INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Inledning 5 Sammanfattning 9 Utvecklingen under två decennier 11 Medarbetare och Ledare 15 Ålder 31 Pensionsavgångar 35 Arbetstid 39 Arbetsmiljö och hälsa 55 - Sjukfrånvaro 60 Lönebildning 67 Lönestatistik 71 Personalkostnader 75 Förklaringar och definitioner 79 Bilaga 84 1

2 2

3 Förord 2012 har varit ett intensivt år som inneburit fortsatta möjligheter. Mycket utvecklings- och förbättringsarbete har genomförts tack vare stort engagemang från landstingets alla medarbetare. Lean som arbetssätt börjar ta form och har lanserats på bred front i förbättringsarbetet på allt fler enheter under Syftet med lean inom landstinget handlar om att ständigt förbättra verksamheten genom att skapa flöde, göra rätt från början och synliggöra avvikelser för att öka kvaliteten för patienterna. Det handlar också om att skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna, få ett jämnare tempo med färre störningar, mindre stress och ökad kontroll över sitt arbete samt en känsla av sammanhang. Lean är arbetssättet som ska föra landstinget till att bli en attraktiv aktör, landstingets nyckelord i detta arbete är kunskap, känsla och kvalité. Kompetensförsörjning Nuvarande vakanser och kommande pensionsavgångar kräver aktiv rekrytering av alla personalgrupper och fortsatt kompetensutveckling av befintliga medarbetare. Riktlinjer för fortbildning av specialistläkare har skapats som en del av verksamheternas kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Landstinget har också ett fortsatt omfattande samarbete med utbildningsinstitutionerna. Därtill kommer betydande insatser genom arbetsplats förlagd utbildning Divisionerna anger fortsatt brist på framförallt tandläkare och vissa specialistläkare samt en del andra specialistfunktioner, så som psykologer och vissa specialistsjuksköterskor. Landstinget har sedan tidigare utökat både antalet AT-läkartjänster (40 tjänster) och ST-läkarprogrammet. Vi har ett givande samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro kring läkarutbildningen för framtida behov. Landstinget arbetar kontinuerligt för att säkerställa tillgång på läkare både för nutid och med längre perspektiv. Under de senaste tio åren har läkarkollektiv ökat med drygt 20 procent. Arbetsmiljö Landstinget ser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande som en resurs i arbetet för god och hälsofrämjande vård. Med focus på medarbetarnas hälsa ökar förutsättningarna för hållbara arbetsplatser. 3

4 De tolv projekten med hälsofrämjande inriktning som bedrivits 2012 har möjliggjort deltagande i Hälsofrämjande sjukhus. Fortsatt arbete kring goda exempel på hälsofrämjande arbete och fortsatt implementering sker under kommande år. Medarbetarenkätens resultat har varit föremål för fortsatt arbete under Sjukfrånvaron blev 4,7 % för Det överensstämmer med bilden i övriga samhället. Vi har fortsatt god kontroll på både korttids- och långtidsfrånvaron. Cirka 300 anmälningar gällande arbetsskador och ett antal anmälningsärenden till Arbetsmiljöverket visar på behovet av fortsatt och kontinuerligt arbete med arbetsmiljön. Ledare och Medarbetare Det reviderade samverkansavtalet återinfördes Det tar fasta på ökat inflytande nära den egna arbetsgruppen. Delaktighet och inflytande är också viktiga byggstenar i landstingets satsning på lean. Ledar- och medarbetardeklaration (LOM) är ett verktyg som ledare och medarbetare tillsammans arbetar kring för att tydliggöra ömsesidiga uppdrag, krav och förväntningar. Det ger en grund för ledar- och medarbetarskapet. Aktivt medarbetarskap bidrar till måluppfyllelse och kräver förutsättningar och arenor för delaktighet. Jag vill tacka alla medarbetare för väldigt goda arbetsinsatser under 2012 och min förhoppning är att vi också under de kommande åren ytterligare ska kunna stärka landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Jane Larsson Ordförande i personalutskottet 4

5 Inledning Välkommen till Medarbetare 2012 Medarbetare 2012 är landstingets officiella personalstatistik och ett komplement till årsredovisningen. Medarbetare 2012 kan användas som uppslagsbok kring de flesta personaldata (antalet anställda, årsarbetare, könsfördelning, sjukfrånvaro och personalkostnader, mm). De strategiska målen i Medarbetarperspektivet ska leda till arbetsglädje och ansvarstagande. God arbetsmiljö, god kompetensförsörjning och gott ledaroch medarbetarskap ska leda till måluppfyllelse. Att följa utvecklingen inom medarbetarområdet är en självklar förutsättning i landstingets arbete som attraktiv arbetsgivare. Landstinget är en viktig aktör i länet med verksamheter som ska kännetecknas av effektivitet, säkerhet och kvalitet. Landstingets medarbetare bidrar med sin kompetens och arbetskraft i länets största kunskapsorganisation. En av landstingets utmaningar är att klara den fortsatta kompetensförsörjningen. Stora pensionsavgångar och kompetensförändring samt fördjupning väntar även i fortsättningen. För att klara dessa utmaningar måste medarbetarområdets alla delar utvecklas. Det gäller ledarskap och medarbetarskap. Arbetsmiljö med ökat hälsofrämjande fokus, goda arbetsvillkor och lönebildning i omvärldskonkurrens är också viktiga delar, liksom jämställdhet och mångfald. Samt goda rehabiliteringsinsatser för dem som behöver det. Statistikunderlaget i Medarbetare 2012 ska vara ett stöd för utvecklingsarbetet och bidra med möjlighet till analys och styrning. Kontinuiteten i materialet möjliggör uppföljning på både kort och lång sikt. Utöver denna sammanställning produceras också personalstatistik i samband med delårsbokslut och tertialrapporter, både sammantaget för hela landstinget och divisionsvis. Dessutom utvecklas kontinuerligt rapporter och modeller för att underlätta verksamhetsuppföljning. Förhoppningen är att Medarbetare 2012 ska ge en god bild över sammansättningen av landstingets medarbetare och vara en viktig del av de fortsatta planeringsförutsättningarna 5

6 Attraktiv arbetsgivare Det personalstrategiska arbetet utgår från verksamheternas behov och finns beskrivet i Landstingsplan och i den Personalpolitiska Plattformen (PPP). Landstinget arbetar med utveckling av intern informationsspridning och förbättrad kommunikation. Landstinget deltar i marknadsföringsaktiviteter i länet, regionalt, nationellt och i någon mån i internationella kontakter. Tillsammans med Region Värmland fortsätter arbetet kring kompetensplattformar med syfte att marknadsföra Värmland och dess arbetsgivare för att uppnå Attraktiva Värmland. Landstinget deltog under arrangemanget Putte i parken som en del av utvecklad marknadsföring. En viktig marknadsföringsinsats sker under de praktikperioder där våra egna medarbetare handleder och utbildar studenter. Under den tiden förmedlas grundläggande värderingar omkring vårdkvalitet, patientbemötande, samarbete och inflytande. Landstinget upplåter ca praktikveckor per år till studenter Kompetensförsörjning Inom hela kompetensförsörjningsområdet pågår kontinuerligt ett långsiktigt arbete kombinerat med punktinsatser under året. Inom organisationen fortsätter arbetet kring utbildningsförmåner för bristyrkesgrupper. Inom ett flertal yrkesområden ökar antalet sökande med attraktiv kompetens för landstinget. Inom framförallt grupperna tandläkare, specialistläkare och specialistsjuksköterskor kvarstår vissa rekryteringssvårigheter som vi delar även i ett nationellt perspektiv. Landstinget samarbetar med läkarutbildningen i Örebro. Studierektorskansliet vid Centralsjukhuset i Karlstad ska tillgodose de ökade kraven på organisation, vad gäller mottagande och kvalitet i utbildning för AT-läkare, ST-läkare och medicine kandidater det utökade antalet AT-platser har landstinget mycket gynnsamma rekryteringsförutsättningar via stort antal sökande. Antalet läkare i Landstinget ökar varje år både som anställda och årsarbetare. Landstinget deltar i den SKL-gemensamma strategin för att minska beroendet av bemanningsföretag. En viss utlandsrekrytering inom EU-området pågår också. Landstinget deltar i samarbete via EURES. (Den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet). Fortsatt samverkan pågår mellan Karlstad universitet och landstinget med klinisk lektor, utvecklat sjuksköterskeprogram och implementerat patientfokuserad handledning. 6

7 Landstinget stimulerar fortsatt kompetensutveckling för framförallt sjuksköterskor genom att erbjuda viss ersättning under vidareutbildning. Ersättningarna är föremål för förnyad översyn så kompetenstillgång och utveckling fyller verksamheternas behov. Antalet sjuksköterskor utgör den absolut största gruppen av landstingets anställda. Huvudparten av landstingets läkarsekreterare genomförde en uppdragsutbildning vid Karlstads universitet Löner och yrkesbenämning har aktualiserats under 2012 och deras nya titel är numera vårdadministratör. Inom några yrkesgrupper har inrättandet av specialisttjänster påbörjats för att öka patientnyttan och säkerställa jämlik vård, säkerställa ett kvalitativt arbete och skapa karriärvägar inom professionen. Samt för att kunna möta vårdens krav på ökad specialiserad kompetens. Serviceverksamheterna fortsätter sin utveckling mot anställningar med mer mångfasetterat innehåll. Ett visst utlandsutbyte fortsätter, bland annat inom ramen för HOPEprogrammet(European Hospital and Healthcare Federation). Arbetsmiljö och hälsa Tolv hälsofrämjande projekt har pågått under året med ca 1400 deltagande medarbetare. De har bildat underlag för landstingets deltagande i Hälsofrämjande sjukvård. Några av de projekt som pågått under året är fysisk aktivitet på arbetstid med en timme per vecka inom divisionen HHR samt projektet Sömn, skiftarbete och återhämtning vid urologenheten. Fortsatt utvecklingsarbete sker i samverkan med Landstingshälsan. Inom ramen för projekten har både chefer och hälsoinspiratörer utbildats för att initiera hälsofrämjande vardagsinsatser i den egna verksamheten. Föreläsningar och tillfällen till erfarenhetsutbyte har genomförts med teman som stress, sömn och avspänning. Några verksamheter har provat möjligheter till motion på arbetstid. Flera enheter rapporterar positiva effekter av det genomförda arbetet. Utvärdering har skett under senare delen av Implementering av goda exempel i hela organisationen har ännu inte påbörjats. Landstinget som helhet har en samlad sjukfrånvarokvot om 4,7 % och når målet om maximalt 5 %. Genomförandet av medarbetarenkäten under föregående år har fortsatt 2012 via arbete med handlingsplaner och verksamhetsarbete. Livsstilsrisker och spänt arbete är de områden som behöver förbättras och det ger fortsatta avtryck i arbetsmiljöarbetet. Cirka 300 arbetsskadeanmälningar illustrerar en del av arbetsmiljöarbetet. Ett antal inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket är av mer övergripande karaktär och kräver mer generella åtgärder. De är till sin karaktär huvudsakligen inriktade på tillgängliga resurser i förhållande till krav på insatser och produktion. 7

8 Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap och medarbetarskap är två sidor av samma mynt där medarbetarrollen behöver utvecklats i takt med ledarskapet. Utbildning i medarbetarskap har genomförts inom ramen för det hälsofrämjande arbetet. Nu finns ett material och program för fortsatt implementering. Boken Från underställd till utvecklat medarbetarskap kompletterar Klokbok för chefer Innehållet i utbildningen utvecklar kompetens inom aktivt medarbetarskap, förändringsarbete, motivation och kommunikation. Ledare och medarbetardeklaration (LOM) är ett verktyg för att definiera ledare- och medarbetaruppdrag och beskriva krav och förväntningar. Tydlighet och öppenhet i samspelet mellan chef och medarbetare skapar ett gott arbetsliv. Det reviderade samverkansavtalet har återimplementerats under Landstingets ledarutvecklingsprogram har reviderats ytterligare och innehållet är förstärkt kring patientsäkerhet och förbättringskunskap. Lean ingår numera som en del av utvecklingsprogrammet. Jämställdhet och andra diskrimineringsområden Landstingsstyrelsen har undertecknat CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions) ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattande och i den praktiska verksamheten. Jämställdhetsutbildningen för chefer inkluderar hela diskrimineringslagstiftningen. Jämställdhetsarbete är en förutsättning för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och god vård med hög kvalitet. Inom landstinget pågår ett utvecklande samarbete mellan Hälso-och sjukvårdsstaben och Personalstaben för att minimera risker för diskriminering både i medarbetarperspektivet och patient - och medborgarperspektivet. Dokumentet Medarbetare har 2012 kompletterats med JÄMIX nyckeltal. Gunnar Blomquist Personalchef 8

9 Sammanfattning Medarbetare 2012 har som syfte att ge en bred information om utvecklingen inom personalområdet. Dokumentet ska kunna användas både som extern information om landstinget och internt i verksamhetsplanering och uppföljning. Den 31 december år 2012 är mätdatum. Information om begreppen som används i dokumentet finns i kapitlet Definitioner och förklaringar. Dokumentet Medarbetare finns på för innevarande år samt de senaste 5 åren. Medarbetare 2012 följer de principer som fastställdes av landstingsstyrelsen 2001 och som varje år redovisar personalstatistiken inom följande områden: Medarbetare Landstinget i Värmland hade i december 2012, tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare, varav kvinnor och män. Andelen kvinnor är 81 procent och andelen män är 19 procent. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har öka något under 2012, även visstidsanställningarna har ökat. Ökningen uppgår totalt till ca 50 medarbetare. Förklaringen till ökningen är dels rekryteringsarbete främst av läkare, tandläkare samt sjuksköteskor både grund- och specialistutbildade. Även införandet av vårdinformationssystemet Cosmic har bidragit till ökningen. Ledarskap Landstinget har cirka 325 medarbetare med ett chefsuppdrag det motsvarar fem procent av landstingets medarbetare av dessa är 70 procent kvinnor och 30 procent är män. Ålder Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år, samma gäller för kvinnor respektive män. Åldersintervallet år motsvarar 32 procent av landstingets tillsvidareanställda medarbetare. Under de senaste tio åren har andelen medarbetare i åldersintervallet 60 år och äldre ökat med 7 procent. Pension Under 2012 avslutade 133 medarbetare sin anställning med hel ålderspension eller hel särskild avtalspension. Åldersintervallet för pensionsavgångar varierar från 61 år till 67 år. Inom de kommande 5 åren kommer cirka medarbetare att uppnå åldern 65 år. 9

10 Arbetstid Andelen tillsvidareanställda medarbetare med en heltidsanställning är 87 procent medan andelen deltidsanställningar är 13 procent. Andelen kvinnor med en heltidsanställning är 85 procent och andelen heltidsanställningar för män är 95 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden år 2012 är 95,7 procent. För kvinnor är sysselsättningsgraden 95,2 procent och för män 97,7 procent. Närvarotiden i landstinget 2012 motsvarar årsarbeten. Frånvarotiden för 2012 uppgår till årsarbeten. Sjukfrånvaro Enligt landstingsplanen är målet att den totala sjukfrånvaron inte överskrider 5 procent är sjukfrånvaron 4,7 procent. Sjukfrånvaron för kvinnor är 5,1 procent och för män 3,0 procent. Personalkostnader Landstingsstyrelsen beslutade om en strategi för oberoende av hyrläkare där hyrläkarbehovet ska vara avvecklat fram till 2015 och kostnaderna för bemanningsföretagen ska halveras under 2013 i förhållande till kostnaden

11 Utvecklingen under två decennier Nedan följer en kort beskrivning av antalet medarbetare tillsvidare-, visstids- och timanställda inom landstinget under de senaste 18 åren fanns det cirka medarbetare inom landstinget, vilket är det högsta antalet medarbetare som landstinget någonsin har haft genomfördes kommunalisering av äldrevården, den så kallade ädelreformen, vilket innebar att drygt medarbetare fick kommunerna som arbetsgivare överfördes ansvaret för länets utvecklingsstörda och psykiskt sjuka i öppenvård över till kommunerna. Detta medförde att cirka medarbetare gick över till kommunerna. På grund av omstruktureringar inom landstinget minskade antalet medarbetare till cirka personer överfördes vårdgymnasierna till kommunerna och vårdhögskolan till universitetet, cirka 180 medarbetare bytte därmed huvudman bildades Region Värmland och cirka 60 medarbetare inom olika grenar av den regionala verksamheten följde med till den nya arbetsgivaren. Dessutom gjordes ett antal omorganisationer, bland annat infördes länsverksamhetsorganisationen. Förändringar och rationaliseringar av landstingets verksamheter innebar att landstinget i slutet av år 2001 hade cirka medarbetare fortsatta rationaliseringar och omstruktureringar innebar att antalet medarbetare minskade till överfördes två gymnasieskolor, Lillerud och Södra Viken, till annan regi, vilket tillsammans med förändringen av landstingets organisation minskade antalet medarbetare till cirka i november övergick verksamheter i Kristinehamn och Säffle till Carema och cirka 350 medarbetare lämnade landstinget genomfördes inga förändringar av landstingets organisation som påverkade antalet anställda medarbetare ökade antalet anställda med cirka 60 medarbetare detta trots att inga förändringar av landstingets organisation genomfördes lämnade enheten för utbildning landstinget och gick över till Region Värmland. Det innebar att cirka 200 medarbetare lämnade landstinget. Landstingets verksamheter organiserades i divisioner. Under hösten infördes anställningsstopp på grund av ekonomiska restriktioner. Totalt har antalet medarbetare inom landstinget minskat med drygt 250 medarbetare återtog landstinget huvudmannaskapet för den verksamhet i Säffle, Årjäng, Kristinehamn och Storfors som bedrevs av Carema Närvård. Återtagandet från den 1 november medförde att antalet medarbetare inom landstinget ökade med cirka 200 personer, varav 150 personer inom division allmänmedicin. 11

12 2009 genomfördes en omfattande omställningsprocess delvis med anledning av lågkonjunkturen och därigenom minskade skatteintäkter för landstinget. Landstinget minskade antalet medarbetare med cirka 180 personer. En del av den minskningen är resultatet av den omställningsprocess som genomfördes antalet tillsvidareanställda medarbetare i landstinget minskade med 48 personer. Detta med anledning av införandet av Hälsovalet och omställningsarbetet som påbörjades under Antalet medarbetare för visst arbete ökade något vilket till viss del orsakades av landstingets satsning på kökortning antalet medarbetare fortsatte att minska under året. Det kan till stor del förklaras av det omställningsarbete som påbörjades under 2010 och slutfördes under året. Under hösten genomfördes en kampanj för att minska kostnaderna inom landstinget. Arbetet med kökortning fortsatte under året. Dessutom genomfördes en stor kompetenssatsning på läkarsekreterarna. Kökortningen och kompetenssatsningen är några orsaker till att antalet visstidsanställningar ökat. I övrigt präglades året av lokalförändringar framförallt vid centralsjukhuset, nya hus invigdes och andra verksamheter bytte lokaler Efter några års minskning av antalet medarbetare så ökade både antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda. Arbetet med införande av vårdinformationssystemet Cosmic kan till viss del förklara ökningen av antalet medarbetare. Antal medarbetare per anställningsform åren År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade * * Antal timavlönade varierar mycket under året. Här redovisas ett genomsnittligt antal för respektive år. 12

13 Antal medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning åren Antal År Antal medarbetar med tillsvidare- och visstidsanställning per månad åren Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

14 14

15 Medarbetare och ledare Landstinget är organiserat med en linjeansvarig chef för hälso- och sjukvården och tandvård samt en linjeansvarig chef för verksamhetsoch ledningsstöd, de är direkt underställda landstingsdirektören. Landstinget har sedan 2007 organiserat verksamheten i divisioner. Personalstatistiken i Medarbetare 2012 redovisas på olika organisatoriska nivåer samt kvinnor och män per personalgrupper. Antalet anställda per verksamhetsstöd/ledningsstöd och hälso- och sjukvård och tandvård Verksamhetsoch ledningsstöd 11,5% Hälso-och sjukvård samt Tandvård 89% Verksamhets- och ledningsstöd Andel i Procent IT 1,1% Landstingsservice 5,3% Landstingsfastigheter 1,2% Landstingshälsan 0,4% Landstingsgemensamt 0,1% Landstingets kansli 3,4% Hälso-och sjukvård samt Tandvård Andel i procent Medicin 14,9% Psykiatri 9,5% Opererande specialiteter 12,3% Diagnostik 8,2% Hälsa, Habilitering, Rehab 4,3% Länsspecialiteter 9,8% Allmänmedicin 11,0% Sjukhuset i Torsby 5,1% Sjukhuset i Arvika 5,1% Folktandvården 7,6% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 1,4% Bilaga Redovisning av divisionernas olika verksamhetsområden finns i slutet av dokumentet, sid 84 15

16 Anställda I december 2012 var personer anställda (tillsvidare- eller visstidsanställda) i landstinget. Det är en ökning med ca 50 medarbetare jämfört med Kvinnor och män Andelen kvinnor och män med tillsvidare- och visstidsanställning inom landstinget år Män 19% Kvinnor 81% Av antalet medarbetare är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Förhållandet mellan andelen män och kvinnor varierar marginellt under de senaste tio åren. Jämställdhet Under 2011 redovisades genomförd jämställdhetsrapport s.k. JÄMIX som är en modell för att beskriva nyckeltalsfaktorer. Rapporten togs fram i samarbete med Nyckeltalsinstitutet. I Medarbetare 2012 redovisas Jämix-nyckelal under respektive område. Vi redovisar följande nyckeltal Andel personalgrupper med könsfördelning Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda Kvinnor och mäns löner Skillnad i lång sjukfrånvaro mellan kvinnor och män Skillnad i andel tillsvidareanställda kvinnor och män Skillnad i sysselsättningsgrad och ålder 16

17 Divisioner Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per division åren Landstingsgemensamt Landstingshälsan 2012 IT Landstingsfastigheter 2011 Hälso- o sjukvårdsgemensamt Landstingets kansli 2010 Hälsa, Habilitering, Rehab Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Landstingsservice Folktandvården Diagnostik Psykiatri Länsspecialiteter Allmänmedicin Opererande specialiteter Medicin

18 Antalet tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare per division Tillsvidareanställda Visstidsanställda Division Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folktandvården Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli Hela LiV Personalomsättning Personalomsättning är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva rörligheten i en organisation. Personalomsättningen inom landstinget är låg när det gäller tillsvidareanställningar, den utgör cirka 2 procent. Detta är baserat på förhållande mellan antalet medarbetare som börjat sin anställning under 2012 och genomsnittligt antal anställda under

19 Arbetsområde och personalgrupp Arbetsidentifikation (AID) är ett kollektivavtal för en partsgemensam statistiköverenskommelse och används som indelningsgrund för anställda hos medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta. AID är ett system för gruppering av arbetsuppgifter och är avsedd för att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att ge underlag för viss planering. Redovisningen i dokumentet Medarbetare sker enligt AID, vilket innebär redovisning per arbetsområde, personalgrupp och etikett (se definitioner). Inom Landstinget i Värmland finns 121 olika kategorier/etiketter. För att en kategori/etikett skall vara jämställd krävs att fördelningen mellan kvinnor och män är procent. Inom landstinget finns 23 olika katergorier som är jämställda. De mest jämställda kategorierna är läkare där kvinnor utgör 45 procentoch män 55 procent och tandläkare där kvinnorna är 54 procent och männen 46 procent. Personalgruppen vårdadministratör har i tidigare Medarbetardokument benämnts läkarsekreterare. Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde och personalgrupper Arbetsområde Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Vårdadministratör Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköt/barnmorska Undersköterska m.fl Hela LiV

20 Andelen personalgrupper i förållande till varandra. Arbetsområden och personalgrupp 2012 Fördelning i procent Administration/ Ledningsarbete 4% Handläggare/ administratör 6% Skol- och barnomsorgsarbete 0,2% Kultur, turism och fritidsarbete 0,2% Köks- och städarbete 3% Administration/ vårdadministratör 7% Rehabilitering och förebyggande arbete 5% Socialt och kurativt arbete 2% Vård och omsorgsarbete 62% Tandvård 7% Arbetsområdet vård och omsorg fördelas enligt följande personalgrupper Sjuksköterska/barnmorska 49 % Undersköterska 24% Läkare 18% Laboratoriepersonal 7 % Psykologer 2 % Teknikarbete 4% *Vårdadministratör har i tidigare Medarbetardokument benämnts läkarsekreterare. 20

21 Antal anställda har minskat framförallt inom service (köksstädpersonal) och administration. Inom hälso- och sjukvård har andelen undersköterskor minskat medan antalet sjuksköterskor har ökat. Personalgrupp Förändring Förändring Administratör Arbetsterapeut Bibliotekarie m.fl Dietist Fritidspedagog m.fl Handläggare Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Kurativt arbete Köks- och måltidsarbete Laboratoriepersonal m.fl Ledningsarbete Logoped Läkare Vårdadministratör* Psykolog m.fl Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Sjuksköt/barnmorska Socialt arbete Städ, tvätt m.fl Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Tekniker Undersköterska m.fl *Vårdadministratör har i tidigare Medarbetardokument benämnts läkarsekreterare. 21

22 Antalet medarbetare fördelat enligt AID-gruppering (se förklaring AID slutet av dokumentet) Arbetsområde Personalgrupp Etikett Personer Administration Administratör Administratör annan 101 Administratör Administratör ekonomi 25 Administratör Administratör information 2 Administratör Administratör IT 4 Administratör Administratör personal/lön 34 Administratör Adm. övergripande verksam 24 Administratör Administratör vård (LS) 475 Administratör Recep/telefonis 19 Handläggare Arkivarie 3 Handläggare Handläggare annan 45 Handläggare Handläggare ekonomi 38 Handläggare Handläggare information 13 Handläggare Handläggare IT 10 Handläggare Handläggare miljöfrågor 3 Handläggare Handläggare personal/lön 36 Handläggare Handläggare upphandling/inköp 11 Handläggare Handläggare övergrip verksamhetsplan. 71 Handläggare Jurist 2 Ledningsarbete Led administration 5 Ledningsarbete Led annan 28 Ledningsarbete Led ekonomi 4 Ledningsarbete Led hälso/sjukvård 176 Ledningsarbete Led information 1 Ledningsarbete Led IT 7 Ledningsarbete Led kök/måltid 7 Ledningsarbete Led personal 6 Ledningsarbete Led rehab/förebyggande 18 Ledningsarbete Led städ/tvätt 7 Ledningsarbete Led tandvård 1 Ledningsarbete Led teknik arbete 3 Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. Bibliotekarie 12 Bibliotekarie m.fl. Kulturarbete annat 1 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Arbetsterapeut 84 Dietist Dietist 15 Logoped Logoped 26 Rehab o förebygg, övriga Arbetsterapi biträde 4 Rehab o förebygg, övriga Audionom 20 Rehab o förebygg, övriga Döv/Tecken tolk 1 Rehab o förebygg, övriga Friskvårdsarbete 2 Rehab o förebygg, övriga Hjälpmedelskonsulent 9 Rehab o förebygg, övriga Rehab/förebyggande annat 12 Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnastbiträder 2 Rehab o förebygg, övriga Syn/hör/tal pedagog 3 Sjukgymnast Sjukgymnast

23 Skolochbarnomsorgsarbete Personalgrupp Etikett Personer Fritidspedagog m.fl. Fritidspedagog 5 Fritidspedagog m.fl. Specialpedagog 9 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Kurator 115 Socialt arbete Behandlingsassistent 6 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Kock 34 Köks- och måltidsarbete Måltid annat 8 Köks- och måltidsarbete Måltidspersonal 9 Köks- och måltidsarbete Måltidspersonal m 7 Städ, tvätt m.fl. Förrådsarbete 3 Städ, tvätt m.fl. Lokalvårdare 186 Teknikarbete Hantverkare m.fl. Elektriker 7 Hantverkare m.fl. Fordonsförare 17 Hantverkare m.fl. Hantverkare 8 Hantverkare m.fl. Kontorsvaktmästare 1 Hantverkare m.fl. Park/trädgårds arbete 2 Hantverkare m.fl. Vaktmästare 58 Ingenjörer m.fl. Ing drift 11 Ingenjörer m.fl. Ing fastighet 14 Ingenjörer m.fl. Ing hälso/sjukvård 39 Ingenjörer m.fl. Ingenjör annan 6 Ingenjörer m.fl. Systemutvecklare 27 Tekniker Teknikarbete annat 1 Tekniker Tekniker annan 1 Tekniker Tekniker drift 31 Tekniker Tekniker hälso-sjukvård 8 Tekniker Tekniker IT 50 Tandvård Tandhygienist Tandhygienist 135 Tandläkare Sjukhustandläk 2 Tandläkare Specialist tandläkare 22 Tandläkare Tandläkare allmän 105 Tandläkare Tandläkare spec. tjänstgöring 2 Tandsköterska Tandsköterska 220 Tandvård, övriga Tandtekniker 17 Tandvård, övriga Tandvård annat 6 23

24 Vård och omsorgsarbete Personalgrupp Etikett Personer Lab personal m.fl. Andra specialiter hälso-sjukvård 6 Lab personal m.fl. Biomedicinsk analytiker 280 Lab personal m.fl. Cytodiagnostiker 6 Lab personal m.fl. Lab arbete annat 4 Lab personal m.fl. Laboratoriebiträde 2 Lab personal m.fl. Obduktionstekniker 3 Lab personal m.fl. Sjukhusfysiker 6 Lab personal m.fl. Sjukhuskemist 2 Läkare AT-läk ej leg 66 Läkare Distriktsläkare 122 Läkare Företagsläkare 2 Läkare Läk ej leg annan 26 Läkare Läk leg annan 28 Läkare Specialistläk 76 Läkare ST-läkare 195 Läkare Överläkare 277 Psykolog m.fl. Psykolog 72 Psykolog m.fl. Psykoterapeut 9 Psykolog m.fl. PTP-psykolog 11 Sjuksköterska/barnmorska Ambulanssjuksköterska 55 Sjuksköterska/barnmorska Anestesisjuksköterska 86 Sjuksköterska/barnmorska Barnmorska mottagning/rådgivning 71 Sjuksköterska/barnmorska Barnmorska vårdavdelning 76 Sjuksköterska/barnmorska Distriktssjuksköterska 171 Sjuksköterska/barnmorska Företagssjuksköterska 5 Sjuksköterska/barnmorska IVA-sjuksköt 109 Sjuksköterska/barnmorska Operationssjuksköterska 81 Sjuksköterska/barnmorska Psykiatrisjuksköterska 106 Sjuksköterska/barnmorska Röntgensjuksköterskat 80 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköt barn 64 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköterska annan 1197 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköterska specialistfunktion 46 Sjuksköterska/barnmorska Sjuksköterska specialistinriktning 46 Undersköterska m.fl. Ambulanssjukvårdare 42 Undersköterska m.fl. Barnsköterska 39 Undersköterska m.fl. Fotvårdsspecialist 26 Undersköterska m.fl. Sjukvårdsbiträde 6 Undersköterska m.fl. Skötare mottagning 1 Undersköterska m.fl. Skötare vårdavdelning 185 Undersköterska m.fl. US habilitering 12 Undersköterska m.fl. US mottagning 70 Undersköterska m.fl. US vård/specialavdelning 684 Undersköterska m.fl. Vårdbiträde habilitering 2 24

25 Tillsvidareanställda läkare åren Överläkare Specialistläkare Distriksläkare År ST-läkare Åldersfördelning för tillsvidareanställda läkare Åldersfördelning december 2012 Distriktsläkare Överläkare Specialistläkare ST- läkare år år år år år år år år år AT-läkare En kartläggning visar att ca 75% av AT-läkarna finns kvar i landstinget efter tre till fyra år. Ansökningarna till AT-tjänstgöring i landstinget Värmland har ökat de sista åren inkom 626 ansökningar från 305 personer till 40 block. Fördelningen visar att 42.5 % kom från svenska fakulteter, 22.5% var svenska ungdomar från andra europeiska fakulteter och 35 % från 3:e land. En utvärdering av kvalitet och arbetsmiljöaspekter för AT läkares tjänstgöring har genomförts. Slutsatser kommer att bilda underlag för ytterligare förbättringar. 25

26 Antal läkare per specialitet Specialitet 2012 Överläkare Akutsjukvård 1 Specialistläkare Distriktsläkare ST-läkare Allmänmedicin Anestesi- o intensivvård Barn o ungdoms medicin Barn o ungdoms neurologi m habilitering 1 Barn o ungdoms psykiatri 9 3 Bild o funktions medicin Endokrinologi o diabetologi 4 2 Geriatrik 4 1 Hematologi 3 Hud o könssjukdomar Hörsel o balansrubbningar 2 Infektionssjukdomar Internmedicin Kardiologi 7 3 Kirurgi Klinisk bakteriologi o virologi 2 1 Klinisk fysiologi 5 2 Klinisk immunologi o transfusionsmedicin 1 Klinisk patologi 6 2 Klinisk kemi 1 1 Kärlkirurgi 2 Lungsjukdomar 4 Medicinsk gastroenterologi o hepatologi 3 Medicinska njursjukdomar 5 2 Neonatologi 1 Neurologi Obstetrik o gynekologi Onkologi Ortopedi Plastikkirurgi 1 Psykiatri Rehabiliteringsmedicin 4 Reumatologi 2 Rättspsykiatri 1 Smärtlindring 2 Urologi Ögonsjukdomar Öron- näs o hal

27 Ledarskap Ledarförsörjning och ledarutveckling är ett prioriterat område i landstingets verksamhetsplan. Landstingets ledarstrategi beskriver det samlade konceptet för ett ledarskap i landstinget. Det består av riktlinjer, introduktion, ledarskapsutbildning, chefsstöd och uppföljning under chefsperioden. Ledarskapsutbildningar erbjuds inom LiVledarakademin som innehåller aktiviteter för blivande chefer såsom Skola för ledning, Grundutbildning för nya chefer samt fördjupningsutbildningar för erfarna chefer inom områdena Jämställdhet, Utvecklande ledarskap, Presentationsteknik och Avlastande samtal. Ledare I följande redovisning ingår endast chefer som har fullt ledningsansvar det vill säga har såväl verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. Enligt det nya klassificeringssystemet (AID) indelas chefer i följande nivåer Kod Beskrivning Exempel A B C Chef direkt underställd alternativt ansvarar inför politisk nämnd/styrelse Har ett övergripande verksamhets-, ekonomi- och personalansvar Chef på mellanchefsnivå som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar över verksamhetsområde 1:a linjens chef som har verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom ansvarsområdet Landstingsdirektör, Divisionschef Verksamhetschef eller motsvarande Avdelningschef Antal chefer Inom landstinget finns cirka 325 medarbetare som har ett chefsuppdrag, varav 70 procent är kvinnor och 30 procent män. Landstinget har totalt medarbetare och av dessa har 5 procent chefsuppdrag. De flesta chefer arbetar heltid. Ett nyckeltal som används i Jämix är relationen mellan antalet kvinnor och män i organisationen och andelen kvinnor och män som är chefer. Inom Landstinget är relationen fem procent för kvinnor och åtta procent för män. Chefsnivå Benämning/nivå Alla Kvinnor Män A Landstingsdirektör/divisionschef B Mellanchef/Verksamhetschef C 1:a linje chef/avdelningschef

28 Andel chefer i procent per nivå och kön inom de olika ansvarsnivåerna 1:a linj chef/ Avdelningschef Män 26% Kvinnor 74% Mellanchef/ Verksamhetschef Män 38% Kvinnor 62% Lt-direktör/ Divisionschef Kvinnor 43% Män 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ålder Medelåldern för chefer inom landstinget är 52 år. 50 procent av cheferna återfinns i åldersgruppen år. Medelålder i de olika ansvarsnivåerna Medelålder Alla Kvinnor Män A/Landstingsdirektör./Divisionschef 53,7 år 55,3 år 52,5 år B/Mellanchef/Verksamhetschef 54,5 år 54,6 år 54,4 år C/1:a linjen chef/avdelningschef 51,8 år 51,4 år 52,9 år 28

29 Antal Åldersfördelning i de olika ansvarsnivåerna Åldersgrupp A/Landstingsdir./ Divisionschef B/Mellanchef/ Verksamhetschef C/ 1:a linjen chef/ Avdelningschef år år år år år och äldre Åldersfördelning för kvinnor och män med ett chefsuppdrag år år år år år år år år 65 år Åldersgrupp och äldre Män Kvinnor

30 Chefer per division Andelen chefer i förhållandet till antalet medarbetare per division. Opererande specialiteter Medicin Landstingshälsan Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Allmänmedicin Länsspecialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Psykiatri Folktandvården Landstingsservice Landstingets kansli Landstingsfastigheter IT Hälso- o sjukvårdsgemensamt Landstingsgemensamt 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 6% 7% 8% 8% 9% 13% 14% 0% 5% 10% 15% 30

31 Ålder Åldersstruktur hos medarbetarna Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år. För tio år sedan var medelåldern 47 år. När det gäller medelåldern för kvinnor respektive män så skiljer den sig ytterst lite. Medelåldern för kvinnor är 48 år och för män är den 47 år. Däremot finns en skillnad i medelålder när det gäller anställningsform. Tillsvidareanställdas medelålder är 49 år medan de visstidsanställdas medelålder är 35 år. Under 2012 var ca medarbetare 60 år eller äldre (det är 100 färre än föregåede år), vilket utgör 17 procent av landstingets medarbetare. Vid jämförelse med föregående år så har andelen medarbetare som är 60 år eller äldre minskat. Åldersfördelningen för tillsvidare- och visstidsanställda åren 2002 och % % 35% 30% 32% 32% 25% 24% 20% 17% 18% 17% 15% 10% 5% 5% 8% 10% 0% 29 år och yngre år år år 60 år och äldre Flest medarbetare finns inom åldersgruppen år de utgör cirka 32 procent av medarbetarna inom landstinget. Det har skett en viss förskjutning i ålderstrukturen genom att landstinget har ökat andelen yngre medarbetare 2012 än vid jämförelse med

32 Åldersfördelning för kvinnor och män med tillsvidareanställning eller visstidsanställning Tillsvidareanställda Alla Kvinnor Män år år år år år och äldre Visstidsanställda år år år år år och äldre Antal medarbetare per åldersgrupp åren år år år år år år år år år 65- år och äldre 32

33 Medelålder per arbetsområde och personalgrupp I nedanstående tabell visas medelålder per arbetsområde, personalgrupp och kön för tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare. Medelålder Alla Kvinnor Män Arbetsområde: Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköt/barnmorska Undersköterska m.fl Arbetsområde: Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Arbetsområde: Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Arbetsområde: Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Arbetsområde: Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Arbetsområde: Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Läkarsekreterare Arbetsområde: Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Arbetsområde: Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Arbetsområde: Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete

34 I nedanstående tabell visas åldersfördelningen i tioårsintervaller samt medelålder inom respektive division. Åldersfördelning och medelålder för tillsvidare och visstidsanställda per division 2012 Division 29 år och yngre år år år 60 år och äldre Medelålder Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Folktandvården Landstingshälsan Landstingsgemensamt Landstingets kansli

35 Pensionsavgångar I kapitlet pensionsavgångar beräknas 65 års ålder som utgångspunkt för att uppskatta kommande pensionsavgångar. Enbart tillsvidareanställda medarbetare ingår i kapitlet pensionsavgångar. Av de medarbetare som vid årsskiftet 2012/2013 var tillsvidareanställda i landstinget kommer cirka 37 procent att bli 65 år under de kommande tio åren. Under de närmaste tio åren kommer ca medarbetare att bli 65 år, det motsvarar ca 240 per år. Under 2012 har endast några få medarbetare erhållit avtalspension vilket är en stor minskning vid jämförelse med de senaste åren. Medarbetare som uppnår pensionsålder 65 år per år

36 Pensionsavgångar 2012 Ålderspension Personer Pension hel 128 Pension del 17 Från delpension till helpension 9 Från del avtalspension till hel ålderspension 7 Särskild avtalspension Pension hel 5 Pension del 0 Andelen medarbetare som inom fem år uppnår 65 år Av landstingets medarbetare uppnår 18 procent åldern 65 år under åren Detta motsvarar ca medarbetare. Andelen medarbetare som uppnår åldern 65 år under perioden Division Andel i procent åren Medicin 11% Psykiatri 20% Opererande specialiteter 13% Diagnostik 20% Hälsa, Habilitering, Rehab 13% Länsspecialiteter 21% Allmänmedicin 23% Sjukhuset i Torsby 16% Sjukhuset i Arvika 17% Folktandvården 20% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 21% IT 15% Landstingsservice 20% Landstingsfastigheter 20% Landstingshälsan 24% Landstingets kansli 24% 36

37 Pension vid 65 år per personalgrupp De kommande åren beräknas stora pensionsavgångar ske inom många personalgrupper, sjuksköterskor, undersköterskor, tandsköterskor, städpersonal samt handläggare och administratörer. Antal medarbetare per arbetsområde och personalgrupp som uppnår 65 år perioden Arbetsområde - Personalgrupp Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Vårdadministratör Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 2 2 Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 3 3 Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist 1 1 Logoped 1 1 Rehab o förebyggande övrigt Sjukgymnast 9 9 Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 4 4 Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköt/barnmorska Undersköterska m.fl

38 Andelen medarbetare per personalgrupp som uppnår 65 år inom 5 år och 10 år Tillsvidareanställda Andel inom 5 år perioden Andel i procent inom 10 år perioden Administratör 25% 48% Arbetsterapeut 14% 24% Bibliotekarie m.fl. 15% 38% Dietist 8% 17% Fritidspedagog m.fl. 33% 58% Handläggare 22% 44% Hantverkare m.fl. 20% 43% Ingenjörer m.fl. 17% 33% Kurativt arbete 17% 37% Köks- och måltidsarbete 6% 16% Lab personal m.fl. 19% 39% Ledningsarbete 16% 44% Logoped 5% 24% Läkare 13% 28% Vårdadministratör 21% 42% Psykolog m.fl. 16% 32% Rehab o förebygg, övriga 36% 58% Sjukgymnast 7% 22% Sjuksköt/barnm 14% 30% Socialt arbete 20% 40% Städ, tvätt m.fl. 23% 49% Tandhygienist 10% 26% Tandläkare 18% 44% Tandsköterska 27% 59% Tandvård, övriga 14% 24% Tekniker 17% 30% Undersköterska m.fl. 23% 49% 38

39 Arbetstid Hel- och deltidsanställningar Landstinget har under många år medvetet arbetat för att medarbetare med tillsvidareanställning ska ha heltid som grundanställning, vilket är fastställt i landstingets personalpolitiska plattform. Andelen tillsvidareanställda medarbetare med heltid är 86 procent år 2011, vilket är en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Under en femårsperiod har andelen heltidsanställda medarbetare ökat med 4 procent. Andel tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställningar år År Heltid Deltid % 17 % % 17 % % 16 % % 14 % % 13 % Andel tillsvidareanställda kvinnor och män med hel- och deltidsanställning Män Deltid 5% Heltid 95% Kvinnor Deltid 15% Heltid 85% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 39

40 Nedan visas fördelningen av hel- och deltidsanställningar fördelat på kvinnor respektive män. Antal tillsvidareanställda med hel- eller deltidsanställning per division Division Alla Kvinnor Män Heltid Allmänmedicin Diagnostik Folktandvården Hälsa, Habilitering, Rehab Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingets kansli Landstingsfastigheter Landstingsgemensamt Landstingshälsan Landstingsservice Länsspecialiteter Medicin Opererande specialiteter Psykiatri Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby Deltid Allmänmedicin Diagnostik Folktandvården Hälsa, Habilitering, Rehab Hälso- o sjukvårdsgemensamt IT Landstingets kansli Landstingsfastigheter Landstingsgemensamt Landstingshälsan Landstingsservice Länsspecialiteter Medicin Opererande specialiteter Psykiatri Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Torsby

41 Andelen hel- och deltidsanställda inom Hälso- och sjukvårdens divisioner 2012 Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Psykiatri Opererande specialiteter Medicin Heltid Deltid Länsspecialiteter Hälso- o sjukvårdsgemensamt Hälsa, Habilitering, Rehab Folktandvården Diagnostik Allmänmedicin Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2012 Landstingsservice Landstingshälsan Heltid Landstingsgemensamt Landstingsfastigheter Deltid Landstingets kansli IT

42 Antal tillsvidareanställda med heltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2012 Heltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Vårdadministratör Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköterska/barnmorska Undersköterska m.fl

43 Antal tillsvidareanställda med deltidsanställning per arbetsområde och personalgrupp 2012 Deltid Alla Kvinnor Män Administration Administratör Handläggare Ledningsarbete Vårdadministratör Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt m.fl Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut Dietist Logoped Rehab o förebygg, övriga Sjukgymnast Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete Socialt arbete Tandvård Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandvård, övriga Teknikarbete Hantverkare m.fl Ingenjörer m.fl Tekniker Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl Läkare Psykolog m.fl Sjuksköterska/barnmorska Undersköterska m.fl

44 Sysselsättningsgrad Beräkningen av genomsnittlig sysselsättningsgrad erhålls genom att alla tillsvidareanställdas sysselsättningsgrad divideras med antalet anställda vid mättillfället. I beräkningsunderlaget ingår inte de som ansökt om nedsättning av sin grundtjänst däremot ingår de som har erhållit tillfällig utökning av sin sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda medarbetare är 95,7, procent för år För kvinnor är den 95,2 procent och för män 97,7 procent. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat. En förändring har dock skett under 2012 då den genomsnittliga sysselsättningsgraden minskat med 0,5 procent i jämförele med föregående år. Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda medarbetare År Sysselsättningsgrad ,0 % ,8 % ,5 % ,1 % ,9 % ,2 % ,6 % ,7 % ,2 % ,7 % I nedanstående tabell visas antal tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställning samt sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Medarbetare med en deltidsanställning inom landstinget har en genomsnittligsysselsättningsgrad på 70 procent. Antal tillsvidareanställda hel- och deltid per sysselsättningsgrad Alla Kvinnor Män Heltid 100 % Deltid 75 % - 99 % % - 74 % Mindre än 50 %

45 Närvarotid och frånvarotid I personalsystemen utvärderas registrerad närvarotid och frånvarotid, det vill säga all den tid som regleras av aktuellt schema eller den tid som rapporterats via landstigets flextidsystem (PAW). Detta gäller samtliga närvaro- och frånvaroorsaker. Fördelning mellan närvarotid och frånvarotid 2012 Frånvarotid 26% Närvarotid 74% Förhållandet mellan andelen närvarotid och frånvarotid har varit oförändrad de tre senaste åren. 45

46 Fördelning av andelen timmar per närvaro- och frånvaroorsak 2012 Övertid-fyllnadstid, jour och bereskap 2% Timavlönad 4% Föräldraledigheter 5% Semester 10% Sjukfrånvaro/ Tidsbegränsad Sjukersättning 4% Övriga ledigheter med lön 3% Övriga ledigheter utan lön 5% Närvarotid Tillsvidarevisstidsanställda 68% Enda skillnaden sedan föregående år är att andelen tid för föräldraledighet har ökat från 4% till 5%. 46

47 Timmar för närvarotid och frånvarotid I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar för tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade samt registrerad tid för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap. Timmarna har reviderats på grund av felaktiga eller försent inkomna rapporteringar för åren 2010 och Närvaro i timmar Tillsvidare- och visstidsanställda Timavlönade Arbete under jour/ber läkare Arbete under jour/ber övriga Fyllnadstid Kökortning Övertid Hela LiV I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar fördelat per frånvaroorsak Frånvaro i Timmar Semester Föräldraledigheter Sjukfrånvaro/Tidsb.sjukersättning Övriga ledigheter med lön därav kompetensutveckling och studier med lön Övriga ledigheter utan lön Hela LiV

48 48

49 Årsarbetare Ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Nyckeltalet årsarbetare erhålls genom att beräkna summan av timmar för närvarotid På motsvarade sätt kan timmar för frånvarotid användas för att beskriva årsarbete för icke arbetad tid. Antalet årsarbetare kan beräknas med två olika mått. Val av mått beror på vad antalet årsarbetare avser att mäta. Nedan följer en beskrivning av två olika mått som kan användas vid beräkning av antal årsarbeten. Summan av all registrerad närvarotid (arbetad tid, fyllnadsoch övertid samt arbetad tid under jour och beredskap) per år dividerat med måttet (146,66 tim/mån). Måttet 1760 används för att mäta den arbetade tiden, t ex i samband med produktionsuppföljningar såsom Nysam- och i landstingets tertialuppföljningar. Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid (exempelvis semester) per år dividerat med måttet (165 tim/mån). I Medarbetare 2012 används endast måttet vid beräkning av antalet årsarbetare. Årsarbetare för närvarotid Andelen årsarbetare ökade under 2012 jämfört med föregående år med cirka 11 årsarbetare. Ökningen för 2012 beror till viss del av arbete med införandet av vårdinformationssystemet Cosmic Årsarbeten Årsarbeten Årsarbeten

50 I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar omvandlat i antal årsarbetare för tillsvidare- och visstidsanställda samt timavlönade. Registrerade timmar för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap ingår i tabellen. Närvarotiden är reviderad på grund av försent eller felaktig rapportering. Närvaro beräknat i årsarbeten Tillsvidare- och visstidsanställda 5 508, , ,8 Timavlönade 277,0 304,5 305,2 Arbete under jour/ber läkare 78,0 77,5 80,9 Arbete under jour/ber övriga 8,7 10,2 9,5 Fyllnadstid 28,1 27,9 27,1 Kökortning 9,2 5,8 3,7 Övertid 42,8 54,8 53,6 Hela LiV Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet arbetade timmar) Närvarotid beräknat i årsarbeten Division Medicin 864,7 897,6 898,2 Psykiatri 575,0 583,2 587,3 Opererande specialiteter 687,8 700,3 709,1 Diagnostik 487,0 485,5 481,2 Hälsa, Habilitering, Rehab 241,9 252,0 251,1 Länsspecialitet 567,1 572,1 576,1 Allmänmedicin 643,7 633,8 628,3 Sjukhuset i Torsby 292,1 294,9 296,5 Sjukhuset i Arvika 298,5 296,8 304,0 Folktandvården 420,1 417,8 416,8 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 16,7 74,6 86,3 IT 74,1 78,8 76,9 Landstingsservice 388,5 387,9 378,4 Landstingsfastigheter 73,7 77,2 81,6 Landstingshälsan 18,0 18,3 18,1 Landstingsgemensamt 25,3 9,6 7,8 Landstingets kansli 278,1 216,0 210,8 Hela LiV

51 Närvarotid beräknat i årsarbeten per personalgrupp åren Personalgrupp Administratör 199,1 194,4 191,1 Arbetsterapeut 62,3 62,9 62,7 Bibliotekarie m.fl. 10,8 11,4 10,8 Dietist 9,2 11,2 11,9 Fritidspedagog m.fl. 12,0 12,2 12,3 Handläggare 192,5 201,0 202,1 Hantverkare m.fl. 91,0 100,1 105,7 Ingenjörer m.fl. 81,5 83,6 86,9 Kurativt arbete 99,1 93,9 92,8 Köks- och måltidsarbete 69,5 66,3 64,7 Lab personal m.fl. 258,6 256,2 252,4 Ledningsarbete 243,7 245,7 245,4 Logoped 15,9 18,8 19,4 Läkare 650,3 663,3 681,6 Vårdadministratör 387,0 402,1 401,6 Psykolog m.fl. 69,4 69,4 73,3 Rehab o förebygg, övriga 48,5 46,5 44,4 Sjukgymnast 118,5 115,6 116,7 Sjuksköt/barnm 1 695, , ,5 Socialt arbete 3,6 4,3 5,0 Städ, tvätt m.fl. 178,3 176,7 175,2 Tandhygienist 93,3 99,2 101,6 Tandläkare 101,0 96,0 96,0 Tandsköterska 178,1 175,2 172,6 Tandvård, övriga 20,7 20,9 20,5 Tekniker 84,3 83,9 83,3 Undersköterska m.fl. 978,2 963,6 958,5 Övrig - 0,0 0,1 0,3 Totaler

52 Årsarbetare för frånvarotid I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar omvandlat till årsarbetare fördelat per frånvarorsak. Timmarna har reviderats på grund av felaktiga eller försent inkomna rapporteringar för åren 2010 och Frånvarotid beräknat årsarbeten Semester 788,5 786,7 783,1 Föräldraledigheter 341,8 362,9 380,0 Sjukfrånvaro/Tidsbegränsad Sjukersättning 307,8 330,0 353,9 Övriga ledigheter med lön 265,7 251,0 245,3 --därav kompetensutveckling och studier med lön 130,3 135,8 129,3 Övriga ledigheter utan lön 401,1 373,1 376,4 Hela LiV Andel årsarbetare per division de tre senaste åren (beräknat på antalet frånvarotimmar) Frånvarotid beräknat i årsarbeten Division Medicin 324,2 329,4 336,4 Psykiatri 171,7 177,5 192,0 Opererande specialiteter 269,5 282,8 298,3 Diagnostik 170,0 173,8 178,1 Hälsa, Habilitering, Rehab 106,1 105,4 95,6 Länsspecialiteter 229,3 226,7 222,2 Allmänmedicin 219,2 223,9 218,5 Sjukhuset i Torsby 106,1 102,8 105,8 Sjukhuset i Arvika 129,8 115,2 120,3 Folktandvården 148,2 137,7 145,7 Hälso- o sjukvårdsgemensamt 10,6 20,4 20,9 IT 17,5 22,1 21,1 Landstingsservice 102,3 103,9 101,3 Landstingsfastigheter 12,7 14,6 15,5 Landstingshälsan 5,3 4,0 5,9 Landstingsgemensamt 7,7 2,4 2,0 Landstingets kansli 84,2 60,9 59,2 Hela LiV

53 Frånvarotid beräknat i årsarbeten per personalgrupp åren Personalgrupp Administratör 49,4 41,1 39,8 Arbetsterapeut 29,3 28,7 31,0 Bibliotekarie m.fl. 5,9 4,1 3,7 Dietist 2,5 4,7 3,7 Fritidspedagog m.fl. 3,7 3,3 2,9 Handläggare 52,1 50,5 48,8 Hantverkare m.fl. 17,2 18,7 21,7 Ingenjörer m.fl. 19,0 19,4 20,1 Kurativt arbete 37,2 35,3 33,9 Köks- och måltidsarbete 17,5 18,6 18,2 Lab personal m.fl. 92,0 96,8 101,8 Ledningsarbete 48,9 48,7 47,9 Logoped 6,5 7,6 9,0 Läkare 307,7 315,4 314,8 Läkarsekreterare 119,0 126,4 127,3 Psykolog m.fl. 25,2 29,7 27,9 Rehab o förebygg, övriga 15,9 15,8 15,2 Sjukgymnast 58,8 59,5 53,1 Sjuksköt/barnm 694,4 694,6 722,8 Socialt arbete 0,9 1,3 1,6 Städ, tvätt m.fl. 50,6 52,4 51,2 Tandhygienist 42,3 39,7 40,1 Tandläkare 39,2 33,9 38,5 Tandsköterska 56,8 51,3 52,6 Tandvård, övriga 7,8 7,0 7,7 Tekniker 19,7 21,9 21,1 Undersköterska m.fl. 285,4 277,3 282,3 Totaler

54 54

55 Arbetsmiljö och hälsa Insatser inom området Arbetsmiljö och hälsa är inriktade mot aktiviteter som bidrar till att uppfylla det övergripande målet i Landstingsplanen om ansvarstagande och arbetsglädje. Arbetsmiljö- och hälsoarbetet kommer att kontinuerligt förflyttas mot att i allt högre grad inriktas mot hälsofrämjande insatser, med ett fortsatt säkrat systematiskt arbetsmiljöarbete, illustrerat i bilden nedan. Ett hälsofrämjande arbetssätt och arbetstider Första etappen av projekten med hälsofrämjande arbetsplatser fullföljdes under hösten Landstinget blev medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård. I redogörelserna från pilotverksamheterna märks en ökad medvetenhet om arbetsmiljö-och hälsofrågor Utvärderingen av projekt fysisk aktivitet med en timme per vecka på arbetstid som gjorts i samverkan med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro visar att deltagarna blev mer fysiskt aktiva både på arbetet och på fritiden Projektet Sömn, skiftarbete och återhämtning visar positivt resultat när det gäller sömnkvalitet för individer 55

56 Medarbetarekät Medarbetarenkätens resultat ger en bild av hur medarbetarnas upplevelser av arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande utvecklas i förhållande till landstingets vision om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Resultaten av Medarbetarenkäten 2011 återkopplades på samtliga organisatoriska nivåer under våren Enkäten gick ut till medarbetare. och besvarades av personer. Svarsfrekvensen blev i genomsnitt 78 procent. Medarbetarenkäten visade på positiva resultat inom följande område Medarbetarskap och kompetens Stöd & ledarskap Personalutveckling Belastningsergonomi Medarbetarenkäten visar att resultaten av nedanstående områden behöver förbättras: Krav och kontroll i arbetet andel i spänt arbete Litar på ledningen Mobbning och trakasserier Stressrelaterade faktorer Arbetsskador och tillbud Centrala skyddskommittén har fattat beslut om att tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp, för att närmare studera rapporterade arbetsskador och tillbud inom landstinget, denna grupp benämns Engelbrektsgruppen. Engelbrektutredningen som har föreslagit åtgärder för att landstinget ska kunna leva upp till EU-direktivet 2010/32 fokuserade på stickoch skärskador, halka/fall och snubbelskador samt Våld och hot om våld eftersom de utgör 60 procent av samtliga rapporterade arbetsskador i landstinget. Halkskador är näst efter stickskador den vanligaste rapporterade skadan. Halkskador orsakar även flest sjukfrånvarodagar. Information med råd och stöd för avvikelsehantering av arbetsskador och tillbud har gått ut till samtliga första linjens chefer. Engelbrektsgruppen uppdrag har avrapporterat och avslutats. 56

57 Rapporterade arbetsskador per division åren Rapporterade arbetsskador Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folktandvården IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Landstingets kansli Rapporterade arbetsskador fördelat på kön Kvinnor Män

58 Rapporterade arbetsskador och tillbud åren Arbetsskador Tillbud

59 Friskvård Varje medarbetare i landstinget har 1000 kronor att använda till motion och annan friskvård. Pengarna är personliga och kan således inte delas upp så att man avstår en del till t ex avdelningsgemensamma aktiviteter. Friskvårdaktiviteten ska alltid ske utanför ordinarie arbetstid. Inom landstinget finns lokaler som ger möjlighet till träning för medarbetarna. Under 2012 har 37 procent eller drygt medarbetare fått ersättning för friskvårdsaktiviteter till en summa motsvarande ca 2,2 miljoner kronor. Utbetald ersättning för friskvårdsaktivitet samt andelen medarbetare per division som nyttjade denna friskvårdsersättning Division Utbetalt i kronor Andelen anställda som erhållit friskvårdsersättning Medicin % Psykiatri % Opererande specialiteter % Diagnostik % Hälsa, Habilitering, Rehab % Länsspecialiteter % Allmänmedicin % Sjukhuset i Torsby % Sjukhuset i Arvika % Folktandvården % Hälso- o sjukvårdsgemensamt % IT % Landstingsservice % Landstingsfastigheter % Landstingshälsan % Landstingsgemensamt % Landstingets kansli % Torsby har ett särskilt avtal och därmed en annan konstruktion än andra verksamheter, att division HHR har låga uttag beror på deltagande i friskvårdsprojekt som innebar fysisk aktivitet på arbetstid. 59

60 Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron som ska redovisas beräknas utifrån registrerade sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid. För beräkning av sjukfrånvaro används den modell som Sveriges Kommuner och Landsting anvisat. Modellen utgår från lagstiftning om hur sjukfrånvaro ska redovisas i årsrapporter. I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro ingår dessutom frånvaro för anställda som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. I den obligatoriska redovisningen ingår det 7 nyckeltal. Nyckeltal enligt obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Sjukfrånvaro enligt modell för obligatorisk redovisning Total sjukfrånvarotid 4,71 % 4,40 % 4,10 % Kvinnor 5,14 % 4,80 % 4,50 % Män 3,00 % 2,80 % 2,60 % Ålder 29 år eller yngre 3,32 % 3,00 % 2,70 % Ålder år 4,29 % 4,00 % 3,90 % Ålder 50 år eller äldre 5,22 % 4,90 % 4,60 % Sjukperiod 60 dagar eller mer 37,32 % 35,30 % 34,70 % Sjukfrånvaron inom landstinget Enligt landstingsplanen är målet att den totala sjukfrånvaron inte överskrider 5 procent. Målet om 5 procent sjukfrånvaro uppnåddes redan är sjukfrånvaron 4,7 procent vilket är en ökning i förhållande till de senaste årens nedgång. 60

61 Sjukfrånvaro i procent enligt modell för obligatorisk sjukfrånvaro redovisning åren ,0% 5,0% 4,1% 4,4% 4,7% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Sjukfrånvaron redovisad för olika sjukperioder åren % 2% 2% 1% ,0% ,0% ,1% ,4% ,6% ,8% 1% ,7% ,7% ,8% 0% Sjukfrånvaro 1-14 dagar Sjukfrånvaro dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller fler 61

62 2012 Sjukfrånvaron redovisad i olika sjukperioder per division åren 2011 och 2012 Sjukfrånvaro 1-14 dagar Sjukfrånvaro dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller fler Medicin 2,2% 0,7% 1,7% Psykiatri 2,3% 0,9% 1,4% Opererande specialiteter 2,3% 0,9% 1,9% Diagnostik 2,0% 0,6% 2,8% Hälsa, Habilitering, Rehab 1,6% 0,4% 1,1% Länsspecialiteter 2,1% 0,7% 1,9% Allmänmedicin 1,5% 0,9% 2,3% Sjukhuset i Torsby 1,9% 0,9% 1,0% Sjukhuset i Arvika 2,2% 0,9% 2,1% Folktandvården 2,5% 0,8% 1,0% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 1,1% 0,3% 1,0% IT 1,6% 0,2% 0,9% Landstingsservice 3,0% 0,9% 2,0% Landstingsfastigheter 1,7% 0,4% 6,3% Landstingshälsan 1,7% 2,8% 0,0% Landstingsgemensamt 1,1% 0,4% 0,0% Landstingets kansli 1,2% 0,2% 0,5% 2011 Sjukfrånvaro 1-14 dagar Sjukfrånvaro dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller fler Medicin 2,1% 0,7% 1,4% Psykiatri 2,3% 0,8% 1,0% Opererande specialiteter 2,0% 0,7% 1,6% Diagnostik 2,2% 0,8% 2,6% Hälsa, Habilitering, Rehab 1,5% 0,4% 1,2% Länsspecialiteter 2,0% 0,8% 1,8% Allmänmedicin 1,5% 0,7% 1,8% Sjukhuset i Torsby 1,7% 0,6% 0,9% Sjukhuset i Arvika 1,8% 0,7% 2,0% Folktandvården 2,3% 0,7% 1,0% Hälso- o sjukvårdsgemensamt 1,1% 0,3% 0,9% IT 2,0% 0,8% 0,8% Landstingsservice 3,1% 1,1% 2,4% Landstingsfastigheter 1,3% 0,9% 0,3% Landstingshälsan 1,8% 0,6% 3,0% Landstingsgemensamt 1,9% 1,0% 2,7% Landstingets kansli 1,5% 0,2% 0,4% 62

63 Procent Procent Sjukfrånvaro i procent per division inom Hälso- och sjukvården ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Diagnostik Hälsa, Habilitering, Rehab Läns specialiteter Allmänmedi cin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Folk tandvården ,2 4,3 4,4 4,2 4,2 4,1 3,6 3,1 4,6 3, ,5 4,3 4,5 5,8 3,1 4,8 4,0 3,2 4,7 4, ,7 4,8 5,1 5,5 3,3 4,9 4,7 3,9 5,3 4,3 Sjukfrånvaro i procent för staberna inom verksamhets- och ledningstöd ,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Hälso- o sjukvårdsgemens amt IT Landstings service Landstings fastigheter Landstings hälsan Landstings gemensamt Landstingets kansli ,2 2,4 7,0 1,5 8,0 4,1 2, ,5 3,7 6,9 2,6 5,4 0,6 2, ,5 2,7 6,6 3,6 10,9 1,5 2,1 63

64 Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupp Åldersgrupper Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Alla Kvinnor Män 19 år eller yngre 0 % 0,% 0 % år 3,3 % 3,7 % 2,2 % år 4,1 % 4,6 % 2,5 % år 4,4 % 4,8 % 3,2 % år 4,8 % 5,1 % 2,9 % 60 år och äldre 5,9 % 6,4 % 3,9 % Sjukfrånvaro i procent per personalgrupp och kön Personalgrupp Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Alla Kvinnor Män Administratör 2,7% 2,9% 1% Arbetsterapeut 3,5% 3,5% 0,3% Bibliotekarie m.fl. 4,0% 4,0% 0% Dietist 5,7% 5,8% 0% Fritidspedagog m.fl. 3,7% 3,7% 0% Handläggare 2,1% 2,0% 2,3% Hantverkare m.fl. 5,8% 2,3% 6,3% Ingenjörer m.fl. 2,3% 4,3% 1,6% Kurativt arbete 3,1% 3,2% 2,3% Köks- och måltidsarbete 5,7% 6,4% 3,2% Laboratoriepersonal m.fl. 5,6% 5,8% 2,8% Ledningsarbete 2,3% 1,8% 3,5% Logoped 5,1% 5,1% 0% Läkare 2,5% 3,2% 2% Läkarsekreterare 6,3% 6,3% 0% Psykolog m.fl. 6,1% 7,1% 2,4% Rehab o förebygg, övriga 4,3% 4,9% 1,6% Sjukgymnast 4,4% 5,1% 1,3% Sjuksköterska/barnmorska 4,9% 5,1% 3,2% Socialt arbete 2,8% 3,4% 1,6% Städ, tvätt m.fl. 8,2% 8,6% 4,3% Tandhygienist 4,1% 4,1% 2,5% Tandläkare 3,3% 3,7% 2,9% Tandsköterska 4,7% 4,7% 0% Tandvård, övriga 6,2% 7,6% 3,7% Tekniker 4,0% 3,1% 4,1% Undersköterska m.fl. 6,4% 6,8% 4,2% 64

65 Sjukfrånvaro i dagar Antalet anställda varierar över året, uppgifterna i nedanstående tabell visar ett snittvärde för antalet anställda för respektive år. Vid beräkning av sjukfrånvarodagar har ingen hänsyn tagits till om sjukfrånvaron omfattar hel- eller halvdag. Således ingår all registrerad sjukfrånvaro utan beaktande till omfattning, dvs. oavsett hur många timmar man varit sjukfrånvarande så räknas det som en dag. Sjukfrånvaro i kalenderdagar Genomsnittligt antal anställda Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar ,5 17,1 18,6 Rehabilitering Landstinget har sedan 2009 en överenskommelse med Försäkringskassan om samarbete i sjukförsäkringsärenden. Syftet med överenskommelsen är att säkerställa, tydliggöra och effektivisera samarbetet och informationen mellan landstinget och Försäkringskassan. Målet med överenskommelsen är att skapa effektiva och korta handläggningstider för att förkorta sjukperioderna och minska den totala sjukfrånvaron. Enligt landstingets riktlinjer ska en rehabiliteringsplan för återgång i arbetet göras vid längre sjukfrånvaro samt vid upprepad korttidsfrånvaro (fler än 5 tillfällen under en 12 månadsperiod). Rehabiliteringsarbetet finns beskrivet i en detaljerad processkarta enligt nedan. Kartan finns på landstingets intranät och visar på ett tydligt sätt vad som sker inom varje steg och vilket styrande dokumentation som finns kopplad till respektive steg 65

66 66

67 Lönebildning Lönebildningen är en viktig del i landstingets verksamhetsstyrning. Den ska bidra till en ständig utveckling och förbättring av verksamheten, samt vara ett incitament för att nå verksamhetsmålen. Lönesättningen är ett av verktygen för cheferna i arbetet med verksamhetens utveckling och medarbetarnas motivation och arbetstillfredsställelse. Den individuella lönen baseras på arbetsuppgifternas svårighetsgrad, den individuella prestationen, samt marknadslöneläget. Landstinget verkar för en ökad lönespridning i samtliga yrkesgrupper för att möjligöra för medarbetaren att göra en lönekarriär inom det egna yrket. Ansvar Landstingets chefer ansvarar för lönesättningen av sina medarbetare. Förhandlingschef ansvarar för de årliga löneöversynerna. Syfte Lönebildningen är ett styrmedel för verksamheten. Landstinget vill kunna premiera goda arbetsinsatser med en god löneutveckling. I grunden handlar det om att kunna rekrytera och behålla kompetens som verksamheten kräver. Löneöversyn 2012 pågick under hela året. Under våren förhandlades avtalsområden med giltiga kollektivavtal, Vårdförbundet, LSR och Akademiker alliansen. Löneöversynen för 2012 inriktades främst på att ge ett större utslag för den individuella lönesättningen och ökad lönespridning. Några prioriterade grupper fanns där landstinget såg att lönebilden behövde korrigeras. Jämförelser görs med övriga riket för att landstinget ska kunna ha konkurrenskraftiga löner och kunna rekrytera och behålla den kompetens som verksamheten kräver. Ny lön betalades ut i juni. Under hösten förhandlades samtliga övriga förbund, Kommunal, Sveriges läkarförening, OFRs förbundsområde AKV samt Lärarna. Ny lön för dessa grupper utbetalades med novemberlönen. Främst prioriterades distriktläkare, vårdadministratörer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Landstinget följer under 2013 upp de satsningar som har gjorts. 67

68 Lönebild för gruppen läkare med specialistutbildning. Mätdatum är november

69 Lönebilden för sjuksköterskor grund och specialist, barnmorskor, röntgensjuksköterskor samt biomedicinska analytiker. Mätdatum november

70 Lönebilden för olika personalgrupper inom landstinget där insatser gjorts i senaste löneöversynen. Mätdatum är november

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Inledning 5 Sammanfattning 9 Historisk översikt 11 Medarbetare och Ledare 15 Ålder 29 Pensionsavgångar 33 Arbetstid 37 Frånvaro och närvarotid 43 Arbetsmiljö och hälsa 51

Läs mer

Sammanfattning 3-4. Medarbetare och Ledare 5-18. Ålder 19-21. Pensionsavgångar 22-23. Arbetstid 24-26. Närvaro- och frånvarotid 27-34

Sammanfattning 3-4. Medarbetare och Ledare 5-18. Ålder 19-21. Pensionsavgångar 22-23. Arbetstid 24-26. Närvaro- och frånvarotid 27-34 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3-4 Medarbetare och Ledare 5-18 Ålder 19-21 Pensionsavgångar 22-23 Arbetstid 24-26 Närvaro- och frånvarotid 27-34 Timmar 27-29 Årsarbeten 30-34 Sjukfrånvaro 35-37

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 Inledning 4 Sammanfattning 7 Utvecklingen under två decennier 9 Medarbetare och Ledare 12 Ålder 24 Pensionsavgångar 28 Arbetstid 32 Arbetsmiljö och hälsa 44 - Sjukfrånvaro

Läs mer

Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121

Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121 Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121 Aktualitet, bortfall, borttag Vi uppskattar att cirka 98% av posterna har 2013 års löner.

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

Kommunala löner, november 201. Tabell 7 - Norra Sverige (län 20-25)

Kommunala löner, november 201. Tabell 7 - Norra Sverige (län 20-25) Kommunala löner, november 201 Tabell 7 - Norra Sverige (län 20-25) Kommunala löner, november 2012 Definitioner och statistikens innehåll Arbetsidentifikation (AID) Statistiken grundar sig på Arbetsidentifikation

Läs mer

Kommunala löner, november 201. Tabell 1 - Kommuner med mindre än 25 000 inv.

Kommunala löner, november 201. Tabell 1 - Kommuner med mindre än 25 000 inv. Kommunala löner, november 201 Tabell 1 - Kommuner med mindre än 25 000 inv. Kommunala löner, november 2012 Definitioner och statistikens innehåll Arbetsidentifikation (AID) Statistiken grundar sig på Arbetsidentifikation

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2013 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2013 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc. 3 Medianlöner Enköpings

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2012 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2012 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc 3 Medianlöner Enköpings kommun

Läs mer

Malmö stads lönestatistik 2014

Malmö stads lönestatistik 2014 Malmö stads lönestatistik 2014 Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation) och kön för månadsavlönade. Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad.

Läs mer

Medel ålder Medel lön

Medel ålder Medel lön Malmö stads lönestatistik 2012, månadsanställda Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation). Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad. Förekommande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Löner i landstingen, november 2010. Tabell 5 - Hela riket. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Löner i landstingen, november 2010-1

Löner i landstingen, november 2010. Tabell 5 - Hela riket. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Löner i landstingen, november 2010-1 Löner i landstingen, november 2010 Tabell 5 - Hela riket Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Löner i landstingen, november 2010-1 Definitioner och statistikens innehåll Arbetsidentifikation (AID) Statistiken

Läs mer

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge 101010 Ledning, administration Max 60000 92700 70000 62100 62500 63000 55000 56375 41500 92700 Medel 46800 56520 60800 54088 62500 50188 55000 51792 41000 52598 Min 31000 27500 51600 48250 62500 33000

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Kvinnligt dominerade yrken (mer än 60 %) Manligt dominerade yrken (mer än 60 %) Jämnt könsfördelade yrken. Medellön Kv.

Kvinnligt dominerade yrken (mer än 60 %) Manligt dominerade yrken (mer än 60 %) Jämnt könsfördelade yrken. Medellön Kv. dokument3 Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation) och kön för månadasavlönade. Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad. Förekommande deltidslöner

Läs mer

2012 års kommunala lönestatistik

2012 års kommunala lönestatistik Stockholm 2013-05-29 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 10/2013 2012 års kommunala lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2012 för läkare inom kommunal sektor är

Läs mer

Landstingens personal

Landstingens personal Landstingens personal Underlagen till tabellerna är hämtade från landstingets PA-lönesystem Heroma & Respons och har sammanställts av Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal. Redovisningen av antalet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting En sammanfattning Anders Bro Örebro läns landsting 250 olika yrkeskategorier Ca 8 800 medarbetare Verksamhet i hela länet Flera kommande bristyrken

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kvinnligt dominerade yrken (mer än 60%) Manligt dominerade yrken (mer än 60%) Jämnt könsfördelade yrken. 10:e Median 90:e. Kv.lön i % av män.

Kvinnligt dominerade yrken (mer än 60%) Manligt dominerade yrken (mer än 60%) Jämnt könsfördelade yrken. 10:e Median 90:e. Kv.lön i % av män. Malmö stads lönestatistik 2013, månadsanställda Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation). Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad. Förekommande

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har

Läs mer

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monika Nordh Cangemark 2014-09-11 SFN 2014/0757 0480-450406 Servicenämnden Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

101011 Ledning, ekonomi 50-59 Män 1 51 600 51 600 51 600 * Totalt 1 51 600 51 600 51 600 51 600

101011 Ledning, ekonomi 50-59 Män 1 51 600 51 600 51 600 * Totalt 1 51 600 51 600 51 600 51 600 Hudiksvalls Kommun Lönestatistik 2014 Tillsvidareanställd personal per etikett och ålder 10 Ledningsarbete 101010 Ledning, administration 30-39 Män 1 38500 38500 38500 50-59 Män 1 81000 81000 81000 * Totalt

Läs mer

INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G

INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G INNEH ÅLLSFÖ RTECK NIN G Inledning 1 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 2 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad 3 Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2007

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2007 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2007 I Norrbottens läns landsting är jämställdhet en strategisk fråga. Landstingets riktlinjer fastställer att jämställdhetsarbete i landstinget är en

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner 2015 Hur arbetar VGR med kompetensförsörjning? Västra Götalandsregionen har ett processorienterat

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Personalutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta

Personalutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta Stockholms läns landsting 1(3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-11-11 LS 2015-1503 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

PERSONAL- BOKSLUT 2013

PERSONAL- BOKSLUT 2013 PERSONALBOKSLUT 2013 Förord Praktikertjänsts personalbokslut är till för att ge en bild av vår största tillgång medarbetarna utifrån olika perspektiv. Praktikertjänst är som alla tjänsteföretag ett personalintensivt

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG Sidnu mmer 1(1) Uppdrag Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur Uppdragsgivare: Ann-Christin Kullberg Uppdragstagare: FLG Bakgrund 1. För hög kostnad i förhållande till given budgetram 2. Uppdraget

Läs mer

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än 10 000 kr. Månad

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än 10 000 kr. Månad Kvinnor 79 13 500 27 899 22 2 600 27 00 31 800 7 200 26.28 Män 103 18 700 27 279 7 800 21 500 27 500 31 688 10 188 37.05 Administratör, annan 152090 Totalt 582 13 500 27 789 7 800 2 000 27 00 31 700 7

Läs mer

Personalredovisning 2008

Personalredovisning 2008 Personalredovisning 2008 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Sammanfattning av personalredovisningen... 5 1.2 Nytt personalsystem... 5 2 Personalredovisning Tranemo kommun 7 2.1 Nyckeltal 1... 7 2.1.1 Anställda...

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

SLL Produktionsutskottet RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING

SLL Produktionsutskottet RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING SLL Produktionsutskottet 2014-04-22 RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING Introduktion Hanna Emami VD Stina Ramberg Dahl Konsultchef Agenda IC Quality och medarbetarmodellen Uppdraget: Psykosocial arbetsmiljö

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

HR-strategi. HR-strategi

HR-strategi. HR-strategi HR-strategi HR-strategi 2017-2020 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Strategi HR-strategi 2016 2020 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för Personalchef 2016-11-11

Läs mer

Nämnd/Förvaltning: Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Nämnd/Förvaltning: Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nämnd/Förvaltning: Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen Personalvolym, (antal anställda, årsarbetare och faktiskt arbetad tid) Analysera och kommentera förändringar i personalvolym,

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) 2016-02-25 BUN 2016.0096 Handläggare Lotta Frisk Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år fram ett

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Arbetsidentifikation kommuner och landsting AID-KL

Arbetsidentifikation kommuner och landsting AID-KL Arbetsidentifikation kommuner och landsting AID-KL Beskrivning av systemet 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Klassificeringens uppbyggnad... 4 2.1 Etikettlista... 4 2.2 Chefs-, annat lednings-, och funktions-/ämnesansvarskod...

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) Beskrivning av systemet Etikett Etikett Chefs-, annat Chefs-, annat lednings- ledningsoch funktions-/ och funktions-/ ämnesansvar ämnesansvar AID AID Arbetstidens Arbetstidens

Läs mer

Fler ska arbeta heltid i framtiden

Fler ska arbeta heltid i framtiden HELTIDSPLANEN Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Personalpolitiskt program - uppdatering

Personalpolitiskt program - uppdatering Titel: Personalpolitiskt program 1 (6) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 4.0 Fastställd: KF 2016-09-14, 75 Uppdateras: Personalpolitiskt program - uppdatering Styrdokument för personalarbetet

Läs mer

Anställning och anställningsförhållanden

Anställning och anställningsförhållanden Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda nov 2013 okt 2014 Tillsvidareanställda 2013-11-01 2014-10-31 Kvinnor 986 85 % 992 85 % Män 175 15 % 177 15 % Totalt 1161 1169 Ett mått

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut. år 2012

Arbetsmiljöbokslut. år 2012 Arbetsmiljöbokslut 2 Personalredovisning till nämndens årsredovisning Antal anställningar den 1 november 2012 Befattningsbenämning Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Administratörer

Läs mer

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Om ansökan och antagning till SK-kurser Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (29) 2015-06-15 Ks 14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 2 juni 2015 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

Inledning 1. Medarbetarenkät 2

Inledning 1. Medarbetarenkät 2 Inledning 1 Medarbetarenkät 2 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 3 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad 4 Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Läs mer

Personalpolicy för Växjö kommun

Personalpolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2015-03-17 Personalpolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Personalkontoret Dokumentnamn Personalpolicy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Personalenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Östra Sjögatan 16 Tel 0480-45 00 00 vx Innehåll Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förhandlingsutrymme

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning Ängelholms kommun 2008 Personalredovisning Ängelholms kommun Innehåll Inledning...1 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare...2 Antal anställda per förvaltning, kön och sysselsättningsgrad...3

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2017-01-18 LS 2015-1503 Landstingsstyrelsen Motion 2015:40 av Jens Sjöström (S) och Robert Johansson (S) om kartläggning av anledningarna

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Regelverk GU-ALF för år 2014

Regelverk GU-ALF för år 2014 Regelverk GU-ALF för år 2014 När läkautbildningen utnyttjar sjukvårdens resurser betalar man ersättning med de särskilda medel som universitetet får för detta ändamål, de så kallade GU-ALF-medlen (GU står

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj

Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj 2015 1 Psykiatri och habilitering 2015-06-11 Dnr 2015/ Landstingsdirektörens stab Sammanfattning Det kommer bli tufft men förvaltningen räknar med att hålla

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer