Bostadsplaneringskommittén

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsplaneringskommittén"

Martin Johansson
för 7 år sedan
Visningar:

2 10 politiskt utsedda ledamöter Ordf. Landshövding Rose-Marie Frebran Riksdagsledamoten Katarina Köhler (s) Riksdagsledamoten Lars Eriksson (s) Förre riksdagsledamoten Oskar Öholm (m) Riksdagsledamoten Lotta Finstorp (m) Riksdagsledamoten Nina Lundström (fp) Riksdagsledamoten Roger Hedlund (sd) Regionstyrelseledamoten Eva Nypelius (c), Region Gotland Kommunalrådet Karolina Skog (mp), Malmö Kommunalrådet Tomas Hansson (kd), Huddinge Borgarrådet Clara Lindblom (v), Stockholm Camilla Adolfsson, sakkunnig Näringsdepartementet

3 . och 21 experter Ø Från Regeringskansliet Finans-,Miljö-, Försvars-, Närings- och Kulturdepartementet Ø Från myndigheter KTH, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Trafikanalys, Boverket, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Trafikverket Ø Från organisationer SKL, SABO och Sveriges Byggindustrier

4 Uppdraget Ø Hur bör regelverken för fysisk planering och för planeringsunderlaget på regional nivå se ut för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet (vertikal integration)? Ø Vilka olika former för samverkan och samordning behövs mellan fysisk planering, planering för bostadsförsörjning, regionalt utvecklingsarbete samt planering för infrastruktur och kollektivtrafik (horisontell integration)?

5 Dagens planeringssystem Ø Planering för bostadsförsörjning och fysisk planering ett kommunalt ansvar Ø Planering för transportinfrastruktur är ett nationellt ansvar Ø Regionalt tillväxtarbete och kollektivtrafik är ett regionalt/kommunalt ansvar Ø Två formella regionplaneringsorgan men många andra varianter på samverkan

6 Några iakttagelser Ø Ett glapp mellan administrativa och funktionella gränser Ø Bostadsfrågan en tillväxtfråga och inte enbart en välfärdsfråga Ø Bostadsmarknaden är ett komplext system Ø Flera frågor som påverkar bostadsförsörjningen är nationella Ø Fysisk planering som medel för utveckling och tillväxt Ø Synen på planeraren och planerarens roll har förändrats

7 Några iakttagelser (forts.) Ø Vi har ca 100 nationella mål inom samhällsplaneringen Ø Planering sker i respektive stuprör Ø Sektorsvis planering förmår inte att fungera som ett system Ø Alla vill samverka men inte alla vill samordna sig Ø Sverige är unikt i flera avseenden jämfört med andra länder Vare sig nationell eller regional nivå Ø Positiva erfarenheter av regionplanering, men vad leder den egentligen till?

8 Vägval Ø Plan- och bygglagsfråga eller en del av det regionala utvecklingsansvaret? Ø Frivilligt eller obligatoriskt? Ø Länsgränser eller funktionella gränser? Ø Kommuner i samarbete eller en regional aktör?

9 Arbetshypoteser Ø Kommunerna utgör fortsatt basen för planering för bostadsförsörjning och fysisk planering. Ø En nationell viljeinriktning beslutas av regeringen Ø En regional nivå för fysisk planering med bostadsförsörjningsaspekter införs för frågor som är regionala till sin karaktär. Ø Det regionala utvecklingsansvaret får uppgiften att tillföra en fysisk dimension.

10 Arbetshypoteser för den regionala nivån Ø Fysisk planering på regional nivå ska vara obligatoriskt i hela landet Ø Planering ska ske med länet som utgångspunkt där alla kommuner ska delta. Delregional och mellanregional planering kan komplettera den regionala planeringen Ø Ansvaret för planeringen ska ligga på den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret (landstingen i Norrbotten, Västernorrland, Västmanland och Stockholm) Ø Planeringen ska omfatta att utreda och bevaka mellankommunala och regionala mark- och vattenanvändningsfrågor

11 Arbetshypoteser (forts.) Ø Regional fysisk planering ska samordnas med relevanta nationella mål, planer och program, bl.a. den nationella viljeinriktningen, allmänna intressen, riksintressen och följa miljökvalitetsnormer Ø En fysisk regional plan får (men måste inte) upprättas. Planen ska vara vägledande för översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. En plan ska gälla minst fyra år och uppdateras vart fjärde år

12 Arbetshypoteser (forts) Ø Planeringen ska bedrivas med hänsyn till att fysisk planering och bostadsförsörjning ses som medel för tillväxt Ø Planeringen ska bidra till att föra samman planeringsinstrumenten Ø De planeringsunderlag som Länsstyrelsen ska tillhandahålla kommunerna ska innehålla avvägningar. Ø Brist på mellankommunal samverkan som ingripandegrund tas bort. Ø Samtliga berörda planeringsslag får uppdrag som avser planering för bostadsförsörjning.

13 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Anteckningar från workshop 4

Anteckningar från workshop 4 Det fjärde och sista seminariet i serien om fysisk planering hade temat Den regionala mosaiken. Stig Roland Rask, Reglab, Charlotta Fredriksson, WSP och Mats Helander, Östsam,