Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 2, tema: genus

Transkript

1 1925 Utrikspolitisk Förningn Stockholm nr 2, 2007 tm: gnus

2 r d k t i o n n ORD FRÅN REDAKTÖRERNA: hr tgit sig n y rligr n fråg som brör oss ll. Gnus ord omgärdt v känslor, politik, orä vis och klyschor. hr olik förutsä ningr. Ellr för säg som John Lnnon: Womn is th niggr of th world. Tyckr mn int om orä visor tyckr mn ävn d bord förändrs. Mn är fminist. Och dt är ju självklrt mn är dt! Ellr? Är fminist knsk likställ män md djur? I gästkrönikn (sid. 4) skrivr Mrkus Wstmn om dn förändrd btydls ordt fminism hr få inom politikn d snst årn. All lik, ll ojämlik i Svrig hndlr om till xmpl vårdndsbidrg llr n könsnutrl äktnskpsblk, kämpr kvinnorn i Irk för sin liv. Dn 8: mrs gjord d gmnsm sk på Stockholms gtor (sid. 6). tr sig på olik vis finns ojämlikhtn mlln män och kvinnor vr vi än bfinnr oss. Och vr vi än är finns dt d som försökr gör något situtionn. I dt här numrt tr vi hjälp v n d mst känd gnus-klyschorn Kvinnor kn för ly frm någr kvinnlig frihtskämpr från runtom i världn (sid. 8). Situtionrn i drs ländr är vi skild. Drs livsödn liknr int vrndr dugg. Mn gmnsmt för dm är d kämpr mot d o osynlig gränsr som rutr in vd som är mnligt och kvinnligt. D gör dss gränsr, och orä visn d grundr sig på, synlig gnom sin ktionr och inspirrr ndr kvinnor världn övr gör motstånd. ni säkrt int hört tls om tidigr är Joyc Kimwg Lundin. Hon rbtr md d noblprisblönd mikrokrditrn i Svrig (sid. 16). Här finns dt ju diskriminrnd strukturr, prcis som i Bngldsh. hndlr nturligtvis int br om kvinnokmp. För miljonr och åtr miljonr människor övr hl världn hndlr dt om få välj vm mn vill vr. Dt kn hndl om sxulitt, gnus llr könsidntitt. Något som låtr självklrt mn som fortfrnd tr sig hotfullt och provocrnd för mång. Vi hr träfft Alx från Kyrgysztn, n v ll d trnssxull i världn som kämpr för sin liv och rä n få xistr. llt dt här och myckt mr på d tjugofm fullmtd sidor som följr! U Världn tckr ll mdrbtr och läsr, gml som ny, för dn här vårtrminn och hopps vi ss ign r sommrn!. E särskilt stort tck riktr vi till vår fntstisk illustrtör Ulrik och suvrän nsvrig utgivr Vldmr Pitsch ni är klippor!!! DS. /HANNA OCH PER Rdktörr mdrbtr i dtt nummr VALDEMAR PIETSCH nsvrig utgivr och distributionsnsvrig HANNA NAVIER rdktör och skribnt PER LILJAS rdktör, bildrdktör och skribnt LIDIA DAHLBÄCK lyoutnsvrig JOSEFIN MÅNSSON skribnt ANDERS FORSBERG skribnt MARKUS BERENSSON skribnt ANNA GÖTHNER skribnt DAVID ISAKSSON skribnt MACKUS WESTMAN skribnt ANNA THUNANDER korrkturläsr JANNIKE RUNQUIST korrkturläsr ULRIKA BANDEIRA illustrtör VIKTOR LANDSTRÖM illustrtör UF är n politiskt och rligiöst obrond studntförning. Åsiktr som uttrycks i tidningn är int förningns åsiktr. Utrikspolitisk Förningn Stockholm Box Stockholm org.nr info@ufstockholm.org utsikt världn ISSN Kontkt rdktionn: rdktor@utsiktvrldn.s Vill du nnonsr? Mil till: rdktor@ufstockholm.org Omslgsbild: Viktor Lndström Tryckri: Trydlls tryckri

3 gästkrönikn tm Mrcus Wstmn: Hör och häpn, häxjktr förmdlr int snningr... 4 Kvinnokmp för livt... 6 Kvinnor Kn... 8 Quiz - vm där? Ett vpn i kmpn Dödshotd och misshndld Kön på stn rportg Dt är svårt tt läs när dt droppr nr i böckrn nkätn Vilkt lnd är mst jämställt? UF-sidor En ödsfråg Ord från ordförndn i n n h å l l Någr Utsikt Världn-mdrbtr: JOSEFIN MÅNSSON Josfin är n nystockholmr som till vrdgs studrr Sttsvtnskp och till fst studrr n och nnn br på Södr. Dt bäst hon vt är tt fynd skor på loppis och lg övrdrivn mängdr mt som hon kn bjud folk på. MARKUS BERENSSON Mrkus är n v mång människor här i världn som ldrig kommr förstå tjusningn md fåglskådning, sglsmstr llr sportr där mn blir bäst i världn på tt sop frmför n stn. Hn är int pollnllrgikr llr hr n spcillt pipig röst, och trivs md dt. Mrkus när dssutom tt politiskt intrss som gränsr till dt osund, uppskttr fint vädr och nsr tt vindruvor utn kärnor är n vrklig milstolp i mänsklightns histori. MARCUS WESTMAN Mrcus är n prdox. Hn är n Täbybo som åtrfinns på brrikdrn. En rppr som dnsr till Håkn Hllström. En frihtsivrr som pluggr juridik. En rstlös själ som gillr lugn och ro. En förvirrd goss vrs mål är lik dimmigt som dt är självklrt. Mn mst v llt är hn jävligt skön.

4 g ä s t k r ö n i k n MARCUS WESTMAN, JURIDIKSTUDENT OCH RAPPARE i SVT måld upp dt fministisk inititivts liv bkom kulissrn. Sntimntlittn inträdd som töckn i d svnsk tv-sofforn då skr och gråt blndds md högskolpoäng och brvbärr. Ti rn fick s hur dt h d till i opinionsmätningrn när klämkäck, lgom lussbullsfministisk rgumnt dlds ut på torgn. Gmn mn rsonrd och kom frm till jämställdht är br - dt sk vi h! Hör och häpn, häxjktr förmdlr int snningr tävld undr dcnnits börjn i slå sig för bröstt när dn fministisk tik n klistrds på. Nu knsk int ptrirktt störtds på grund v dt, mn dt vr i ll fll rumsrnt g u ryck för förhoppningr som lutd lit grnn åt dt hållt. Uppf ningn hormonr och gnr int skull bstämm lön och lvndsvillkor vr ccptbl i dt offntlig smtlt undr dn här priodn. Mn sdn händ någonting kusligt. J, vd vr dt gntlign som händ? rund, himln är blå och frmför mn n idé, vision llr prktisk politik som utmnr rådnd mktstrukturr får mn smäll på fingrrn. Aj bj sägr tblissmngt och drr frm ro ingn. Mdi instämmr, drr si strå till stckn och sr till dt brinnr br. När häxjktn s igång dnn gång uppdgds dt n upprörnd påståndt r dt ndr och n grogrund skpds för slutstsr och gnrlisringr som måld fministbgrppt i mörk färgr. på n fminist hr tidigr vrit n prson som nsr kvinnor är undrordnd män smt d förhållnd bör ändrs. Prdigmski t hr dock g upphov till n ny och ktulisrd dfinition; n prson som nsr män är självklr nhängr till stnistisk vnsinnsdåd i dn mörk skogn, smt d förhållnd int kn ändrs. mn häxjktr förmdlr fktiskt int snningr! Dt tycks därmot int hindr drs frmgång. Jämställdht tycks numr h pssrt si bäst för dtum och dt nss nästn progrssivt förvis dn fministisk nlysn till sophögn. Gällnd dn nuvrnd rgringns inställning till pittt tyckr jg Mgdln Andrssons kommntr är gnsk tlnd: Om dt vr nutrlt ord tror jg ll i rgringn skull kunn ställ upp på dt. bhöv gör Mgdln bsvikn mn dt kn fktiskt int vr nutrlt ord. Int så läng lön och rbtsvillkor bstäms v könt. Int så läng kvinnor utför dt huvudsklig hmrbtt, som dssutom är ovlönt. Int så läng kommrsill xplotring v kvinnors kroppr är vrdgsmt, våldtäktr bokstvlign skr stup i kvrtn (!) och mytn om dn lycklig horn möts md ghör! fortsä kämp för n omvälvning v smhällt i sy bryt könsmktsordningn. Dn kmpn kommr int gs upp på grund v bnl skr som n sgd fminist vid något obstämt tillfäll y rt påståndt män är djur. Dn kommr fortsä så läng dn hr fog för sig. Och dn dgn dn int hr dt längr, n dg ärrn från undrstöd till pigrbt och ifrågsä nd v bortfriht, så sk Mgdln äntlign få si nutrl pitt. Mn till dss är int rträ, utn nfll dt bäst försvrt! 4

5 SVERIGES GARANTERAT BILLIGASTE KURS- LITTERATUR ullmn.nu Buvoir, Simon d - Dt ndr könt Pris: 71 kr ISBN: Mgnusson, Ev - Psykologi och kön Pris: 197 kr ISBN: Gustvsson, Jkob - Intrntionll rltionr Pris: 318 kr ISBN: Lundquist, Lnnrt - Dmokrtins väktr Pris: 177 kr ISBN: Ny Jr Josph - Att förstå intrntionll konfliktr Pris: 237 kr ISBN: Du hittr ännu flr titlr på Välkommn Mlin på Lycknis Språkrsor och Studir Utomlnds Storbritnnin Mlt Spnin Itlin Frnkrik Sydmrik USA Austrlin Sydfrik m.fl. Spcill kursr för univrsittsstudntr - Businss Courss - English for Lw - English for Mdicin - Sommrkursr - Trminskursr - Intnsivkursr - Språk & Aktivitt Vi hr ävn språkrsor undr sommrn för ungdomr upp till 17 år och äldr ungdomr år. Välkommn tt kontkt oss! info@lt-brod.s

6 t m På dn intrntionll kvinnodgn rsr sig kvinnor tillsmmns som n våg övr jordns tidszonr för tt säg nj till förtryck. För viss rikts kmpn mot vårdndsbidrgt, för ndr är dt mot män som mördr kvinnor i hdrns nmn. Rg Svnsson kämpr för tt förbättr situtionn för d irkisk kvinnorn. Kvinnokmp för livt TEXT & FOTO: JOSEFIN MÅNSSON dn intrntionll kvinnodgn och övr 600 prsonr hr smlts på Södrmlmstorg för gmnsmt dmonstrr undr prollrn höj kvinnors lönr, dlt nsvr hmm och på jobbt, och vårdndsbidrg n kvinnofäll. Mn mlln tl, krobtkonstr och musik läss mddlnd upp från Orgnistionn för kvinnors friht i Irk som skiljr sig från d övrig tln. Mddlndt brör int ämnn som vårdndsbidrg och dld föräldrförsäkring utn mord och orgnisrd våldtäktr. Budskpt kommr från Orgnistionn för kvinnors friht i Irk, som sdn tr år tillbk hr rbtt för llmänhtn sk uppmärksmm irkisk kvinnors sitution. 8 är n br dg gör sig hörd, sägr Rg Svnsson, n v orgnistionns mdlmmr. Mång är ut och dt gr tyngd åt dmonstrtionn. Irks sitution är väldigt ovnlig, dt vor synd int prt om dn på intrntionll kvinnodgn. E pr dgr r dmonstrtionn träffr Utsikt Världn Rg Svnsson på Kulturhust för hör mr om hur d irkisk kvinnorns vrklight sr ut. Hon hr vrit n ktiv kvinnokämp undr hl sin uppväxt i irkisk Kurdistn. Dt vr därför självklrt för hnn forts si jämställdhtsrbt då hon kom till Svrig 2001 och hon är inblndd i flr projkt för irkisk kvinnor. E v dm är dn svnsk grnn v Orgnistionn för kvinnors friht i Irk. Orgnistionns mål är jämställt smhäll, mn vi måst ccptr dt kommr gå stgvis. Idg kämpr vi frmför llt mot hdrsrltrt våld, vilkt är vrdg för mång kvinnor i Irk. I Bgdd är dt int ovnligt kvinnor blir mördd nbrt för d int bär slöj. Rg Svnsson rådr dt ingn tvkn om situtionn hr förvärrts drmtiskt r dn mriknsk invsionn. Tidigr hd kvinnor rbt som d gick till vrj dg. Mn kund h på sig i stort s vilk klädr mn vill, mn kund gå på disco. Irk vr modrnt lnd, i ll fll Bgdd. Mn r invsionn hr dt blivit rnt hlvt. I dg tror mn int dt finns någr kvinnor i Bgdd för hlv bfolkningn hållr på försvinn. Kvinnorn är instängd dygnt runt och vågr int gå någonstns. Ävn om situtionn är llvrlig för ll invånr i Irk i dg brä r Rg kvinnorn hr dt myckt värr än männn. Dt hdrsrltrd våldt hr sklrt och hon påpkr kvinnor int hr någr lgstdgd rä ightr. Ävn dnn fråg kämpr orgnistionn ktivt för förändr. I lgböckrn står dt männn kn få två måndrs fängls llr bötr om d mördr någon kvinnlig släkting, så läng d hävdr mordt vr hdrsrltrt. I prktikn är dt nnorlund. Ingn strffs om mn mördr n kvinn för rn sin hdr. Rg brä r om kvinnor som bränts till döds och styckmördts v mnlig släktingr för d nss h vnärt fmiljns hdr llr int nss h följt d trditionll rglrn. Viss kvinnor lycks undkomm, mn då tvings d också vr på flykt rstn v si liv. hdrsrltrt våld i Svrig hjälpr Rg och Or- 6

7 gnistionn för kvinnors friht i Irk irkisk kvinnor och flickor få skydd från fädr och brödr som hott dm till livt. D hjälpr dm gömm sig och få n plts på kvinnojourr. Mång vågr int gå till sociltjänstn, brä r Rg. D tr int dt hdrsrltrd våldt på llvr och myndightrn som jobbr md d vt ingnting om dt. Här i Svrig måst vi också kämp för vår rä ightr. Dt är n dystr bild v dn svnsk sociltjänstn som Rg målr upp. Hon påpkr upprpd gångr hndläggrn int vt hur d sk hntr kvinnorns sitution. Myndightrn tror dt går lös gnom prt md fmiljn och skickr tillbk flickor trots d blivit hotd till livt. Hur kn d tro flickorn ljugr? Mn kännr sig mktlös iblnd, sägr hon och skkr uppgivt på huvudt. världn övr står inför olik utmningr. I Svrig finns mång jämställdhtsproblm som måst löss och som int sk förrings. Uppslutningn kring dn 8 mrs tlr si tydlig språk om vi är långt ifrån målt. Ändå är vi myckt närmr i Svrig än xmplvis i Irk. Kvinnorn där önskr d hd smm problm som här. Där bort är dt fruktnsvärt och ingn vågr gå ut, sägr Rg och sr llvrlig ut. Vi kämpr för vår liv i Irk! 7

8 vinnor Kn 8

9 t m ILLUSTRATION: ULRIKA BANDEIRA Få ämnn riskrr tt bli så klyschig som gnus. Plttitydr och tunn gränsr vlösr vrndr i rsnd tkt. Kvinnor kn är n v d mst känd. Knsk är dt just därför dn är värd tt lyfts frm? Kvinnor kn, d hr lltid kunnt. Mn d hr int fått, och i flr områdn v smhällt är kvinnor fortfrnd utslutn. Mn dt finns d som vägrr ccptr dss gränsr. Dss kvinnor int br kn, d gör. D är kvinnlig frihtskämpr som i olik smmnhng kämpr mot tuff omständightr världn övr. Vi hr vlt tt lyft frm någr v dm här. 9

10 t m 10

11 t m Hillry Clinton TEXT: MARKUS BERENSSON 43 gångr förut. En mr llr mindr duglig människ md d rä kontktrn och n omfångsrik kmpnjkss siktr in sig på slutsttionn. Omständightrn skiljr sig från kmpnj till kmpnj mn huvudrollsinnhvrn är dsmm mdlåldrs män md stor lndn. No mor! Upptktn till vlt 2008 är förändringrns år, Clintonits hr blivit Clintonists. hr gå n lång väg från mdlklsstillvron i dn lummig Chicgoförort hon växt upp i undr dn mriknsk rkrigstidns glnsdgr. Fostrd i n fmilj v småförtgr och hmmfrur blv hon tidigt uppmuntrd prstr och vr, i tkt md mdlklssns rktion på tlts omvälvningr, dn först kvinnn i fmiljn gå vidr till högr studir. Yl Lw School hon träffd dn mn hon kom kämp sid vid sid md undr 30 års tid, Willim Jffrson Clinton. D gi sig och fly d till dt mriknsk hjärtlndt där dn politisk nturbgåvningn Bill gv sig in i dt offntlig livts turbulnt tjänst och blv Arknss guvrnör först gångn Mn Hillry hd ing plnr på rä in sig i dn gängs guvrnörshustrurolln utn stsd tidigt på dn gn juristkrriärn och obrond nggmng i n mängd politisk och opolitisk frågor. A vr polrisrnd är något Hillry Clinton få vänj sig vid undr årns lopp. Hon är smld och intllignt; kylig nligt viss, okvinnlig nligt ndr. Mr tknokrt än politisk orkn. Ändå uppfttds hon undr årn i Vit hust som just n sådn, n politisk orkn. Dn mäktigst prsidnthustrun sdn Elnor Roosvlt md stor gn nsvrsområdn väckt ont blod i konsrvtiv krtsr. Mst känd är ntglign dn misslyckd sjukvårdsrformn 1994 som vr mnd stöp om dn mriknsk hälsovårdn mn i ställt rsultrd i rpubliknrn knp kongrssn md si Nw Contrct for Amric och inldd n htsig politisk förföljls där ll mdl vr tillåtn för få Billry på fll. intnsiv häxjkt? Hillry Clinton rprsntrr mittnflngn v dt dmokrtisk prtit. Ändå flödd ntgonismn i strid strömmr. Vr motståndrn orod övr signlrn dn fri kvinnn i Vit hust skickd ut, dn först first ldyn md n doktorsxmn och profssionll krriär i bggt? Vd gjord hon upp på brrikdrn gntlign, vrför vr hon int hmm? Vrför hd d br brn? Hlt tydligt vr hon någon slgs librl vildhjärn som förs sig vänd upp och nd på dt mriknsk smhällt, skjut kärnfmiljn i snk och pnsionr Gud. är frihtshjältn Hillry Clinton n mnifsttion v rvolutionn, int rvolutionn i sig. Sntor Clinton må vr librl, mn hon är ingn rdikl korsriddr och fnbärr för kvinnns frigörls. Ingn självutnämnd förlossr rdo kst dn rådnd socil ordningn och llt som är oss kärt övr änd. Hillry är n produkt v sin tid. En dl v dn först gnrtion kvinnor för vilk dn gn krriärn är något nturligt. sig för ftrkrigstidns kvinnor och dt krävs int längr trollspö, övrmänsklig styrk och n nsm, ntisocil strävn gnom kyl och förbistring för nå toppn. Ambition, bgåvning och vilj räckr. D oförklrlig och mbivlnt ssocitionr Hillry väckr hos mång kylig, ldig, tblissmng, rvoltör är knsk tckn på kvrvrnd hindr och misstro, mn dn västrländsk kvinnn närmr sig slutt på tunnln är tydligt. A hyll Hillryn är därför hyll oss själv. 11

12 t m Shirin Ebdi TEXT: ANDERS FORSBERG fick, som dn först muslimsk kvinn någonsin, t mot Nobls frdspris år 2003 för si rbt för kvinnors och brns mänsklig rä ightr. Som tidigr dvokt och domr, är hon idg n otrö lig förläsr, förf r och ktivist. Ebdi bskrivs som n strk röst för mänsklig, och int minst kvinnors, fri- och rä ightr. Trots sin kritik v muslimsk smhälln och dn ofriht som hon nsr o känntcknr dm, rgumntrr Ebdi strkt mot tsn Islm skull vr oförnligt md mänsklig rä ightr och dmokrti: Kornns budskp står int på något sä, är hnns budskp, i strid md mdvtnht och kunskp, åsiktsoch y rndfriht och kulturll plurlism. md titln In th nm of th God of Crtion nd Wisdom konsttrd Ebdi dn diskriminringsbörd som kvinnor i islmsk ländr tvings lid, såväl juridiskt som socilt, politiskt och kulturllt, hr sin rö r i dt ptrirkl och mnsdominrd kulturn som gnomsyrr smhällt, int i Islm. Dnn kultur tolrrr int friht och dmokrti och tror int hllr på lik rä ightr för män och kvinnor llr på kvinnlig frigörls från mnlig dominring v fädr, mkr och brödr, rsom dt skull hot dn historisk och trditionll position hos d som styr och vktr dnn trdition. För Ebdi är Islm snrr än kr för rä vis och hopp, som nvänds i flktig sy n. Shirin Ebdi födds dn 21 juni 1947 i Hmdn, Irn. Fmiljn fly d dock snrt till Thrn och Ebdi växt upp i stort hus på Shhgtn, md n gård där dt växt rosor och vit liljor. Uppväxtn i n mdlklssfmiljn vr, på mång sä, otypisk och hnns fr bhndld hnn och hnns bror lik, något som förbrylld och orod fmiljns tjänstfolk och grnnr. Hmm hos oss fördld föräldrrn sin kärlk rä vist, liksom tillsäglsrn och uppmärksmhtn, skrivr Ebdi. och kom bli n frmgångsrik jurist och dvokt; 1970, ndst 23 år gmml, blv hon utnämnd till Irns först kvinnlig domr. Undr d följnd tio årn ökd spänningrn i lndt och d folklig protstrn mot Shh Mohmmd Riz Phlvi, tills undr dn USA-stödd sttskuppn 1953, blv llt hätskr. Shhn och hns hov upplvds v folkt som dkdnt och illgitimt och oppositionsrörlsn ldd v ytoll Khomyni växt sig llt strkr. : Jg fnn jg drogs till oppositionn som ldds v ytoll Khomyni. Dt känds int lls motsäglsfullt för mig n välutbildd yrkskvinn symptisr md n rörls som svpt in sin politisk kmp mot livts orä visor i rligionns mntl. lndts invånr idntifird sig md oppositionn, dit också skulär ntionlistr, socilistr och mrxistr hörd. När rvolutionn 1979 slutlign bröt ut och shhn Mohmmd Riz Phlvi flydd från lndt, ändds två tusn år v kungmkt. Dt börjd dock snrt frmgå rvolutionn int vr dn bfrir dn hon hd upplvt dn som. Jg hd, konsttrr hon, bidrgit till mi gt fll. Jg vr kvinn och förutsä ningn för dnn rvolutions sgr vr mi ndrlg tvingd rvolutionskommi én Ebdi lämn si ämbt. Undr förödmjuknd formr, på grundn hon som kvinn vr för motionll för domryrkt, vskdds hon. Jg hd dgrdrts, skrivr hon, till kontorist, ppprsvändr, mskinskrivrsk. hr hon som dvokt försvrt oppositionll i rä gångr. Ebdi hr försvrt studntr, förf r och rgimkritikr, fll som få ndr vlt t sig n. Rgimn i Irn hr flr gångr stämplt hnn som hot mot dt islmisk styrt i lndt och hon hr fråntgits rä n utöv dvoktyrkt, något som dock int hr hindrt hnn från påtl för världn dn Irnsk rgimns bro mot mänsklig rä tightr fick Ebdi Humn Rights Wtch-prist för mänsklig rä ightr och lgl rform i Irn och 2001 fick hon R oprist, för sin instsr för kvinnor och brn. Shirin Ebdi, löd motivringn, är n lldls nstånd rprsntnt för dn Irnsk rformrörlsn. 12

13 t m 13

14 t m Amintou Hidr TEXT: PER LILJAS 1987 FN-dlgtion på väg till Västshrs huvudstd Lyoun för obsrvr västshrirns sitution. Sdn Mrockos invsion tolv år tidigr hd hlv dn västshrisk bfolkningn drivits på flykt övr gränsn till Algrit. D som stnnd kvr på ockuprd mrk lvd undr ständigt förtryck och övrvkning. Amintou Hidr och ndr västshrisk kvinnor förbrdd n dmonstrtion för g n röst åt folkts förtvivln. Mn dmonstrtionn hnn int sä igång förrän gripndn inldds. Av dm som mdvrkd i dmonstrtionsplnrn rrstrds drygt fyrhundr prsonr. Ellr rä r sgt: d försvnn. r fyr år, mn ll hd int smm tur som hnn. Vd som hänt md dm som blv kvr i fänglst kn mn br giss. Viss nhörig hr få rd på om drs bknt fortfrnd är fängsld llr hr dödts, mn än idg är dt mång som int hr någon ning. När Amintou släppts 1991 vr hon ndbrutn v ll tortyr och hd skdd syn r ll år md ögonbindl. Mn hon gv int upp sin kmp. Iställt ägnd hon ll sin tid för fortsä skp uppmärksmht. Hon upprä d kontktr md människorä sorgnistionr och utländsk mdi, hl tidn förspråknd frdligt motstånd. Md tidn kom hon bli något v n intrntionll ikon, och fick smknmnt dn shrisk Gndhi. FAKTA Västshr är tt v världns ll bortglömd konfliktområdn, inklämt mlln Mrocko, Algrit och Murtnin. Tidigr vr dt n spnsk koloni undr nmnt Spnsk Shr. Då Spnin lämnd Västshr 1975 invdrd Mrocko och Murtnin lndt. Eftr tt pr års krig mot dn västshrisk bfrilsrörlsn Polisrio drog sig Murtnin tillbk. Sdn dss hr hl Västshr vrit ockuprt v Mrocko och klls oft för Afriks sist koloni. 14

15 2005 lyckds Amintou Hidr nordn n dmonstrtion i Lyoun för kvinnors rä ightr, trots d mrocknsk myndightrn försökt få hnn vstå. Då klrd hon sig, mn i juni blv hon ndslgn v polisn i smbnd md n nnn dmonstrtion och fängslds på ny. Flr intrntionll orgnistionr protstrd mot hnns fängslnd och fortfrnd i clln tilldlds hon EU-prlmntts prstigfylld Schrovpris. E r n 51 dgr lång hungrstrjk släppts hon i jnuri Hon fick tillbks dt pss hon blivit fråntgn fmton år tidigr och sdn dss hr hon bsökt blnd nnt Stockholm och Oslo. - upprä ds i Västshr för sxton år sdn hr dn västshrisk motståndsrörlsn vrit ickväpnd, mn frustrtionn växr. Bfolkningn som fortfrnd lvr i d lgrisk flyktinglägrn liggr när svältgränsn och på d ockuprd områdn är västshrirn som bäst ndr klssns invånr. Amintou Hidr, llt svårr för Mrocko ntst på grund v hnns intrntionll uppmärksmht, kommr fortsä spl n stor roll i utgångn v konfliktn. Och hon kommr fortsä vr n förbild för ndr kvinnlig frihtskämpr världn övr. t m Quiz - vm där? ) b) Vm är dt som bskrivs llr citrs? Pr ihop rspktiv txt md rätt bild. Är dt klurigt kn du vänd på tidningn och tjuvkik på fcit längst nr på sidn. 4) Högt uppskttd och intnsivt vskydd vr hon båd räddr och limn, båd dn lills förkämp och förgörr. 1) Jg vill lär mig tt skp dt ädl och skön så som min brödr; jg vill j gör intrång hos någon, utn tåligt rbt och lär, på dt jg mått n gång kunn vdrkvick människohjärtn. Därför låt mig ävn få plock v dt stor världsträdts frukt. 5) Lämnd sin kdmisk krriär för tt bli ktivist, kllds årts koskit och känd sig hdrd. 6) Att fång n mn är n konst. Att bhåll honom är tt jobb. f) c) 2) Dnn övrlvr hr tidigr uppmnt kvinnor tt vr självständig och int btl sin mäns räkningr. Nylign bskrvs hon som n politisk mtrirkl krft. 3) Hårdhudd globtrottr och omvänd kriminll md röttrn i Blkn. d) ) Fcit: 5-Vndn Shiv, b1-frdrik Brmr, c6-simon d Buvoir, d2-byonc Knowls, 4-Mrgrt Thtchr, f3-modsty Blis 15

16 t m Mikrokrditrn blv världskänd när Muhmmd Yunus och Grmn bnk fick Nobls frdspris Joyc Kimwg Lundin är n v d som rbtr md mikrokrditr i Svrig. Hon sr diskriminrnd strukturr i Svrig likväl som i Bngldsh, och nu hr tt utbyt mlln d båd ländrn inltts. Tnkn är tt lånt sk vr n väg in till d smhällsrsursr som finns, mn som kvinnor i mång fll är hlt vstängd från, sägr hon. Ett vpn i kmpn TEXT & FOTO: ANNA GÖTHNER går upp på scnn och hnns ögon gli rr när hon visr publikn sin väsk. Hon lr som n mgikr som vt prcis innn btrktrn vd som komm skll, och dt går förvånt sus gnom publikn när hon knäppr upp n knpp och väskn fllr ut i stort täck; picknicdukn. Sn trär hon picknicdukn övr huvudt; strndklänningn. Nu skr r hon och publikn md hnn mdn hon brä r om hur mn kn byt om på strndn i skydd v dn rymlig strndklänningn. Sn vikr hon ihop klänningn till n väsk ign och visr d olik finssrn; fickorn för mobiltlfon och nycklr, dt y r fckt för dn blöt hnddukn. mäss för rbt md jämställdht i Münchnbryggrit i Stockholm, och tmt på fördrgt är Bhövs mikrokrditr i Svrig?. Anthnt Krlsson är där för vi n om dt gör d. Idn om väskn/strndklänningn hr hon h läng mn dt vr först när hon mö uppmuntrn från lokl gruppr i Ktrinholm som hon fnn mod förvrklig sin idé. Nu är väskn, som går undr nmnt Anthnt, mönstrskyddd och i Sri Lnk väntr 300 väskor på skpps övr till Svrig för försäljning. Krlsson hr int få någon mikrokrdit. Orgnistionn Prtnrskp för Intgrtion, Tillväxt och Mångfld (Pitm) rbtr md främj invndrrkvinnors ntrprnörskp och d hr g stöd till Anthnt Krlsson. Mn när hnns id väl vr utvckld fnns ingn bnk som vill sts och g lån. Pitm hr kunnt g visst konomiskt stöd och Anthnt Krlsson hr få lån v gn kontktr för d utgi r som hon h hi ills. Blnd nnt för kunn mönstrskydd strndklänningn och för h råd md rsn till Sri Lnk för orgnisr produktionn. Nu bhövs mr pngr för skpp övr klänningrn, och Anthnt Krlsson hopps fortfrnd på mikrolån. möjlightrn förändrs för hnn när Pitm i smrbt md Ecobnkn lnsrr sin mikrokrditr. Eldsjälrn bkom Pitm, Joyc Kimwg Lundin och Mrgrt Spång, brä r d trö nt på vänt på svnsk policyförändringr som sk undrlä för prsonr få mikrokrditr. Svrig är idg v få ländr i Europ som int hr någon policy om mikrokrditr. Vi hr väntt på policyförändringr, mn nu kn vi int vänt mr, nu sä r vi igång. Om vi väntr på policys kommr vi hinn gå i grvn innn d finns, sägr Joyc Kimwg Lundin. Mrgrt Spång sr ävn frm mot int vr brond v ndr bnkr i bdömningsprocssn v vm som sk bviljs lån. E r sx måndrs hårt rbt bdöms projktt på 15 minutr, och vslås, brä r hon. Nu sk d följ ntrprnörrns rbt undr hl 16

17 procssn; från förrbt till rbtt r lånt bviljts och idén sk förvrkligs. mikrokrditr sk lnsrs i Svrig i slutt v pril. Dt smmnfllr md n dlgtion v sx kvinnor från Bngldsh kommr för bsök Svrig. D rbtr md llr hr få mikrokrditr och nu sk d utbyt rfrnhtr md kvinnor i Svrig. Skillndrn mlln d båd ländrn är förstås stor. I Bngldsh liggr först mikrolån på uppmot 1000 kronor, i Svrig är lånt idg på upp mot kronor. En nnn skillnd är mikrokrditrn i Bngldsh hr hunnit tblr sig i smhällt och gå in i struktur och kultur, i Svrig är rbtt md minilånn just i strtgroprn. Mn blnd ll skillndr finns likhtr mlln d båd ländrn, blnd nnt n ojämn fördlning v lndts rsursr, där kvinnor systmtiskt diskriminrs. är lån på mindr summor som bviljs utn vkrävd säkrht. Systmt är bsrt på idén ll människor hr kunskpr som bör ts till vr, och f igs kunskpr undrutny js. Orgnistionn Grmn bnk och dss grundr Muhmmd Yunus gvs Nobls frdspris för si rbt för skp konomisk och socil utvckling undrifrån. Undr förläsning Bhövs mikrokrditr i Svrig? i Münchnbryggrit pplådrr n ivrig smling människor Joyc Kimwg Lundin när hon hävdr mikrokrditr är n dl i n kmp för mänsklig rä ightr och dt hndlr om finn n väg mot utjämning v lndts rsursr. Vi krävr fördlning v lndts rsursr! sägr hon. kvinnodgn kom bslutt från Svrigs rgring; möjlightrn för ny och små förtg få mikrokrditr sk förstärks. Bslutt innbär blnd nnt dt sttlig bolgt Almi kommr kunn g lån utn krv på mdfinnsiring på upp till kronor, tidigr vr d svnsk minilånn kronor. Enligt Näringsdprtmntts prssmddlnd kom sig bslutt v n stor rfrågn på mikrolån blnd nyförtgr och småförtgr, och då särskit från kvinnor, invndrr och ungdomr. Dt bskrivs ävn mikrolånn hr n viktig funktion som nödvändigt strtkpitl för d nyförtgr som vill komm ut på rbtsmrkndn. God förtgsidér sk int strnd på grund v finnsiringn. Därför stärkr vi nu möjlightn till mikrolån, sägr näringsministr Mud Olofsson i prssmddlndt. är positiv till förändringn mn tror int dn gntlign kommr hjälp hnns målgrupp. Om d int fick lån kronor, tror du d kommr få lån kronor? Iställt för höj minimisummn mnr Mrgrt Spång mn bord fokusr på d strukturr som gör mång v d Mrgrt Spång och Joyc Kimwg Lundin kvinnor som hon rbtr md hr så svårt t sig in på dn konomisk mrkndn. Visst dt är br d höjr minilånn, mn dt förändrr ingt för d som int får någr lån lls. Dt f s lit intgrtions- och jämställdhtsprspktiv från rgringn, sägr hon. Multifunktionll väskn Anthnt. Värdig mikrolån? 17

18 t m är nig md Mrgrt Spång i dt är strukturrn som måst förändrs. D diskriminrnd strukturr d tlr om diskutrs i Stockholm Länsstyrlss rpport Entrprnörr utn kpitl (Rpport 2006:23). Där gs n komplx bild v vrför kvinnor och invndrr hr svårt bli godkänd som låntgr, dt brä s dt om hur olik diskriminrnd mknismr bildr nät där invndrr, kvinnor och d som vill strt förtg utn strävn r vinst och xpnsion för förtgt fstnr i nätts trådr. om hur kvinnor och invndrr tndrr förslå otrditionll ffärsidér, dt vill säg ffärsidér som int pssr in i dn mnlig normn, och därför btrkts som udd llr som n hobby. Dt är vnligt kvinnor hr förtgsidr som rör sig inom hndls- och srvicbrnchn, vilk nss vr högriskbrnschr från bnkns prspktiv. Kvinnor från tnisk minorittr kn tidigr h vrit rbtslös llr brond v lån. Dt är fktorr som gör d int ss som pålitlig låntgr. hr ännu n infllsvinkl till vrför mång v d kvinnor som hon rbtr md int får sin lånnsökningr bviljd. Dt hndlr om okunskp, hndläggrn hr ingn kunskp om målgruppn, sägr hon. I näst ndtg poängtrr hon dt är problm som int br hndlr om dt måst bli lä r få mikrokrditr, utn om n itydförändring i hl smhällt där dt bhövs n brd mobilisringsprocss för förståls för ny idér och sä tänk. Vi rbtr md mobilisring och ll sk md, sägr hon. lån tycks för uts gruppr omöjlig färds, mn visst finns dt positiv xmpl. Pitms årsrpport för 2006 brä d om kvinnor som strtt llt ifrån konsultförtg md inriktning mot intrntionll rltionr och biokmiförtg, till n hälsokostffär, n thirsturng, n konsttljé md mr. Biokmin går dt lä r få lån till mdn d typiskt kvinnlig projktn är svårr driv, brä r Mrgrt Spång. hr liksom Anthnt Krlsson dltgit i n grupp orgnisrd v Pitm där mn md stöd från hndldr och övrig gruppn får hjälp strtt gt. Sonj Erikssons är spcilisrd på finsömnd och rsulttt v rbtt i gruppn blv Sonjs tljé, n butik och tljé i Flköping där hon säljr och syr främst bårtäckn. Affärrn går trögt så här i börjn och Sonj Eriksson brä r om hur hon iblnd vknr kllsv ig v oro om nä rn. Mn jämfört md som tidigr fruktlöst sök r rbt fördrr hon nu gör någonting v ll sin kunskp i sömnd. Joyc Kimwg Lundin sr hoppfullt n frmtidn och rbtt md mikrokrditr i Svrig. Nu är hon särskilt förväntnsfull inför utbytt md kvinnorn från Bngldsh och llt som d kn lär v vrndr. Vi kn s rdn nu vi påvrkr, och i dg hr vi strkt stöd utnför lndts gränsr. Från Norg hr mn rbjudit sig hjälp oss md pngr, och från Blgin, Frnkrik och Spnin. Så nu kn vi komm igång ordntligt, mdn vi väntr på Svrig sk hinn ikpp, sägr hon. 18

19 Att bsök skolor på lndsbygdn i Albnin är som tt förflytt sig långt bkåt i tidn. Här finns vrkn l, rinnnd vttn llr ordntlig tolttr. Trots dtt kämpr brn och vuxn för tt förbättr sin skolor. Utbildning är dt viktigst mn kn få i livt, sägr Zn som är trtton år gmml. Dt är svårt tt läs när dt droppr nr i r p o r t g böckrn TEXT & FOTO: DAVID ISAKSSON/GLOBAL REPORTING slingrr sig upp för brgsslu ningn, gör n djupdykning in i n rvin, klä rr vidr, förbi någr hus innn dn åtrign vändr uppåt. Dt är int myckt mr än 70 kilomtr mlln Albnins huvudstd Tirn och byn jg är på väg till, mn i tid är dt n rs på tr timmr llr mr, brond på vädrt. Albnin är som hopskrynklt stnniolpppr; övrllt brg och sml vägr som bindr smmn byr, städr och smhälln. Lndt är int störr än Smålnd, mn gogrfin och d dålig vägrn gör vståndn lång. Dimmn kommr och går och rgnt är övr oss. Dt är kllt och rå i lu n. Ändå kund dt h vrit kllr, för normlt brukr dt ligg snö på d här höjdrn undr årts först måndr. Nu skymtr br någr vit pudrfläckr högst upp på brgskmmrn. Så är vi frmm i byn. På slu ningn ovnför lrigt fält liggr d två skolbyggndrn som rymmr först till å ond klss. Vi klivr in till fmtklssrn. Där inn är dt mörkt, dt skns lktricitt och rinnnd v n. I dt lill klssrummt trängs 36 lvr, hoptryckt tr och tr på bänkr som gntlign sk rymm två. Klssrummt dominrs v kminns rör som ldr ut rökn gnom tkt. Någr rutor är trsig, tkt är spruckt och på sin håll hlt trsigt. Dt är så kllt mn lltid måst h y rklädrn på sig. Och då är dt här ändå n mild vintrdg. som n fuktig jordkällr och dt är int så konstigt, innn dn blv skol vr dn nämlign lgrlokl. Dt är nog värr lv undr f ig förhållndn i kllt klimt än i vrmt, tänkr jg lltmdn tårn börjr frys och fingrrn domnr. Förutom ndr problm så hr mn ju också dn gngnd, gnomträngnd kyln undr vintrmåndrn. Ti, här kommr v nt in gnom tkt när dt rgnr! sägr Dimnt (j, hn htr fktiskt så!). Hn är tolv år och ktiv i dt nybildd lvrådt. Då blir dt så fuktigt här inn mn int ns kn skriv på svrt tvln, fortsä r hn. Elvr och lärr kämpr gmnsmt för håll klssrummn städd. Mn dt är int dt lä tst när mn måst lån v n från husn runt omkring och sdn bär dt i hinkr till skoln. Och så är dt tol rn. Dt nd som finns är två ruckl till utdss md hål i mrkn, brättr Zn som är tr on år och pkr ndåt bckn. Dn som går i dn här skoln gör bäst i håll sig. sr brnn och ungdomrn i skoln ut ungfär som i Svrig. Dt hr i stort s smm klädr, skolväskor och frisyrr som svnsk lvr. Mn när dt gällr möjlightr och förutsä ningr är skillndn norm. D llr flst lvr bor långt ut på lndsbygdn där fmiljrn frm tills 19

20 U F s i d o r