INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Inledning 5 Sammanfattning 11 Utvecklingen under två decennier 14 Medarbetare och Ledare 17 Ålder 30 Pensionsavgångar 34 Arbetstid 38 Arbetsmiljö och hälsa 51 - Sjukfrånvaro 56 Löner 61 Personalkostnader 62 Förklaringar och definitioner 67 Bilagor 73 1

2 2

3 Förord 2011 har varit ett händelserikt år som inneburit nya möjligheter. Mycket utvecklings- och förbättringsarbete har genomförts, tack vare stort engagemang från landstingets alla medarbetare. Beslut om ersättningslokaler för operation öst på Centralsjukhuset i Karlstad och nya lokaler för rättspsykiatrin i Kristinehamn. Inköp av operationsrobot och flytt till nytt kanslihus. Invigning av vårdcentral i Forshaga. LEAN som arbetssätt börjar inte minst ta sin form hos allt fler. Kompetensförsörjning Nuvarande vakanser och kommande pensionsavgångar kräver aktiv rekrytering av alla personalgrupper och fortsatt kompetensutveckling av befintliga medarbetare. Riktlinjer för fortbildning av specialistläkare har skapats som en del av verksamheternas kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Vi har också ett omfattande samarbete med utbildningsinstitutionerna. Därtill kommer omfattande insatser genom arbetsplats förlagd utbildning Divisionerna anger fortsatt brist på framförallt tandläkare och vissa specialistläkare samt en del andra specialistfunktioner, som psykologer och vissa specialistsjuksköterskor. Omfattande vidareutbildning av läkarsekreterare har genomförts i samverkan med Karlstads universitet. Under 2011 har landstinget utökat antalet AT-läkartjänster och fördubblat ST-läkarprogrammet, inklusive handledningsinsatserna. Antalet AT-läkartjänster har utökats till 40. Vi har ett intressant samarbete med Universitetssjukhuset Örebro kring läkarutbildningen för framtida behov. Arbetsmiljö Landstinget ser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande som en resurs i arbetet för god och hälsofrämjande vård. Med focus på medarbetarnas hälsa ökar förutsättningarna för hållbara arbetsplatser. Några verksamheter deltar i de tolv projekt med hälsofrämjande inriktning som bedrivs inför ett deltagande i Hälsofrämjande sjukhus. 3

4 Medarbetarenkät har genomförts med avslut i november Denna är en gemensam mätare för hela landstinget och 78 % av landstingets medarbetare valde att dela med sig av sina synpunkter för fortsatt utveckling av arbetsmiljö och inflytande. Landstingets värde som helhet överstiger nationella referenspunkter i samtliga nyckelfaktorer. (ledarskap, organisationsklimat, engagemang och allmänt hälsotillstånd). Sjukfrånvaron blev 4,4 % för Vi måste ha fortsatt god kontroll på framförallt korttidsfrånvaron. 300 anmälningar gällande arbetsskador och tre anmälningsärenden till Arbetsmiljöverket visar på behovet av fortsatt och kontinuerligt arbete med arbetsmiljön. Medarbetare Ett reviderat samverkansavtal återinförs 2012 som tar fasta på ökat inflytande nära den egna arbetsgruppen. Delaktighet och inflytande är också viktiga byggstenar i landstingets satsning på LEAN. LOM, (ledar- och medarbetardeklaration är ett verktyg som stödjer detta arbete. Aktivt medarbetarskap bidrar till måluppfyllelse och kräver förutsättningar och arenor för delaktighet. Jag vill tacka alla medarbetare för väldigt goda arbetsinsatser under 2011 och min förhoppning är att vi också under de kommande åren ytterligare ska kunna stärka landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Jane Larsson Ordförande i personalutskottet 4

5 Inledning Medarbetare 2011 är landstingets officiella personalstatistik och ett komplement till årsredovisningen. Medarbetare 2011 ska också kunna användas som uppslagsbok om bland annat antalet anställda, könsfördelning, sjukfrånvaro och personalkostnader. Att kunna följa utvecklingen inom medarbetarområdet är en viktig förutsättning i vår strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. Landstinget är länets största kunskapsorganisation. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för landstinget är att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Stora pensionsavgångar väntar de kommande åren. För att klara denna utmaning måste medarbetarområdets alla delar utvecklas såsom ledarskap, medarbetarskap, jämställdhet, arbetsmiljö, rehabilitering och lönebildning. Statistikunderlaget i Medarbetare 2011 ska vara ett stöd för utvecklingsarbetet och ge möjlighet till kontinuerlig uppföljning mellan åren. Utöver denna sammanställning produceras också personalstatistik i samband med delårsbokslut och tertialrapporter, både sammantaget för hela landstinget och divisionsvis. Dessutom utvecklas kontinuerligt rapporter och modeller för verksamhetsuppföljning. Förhoppningen är att Medarbetare 2011 ska ge en bra bild över sammansättningen av landstingets anställda och utgöra en viktig del av de fortsatta planeringsförutsättningarna. Attraktiv arbetsgivare och framtida medarbetare Marknadsföring Landstinget deltar årligen i mässaktiviteter för att nå framtida medarbetare bland annat vid universiteten i Karlstad och i Örebro. Ett länsövergripande arbete har påbörjats tillsammans med Region Värmland kring branschvisa kompetensplattformar med syfte att marknadsföra Värmland och dess arbetsgivare. Attraktiva Värmland marknadsför landstinget i både Nederländerna och Tyskland. Ett nätverk mellan näringsliv, landsting, kommun och arbetsförmedling syftar till gemensam rekrytering och marknadsföring av Värmlands arbetsmarknad. En annonskampanj genomfördes i form av en tidningsbilaga i Dagens Medicin med fokus på de två nya sjukhusbyggnaderna vid Centralsjukhuset i Karlstad och gav god publicitet. 5

6 Inom ett flertal yrkesområden ökar antalet sökande med attraktiv kompetens för landstinget, och vi konkurrerar framgångsrikt om denna arbetskraft. Inom framförallt grupperna tandläkare och specialistläkare kvarstår dock rekryteringssvårigheter. Vår viktigaste marknadsföringsinsats är nog trots allt alla de kontakter och relationer som byggs under de praktikperioder där våra egna medarbetare handleder och utbildar studenter under deras studietid. Under den tiden förmedlas grundläggande värderingar omkring vårdkvalitet, patientbemötande och samarbete. Landstinget ska vara en arbetsplats där våra anhöriga ska vilja vårdas och våra barn ska vilja arbeta. Läkarförsörjning på lång och kort sikt Läkarförsörjningen inom bristområden sker i huvudsak, genom att landstinget deltar i utbildningsprocessen eller genom utlandsrekrytering. Ett exempel på insatser då landstinget bidrar redan under utbildning är samarbetet med läkarutbildningen i Örebro där ett konkret planeringsarbete med företrädare för Örebro universitet pågår för att ta emot läkarkandidater från läkarutbildningen i Örebro. Ett samlat studierektorskansli har etablerats på Centralsjukhuset i Karlstad. Kansliet ska tillgodose ökade krav när det gäller organisation, mottagande och kvalitet i utbildning för AT-läkare, ST-läkare och medicine kandidater från Örebro och andra utbildningsinstitutioner. Landstinget har numera ca 80 AT läkare och ca 200 ST läkare. Antalet sökande till AT-blocken har fortsatt öka under 2011 och vi har cirka 15 sökanden per AT-block i länet! Inom allmänmedicin har ett utvecklingsprojekt pågått med att utbilda utländska läkare så att de kan kvalificera sig för anställning i Sverige. Projektet är knutet till vårdcentralen i Munkfors. Under 2011 har totalt sex läkare genomgått programmet. Fem av dem har valt att fortsätta sin anställning i landstinget och har sökt ST-tjänster inom olika specialiteter. Landstinget har genomfört en rekryteringsinsats med lyckat resultat för specialistläkare i Italien genom initiativ av EURES. (Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet). En psykolog och en specialistläkare i medicin rekryterades till Torsby sjukhus. Under samma rekryteringskampanj lyckades även allmänmedicin rekrytera en allmänläkare från Malta som numera finns vid Gripens Vårdcentral som ST. Ytterligare projekt planeras i Italien och Utrecht i Nederländerna under

7 Utvecklat samarbete med Karlstad universitet och sjuksköterskeutbildningarna Ett flertal nya aktiviteter har skett i samverkan mellan universitet och landstinget bl. a ett gemensamt pilotprojekt mellan Karlstad universitet och landstinget med klinisk lektor med syfte att stärka forskningsanknytningen och högskolemässigheten på VFU. Nya RAM- och programavtal har skrivits för perioden och nytt sjuksköterskeprogram startade våren En ny handledningsmodell, patientfokuserad handledning är implementerad i de flesta av de verksamheter som tar emot studenter. Landstinget underlättar och stimulerar fortsatt kompetensutveckling för sjuksköterskor som vill gå specialistutbildning genom att avsätta 5 miljoner kronor för att täcka del av lönebortfall. Kompetenslyftet för läkarsekreterare EU-projektet avslutades i juni Av landstingets ca 450 läkarsekreterare har 274 genomgått en uppdragsutbildning på Karlstads universitet. Dessutom har ca 300 genomgått jämställdhetsutbildning och en utbildning kring arbetslivsprocesser och bemötande. Läkarsekreterarna visade större intresse än vad som beräknats framför allt för uppdragsutbildningen på Karlstads universitet. Projektet har synliggjort yrkeskåren och stärkt den enskilda individen. Lönefrågan samt yrkestiteln har aktualiserats och from januari 2012 har läkarsekreterarna bytt titel till vårdadministratörer. Utlandsutbytet med Holland fortsatte Sjuksköterskor från kirurgavdelning 6 och från IVA deltog i kompetensutvecklingsinsats Staff exchange med sjukhuset Jeroem Bosch i Hertogenbosch i Holland. Deltagarna beskriver att utbytet bidragit med förbättringsidéer som de tagit med sig hem och utvecklat vardagsarbetet runt patienterna. Jämställdhet och andra diskrimineringsområden Landstingsstyrelsen i Värmland har undertecknat CEMRdeklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattande och i den praktiska verksamheten. En arbetsgrupp med representation från landstingets olika områden och roller fortsätter att ta fram en handlingsplan. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen följs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. 7

8 Jämställdhetsutbildningen för chefer inkluderar nu i enlighet med Diskrimineringslagen de övriga diskrimineringsgrunderna, kön, etnicitet, religion, homosexualitet, HBT (homo-, bi- eller transexuella). Under 2011 har ca 300 läkarsekreterare genomgått jämställdhetsutbildning som en del i kompetenslyftet. Arbetet med jämställdhet är en förutsättning för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och en god vård med hög kvalitet. Inom landstinget pågår ett utvecklande samarbete mellan hälso-och sjukvårdsstaben och personalstaben för att minimera risker för diskriminering både i medarbetarperspektivet och patient - och medborgarperspektivet Arbetsmiljö och hälsa Tolv hälsofrämjande projekt har startats under året och har bildat underlag för ansökan kring Hälsofrämjande sjukhus. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med Landstingshälsan. Inom projekten har både chefer och hälsoinspiratörer utbildats för att initiera hälsofrämjande vardagsinsatser i den egna verksamheten. Flera större föreläsningar och tillfällen till erfarenhetsutbyte har genomförts med teman som stress, sömn och avspänning. Flera divisioner rapporterar positiva effekter av det påbörjade arbetet. Utvärdering kommer att ske under senare delen av Projektet inom HHR med fysisk aktivitet på arbetstid kommer att vara särskilt intressant att se resultatet av. Genomförandet av medarbetarenkäten väcker som alltid både förhoppningar och farhågor. Redan nu kan utläsas att landstinget uppnår resultat i medarbetarenkäten som överstiger referensvärdena för de fyra nyckelfaktorerna. Livsstilsrisker och spänt arbete är de områden som behöver förbättras. Särskilt glädjande är resultatet när det gäller kompetensutveckling och kunskapsspridning som är en viktig framgångsfaktor i den kunskapsorganisation som landstinget utgör. Nolltolerans för mobbning och trakasserier är inte uppnådd men ligger i nivå med referensvärdena. Genomgående finns könsskillnader i upplevelserna av arbetsmiljö och hälsa. Ledarskap och medarbetarskap Äntligen har en utbildning i medarbetarskap genomförts inom det hälsofrämjande arbetet. Ledarskap och medarbetarskap är två sidor av samma mynt där medarbetarrollen utvecklats minst lika mycket som ledarskapet över tid. Innehållet i utbildningen utvecklar kompetens inom aktivt medarbetarskap, förändringsarbete, motivation och kommunikation. 8

9 Ledare och medarbetardeklaration, LOM, är ett verktyg för att definiera ledare- och medarbetaruppdrag och beskriva krav och förväntningar som finns med chef och medarbetare och medarbetare emellan. Det har skett en större efterfrågan från verksamheten och framför allt har man sett nyttan och värdet med resultatet. Tydlighet och öppenhet i samspelet mellan chef och ledare skapar ett gott arbetsliv. Livs- och karriärutvecklingsprogram har tagits fram vilket ger en möjlighet för chefer, som avslutar sitt chefsuppdrag, att ta fram en egen utvecklingsplan framåt. Under 2011 har 162 chefer deltagit i våra chefsutvecklingsprogram. Ytterligare 110 anmälda fick återbud under höstens kurser pga. ekonomiska åtstramningar. Gunnar Blomquist Personalchef 9

10 10

11 Sammanfattning Medarbetare 2011 har som syfte att ge en bred information om utvecklingen inom personalområdet. Dokumentet ska kunna användas både som extern information om landstinget och internt i verksamhetsplanering och uppföljning. Den 31 december år 2011 är mätdatum. Information om begreppen som används i dokumentet finns i kapitlet Definitioner och förklaringar. Dokumentet Medarbetare finns på för innevarande år samt de senaste 5 åren. Medarbetare 2011 följer de principer som fastställdes av landstingsstyrelsen 2001 och som varje år redovisar personalstatistiken inom följande områden: Medarbetare Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat under 2011 med cirka 75. Minskningen beror till del av det omställningsarbete/avtalspensioneringar som genomförtes under Andelen visstidsanställda medarbetare har ökat vilket delvis kan förklaras av kompetenssatsningen på läkarsekreterare samt landstingets satsning på projekt kökortning. Andelen kvinnor inom landstinget är 81 procent och andelen män är 19 procent. Ledarskap Landstinget har cirka 330 medarbetare med ett chefsuppdrag, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Medelåldern för medarbetare med ett chefsuppdrag inom landstinget är 52 år. Genomsnittligt antal chefer per division är i genomsnitt 4 procent i förhållande till andelen medarbetare. Ålder Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år och är ungefär lika för kvinnor och män. Åldersintervallet år motsvarar 33 procent av landstingets tillsvidareanställda medarbetare. Under de senaste tio åren har andelen medarbetare i åldersintervallet 60 år och äldre ökat med 10 procent. Pension Under 2011 avslutade 213 medarbetare sin anställning med helålderspenison eller hel särskild avtalspension. Åldersintervallet för pensionsavgångar varierar från 61 år till 67 år. Inom de kommande 5 åren kommer cirka medarbetare att uppnå åldern 65 år. 11

12 Arbetstid Andelen tillsvidareanställda medarbetare med en heltidsanställning är 86 procent medan andelen deltidsanställningar är 14 procent. Vid jämförelse med föregående år har andelen heltidsanställningar ökat med två procent. Andelen kvinnor med en heltidsanställning är 84 % och andelen heltidsanställningar för män är 95 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden år 2011 är 96,2 procent vilket är en svag ökning jämfört med Under de senaste tio åren har sysselsättningsgraden ökat med knappt fem procent. Antalet årsarbetare inom landstinget ökade under 2011 med cirka 60 årsarbetare vid jämförelse med år Arbetad tid för övertid och timmar för timavlönade är en anledning till ökningen. Sjukfrånvaro Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget 2011 är 4,4 procent. Under åren har sjukfrånvaron minskat men sjukfrånvaron för 2011 visar på en mindre ökning. Det gäller framförallt den längre sjukfrånvaroperioden. Personalkostnader Av landstingets totala personalkostnader var 3 miljarder kronor lönekostnader inklusive arbetsgivaravgift. Kostnaden för köp av läkartjänster har fortsatt att öka till 86,6 miljoner kronor 2011, vilket är en ökning med nästan 17 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sjuklönekostnaderna för år 2011 är 47,1 miljoner kronor. Kostnaden för övertid och fyllnadstid år 2011 är 49,9 miljoner kronor. 12

13 13

14 Utvecklingen under två decennier Nedan följer en kort beskrivning av antalet medarbetare tillsvidare-, visstids- och timanställda inom landstinget under de senaste 18 åren fanns det cirka medarbetare inom landstinget, vilket är det högsta antalet medarbetare som landstinget någonsin har haft genomfördes kommunalisering av äldrevården, den så kallade ädelreformen, vilket innebar att drygt medarbetare fick kommunerna som arbetsgivare överfördes ansvaret för länets utvecklingsstörda och psykiskt sjuka i öppenvård över till kommunerna. Detta medförde att cirka medarbetare gick över till kommunerna. På grund av omstruktureringar inom landstinget minskade antalet medarbetare till cirka personer överfördes vårdgymnasierna till kommunerna och vårdhögskolan till universitetet, cirka 180 medarbetare bytte därmed huvudman bildades Region Värmland och cirka 60 medarbetare inom olika grenar av den regionala verksamheten följde med till den nya arbetsgivaren. Dessutom gjordes ett antal omorganisationer, bland annat infördes länsverksamhetsorganisationen. Förändringar och rationaliseringar av landstingets verksamheter innebar att landstinget i slutet av år 2001 hade cirka medarbetare fortsatta rationaliseringar och omstruktureringar innebar att antalet medarbetare minskade till överfördes två gymnasieskolor, Lillerud och Södra Viken, till annan regi, vilket tillsammans med förändringen av landstingets organisation minskade antalet medarbetare till cirka i november övergick verksamheter i Kristinehamn och Säffle till Carema och cirka 350 medarbetare lämnade landstinget genomfördes inga förändringar av landstingets organisation som påverkade antalet anställda medarbetare. 14

15 2006 ökade antalet anställda med cirka 60 medarbetare detta trots att inga förändringar av landstingets organisation genomfördes lämnade enheten för utbildning landstinget och gick över till Region Värmland. Det innebar att cirka 200 medarbetare lämnade landstinget. Landstingets verksamheter organiserades i divisioner. Under hösten infördes anställningsstopp på grund av ekonomiska restriktioner. Totalt har antalet medarbetare inom landstinget minskat med drygt 250 medarbetare återtog landstinget huvudmannaskapet för den verksamhet i Säffle, Årjäng, Kristinehamn och Storfors som bedrevs av Carema Närvård. Återtagandet från den 1 november medförde att antalet medarbetare inom landstinget ökade med cirka 200 personer, varav 150 personer inom division allmänmedicin genomfördes en omfattande omställningsprocess delvis med anledning av lågkonjunkturen och därigenom minskade skatteintäkter för landstinget. Landstinget minskade antalet medarbetare med cirka 180 personer. En del av den minskningen är resultatet av den omställningsprocess som genomfördes antalet tillsvidareanställda medarbetare i landstinget minskade med 48 personer. Detta med anledning av införandet av Hälsovalet och omställningsarbetet som påbörjades under Antalet medarbetare för visst arbete ökade något vilket till viss del orsakades av landstingets satsning på kökortning antalet medarbetare fortsatte att minska under året. Det kan till stor del förklaras av det omställningsarbete som påbörjades under 2010 och slutfördes under året. Under hösten genomfördes en kampanj för att minska kostnaderna inom landstinget. Arbetet med kökortning fortsatte under året. Dessutom genomfördes en stor kompetenssatsning på läkarsekreterarna. Kökortningen och kompetenssatsningen är några orsaker till att antalet visstidsanställningar ökat. I övrigt präglades året av lokalförändringar framförallt vid centralsjukhuset, nya hus invigdes och andra verksamheter bytte lokaler. Antal medarbetare per anställningsform åren År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade * * Antal timavlönade varierar mycket under året. Här redovisas ett genomsnittligt antal för respektive år. 15

16 Antal medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning åren Antal medarbetar med tillsvidare- och visstidsanställning per månad

17 Medarbetare och ledare Landstinget är organiserat med en linjeansvarig chef för hälso- och sjukvården och tandvård samt en linjeansvarig chef för verksamhetsoch ledningsstöd, de är direkt underställda landstingsdirektören. Landstinget har sedan 2007 organiserat verksamheten i divisioner. Personalstatistiken i Medarbetare 2011 redovisas på olika organisatoriska nivåer samt kvinnor och män per personalgrupper. Antalet anställda per verksamhetsstöd/ledningsstöd och hälso- och sjukvård och tandvård Bilaga Redovisning av divisionernas olika verksamhetsområden finns längst bak i dokumentet 17

18 Anställda I december 2011 var personer anställda (tillsvidare- eller visstidsanställda) i landstinget. Det är en minskning med cirka 10 medarbetare jämfört med Kvinnor och män Andelen kvinnor och män med tillsvidare- och visstidsanställning inom landstinget år Av antalet medarbetare är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Andelen män och kvinnor varierar marginellt under de senaste tio åren. JÄMIX Under 2011 redovisades genomförd jämställdhetsrapport s.k. JÄMIX som är en modell för att beskriva nyckeltasfaktorer. Rapporten som har tagits fram i samarbete med Nyckeltalsinstitutet bygger på värden från Rapportern ger möjlighet att jämföra landstinget med andra arbetsgivare vad gäller jämställdhetsfaktorer. Värdena kan sedan användas för att formulera tydligare och mätbara mål. Landstinget i Värmland fick i rapporten ett medianvärde motsvarande 107 poäng vilket kan jämföras med övriga landsting där medianvärdet var 116 poäng. 18

19 Divisioner Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per division

20 Antalet tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare per division Tillsvidareanställda Visstidsanställda Division Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folktandvården Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli Hela LiV Personalomsättning Personalomsättning är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva rörligheten i en organisation. Personalomsättningen inom landstinget är låg när det gäller tillsvidareanställningar, den utgör cirka 2 procent. Detta är baserat på förhållande mellan antalet medarbetare som börjat sin anställning under 2011 och genomsnittligt antal anställda under Annonsering År Antal annonser Antal rekryteringar Antalet annonser och rekryteringar har ökat under de tre senaste åren. Det kan till stor del förklaras relativt stora pensionsavgångar. Differensen mellan antal annonser och antal rekryteringar beror på annonsering gällande semestervikariat då många anställningar sker baserat på en annons. 20

21 Arbetsområde och personalgrupp Arbetsidentifikation (AID) är ett kollektivavtal för en partsgemensam statistiköverenskommelse och används som indelningsgrund för anställda hos medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta. AID är ett system för gruppering av arbetsuppgifter och är avsedd för att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att ge underlag för viss planering. Redovisningen i dokumentet Medarbetare sker enligt AID, vilket innebär redovisning per arbetsområde, personalgrupp och etikett (se definitioner). Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde och personalgrupper Tillsvidare- och visstidsanställda Arbetsområde Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Läkarsekreterare Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköt/barnmorska Undersköterska m.fl Hela LiV

22 Vid jämförelse med tidigare år visar resultatet för 2011 på en förändring för gruppen läkare där andelen ökat med 1 procent, motsvarande minskning har skett i personalgruppen undersköterskor m.fl. I övriga personalgrupper är andelen oförändrad i jämförelse med tidigare år Arbetsområden och personalgrupp 2011 Fördelning i procent 22

23 Antal tillsvidare- och visstidsanställda per personalgrupper åren Personalgrupp Förändring Administratör Arbetsterapeut Bibliotekarie m.fl Dietist Fritidspedagog m.fl Handläggare Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Kurativt arbete Köks- och måltidsarbete Laboratoriepersonal m.fl Ledningsarbete Logoped Läkare Läkarsekreterare Psykolog m.fl Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Sjuksköt/barnmorska Socialt arbete Städ, tvätt m.fl Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Tekniker Undersköterska m.fl Bilaga: Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde, personalgrupp och etikett finns sist i detta dokument 23

24 Tillsvidareanställda läkare åren Åldersfördelning för tillsvidareanställda läkare Åldersfördelning december 2011 Distriktsläkare Överläkare Specialistläkare ST- läkare år år år år år år år år år AT-läkare Samtliga AT-block är och har varit besatta under 2011 och antalet ansökningar har varit betydande. Antalet AT-block har successivt utökats under 2010 från 32 block och att för år 2011 ökas till 40 block på årsbasis. Blocken är fördelade på de tre sjukhusen enligt följande Arvika sjukhus 10, Torsby sjukhus 10 och Centralsjukhuset i Karlstad 20. Sju av tio AT-läkare väljer att fortsätta sin yrkeskarriär inom Landstinget i Värmland. Inom Landstinget i Värmland arbetar för närvarande 80 AT-läkare. 24

25 Antal läkare per specialitet Specialitet 2011 Överläkare Specialistläkare ST läkare Distriktsläkare Akutsjukvård Allmänmedicin Anestesi- o intensivvård Barn o ungdoms medicin Barn o ungdoms neurologi m habilitering Barn o ungdoms psykiatri Bild o funktions medicin Endokrinologi o diabetologi Geriatrik Hematologi Hud o könssjukdomar Hörsel o balansrubbningar Infektionssjukdomar Internmedicin Kardiologi Kirurgi Klinisk bakteriologi o virologi Klinisk fysiologi Klinisk immunologi o transfusionsmedicin Klinisk patologi Klinisk kemi Kärlkirurgi Lungsjukdomar Medicinsk gastroenterologi o hepatologi Medicinska njursjukdomar Neonatologi Neurologi Obstetrik o gynekologi Onkologi Ortopedi Plastikkirurgi Psykiatri Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Rättspsykiatri Smärtlindring Urologi Ögonsjukdomar Öron- näs o hal

26 Ledarskap Ledarförsörjning och ledarutveckling är ett prioriterat område i landstingets verksamhetsplan. Landstingets ledarstrategi beskriver det samlade konceptet för ett ledarskap i landstinget. Det består av riktlinjer, introduktion, ledarskapsutbildning, chefsstöd och uppföljning under chefsperioden. Ledarskapsutbildningar erbjuds inom LiVledarakademin som innehåller aktiviteter för blivande chefer såsom Skola för ledning, Grundutbildning för nya chefer samt fördjupningsutbildningar för erfarna chefer inom områdena Jämställdhet, Utvecklande ledarskap, Presentationsteknik och Avlastande samtal. Ledare I följande redovisning ingår endast chefer som har fullt ledningsansvar det vill säga har såväl verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. Enligt det nya klassificeringssystemet (AID) indelas chefer i följande nivåer Kod Beskrivning Exempel A B C Chef direkt underställd alternativt ansvarar inför politisk nämnd/styrelse Har ett övergripande verksamhets-, ekonomi- och personalansvar Chef på mellanchefsnivå som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar över verksamhetsområde 1:a linjens chef som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom ansvarsområdet Landstingsdirektör, Divisionschef Verksamhetschef eller motsvarande Avdelningschef Antal chefer Inom landstinget finns cirka 330 medarbetare som har ett chefsuppdrag, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent män. Landstinget har totalt medarbetare och av dessa har 4,5 procent chefsuppdrag. De flesta chefer arbetar heltid. Chefsnivå Benämning/nivå Alla Kvinnor Män A Landstingsdirektör/divisionschef B Mellanchef/Verksamhetschef C 1:a linje chef/avdelningschef

27 Andel chefer i procent per nivå och kön inom de olika ansvarsnivåerna Ålder Medelåldern för chefer inom landstinget är 52 år. 50 procent av cheferna återfinns i åldersgruppen år. Medelålder i de olika ansvarsnivåerna Medelålder Alla Kvinnor Män A/Landstingsdirektör./Divisionschef 52,7 54,3 51,5 B/Mellanchef/Verksamhetschef 54,8 54,2 55,7 C/1:a linjen chef/avdelningschef 51,6 51,2 52,8 27

28 Åldersfördelning i de olika ansvarsnivåerna Åldersgrupp A/Landstingsdirektör/ Divisionschef B/Mellanchef/ Verksamhetschef C/1:a linjen chef/ Avdelningschef år år år år år år år år Åldersfördelning för kvinnor och män med ett chefsuppdrag

29 Chefer per division Andelen chefer i förhållandet till antalet medarbetare per division. Hälso- o sjukvårdsgemensamt Landstingsfastigheter Landstingets kansli Landstingsservice Folktandvården IT Hälsa, Habilitering, Rehab Allmänmedicin Psykiatri Totaler Diagnostik Länsspecialiteter Landstingshälsan Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Medicin Opererande specialiteter 13,4% 8,4% 8,2% 7,7% 6,0% 5,6% 5,5% 5,1% 5,0% 4,7% 4,7% 4,5% 4,3% 3,8% 3,3% 2,9% 2,7% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 29

30 Ålder Åldersstruktur hos medarbetarna Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år. För tio år sedan var medelåldern 47 år. När det gäller medelåldern för kvinnor respektive män så skiljer den sig ytterst lite. Medelåldern för kvinnor är 48 år och för män är den 47 år. Däremot finns en skillnad i medelålder när det gäller anställningsform. Tillsvidareanställdas medelålder är 49 år medan de visstidsanställdas medelålder är 36 år. Under 2011 var fler än medarbetare 60 år eller äldre, vilket är 19 procent av landstingets medarbetare. Vid jämförelse med föregående år så har andelen medarbetare som är 60 år eller äldre ökat med tre procent. Åldersfördelningen för tillsvidare- och visstidsanställda åren 2001 och 2011 Diagrammet visar på en gradvis förskjutning av åldersstrukturen de senaste tio åren. Detta kan antas bero på en relativt låg personalomsättning inom landstinget och att medarbetare väljer att arbeta längre. Flest medarbetare finns inom åldersgruppen år de utgör cirka 33 procent av medarbetarna inom landstinget. 30

31 Åldersfördelning för kvinnor och män med tillsvidareanställning eller visstidsanställning Tillsvidareanställda Alla Kvinnor Män år år år år år och äldre Visstidsanställda år år år år år och äldre Antal medarbetare per åldersgrupp åren

32 Medelålder per arbetsområde och personalgrupp I nedanstående tabell visas medelålder per arbetsområde, personalgrupp och kön för tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare. Medelålder Alla Kvinnor Män Arbetsområde: Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköt/barnmorska Undersköterska m.fl Arbetsområde: Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Arbetsområde: Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Arbetsområde: Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Arbetsområde: Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Arbetsområde: Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Läkarsekreterare Arbetsområde: Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Arbetsområde: Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Arbetsområde: Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete

33 I nedanstående tabell visas åldersfördelningen i tioårsintervaller samt medelålder inom respektive division. Åldersfördelning och medelålder för tillsvidare och visstidsanställda per division 2011 Division 29 år och yngre år år år 60 år och äldre Medelålder Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Folktandvården Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli

34 Pensionsavgångar I kapitlet pensionsavgångar beräknas 65 års ålder som utgångspunkt för att uppskatta kommande pensionsavgångar. Enbart tillsvidareanställda medarbetare ingår i kapitlet pensionsavgångar. Av de medarbetare som vid årsskiftet 2011/2012 var tillsvidareanställda i landstinget kommer cirka 34 procent att bli 65 år under de kommande tio åren. De riktigt stora pensionsavgångarna kommer att ske från och med år 2013 och framåt. Vid en beräkning av antalet medarbetare som blir 65 år är genomsnittet cirka 220 personer per år de kommande tio åren. Under 2010 beviljades 105 medarbetare särskild avtalspension. Flertalet av dessa avtalspensioner trädde i kraft under 2011 men kostnaden belastade år Medarbetare som uppnår pensionsålder 65 år per år

35 Pensionsavgångar 2011 Ålderspension Personer Pension hel 131 Pension del 16 Från delpension till helpension 15 Särskild avtalspension Pension hel 82 Pension del 12 Andelen medarbetare som inom fem år uppnår åldern 65 år Av landstingets medarbetare uppnår 15 procent åldern 65 år under åren Detta motsvarar ca medarbetare. Andelen medarbetare som uppnår åldern 65 år under perioden Division Andel i procent åren Medicin 7% Psykiatri 18% Opererande specialiteter 12% Diagnostik 16% Hälsa, Habilitering, Rehab 11% Länsspecialiteter 19% Allmänmedicin 20% Sjukhuset i Torsby 13% Sjukhuset i Arvika 15% Folktandvården 16% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 19% IT 14% Landstingsservice 17% Landstingsfastigheter 13% Landstingshälsan 23% Landstingets kansli 23% Landstingsgemensamt 0% 35

36 Pension vid 65 år per personalgrupp De kommande åren beräknas stora pensionsavgångar ske inom många personalgrupper, bland annat för psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor, tandsköterskor, städpersonal samt handläggare och administratörer. Antal medarbetare per arbetsområde och personalgrupp som uppnår 65 år åren Arbetsområde - Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Läkarsekreterare Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebyggande övrigt Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköt/barnmorska Undersköterska m.fl

37 Andelen medarbetare per personalgrupp som uppnår 65 år inom 5 år och 10 år. Tillsvidare anställda Inom 5 år Perioden Inom 10 år Period Administratör 24% 42% Handläggare 19% 40% Ledningsarbete 15% 34% Läkarsekreterare 17% 39% Bibliotekarie m.fl. 15% 23% Köks- och måltidsbiträde 5% 14% Städ, tvätt m.fl. 20% 44% Arbetsterapeut 12% 23% Dietist 9% 18% Logoped 10% 24% Sjukgymnast 5% 18% Rehab o förebygg, övriga 28% 47% Fritidspedagog m.fl. 31% 46% Kurativt arbete 15% 34% Socialt arbete 20% 40% Tandhygienist 10% 28% Tandläkare 12% 42% Tandsköterska 22% 52% Tandvård, övriga 14% 18% Hantverkare m.fl. 16% 38% Ingenjörer m.fl. 16% 36% Tekniker 12% 30% Lab personal m.fl. 15% 37% Läkare 13% 26% Psykolog m.fl. 17% 32% Sjuksköterskor/barnmorskor 12% 28% Undersköterska m.fl. 20% 45% 37

38 Arbetstid Hel- och deltidsanställningar Landstinget har under många år medvetet arbetat för att medarbetare med tillsvidareanställning ska ha heltid som grundanställning, vilket är fastställt i landstingets personalpolitiska plattform. Andelen tillsvidareanställda medarbetare med heltid är 86 procent år 2011, vilket är en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Under en femårsperiod har andelen heltidsanställda medarbetare ökat med 4 procent. Andel tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställningar år År Heltid Deltid % 18 % % 17 % % 17 % % 16 % % 14 % Andel tillsvidareanställda kvinnor och män med hel- och deltidsanställning 38

39 Nedan visas fördelningen av hel- och deltidsanställningar fördelat på kvinnor respektive män. Antal tillsvidareanställda med hel- eller deltidsanställning per division Division Alla Kvinnor Män Heltid Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Folktandvården Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli Deltid Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Folktandvården Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli

40 Andelen hel- och deltidsanställda inom Hälso- och sjukvårdens divisioner 2011 Hälso- o sjukvårdsgemensamt Sjukhuset i Torsby Hälsa, Habilitering, Rehab Sjukhuset i Arvika Heltid Folktandvården Diagnostik Psykiatri Deltid Allmänmedicin Länsspecialiteter Opererande specialiteter Medicin Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2011 Landstingsgemensamt Landstingshälsan Deltid Landstingsfastigheter IT Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2010 Nytt diagram finns Heltid Landstingets kansli Landstingsservice

41 Antal tillsvidareanställda med heltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2011 Heltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Läkarsekreterare Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköterska/barnmorska Undersköterska m.fl

42 Antal tillsvidareanställda med deltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2011 Deltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Läkarsekreterare Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköterska/barnmorska Undersköterska m.fl

43 Sysselsättningsgrad Beräkningen av genomsnittlig sysselsättningsgrad erhålls genom att alla tillsvidareanställdas sysselsättningsgrad divideras med antalet anställda vid mättillfället. I beräkningsunderlaget ingår inte de som ansökt om nedsättning av sin grundtjänst, detta innebär att den faktiska sysselsättningsgraden är något lägre än den som redovisas här. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda medarbetare är 96,2, procent för år För kvinnor är den 95,1 procent och för män 97,7 procent. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat med nästan fem procent. Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda medarbetare År Sysselsättningsgrad ,5 % ,0 % ,8 % ,7 % ,7 % ,2 % ,6 % ,7 % ,2 % I nedanstående tabell visas antal tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställning samt sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Medarbetare med en deltidsanställning inom landstinget har en genomsnittligsysselsättningsgrad på 70 procent. Antal tillsvidareanställda hel- och deltid per sysselsättningsgrad Alla Kvinnor Män Heltid 100 % Deltid 75 % - 99 % % - 74 % Mindre än 50 %

44 Närvarotid och frånvarotid och årsarbetare Närvarotid och frånvarotid I personalsystemen utvärderas registrerad närvarotid och frånvarotid, det vill säga all den tid som regleras av aktuellt schema eller den tid som rapporterats via landstigets flextidsystem (PAW). Detta gäller samtliga närvaro- och frånvaroorsaker. Fördelning mellan närvarotid och frånvarotid 2011 Frånvarotid 26% Närvarotid 74 % Vid jämförelse med de tre senaste åren är förhållandet mellan andelen närvarotid och frånvarotid oförändrad. 44

45 Fördelning av andelen timmar per närvaro- och frånvaroorsak 2011 Antalet timavlönade har ökat med en procent jämfört med föregående år. 45

46 Timmar för närvarotid och frånvarotid I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar för tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade samt registrerad tid för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap. Närvaro i timmar Tillsvidare- och visstidsanställda Timavlönade Arbete under jour/ber läkare Arbete under jour/ber övriga Fyllnadstid Kökortning Övertid Hela LiV I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar fördelat per frånvaroorsak Frånvaro i Timmar Semester Föräldraledigheter Sjukfrånvaro/Tidsb.sjukersättning Övriga ledigheter med lön därav kompetensutveckling och studier med lön Övriga ledigheter utan lön Hela LiV

47 Årsarbetare Ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Nyckeltalet årsarbetare erhålls genom att beräkna summan av timmar för närvarotid På motsvarade sätt kan timmar för frånvarotid användas för att beskriva årsarbete för icke arbetad tid. Antalet årsarbetare kan beräknas med två olika mått. Val av mått beror på vad antalet årsarbetare avser att mäta. Nedan följer en beskrivning av två olika mått som kan användas vid beräkning av antal årsarbeten. Summan av all registrerad närvarotid (arbetad tid, fyllnadsoch övertid samt arbetad tid under jour och beredskap) per år dividerat med måttet (146,66 tim/mån). Måttet 1760 används för att mäta den arbetade tiden, t ex i samband med produktionsuppföljningar såsom Nysam- och i landstingets tertialuppföljningar. Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid (exempelvis semester) per år dividerat med måttet (165 tim/mån). I Medarbetare 2011 används endast måttet vid beräkning av antalet årsarbetare. Årsarbetare för närvaro- och frånvaro Andelen årsarbetare ökade under 2011 jämfört med föregående år med cirka 40 årsarbetare. Arbetade timmar för timavlönade och timmar för övertid står för största delen av ökningen 2011 Årsarbeten Årsarbeten Årsarbeten

48 I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar omvandlat i antal årsarbetare för tillsvidare- och visstidsanställda samt timavlönade. Registrerade timmar för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap ingår i tabellen Närvaro beräknat i årsarbeten Tillsvidare- och visstidsanställda Timavlönade Arbete under jour/ber läkare Arbete under jour/ber övriga Fyllnadstid Kökortning Övertid Hela LiV Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet arbetade timmar) Närvarotid beräknat i årsarbeten Division Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialitet Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folktandvården Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli Hela LiV

49 I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar omvandlat till årsarbetare fördelat per frånvaroorsak. Frånvaro beräknat årsarbeten Semester Föräldraledigheter Sjukfrånvaro/Tidsbegränsad sjukersättning Övriga ledigheter med lön därav kompetensutveckling och studier med lön Övriga ledigheter utan lön Hela LiV Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet frånvarotimmar) Frånvarotid beräknat i årsarbeten Division Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folktandvården Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli Hela LiV

50 Antal årsarbeten per personalgrupp åren Personalgrupp Administratör Arbetsterapeut Bibliotekarie m.fl Dietist Fritidspedagog m.fl Handläggare Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Kurativt arbete Köks- och måltidsarbete Laboratoriepersonal m.fl Ledningsarbete Logoped Läkare Läkarsekreterare Psykolog m.fl Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Sjuksköt/barnmorskor Socialt arbete Städ, tvätt m.fl Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Tekniker Undersköterska m.fl

51 Arbetsmiljö och hälsa Insatser inom området Arbetsmiljö och hälsa är inriktade mot aktiviteter som bidrar till att uppfylla det övergripande målet i Landstingsplanen om ansvarstagande och arbetsglädje. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet kommer att kontinuerligt förflyttas mot att i allt högre grad inriktas mot hälsofrämjande insatser i ett salutogent perspektiv, med ett fortsatt säkrat systematiskt arbetsmiljöarbete, illustrerat i bilden nedan. Aktiviteter enligt den Personalpolitiska plattformen (PPP) åren är bland annat att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser och att genomföra medarbetarenkät. Viktiga händelser inom Arbetsmiljö och hälsa har varit starten av tolv projekt med hälsofrämjande arbetsplatser som berör sex divisioner och 1400 medarbetare, en ny medarbetarenkät till samtliga medarbetare, pilotgenomförande av en medarbetarutbildning och ett nytt samverkansavtal. Medarbetarenkät Medarbetarenkätens resultat ger en bild av hur medarbetarnas upplevelser av arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande utvecklas i förhållande till landstingets vision om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarenkät 2011 genomfördes med i stort sett samma upplägg som 2009, även detta år med försäkringsbolaget AFA som enkätleverantör av AHA-enkäten. Upplägget möjliggör jämförelser med 2009 års resultat. Målet att landstinget uppnår resultat i medarbetarenkäten som överstiger referensvärdena för de fyra nyckelfaktorerna är uppnått. De fyra nyckelfaktorerna är ledarskap, organisationsklimat, engagemang och allmänt hälsotillstånd. Resultaten tyder på fortsatt ökad andel medarbetare med livsstilsrisker pga. för lite motion, övervikt, stressrelaterade faktorer och sjuknärvaro. Andel med upplevelser av spänt arbete ökar också från 32,9 till 35,7 %. Riskbruksbeteende vad gäller alkohol ligger på oförändrad nivå även om det understiger referensvärdet. 51

52 Glädjande resultat är det ökande intresset för kompetensökning och kunskapsspridning som är en sådan viktig framgångsfaktor i den kunskapsorganisation som landstinget utgör. Genomgående finns klara könsskillnader i upplevelserna av arbetsmiljö och hälsa. Hälsofrämjande arbetsplatser Ett delmål i inriktningen mot hälsofrämjande arbetsplatser är medlemskap i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). En viktig del i samarbetsprojektet mellan personalstaben och Landstingshälsan med hälsofrämjande arbetsplatser är etablerandet av de tolv projekt som startade under året. Inom projektet med planerad, strukturerad fysisk aktivitet på arbetstid som genomförs inom division HHR har Arbets- och miljömedicin i Örebro anlitats som extern samarbetspartner. Projekten är en del i de underlag som krävs för ansökan om medlemskapet. Enligt preliminärt besked förväntas inskickad ansökan om medlemskap antas vid möte i början av Landstinget skulle därmed erhålla medlemskap from De utsedda hälsoinspiratörerna, under 2011 totalt 29 personer, genomför i samverkan med respektive chef arbetsplatsanknutna hälsofrämjande aktiviteter av olika slag som t ex hälsofrukost, morgongympa, lunchpromenader, afterwork, biobesök mm. Hälsoinspiratörerna märker också en ökad medvetenhet om det hälsofrämjande perspektivet bland medarbetare i allmänhet. Chefer och hälsoinspiratörer erbjuds som stöd ett antal nätverksträffar under året för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Via Landstingshälsan genomförs större föreläsningar inom angelägna områden som stresshantering, avspänning, kost mm. Baslinjemätningar i ett utvärderingsperspektiv genomfördes med enkäten KASAM 13 under våren, uppföljning planeras ske under senare delen av Vissa delar av resultaten i medarbetarenkät 2011 kommer också att användas i utvärderingssyfte av det hälsofrämjande perspektivet. En utbildning med syfte att stödja utvecklingen mot morgondagens medarbetarskap, som är en viktig del i det hälsofrämjande perspektivet genomfördes som pilot hösten Detta blir ett ordinarie inslag i landstingets utbud av utbildningar från och med

53 Arbetsskador och tillbud På uppdrag av centrala skyddskommittén startades en utredning med syfte att fördjupa kunskapen om inrapporterade arbetsskador och tillbud och även föreslå åtgärder för att förebygga och förhindra dem. Under namnet Engelbrektsutredningen bildadades en partssammansatt arbetsgrupp tillsammans med företagsläkaren. Landstingssamrådet tog del av delrapport under hösten, slutrapport kommer att läggas fram under våren Engelbrektutredningen fokuserar på stick- och skärskador, halka/fall och snubbelskador samt Våld och hot om våld eftersom de utgör 60 % av samtliga rapporterade arbetsskador. Halkskador är näst efter stickskador den vanligaste rapporterade skadan, den orsakar även flest sjukfrånvarodagar. Antal rapporterade arbetsskador sjönk till 283 efter en ökning mellan åren I förhållande till antal medarbetare har division psykiatri flest rapporterade arbetsskador, därnäst kommer division medicin. Inga skillnader föreligger ur ett könsperspektiv. Sett över perioden har halka/fall/snubbelskador och våld och hot nära nog fördubblats. Stick- och skär skador ligger oförändrat mellan , samtidigt föreligger ett mörkertal då många stickskador felaktigt rapporteras som tillbud eller eventuellt inte rapporteras över huvud taget. En tidigare utredning har föreslagit åtgärder för att landstinget ska kunna leva upp till EU-direktivet 2010/32 om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården. Antalet rapporterade tillbud har sedan tre år tillbaka överstigit antal rapporterade arbetsskador något, dock ligger förhållandet på ungefär 1:1 gentemot 5:1 som är eftersträvansvärt. Stickskador är vanligast bland tillbudsrapporteringarna trots att de alltid bör rapporteras som arbetsskada. 53

54 Rapporterade orsaker till arbetsskada fördelat på kön Alla Kvinnor Män Stick och skärskador Halka/Fall Våld/Hot Belastningsskada Färdolyckor Rapporterade arbetsskador och tillbud åren

55 Friskvård Varje medarbetare i landstinget har 1000 kronor att använda till motion och annan friskvård. Pengarna är personliga och kan således inte delas upp så att man avstår en del till t ex avdelningsgemensamma aktiviteter. Friskvårdaktiviteten ska alltid ske utanför ordinarie arbetstid. Inom landstinget finns lokaler som ger möjlighet till träning för medarbetarna. Under 2011 har drygt 2600 medarbetare fått ersättning för friskvårdsaktiviteter till en summa motsvarande ca 2,4 miljoner kronor. Detta är en minskning jämfört med Detta kan delvis förklaras av att division HHR under 2011 genomförde projektet fysisk aktivitet på arbetstid, inom ramen för hälsfrämjande projekt. Det innebar att friskvårdsersättningen var utbytt till en timmes fysisk aktivitet under arbetstid per vecka. Projektet utvärderas under våren Information om vilka regler som gäller för friskvårdsaktivitet finns på landstingets intranät. Utbetald ersättning för friskvårdsaktivitet samt andelen medarbetare per division som nyttjade denna friskvårdsersättning Division Utbetalt Kronor Andelen anställda som erhållit friskvårdsersättningen Medicin % Psykiatri % Opererande specialiteter % Diagnostik % Hälsa, Habilitering, Rehab* % Länsspecialiteter % Allmänmedicin % Sjukhuset i Torsby* % Sjukhuset i Arvika % Hälso- o sjukvårdsgemensamt % IT % Landstingsservice % Landstingsfastigheter % Folktandvården % Landstingshälsan % Landstingsgemensamt % Landstingets kansli % *Torsby Sjukhuset har ett särskilt avtal och därmed en annan konstruktion och division HHR har genomfört ett hälsofrämjande projekt därav den låga ersättningen på individnivå. 55

56 Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron som ska redovisas beräknas utifrån registrerade sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid. För beräkning av sjukfrånvaro används den modell som Sveriges Kommuner och Landsting anvisat. Modellen utgår från lagstiftning om hur sjukfrånvaro ska redovisas i årsrapporter. I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro ingår dessutom frånvaro för anställda som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. I den obligatoriska redovisningen ingår det 7 nyckeltal. Nyckeltal enligt obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Sjukfrånvaro enligt modell för obligatorisk redovisning Total sjukfrånvarotid 4,40 % 4,10 % 4,40 % Kvinnor 4,80 % 4,50 % 4,80 % Män 2,80 % 2,60 % 2,80 % Ålder 29 år eller yngre 3,00 % 2,70 % 2,70 % Ålder år 4,00 % 3,90 % 3,90 % Ålder 50 år eller äldre 4,90 % 4,60 % 4,90 % Sjukperiod 60 dagar eller mer 35,30 % 34,70 % 43,90 % Sjukfrånvaro inom landstinget de tre senaste åren Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget 2011 är 4,4 procent. Under åren har sjukfrånvaron minskat men sjukfrånvaron för 2011 visar på en marginell ökning. Det gäller framförallt den längre sjukfrånvaroperioden. 56

57 Sjukfrånvaro i procent enligt modell för obligatorisk sjukfrånvaro redovisning åren Sjukfrånvaron redovisad för olika sjukperioder åren

58 Sjukfrånvaro i procent per division inom Hälso- och sjukvården Sjukfrånvaro i procent för staberna inom verksamhets- och ledningsstöd