Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU) den 1 december 2015 Tid: Kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg

Transkript

1 1 (14) Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU) den 1 december 2015 Tid: Kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Närvarande: Regionens ledamöter Johnny Magnusson (M), ordförande Helen Eliasson, (S) 2:e vice ordförande Gunilla Levén (M) Birgitta Losman (Mp) Ulf Eriksson (C) Patrik Karlsson (S) Conny Brännberg (KD) Lars Nordström (L) Kristina Jonäng (C) Helen Persgren (MP) Claes Redberg (S) Ulrika Frick (MP) Daniel Andersson (L) Lena Malm (S) Jan Alexandersson (V) Matz Dovstrand (SD) Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård (M) Göteborg, 3:e vice ordförande Skaraborg: Katarina Jonsson (M) Skövde Peter Lindroth (S) Karlsborg Conny Johansson (S) Falköping Boråsregionen Sjuhärad: Ulf Olsson (S) Borås, 1:e vice ordförande Margareta Lövgren (M) Mark Crister Persson (C) Tranemo Mattias Josefsson (S) Ulricehamn Fyrbodal: Martin Carling (C) Dals-Ed Paul Åkerlund (S) Trollhättan Ingemar Samuelsson (S) Uddevalla Liselotte Broberg (M) Tanum

2 2 (14) Ej närvarande: Anne-Charlotte Karlsson (S) Paula Örn (S) Ale Stefan Svensson (M) Partille Anneli Hulthén (S) Göteborg Kjell Hedvall (S) Lidköping Annette Carlsson (M) Borås (Adjungerad i samband med Sverigeförhandlingen)

3 3 (14) 48 Val av justerare Till justerare valdes Ulf Olsson

4 4 (14) 49 Flyktingfrågan Sammanfattning av ärendet Åke Jacobsson från Länsstyrelsen redovisade den projektorganisation som Länsstyrelsen startat för att hantera den stora flyktingtillströmningen. Han redogjorde även för var den värsta organisatoriska ansträngningen ligger hos kommunerna i Västra Götaland samt Halland och Värmland och vilka förstärkningsresurser man avser stötta upp kommunerna med. I dialogen med olika berörda aktörer uttrycks en önskan att länsstyrelsen står för någon form av scenarioplanering när det gäller flyktingsituationen. Talieh Ashjari redovisade aktuella siffror för asylsökande, asylsökande ensamkommande barn, var de kommer ifrån samt deras bosättningsprocess. Ashjari redogjorde även för anvisningssiffrorna, d.v.s. hur många det är som nu har asyl och som behöver komma från asylboenden och ut i samhället. Den största avvikelsen syns idag i Göteborgsregionen. Ashjari informerade även om proposition 2015/16:54, med ikraftträdande 1 mars 2016 som föreslår att kommunerna framöver inte ska kunna överklaga en anvisning. Det görs nu även en översyn av lagen kring mottagande Fredrik Adolfsson informerade om att Västra Götalandsregionen än så länge hanterar situationen inom befintlig verksamhet. Trycket är för organisationen som störst på hälso- och sjukvårdssidan, inte minst inom psykiatrin. Resursbristerna ligger främst inom allmänläkare och psykologer i glesbygd. Adolfsson framhöll även informationsbristen som ett problemområde på boenden då det innebär att många hamnar på fel vårdnivå. VGR har även riktat om en del kapitalresurser för att stötta asyl och flyktingmottagande vilket är välkommet men det främsta problemet kvarstår dvs. att få till kvalificerad personal. Adolfsson redogjorde även för de beslutade insatser som ska underlätta flyktingmottagande och nyanländas etablering samt övriga insatser som behövs för att underlätta nyanländas etablering. Västfastigheter har upplåtit vita huset till januari Cecilia Nilsson redogjorde för strukturfondsprogrammen som en möjlighet i arbetet med flyktingsituationen då EU-kommissionen meddelat samtliga medlemsstater att de är beredda att upplåta strukturfonderna, inklusive regionalfonden som normalt sett inte används till sociala frågor, och att de är villiga att arbeta/handlägga snabbt. Nilsson beskrev översiktligt vad som kan göras inom befintligt Västsvenskt regionalfondsprogram. Nilssons egen bedömning är att man inte nödvändigtvis behöver en radikal förändring av programmen utan att det går att göra mycket inom befintlig ram genom att helt enkelt prioritera insatser och projekt med integrationsperspektiv.

5 5 (14) Sammanfattning av överläggningen Önskemål om samordning av de statliga myndigheterna så att det blir en samlad kontaktyta gentemot kommunerna. Ett exempel är när det gäller insamling av underlag och siffror från kommunerna Inspel att när det gäller SFIn så är det inte kvalitén på den som är problemet utan bristen på platser som gör att många får vänta på sin utbildning. Inspel att det möjliggörs för föreningslivet att Önskemål om att man försöker vara innovativa och verkligen göra vad vi kan inom befintliga program och inte ändra dem eftersom detta skulle ta tid och behovet av insatser är akut och bara uppbyggnaden av ett strukturfondsprojekt i sig tar tid.

6 6 (14) 50 Arbetsmarknadspilot DNR RS: Beredningens ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom en fortsatt dialog mellan VGR, kommunalförbunden och Arbetsförmedlingen för att ta fram ett förslag om arbetsmarknadspilot. Sammanfattning av ärendet Anders Carlberg redogjorde för historiken och läget gällande arbetsmarknadspiloten där man under hösten 2015 haft en dialog med kommunalförbund och Arbetsförmedling för att identifiera möjliga samverkansfrågor. Bl.a. har ett initiativ väckts i dialogen med Arbetsförmedlingen kring att göra det möjligt för arbetssökande som är inskriven på Arbetsförmedlingen att studera på t ex komvux och yrkeshögskola med bibehållen aktivitetsersättning. Möjligheten att få en försörjning på annat sätt än att ta studielån öppnar upp ett betydligt större utbildningsutbud än när den arbetssökande endast hänvisats till Arbetsförmedlingens egna utbildningar. I Trollhätteområdet testades denna modell med gott resultat i samband med Saab-konkursen. Det möjliggjordes genom ett ESF-projekt inom ramen för Globaliseringsfonden som gjorde att f d Saabanställda kunde läsa med bibehållen a-kassa. Resultatet blev bl.a. att f d bilbyggare kom in i sjukvården och omsorgen på ett helt annat sätt än vad som annars skett. Man såg även i utvärderingen att parterna blev effektivare i sin lokala samverkan, när man kunde använda såväl högskola som kommunala vuxenutbildningen mer flexibelt och lokalt anpassat. Inom ramen för diskussionerna kring en arbetsmarknadspilot undersöker VGR nu möjligheten att få till stånd liknande upplägg i Fyrbodal. Frågan har nyligen väckts och befinner sig i tidigt stadium då man inte haft möjlighet att förankra lokalt med politiker och tjänstemän på utbildningsområdet och inte heller med Arbetsförmedlingen. Men VGR föreslår att sådana kontakter börjas initieras och att diskussionen med kommunalförbunden - inte minst Fyrbodal och kommunerna i Fyrbodal, fortsätter för att se om detta initiativ är möjligt att genomföra. Man vill även fortsätta dialogen med Arbetsförmedling vars medverkan förstås är en förutsättning för att genomföra en sådan pilot. Sammanfattning av överläggningen Önskemål om att man utreder de olika rollerna mellan kommun och region Önskemål om att kommunerna ges ett stort inflytande i den fortsatta processen Naturbruken skulle kunna vara ett område att samverka kring Önskemål att kommunerna är de som identifierar vad som är samverkansbehovet Önskemål om en dialog mellan kommunerna och arbetsförmedlingen Kommunerna ställer sig positiva till att undersöka möjligheten att eventuellt flytta ett ansvar från staten till regionen men negativa till att ansvar flyttas från kommunerna till regionen

7 7 (14)

8 8 (14) 51 Inriktning för drift- och investeringsbidrag till Trollhättans flygplats DNR RS: RS Beredningens ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling delegerar ställningstagande om statligt driftbidrag till Trollhättan Vänersborgs flygplats för åren 2016 och 2017 till BHUs presidium. 2. Beredningen för hållbar utveckling delegerar ställningstagande om investeringsbidrag för 2016 till Trollhättans Vänersborgs flygplats till BHUs presidium Sammanfattning av ärendet Trollhättans Vänersborgs flygplats har inkommit med en ansökan om statligt driftbidrag för åren samt en ansökan om investeringsbidrag som avser höjd referenskod och omtoppning av bana för att kunna bibehålla och utveckla dagens trafik. En utredning, som ska belysa flygplatsens roll för regional utveckling i Västra Götaland och ge stöd inför beslut om ovanstående ansökningar, pågår och är nu i sitt slutskede. Georgia Larsson gav presentation av rapporten som sammanfattningsvis visar att om driftsbidraget dras in skulle en stor del av den verksamhet som får flygplatsen att gå runt försvinna och en risken nedläggning av flygplatsen vara överhängande. Rapporten visar även att de långsiktiga effekterna av en nedläggning skulle innebära negativa effekterna på arbete och tillväxt och därmed den regionala utvecklingen av Västra Götaland. Då rapporten inte är färdigställd kunde endast en presentation göras för BHU 1/12 och inte ett officiellt ställningstagande. För att klara av tidsramarna för flygplatsens ansökningar behöver därmed ställningstagande beträffande ansökningarna delegeras till BHU-presidiet för att kunna gå till beslut i regionstyrelsen Flygplatsen är i behov av drift- och investeringsbidraget under januari för att fullfölja sin verksamhetsplan. Ställningstagandet skickas till: BHUS presidium Regionstyrelsen Georgia.larsson@vgregion.se Ulrika.Bokeberg@vgregion.se

9 9 (14) 52 Strategisk inriktning för Trafikförsörjningsprogrammet RS Beredningens ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag, daterat 23 juni 2015, för revideringen av trafikförsörjningsprogrammet med följande justeringar: Justera målformuleringar, betona hela Västra Götaland Nämn Landvetter flygplats som en regional målpunkt Förtydliga/förenkla målstrukturen Prioriterade stråk ligger fast enligt dialogunderlaget, men förenkla kartan Tydliggör att landsbygdsutredningens grundläggande servicenivå är lägsta nivå Rundare region; personkilometer införs som ny indikator, mål för resandeutveckling i prioriterade stråk ges hög prioritet 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår Kollektivtrafiknämnden att godkänna Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag, daterat 23 juni 2015, för revideringen av trafikförsörjningsprogrammet med följande justeringar: Justera målformuleringar, betona hela Västra Götaland Nämn Landvetter flygplats som en regional målpunkt Förtydliga/förenkla målstrukturen Prioriterade stråk ligger fast enligt dialogunderlaget, men förenkla kartan Tydliggör att landsbygdsutredningens grundläggande servicenivå är lägsta nivå Rundare region; personkilometer införs som ny indikator, mål för resandeutveckling i prioriterade stråk ges hög prioritet Sammanfattning av ärende Ulrika Frick och Ulrika Bokeberg redogjorde för Trafikförsörjningsprogrammet som är under revidering. En arbetsgrupp bestående av tre regiontjänstemän och åtta kommuntjänstemän har lagt fram ett förslag till strategisk inriktning som i sin tur bearbetats i de delregionala kollektivtrafikråden. Förslaget är nu uppe för ställningstagande i BHU i roll av Regionalt kollektivtrafikråd. Kommunalförbunden gav en sammanfattning av sina inspel enligt följande: Fyrbodal upplever att processen har varit bra och programmet väl genomarbetat, att det som saknats i tidigare program lyfts Skaraborg ser det viktigt positivt med regiongränser, utveckling av Jönköpingsbanan Boråsregionen vill särskilt trycka på målbilden och kapaciteten på Götalandsbanan

10 10 (14) Förslaget till strategisk inriktning föreslås godkännas av BHU med ett antal justeringar. Förslaget går sedan vidare för beslut i kollektivtrafiknämnden. Ställningstagandet skickas till: Kollektivtrafikråden genom: Christian.martins@fyrbodal.se Amie.ramstedt@grkom.se Gunnar.carlsson@skaraborg.se Janne.petersson@borasregionen.se Kollektivtrafiknämnden genom: suzanne.frej@vgregion.se Ulrika.Bokeberg@vgregion.se

11 11 (14) 53 Regional cykelstrategi Dnr RS Beredningens ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland. 2. Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen ställer sig bakom framlagt förslag till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland Sammanfattning av ärendet Regionala utvecklingsnämnden tog 20 juni 2013 beslut om att avsätta medel för att ta fram en regional cykelplan. Den regionala cykelstrategin är en konkretisering av Regional plan för transportinfrastruktur där pengar finns avsatta för cykelåtgärder. Cykelstrategin ska vara ett stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder längs det statliga regionala vägnätet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling. Befintliga ekonomiska medel kommer inte att vara tillräckliga för att täcka alla behov och önskemål, även om kommunerna förväntas vara med och medfinansiera. Därför behöver prioriteringar göras. Den regionala cykelstrategin föreslår prioriteringsprinciper. I första hand ska vardagscyklande till målpunkter, såsom till arbetsplatser, skolor, kollektivtrafikknutpunkter och fritidsanläggningar prioriteras. I andra hand ska insatser som knyter samman felande länkar i befintligt cykelvägnät och rekreations- och turistcykling prioriteras. Cykelstrategin har varit ute på remiss och är nu redo för ställningstagande i BHU och beslut i Regionstyrelsen 12 januari Sammanfattning av överläggningen Positivt med en regional cykelstrategi Bra att cykelturismen är med men man saknar insatser för säker förvaring av såväl cyklar och cykelbagage Önskemål att man framöver tittar på målkonflikten som finns mellan cykelbanor och gångbanor Ställningstagandet skickas till: Regionstyrelsen via: frida.bjurström@vgregion.se Max.falk@vgregion.se Sara.persson@vgregion.se

12 12 (14) 54 Insatser för en fossiloberoende region 2030 Dnr RS Sammanfattning av ärendet Efter förra årets utvärdering önskade BHU en större kraftsamling för att nå målet om fossiloberoende varpå strategin nu revideras. Helena L Nilsson och Christina Jonäng redogjorde för den processen enligt följande: Workshops i fem teman med ca 125 personer, 2-3 tillfällen: Bioinnovationer hur ser framtidens drivmedel och material ut? Förnybara energisystem hur får vi trygg och säker energi? Bo, jobba och resa hur får vi ett hälsosamt vardagsliv? Varor och tjänster för ett klimatsmart liv hur får det störst attraktionskraft? Infrastrukturplanering hur bidrar det till en fossiloberoende region? Öppen dialog Möjlighet att komma in med förslag via sociala medier (webb) I processen har dialog mellan regionen och kommunalförbunden varit central och sammanfattades på följande vis: Stort engagemang för frågorna i kommunerna. Mycket pågår. Tydligt budskap att koppla processen till industriell omställning och affärsdriven miljöutveckling Förslag på regionalt samarbete kring specifika frågor; elektrifiering, laddstationer, kluster mm Delregionala klimatstrategier? Möjlighet att som offentlig aktör vara föregångare, t ex kollektivtrafik. Grön upphandling Föreslagen tidsplan för revideringen av strategin: Dec-mars - Analysarbete. 2 mars - Seminarium och workshop tillfälle till dialog. 15 April - Förslag BHU April - maj - Remiss. 31 maj - Förslag för ställningstagande i BHU Hösten Interna processer VGR, RS och Regionfullmäktige Sammanfattning av överläggningen Strategin är ett bra exempel på hur region och kommuner behöver samarbeta och processen har varit bra Önskemål och att gemensamt bygga upp ett laddningsnät Viktigt med affärsdriven miljöutveckling Onsdagar är en dålig dag för kommunerna Önskemål att justera tidplanen så att den tillåter ordentligt med tid för kommunal förankring och inspel

13 13 (14) 55 Sverigeförhandlingen Dnr RS Sammanfattning av ärendet Max Falk gav en kort bakåtblick och statusrapport av Sverigeförhandlingen. Västra Götalandsregionen skickade den 1 oktober 2015 in underlag till Sverigeförhandlingen om vilka samhällsnyttor höghastighetsjärnvägen Göteborg-Stockholm skulle innebära i regionen. Därefter har VGR fått komplettera underlaget med en uppmaning om tydligare fokus på vad enbart en höghastighetsjärnväg Göteborg-Stockholm skulle innebära utifrån regionala aspekter på restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor. Sverigeförhandlingen har också efterfrågat mer konkreta förslag på spåråtgärder från samarbetsprojektet Målbild 2035 för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille (GMP). VGR har inte justerat tidigare inskickat material utan enbart valt att göra vissa förtydliganden. När det gäller storstadsåtgärder måste resultaten av den nyligen genomförda medborgardialogen Next stop 2015, målbilden för GMP, bli klara innan det är möjligt att gå vidare med konkreta förslag. I februari 2016 inleds förhandlingarna om höghastighetsjärnvägen och de storstadsåtgärder som kan bli aktuella. Sverigeförhandlingen har bjudit in berörda kommuner och regioner till förhandlingsmöten med efterföljande budöverlämningar den 1 respektive 8 februari i Stockholm. Sammanfattning av överläggningen Viktigt att det inte blir en förhandling om de redan gjorda prioriteringarna i nationell plan Viktigt att vi har samma ingångsvärden i diskussionerna med förhandlarna

14 14 (14) Underskrifter Sekreterare: Linn Berntsson Ordförande: Johnny Magnusson Ulf Olsson Anteckningarna förvaras: Regionens Hus, Östergatan 1, Vänersborg