstyrelsen. Att uppdra åt förbundsdirektören att återkomma till förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för uppdraget. Att uppdra åt förbundsdirektören att omedelbart återkomma med en sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende flyktingfrågan. Förslag till beslut Att anteckna diskussionen. Göteborg Maria Sigroth /Joanna Friberg

24 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens sammanträdestider jan styrgruppens sammanträde, kl mars styrgruppens sammanträde samt Luftvårdsprogrammet, kl april styrgruppens sammanträde, kl juni styrgruppskonferens, lunch lunch 8 sept styrgruppens sammanträde, kl okt styrgruppens sammanträde, kl nov styrgruppens sammanträde samt Luftvårdsprogrammet, kl dec styrgruppens sammanträde, kl Förslag till beslut Att godkänna förslag till sammanträdestider. Göteborg Maria Sigroth /Joanna Friberg

25 Sammanträdestider GR 2016 Förbundsstyrelsen 12 feb 8 april 13 maj sep 21 okt 9 dec MOS 28 jan 17 mars 21 april 2-3 juni 8 sep 13 okt 10 nov 8 dec Styrgruppen för arbetsmarknad 28 jan 7 april 3 juni 8 sep 27 okt 8 dec Sociala styrgruppen 28 jan 17 mars 3 juni 8 sep 27 okt 15 dec Utbildningsgruppen 11 feb 7 april 28 juni 8 sep 13 okt 24 nov SKL beredning jan mars april maj 9-10 juni sep 6-7 okt nov dec Kolltrafiknämnden 29 jan ev 3 mars 7-8 april 2 juni 11 aug sep 10 nov 8-9 dec