1:1 Nämn ytterligare två statusuppgifter som är av största vikt för att bedöma svårighetsgrad av detta tillstånd.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1:1 Nämn ytterligare två statusuppgifter som är av största vikt för att bedöma svårighetsgrad av detta tillstånd."

Transkript

1 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. 1:1 Nämn ytterligare två statusuppgifter som är av största vikt för att bedöma svårighetsgrad av detta tillstånd.

2 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. 1:2 För att snabbt få en klarläggning av svårighetsgraden av andningspåverkan ordinerar du nu genast ett prov, vilket och varför? 1.0

3 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1. 1:3 Vilket av dessa värden talar för att patienten har en akut respiratorisk insufficiens? Motivera! 1.0 1:4 Hur behandlar du patienten inför den fortsatta utredningen? Ange även dos! Svar: :5 För att klargöra orsaken till den akuta infektiösa andningspåverkan hos patienten beställer du nu ytterligare en undersökning. Vilken?

4 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1 och patienten får därför syrgas (2-4 l/min). Lungröntgen visar minimalt ökad stråkighet basalt på vänster sida, och du anser att du bör behandla patienten som en samhällsförvärvad pneumoni. Patienten har CRP 120. Antibiotika insättes. Patienten läggs in och efter nästa morgon på sjukhuset noteras att patienten blivit mera andningspåverkad, med andningsfrekvens 30 och hjärtfrekvens 120 och med mycket uttalade ronki. PEF på avdelningen visar 150 l/min. 1:6 Som jourhavande ser du patienten, som är klar, men talar med avbrutna meningar p g a andningen. Vilken provtagning ordinerar du? 1:7 Vilken behandling måste patienten få? Vilka medikamenter ordinerar du primärt? Svar: 0

5 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1 och patienten får därför syrgas (2-4 l/min). Lungröntgen visar minimalt ökad stråkighet basalt på vänster sida, och du anser att du bör behandla patienten som en samhällsförvärvad pneumoni. Patienten har CRP 120. Antibiotika insättes. Patienten läggs in och efter nästa morgon på sjukhuset noteras att patienten blivit mera andningspåverkad, med andningsfrekvens 30 och hjärtfrekvens 120 och med mycket uttalade ronki. PEF på avdelningen visar 150 l/min. Den nya blodgasen visade med 2,5 l syrgas i näsan pco 2 5,3 och po 2 7,2. Den akuta morgonförsämringen hävs med den bronkvidgande behandlingen, men patienten är fortfarande andfådd, med andningsfrekvens 24. Under andra dagen då tillståndet något stabiliseras får du möjlighet att tänka på vad som kan vara den underliggande orsaken till de andningsbesvär patienten har. Patienten är visserligen trött, men kan göra en spirometri, som visar VC 2,0 l(3,4 ref värde) och FEV1 0,8 l(2,6). 1:8 Vilken typ av ventilationsinskränkning har patienten? Svar: 0 1:9 Varför?

6 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1 och patienten får därför syrgas (2-4 l/min). Lungröntgen visar minimalt ökad stråkighet basalt på vänster sida, och du anser att du bör behandla patienten som en samhällsförvärvad pneumoni. Patienten har CRP 120. Antibiotika insättes. Patienten läggs in och efter nästa morgon på sjukhuset noteras att patienten blivit mera andningspåverkad, med andningsfrekvens 30 och hjärtfrekvens 120 och med mycket uttalade ronki. PEF på avdelningen visar 150 l/min. Den nya blodgasen visade med 2,5 l syrgas i näsan pco 2 5,3 och po 2 7,2. Den akuta morgonförsämringen hävs med den bronkvidgande behandlingen, men patienten är fortfarande andfådd, med andningsfrekvens 24. Under andra dagen då tillståndet något stabiliseras får du möjlighet att tänka på vad som kan vara den underliggande orsaken till de andningsbesvär patienten har. Patienten är visserligen trött, men kan göra en spirometri, som visar VC 2,0 l(3,4 ref värde) och FEV1 0,8 l(2,6). Du kom fram till att patienten har respiratorisk insufficiens av obstruktiv typ. Det visar sig att man på klin fys gjort ytterligare åtgärder för att hjälpa dig i det differentialdiagnostiska ställningstagandet mellan astma och KOL. 1:10 Vilken undersökning skulle detta kunna vara? 1:11 Hur utföres den?

7 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1 och patienten får därför syrgas (2-4 l/min). Lungröntgen visar minimalt ökad stråkighet basalt på vänster sida, och du anser att du bör behandla patienten som en samhällsförvärvad pneumoni. Patienten har CRP 120. Antibiotika insättes. Patienten läggs in och efter nästa morgon på sjukhuset noteras att patienten blivit mera andningspåverkad, med andningsfrekvens 30 och hjärtfrekvens 120 och med mycket uttalade ronki. PEF på avdelningen visar 150 l/min. Den nya blodgasen visade med 2,5 l syrgas i näsan pco 2 5,3 och po 2 7,2. Den akuta morgonförsämringen hävs med den bronkvidgande behandlingen, men patienten är fortfarande andfådd, med andningsfrekvens 24. Under andra dagen då tillståndet något stabiliseras får du möjlighet att tänka på vad som kan vara den underliggande orsaken till de andningsbesvär patienten har. Patienten är visserligen trött, men kan göra en spirometri, som visar VC 2,0 l(3,4 ref värde) och FEV1 0,8 l (2,6). Du kom fram till att patienten har respiratorisk insufficiens av obstruktiv typ. Efter reversibilitetstesten visar VC 2,3 och FEV1 0,9. 1:12 Vad är nu din mest sannolika diagnos? 1:13 Finns det fakta i anamnesen du skulle vilja få veta mer om för att bättre säkerställa diagnosen? Svar: 0 Patienten ligger inne ytterligare några dagar och får nu behandling för sin akuta obstruktiva lungsjukdomsförsämring, och hon får förutom bronkdilaterare i inhalationer annan farmakoterapi. 1:14 Nämn 2 typer av preparat!

8 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1 och patienten får därför syrgas (2-4 l/min). Lungröntgen visar minimalt ökad stråkighet basalt på vänster sida, och du anser att du bör behandla patienten som en samhällsförvärvad pneumoni. Patienten har CRP 120. Antibiotika insättes. Patienten läggs in och efter nästa morgon på sjukhuset noteras att patienten blivit mera andningspåverkad, med andningsfrekvens 30 och hjärtfrekvens 120 och med mycket uttalade ronki. PEF på avdelningen visar 150 l/min. Den nya blodgasen visade med 2,5 l syrgas i näsan pco 2 5,3 och po 2 7,2. Den akuta morgonförsämringen hävs med den bronkvidgande behandlingen, men patienten är fortfarande andfådd, med andningsfrekvens 24. Under andra dagen då tillståndet något stabiliseras får du möjlighet att tänka på vad som kan vara den underliggande orsaken till de andningsbesvär patienten har. Patienten är visserligen trött, men kan göra en spirometri, som visar VC 2,0 l (3,4 ref värde) och FEV1 0,8 l(2,6). Du kom fram till att patienten har respiratorisk insufficiens av obstruktiv typ. Efter reversibilitetstesten visar VC 2,3 och FEV1 0,9. På tre till fyra dagar förbättras hon väsentligt, och hennes PEF-värden stiger. Du finner dig föranledd att ta en ny spirometri, och finner att hennes FEV1 har stigit till 1, 9 l. 1:15 Vad blir slutdiagnosen?

9 53-årig kvinna inkommer med andningsbesvär. Patienten har tidigare feströkt och har 5 vuxna barn, arbetar i dagiskök. Tidigare väsentligen frisk, men har de senaste två åren haft lättare obstruktiva besvär, och då har dotterns Bricanyl hjälpt. Senaste dagarna förkylningssymtom med hosta och uttalade andningsbesvär det senaste dygnet. Tillkallar ambulans. Saturationen under 90% då ambulansen anländer. Du finner en klar och andningspåverkad kvinna som har 39,0, och saturationen vid ankomsten 88% utan syrgastillförsel. På lungorna finner du basala rassel på vänster sida, och ronki över båda lungfälten. Du uppfattar detta som en akut luftvägssjukdom med andningspåverkan. Du finner i status att patientens andningsfrekvens är 26 med ett förhållandevis förlängt expirium och hjärtfrekvensen är 120. Personalen har tagit sedvanliga rutin-blodprover. Du får snabbt svar på blodgasen, och Ph är 7,45 PCO2 3,8 kpa, PO2 7,0 kpa och Base excess -1,1 och patienten får därför syrgas (2-4 l/min). Lungröntgen visar minimalt ökad stråkighet basalt på vänster sida, och du anser att du bör behandla patienten som en samhällsförvärvad pneumoni. Patienten har CRP 120. Antibiotika insättes. Patienten läggs in och efter nästa morgon på sjukhuset noteras att patienten blivit mera andningspåverkad, med andningsfrekvens 30 och hjärtfrekvens 120 och med mycket uttalade ronki. PEF på avdelningen visar 150 l/min. Den nya blodgasen visade med 2,5 l syrgas i näsan pco 2 5,3 och po 2 7,2. Den akuta morgonförsämringen hävs med den bronkvidgande behandlingen, men patienten är fortfarande andfådd, med andningsfrekvens 24. Under andra dagen då tillståndet något stabiliseras får du möjlighet att tänka på vad som kan vara den underliggande orsaken till de andningsbesvär patienten har. Patienten är visserligen trött, men kan göra en spirometri, som visar VC 2,0 l (3,4 ref värde) och FEV1 0,8 l(2,6). Du kom fram till att patienten har respiratorisk insufficiens av obstruktiv typ. Efter reversibilitetstesten visar VC 2,3 och FEV1 0,9. På tre till fyra dagar förbättras hon väsentligt, och hennes PEF-värden stiger. Du finner dig föranledd att ta en ny spirometri, och finner att hennes FEV1 har stigit till 1, 9 l. Vid återbesöket som du har bestämt vill du bättre klarlägga vilken genes patientens astma har. Pat berättar då att hon ända sedan barndomen haft besvär med klåda i ögonen och rinnande näsa under slutet av våren, och hon hade en katt när hon var i 30-årsåldern, och fick även då klåda i ögonen. Hon gjorde sig då av med katten. 1:16 Nämn två utredningsåtgärder som förutom en noggrannare anamnes kan klargöra allergiska orsaker till hennes astma! Detta är sista sidan!

10 Peter är 57 år och jobbar som truckförare på Alfa Laval. Har fru och 2 vuxna barn. Har i stort sett varit frisk förutom att han opererades för appendicit i barndomen. Har ett lätt förhöjt blodtryck enligt senaste kontroll hos företagsläkaren för 1 år sedan. Har under de närmaste 10 åren lagt på sig lite trivselvikt och väger nu 107 kg och är 180 cm lång. Motionerar i stort sett inte alls. Promenerar ca 200 m från parkeringen till personalingången på jobbet. Han söker nu akuten p g a yrsel och trötthet sedan 1 vecka. Han har en arbetskamrat som har diabetes och har använt hennes blodsockermätare och noterat att blodsockret var 16. Söker därför akut. Av sjuksköterskan har du fått följande information: Blodtryck 155/90, Puls 82, Temp 36,9, Saturation 97 % på rumsluft. Urinsticka visar Ery 0, Alb +, Glu ++, Vita 0, ketoner +. Kapillärt blodsocker 19,2. 2:1 Hur vill du utöka anamnesen? Nämn 4 viktiga frågeställningar! 2,0 2:2 Räkna ut patientens BMI! Svar: 0 2:3 Vilka akuta blodprover vill du kontrollera? Nämn 4 av de viktigaste! 2,0

11 Peter är 57 år och jobbar som truckförare på Alfa Laval. Har fru och 2 vuxna barn. Har i stort sett varit frisk förutom att han opererades för appendicit i barndomen. Har ett lätt förhöjt blodtryck enligt senaste kontroll hos företagsläkaren för 1 år sedan. Har under de närmaste 10 åren lagt på sig lite trivselvikt och väger nu 107 kg och är 180 cm lång. Motionerar i stort sett inte alls. Promenerar ca 200 m från parkeringen till personalingången på jobbet. Han söker nu akuten p g a yrsel och trötthet sedan 1 vecka. Han har en arbetskamrat som har diabetes och har använt hennes blodsockermätare och noterat att blodsockret var 16. Söker därför akut. Av sjuksköterskan har du fått följande information: Blodtryck 155/90, Puls 82, Temp 36,9, Saturation 97 % på rumsluft. Urinsticka visar Ery 0, Alb +, Glu ++, Vita 0, ketoner +. Kapillärt blodsocker 19,2. Patienten tar inga mediciner. Han dricker måttligt och slutade röka för 1 år sedan. Hade tidigare rökt ca 10 cigaretter per dag sedan 16 års ålder. Har en storasyster som har åldersdiabetes och en pappa som dog i hjärtinfarkt vid 64 års ålder. Vid närmare anamnes framkommer att patienten har börjat ta med sig en vattenflaska på jobbet och har behövt kissa oftare de senaste 3-4 månaderna. Blodproverna visar Hb 129, Vita 6,3, CRP 8, Kreatinin 110, HbA1c 8,9 %, P-glukos 16,3. Na 138, K 3,9. P-kolesterol 6,8, P- HDL 0,89, P-LDL 4,2. Patienten har således insjuknat i diabetes mellitus. 2:4 Vilka riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom kan du identifiera hos denne patient? 2,0 2:5 Vilken peroral behandling bör vara ett förstahandsmedel för denna patient? Svar: 0 2:6 Vilken information ger du patienten om dennes diabetessjukdom och vilka kunskaper bör patienten ha tillgodogjort sig innan hemgång? Lämna 4 förslag! 0 2,0

12 Peter är 57 år och jobbar som truckförare på Alfa Laval. Har fru och 2 vuxna barn. Har i stort sett varit frisk förutom att han opererades för appendicit i barndomen. Har ett lätt förhöjt blodtryck enligt senaste kontroll hos företagsläkaren för 1 år sedan. Har under de närmaste 10 åren lagt på sig lite trivselvikt och väger nu 107 kg och är 180 cm lång. Motionerar i stort sett inte alls. Promenerar ca 200 m från parkeringen till personalingången på jobbet. Han söker nu akuten p g a yrsel och trötthet sedan 1 vecka. Han har en arbetskamrat som har diabetes och har använt hennes blodsockermätare och noterat att blodsockret var 16. Söker därför akut. Av sjuksköterskan har du fått följande information: Blodtryck 155/90, Puls 82, Temp 36,9, Saturation 97 % på rumsluft. Urinsticka visar Ery 0, Alb +, Glu ++, Vita 0, ketoner +. Kapillärt blodsocker 19,2. Patienten tar inga mediciner. Han dricker måttligt och slutade röka för 1 år sedan. Hade tidigare rökt ca 10 cigaretter per dag sedan 16 års ålder. Har en storasyster som har åldersdiabetes och en pappa som dog i hjärtinfarkt vid 64 års ålder. Vid närmare anamnes framkommer att patienten har börjat ta med sig en vattenflaska på jobbet och har behövt kissa oftare de senaste 3-4 månaderna. Blodproverna visar Hb 129, Vita 6,3, CRP 8, Kreatinin 110, HbA1c 8,9 %, P-glukos 16,3. Na 138, K 3,9. P-kolesterol 6,8, P-HDL 0,89, P-LDL 4,2. Patienten har således insjuknat i diabetes mellitus. Du har nu satt in patienten på Metformin och utrustat patienten med blodsockermätare och sedvanlig information. Patienten remitteras till ett snart återbesök till läkare och diabetessjuksköterska för uppföljning. 2:7 Vilken typ av diabetes är det mest sannolikt att patienten har och hur kan du säkert ställa diagnosen? Nämn 2 blodprover! 2:8 Vilka andra behandlingsmöjligheter förutom Metformin finns för patientens diabetes? Nämn två och beskriv verkningsmekanismer! Svar: 0

13 Peter är 57 år och jobbar som truckförare på Alfa Laval. Har fru och 2 vuxna barn. Har i stort sett varit frisk förutom att han opererades för appendicit i barndomen. Har ett lätt förhöjt blodtryck enligt senaste kontroll hos företagsläkaren för 1 år sedan. Har under de närmaste 10 åren lagt på sig lite trivselvikt och väger nu 107 kg och är 180 cm lång. Motionerar i stort sett inte alls. Promenerar ca 200m från parkeringen till personalingången på jobbet. Han söker nu akuten pga. yrsel och trötthet sedan 1 vecka. Han har en arbetskamrat som har diabetes och har använt hennes blodsockermätare och noterat att blodsockret var 16. Söker därför akut. Av sjuksköterskan har du fått följande information: Blodtryck 155/90, Puls 82, Temp 36,9, Saturation 97 % på rumsluft. Urinsticka visar Ery 0, Alb +, Glu ++, Vita 0, ketoner +. Kapillärt blodsocker 19,2. Patienten tar inga mediciner. Han dricker måttligt och slutade röka för 1 år sedan. Hade tidigare rökt ca 10 cigaretter per dag sedan 16 års ålder. Har en storasyster som har åldersdiabetes och en pappa som dog i hjärtinfarkt vid 64 års ålder. Vid närmare anamnes framkommer att patienten har börjat ta med sig en vattenflaska på jobbet och har behövt kissa oftare de senaste 3-4 månaderna. Blodproverna visar Hb 129, Vita 6,3, CRP 8, Kreatinin 110, HbA1c 8,9 %, P-glukos 16,3. Na 138, K 3,9. P-kolesterol 6,8, P-HDL 0,89, P-LDL 4,2. Patienten har således insjuknat i diabetes mellitus. Du har nu satt in patienten på Metformin och utrustat patienten med blodsockermätare och sedvanlig information. Patienten remitteras till ett snart återbesök till läkare och diabetessjuksköterska för uppföljning. Efter 7 år träffar du åter patienten på akuten. Han har ej lyckats gå ner i vikt trots sjukgymnastens och hustruns pådrivningar. Tycker fortfarande att promenader är jättetråkigt. Väger idag 120 kg. HbA1c har legat kring 8 % under alla år. Diabetesbehandlingen har ändrats lite och patienten står nu på T Metformin 500 mg 2x3 och T Mindiab 5 mg 1x2. Han går på regelbundna kontroller på Ögonklinken och har fått laserbehandling vid 2 tillfällen. Hans husläkare säger att han har äggvita i urinen och har satt in honom på Enalapril 10 mg x1. Han har även en tablett som heter Seloken ZOC, men han vet inte varför han tar den. Han söker nu p g a ett sår på höger stortå, som uppstod när han slog foten i en dörrkarm för ca 3 veckor sedan. Såret har ej velat läka. Eftersom Peter inte alls har ont i tån, har han inte brytt sig om att söka vård. Hustrun har tvättat såret dagligen och lagt om med kålblad. Blodtryck 145/90, Puls 80 per minut, Temp 38,1, EKG visar misstänkt q-våg inferiort, som verkar nytillkommet jämfört med EKG taget för 2 år sedan. Hb 110, CRP 87, Vita 11, Na 139, K 3,9, Kreatinin 120, Leverstatus ua, HbA1c 7,8%. P-Kolesterol 6.5, P-LDL 4,8 och P-HDL 0,96. Du lägger in patienten för behandling. 2:9 Vilka komplikationer till sin diabetessjukdom har patienten drabbats av? Svar: 0 2:10 När du lägger in patienten lägger du till (minst) 3 olika sorters mediciner som saknas i patientens medicinlista. Vilka och motivera varför du vill sätta in dem? Svar: 0 2,0

14 Peter är 57 år och jobbar som truckförare på Alfa Laval. Har fru och 2 vuxna barn. Har i stort sett varit frisk förutom att han opererades för appendicit i barndomen. Har ett lätt förhöjt blodtryck enligt senaste kontroll hos företagsläkaren för 1 år sedan. Har under de närmaste 10 åren lagt på sig lite trivselvikt och väger nu 107 kg och är 180 cm lång. Motionerar i stort sett inte alls. Promenerar ca 200m från parkeringen till personalingången på jobbet. Han söker nu akuten pga. yrsel och trötthet sedan 1 vecka. Han har en arbetskamrat som har diabetes och har använt hennes blodsockermätare och noterat att blodsockret var 16. Söker därför akut. Av sjuksköterskan har du fått följande information: Blodtryck 155/90, Puls 82, Temp 36,9, Saturation 97 % på rumsluft. Urinsticka visar Ery 0, Alb +, Glu ++, Vita 0, ketoner +. Kapillärt blodsocker 19,2. Patienten tar inga mediciner. Han dricker måttligt och slutade röka för 1 år sedan. Hade tidigare rökt ca 10 cigaretter per dag sedan 16 års ålder. Har en storasyster som har åldersdiabetes och en pappa som dog i hjärtinfarkt vid 64 års ålder. Vid närmare anamnes framkommer att patienten har börjat ta med sig en vattenflaska på jobbet och har behövt kissa oftare de senaste 3-4 månaderna. Blodproverna visar Hb 129, Vita 6,3, CRP 8, Kreatinin 110, HbA1c 8,9 %, P-glukos 16,3. Na 138, K 3,9. P-kolesterol 6,8, P-HDL 0,89, P-LDL 4,2. Patienten har således insjuknat i diabetes mellitus. Du har nu satt in patienten på Metformin och utrustat patienten med blodsockermätare och sedvanlig information. Patienten remitteras till ett snart återbesök till läkare och diabetessjuksköterska för uppföljning. Efter 7 år träffar du åter patienten på akuten. Han har ej lyckats gå ner i vikt trots sjukgymnastens och hustruns pådrivningar. Tycker fortfarande att promenader är jättetråkigt. Väger idag 120kg. HbA1c har legat kring 8 % under alla år. Diabetesbehandlingen har ändrats lite och patienten står nu på T Metformin 500 mg 2x3 och T Mindiab 5 mg 1x2. Han går på regelbundna kontroller på Ögonklinken och har fått laserbehandling vid 2 tillfällen. Hans husläkare säger att han har äggvita i urinen och har satt in honom på Enalapril 10 mg x1. Han har även en tablett som heter Seloken ZOC, men han vet inte varför han tar den. Han söker nu p g a. ett sår på höger stortå, som uppstod när han slog foten i en dörrkarm för ca 3 veckor sedan. Såret har ej velat läka. Eftersom Peter inte alls har ont i tån, har han inte brytt sig om att söka vård. Hustrun har tvättat såret dagligen och lagt om med kålblad. Blodtryck 145/90, Puls 80 per minut, Temp 38,1, EKG visar misstänkt q-våg inferiort, som verkar nytillkommet jämfört med EKG taget för 2 år sedan. Hb 110, CRP 87, Vita 11, Na 139, K 3,9, Kreatinin 120, Leverstatus ua, HbA1c 7,8%. P-Kolesterol 6.5, P-LDL 4,8 och P-HDL 0,96. Du lägger in patienten för behandling. Patienten insättes på i.v. antibiotika eftersom sårets utseende ger misstanke om djup infektion. Eftersom pat är typ 2 diabetiker bör han ha Trombyl som profylax. (Enligt nya riktlinjer borde denne patient ha fått insatt Acetylsalicylsyra redan vid diabetesdebuten) EKG ger misstanke om manifest coronarkärlsjuka, vilket stärker indikationen. Du ordinerar även täta blodsocker-kontroller för att kunna optimera patientens blodsockerläge. Du sätter in insulin, eftersom du vill kunna uppnå god metabol kontroll för att förbättra läkningsbetingelserna för forsåret. Patienten har förhöjda blodfetter och insättes därför på statin. Efter 1 vecka på sjukhus ser såret på tån mycket bättre ut och patienten utskrives med per oral antibiotika och får återbesök till fotmottagningen. På ett återbesök några månader senare har patientens metabola kontroll förbättrats, men han mår inte riktigt bra. Du kontrollerar bl.a. thyreoideaprover: TSH 0,01; fritt T4: 28; fritt T3: 9,2. Du palperar en diffust förstorad, oöm thyreoidea utan knölar eller förhårdnader. 2:11 Vilken typ av thyreoidearubbning har patienten? Hur vill du utreda denna? 2:12 Vilka symtom bör Peter har vid denna thyreoidearubbning? Nämn 3 stycken! 2:13 Vilka behandlingsalternativ kan komma ifråga? 0 Svar:

15 Epilog Du kontrollerar Thyroidea-receptor-antikroppar (TRAK) och thyreoperoxidas-antikroppar (TPO-ak). TRAK är kraftigt förhöjda, vilket stärker diagnosen Graves thyreotoxicos. Diagnosen är klar och man behöver inte göra en scintigrafi. Du beslutar dig för att påbörja behandling med Thacapzol (thyreostatika). Levaxin insättes efter ca 2 veckor.

16 En 31-årig kvinna söker på akutmottagningen med smärta i vänster ben sedan ett dygn. Smärtan började i låret men har nu spridit sig ner mot vaden. Smärtan accentueras vid gång. Är förkyld sedan några dagar med hosta. Status: AT: Ingen dyspné eller cyanos. Temperatur 38,2. Cor: Normofrekvent hjärtrytm. Bltr: 110/70. Pulm: Vesikulära andningsljud. 3:1 Du misstänker ventrombos. Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter är viktiga för den fortsatta utredningen? Motivera! 3:2 Vilka ytterligare uppgifter i status är viktiga för den fortsatta utredningen? Motivera! Svar: 0

17 En 31-årig kvinna söker på akutmottagningen med smärta i vänster ben sedan ett dygn. Smärtan började i låret men har nu spridit sig ner mot vaden. Smärtan accentueras vid gång. Är förkyld sedan några dagar med hosta. Status: AT: Ingen dyspné eller cyanos. Temperatur 38,2. Cor: Normofrekvent hjärtrytm. Bltr: 110/70. Pulm: Vesikulära andningsljud Vid den fördjupade anamnesen framkommer att patienten tidigare är frisk, röker ej. Har endast i en kort period för ca 10 år sedan använt p-piller. Är nu gravid i vecka 15. I släkten har patientens farmor haft en blodpropp i samband med en graviditet. Patientens fader hade 1999 en ytlig blodpropp som han fick någon behandling för med sprutor under 10 dagar. I status noteras vänster ben: svullet och konsistensökat. På laterala sidan ses en rodnad. Perifer cyanos på tårna. Benet är värmeökat. Pulsar i ljumske, knäveck och på fotryggen är u.a. 3:3 Du överväger naturligtvis en venös trombos i vänster ben. Vilken diagnostisk 0 metod väljer du i första hand och varför? Svar:

18 En 31-årig kvinna söker på akutmottagningen med smärta i vänster ben sedan ett dygn. Smärtan började i låret men har nu spridit sig ner mot vaden. Smärtan accentueras vid gång. Är förkyld sedan några dagar med hosta. Status: AT: Ingen dyspné eller cyanos. Temperatur 38,2. Cor: Normofrekvent hjärtrytm. Bltr: 110/70. Pulm: Vesikulära andningsljud Vid den fördjupade anamnesen framkommer att patienten tidigare är frisk, röker ej. Har endast i en kort period för ca 10 år sedan använt p-piller. Är nu gravid i vecka 15. I släkten har patientens farmor haft en blodpropp i samband med en graviditet. Patientens fader hade 1999 en ytlig blodpropp som han fick någon behandling för med sprutor under 10 dagar. I status noteras vänster ben: svullet och konsistensökat. På laterala sidan ses en rodnad. Perifer cyanos på tårna. Benet är värmeökat. Pulsar i ljumske, knäveck och på fotryggen är u.a. Den aktuella patienten undersöktes med ultraljud som visade en venös trombos i vänster ben sträckande sig upp till ljumskhöjd. 3:4 Du ska nu planera för behandlingen av denna patient. 0 Hur väljer du att behandla henne i initialskeendet? Motivera! Svar:

19 En 31-årig kvinna söker på akutmottagningen med smärta i vänster ben sedan ett dygn. Smärtan började i låret men har nu spridit sig ner mot vaden. Smärtan accentueras vid gång. Är förkyld sedan några dagar med hosta. Status: AT: Ingen dyspné eller cyanos. Temperatur 38,2. Cor: Normofrekvent hjärtrytm. Bltr: 110/70. Pulm: Vesikulära andningsljud Vid den fördjupade anamnesen framkommer att patienten tidigare är frisk, röker ej. Har endast i en kort period för ca 10 år sedan använt p-piller. Är nu gravid i vecka 15. I släkten har patientens farmor haft en blodpropp i samband med en graviditet. Patientens fader hade 1999 en ytlig blodpropp som han fick någon behandling för med sprutor under 10 dagar. I status noteras vänster ben: svullet och konsistensökat. På laterala sidan ses en rodnad. Perifer cyanos på tårna. Benet är värmeökat. Pulsar i ljumske, knäveck och på fotryggen är u.a. Den aktuella patienten undersöktes med ultraljud som visade en venös trombos i vänster ben sträckande sig upp till ljumskhöjd. Man valde i detta fall en lågmolekylär heparin i sc injektionsform 1 gång per dygn. Patienten har hört att man ska behandla venösa tromboser i benet med heparin under en vecka under tiden behandling med warfarin (Waran) påbörjas. 3:5 Hur resonerar du i detta fall med warfarin? Motivera! 0 Svar: Venös tromboembolism är en sjukdom med potentiellt allvarlig prognos och välbeskrivna risker för komplikationer. 3:6 Vilka komplikationer kan venös tromboembolisk sjukdom leda till? 0 Svar: 2,0

20 En 31-årig kvinna söker på akutmottagningen med smärta i vänster ben sedan ett dygn. Smärtan började i låret men har nu spridit sig ner mot vaden. Smärtan accentueras vid gång. Är förkyld sedan några dagar med hosta. Status: AT: Ingen dyspné eller cyanos. Temperatur 38,2. Cor: Normofrekvent hjärtrytm. Bltr: 110/70. Pulm: Vesikulära andningsljud Vid den fördjupade anamnesen framkommer att patienten tidigare är frisk, röker ej. Har endast i en kort period för ca 10 år sedan använt p-piller. Är nu gravid i vecka 15. I släkten har patientens farmor haft en blodpropp i samband med en graviditet. Patientens fader hade 1999 en ytlig blodpropp som han fick någon behandling för med sprutor under 10 dagar. I status noteras vänster ben: svullet och konsistensökat. På laterala sidan ses en rodnad. Perifer cyanos på tårna. Benet är värmeökat. Pulsar i ljumske, knäveck och på fotryggen är u.a. Den aktuella patienten undersöktes med ultraljud som visade en venös trombos i vänster ben sträckande sig upp till ljumskhöjd. Man valde i detta fall en lågmolekylär heparin i sc injektionsform 1 gång per dygn. Patienten har hört att man ska behandla venösa tromboser i benet med heparin under en vecka under tiden behandling med warfarin (Waran) påbörjas. I Sverige är det praxis att ej ge warfarin under graviditet, främst för en viss missbildningsrisk i initialskeendet av graviditeten. Väl beskrivna komplikationer till venös tromboembolism är dödande lungemboli, kronisk lungembolism med pulmonell hypertension, posttrombotiska besvär som kan medföra såväl nedsatt livskvalitet som sänkt arbetsförmåga, hög recidivrisk, död i förtid på grund av bakomliggande allvarlig sjukdom och behandlingskomplikationer. Den aktuella patienten behandlades med LMWH i terapeutiska doser under 4 månader samt stödstrumpa. Symtomen från benet lade sig snabbt. Efter dessa 4 månader behandlades patienten fram till och med förlossningen samt 6 veckor postpartum med LMWH i profylaxdos. Patienten kommer nu på återbesök 3 månader efter förlossningen och har fött ett välskapt barn utan komplikationer. På mottagningen börjar ni diskutera komplikationer till den venösa trombosen och patienten har frågor främst rörande recidivrisken och risker till behandlingen som förelegat. Det visar sig att patientens mamma för något år sedan gått bort i bröstcancer och hon undrar om detta kan ha något samband med hennes trombos under graviditeten. Vidare undrar hon om ytterligare utredning då hon har läst i dagspressen nyligen om p-piller och APC-resistens. Komplikationerna recidiv av VTE samt behandlingskomplikationer till Waran-behandling är det väsentligt att känna till lite generella data om. 3:7 Recidivrisken i venös trombos efter avslutad 6 månaders behandling med warfarin sett årligen under de närmaste tre åren är ca 5 % per år. a) Vilka är riskfaktorerna för att drabbas av recidiv av venöstromboembolism? Behandlingskomplikationer till Waranbehandling dvs allvarlig blödning tex i CNS rapporteras hos ca 1% av Waranbehandlade patienter. b) Vilka är riskfaktorerna hos patienter för att drabbas av allvarlig blödning vid Waranbehandling? 2,0

21 En 31-årig kvinna söker på akutmottagningen med smärta i vänster ben sedan ett dygn. Smärtan började i låret men har nu spridit sig ner mot vaden. Smärtan accentueras vid gång. Är förkyld sedan några dagar med hosta. Status: AT: Ingen dyspné eller cyanos. Temperatur 38,2. Cor: Normofrekvent hjärtrytm. Bltr: 110/70. Pulm: Vesikulära andningsljud Vid den fördjupade anamnesen framkommer att patienten tidigare är frisk, röker ej. Har endast i en kort period för ca 10 år sedan använt p-piller. Är nu gravid i vecka 15. I släkten har patientens farmor haft en blodpropp i samband med en graviditet. Patientens fader hade 1999 en ytlig blodpropp som han fick någon behandling för med sprutor under 10 dagar. I status noteras vänster ben: svullet och konsistensökat. På laterala sidan ses en rodnad. Perifer cyanos på tårna. Benet är värmeökat. Pulsar i ljumske, knäveck och på fotryggen är u.a. Den aktuella patienten undersöktes med ultraljud som visade en venös trombos i vänster ben sträckande sig upp till ljumskhöjd. Man valde i detta fall en lågmolekylär heparin i sc injektionsform 1 gång per dygn. Patienten har hört att man ska behandla venösa tromboser i benet med heparin under en vecka under tiden behandling med warfarin (Waran) påbörjas. I Sverige är det praxis att ej ge warfarin under graviditet, främst för en viss missbildningsrisk i initial-skeendet av graviditeten. Väl beskrivna komplikationer till venös tromboembolism är dödande lungemboli, kronisk lungembolism med pulmonell hypertension, posttrombotiska besvär som kan medföra såväl nedsatt livskvalitet som sänkt arbetsförmåga, hög recidivrisk, död i förtid på grund av bakomliggande allvarlig sjukdom och behandlingskomplikationer. Den aktuella patienten behandlades med LMWH i terapeutiska doser under 4 månader samt stödstrumpa. Symtomen från benet lade sig snabbt. Efter dessa 4 månader behandlades patienten fram till och med förlossningen samt 6 veckor postpartum med LMWH i profylaxdos. Patienten kommer nu på återbesök 3 månader efter förlossningen och har fött ett välskapt barn utan komplikationer. På mottagningen börjar ni diskutera komplikationer till den venösa trombosen och patienten har frågor främst rörande recidivrisken, posttrombotiska besvär med bensår och risker till behandlingen som förelegat. Det visar sig att patientens mamma för något år sedan gått bort i bröstcancer och hon undrar om detta kan ha något samband med hennes trombos under graviditeten. Vidare undrar hon om ytterligare utredning då hon har läst i dagspressen nyligen om p-piller och APC-resistens. Komplikationerna recidiv av VTE samt behandlingskomplikationer till Waran behandling är det väsentligt att känna till lite generella data om. Hög ålder, cancer, annan sjukdom tex KOL, hjärtsvikt, övervikt, trombofili är riskfaktorer för att drabbas av recidiv, medan hög ålder, cancer, annan svår sjukdom tex KOL, hjärtsvikt, högt INR, svängande INR, dålig följsamhet till Waranbehandlingen, missbruk, alkohol är riskfaktorer för att få Waranblödning. 3:8 Att screena patienter med venös tromboembolism för cancer har varit omdiskuterat. 0 Hur resonerar du i detta aktuella fall? Motivera! Svar: 3:9 Koagulationsutredning kan vara motiverad i detta fall. Kan du nämna varför samt 0 vilka koagulationsmarkörer du i så fall vill undersöka. Svar:

22 Epilog Du gör en koagulationsutredning bl a därför att patienten är ung, har hereditet för trombos, samt att vid graviditet är ca % av tromboserna associerade med någon typ av sk trombofili. I det aktuella fallet visade det sig att patienten hade en protein C brist. I det aktuella fallet valde man att ej påbörja behandling med AK då man resonerade så att en utav patientens riskfaktorer (graviditet) ej längre förelåg!! Vid en ny graviditet får man erbjuda patienten profylax med LMWH. Vid klinisk uppföljning ett år efter förlossning mår mamma och barn bra. Man skulle också kunna argumentera för att fortsätta med warfarin som profylax pga ökad recidivrisk pga protein C brist och tidigare trombos. Det får i komplexa fall som detta bli en individuell bedömning mot bakgrund av fakta som frågan har belyst.

23 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65- årig man som söker på grund av anfall av yrsel. 4:1 Beskriv EKG:et! 4:2 Vilken/vilka EKG diagnos(er) misstänker du?

24 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65-årig man som söker på grund av anfall av yrsel. EKG visar en breddökad regelbunden takykardi med en frekvens på 213/min. QRS-komplexen är positiva i precordiala och inferiora avledningar. Det finns möjliga retrograde P vågor med frekvens på 120 i V 1 och V 2. Omedelbart misstänkes monomorf ventrikulär takykardi, men om P-vågor inte syns kan en supraventrikulär takykardi med aberration inte uteslutas. Du noterar att patienten är vaken och kan prata utan andfåddhet. Han är relativt opåverkad, men lätt illamående. Blod tryck 110/ 60; Saturationen 95 % utan syrgas; temperatur 37,1. Du vill gärna ha en snabb anamnes. 4:3 Vad frågor du patienten om? 2,0

25 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65-årig man som söker på grund av anfall av yrsel. EKG visar en breddökad regelbunden takykardi med en frekvens på 213/min. QRS-komplexen är positiva i precordiala och inferiora avledningar. Det finns möjliga retrograde P vågor med frekvens på 120 i V 1 och V 2. Omedelbart misstänkes monomorf ventrikulär takykardi, men om P-vågor inte syns kan en supraventrikulär takykardi med aberration inte uteslutas. Du noterar att patienten är vaken och kan prata utan andfåddhet. Han är relativt opåverkad, men lätt illamående. Blod tryck 110/ 60; Saturationen 95 % utan syrgas; temperatur 37,1. Du vill gärna ha en snabb anamnes. Patienten har inga allergier, ingen känd hjärtsjukdom och tar inga dagliga mediciner. Han har haft 3-4 episoder av yrsel de 3 senaste dagarna och har svimmat av kortvarigt en gång tidigare i dag. Han har känt sig andfådd med ett visst tryck i bröstet i samband med att han gått i trappor under de senaste 5-7 dagarna. Ingen plötslig död i familjen. 4:4 Du misstänker VT men hur ställer du diagnosen? 4:5 Motivera!

26 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65-årig man som söker på grund av anfall av yrsel. EKG visar en breddökad regelbunden takykardi med en frekvens på 213/min. QRS-komplexen är positiva i precordiala och inferiora avledningar. Det finns möjliga retrograde P vågor med frekvens på 120 i V 1 och V 2. Omedelbart misstänkes monomorf ventrikulär takykardi, men om P-vågor inte syns kan en supraventrikulär takykardi med aberration inte uteslutas. Du noterar att patienten är vaken och kan prata utan andfåddhet. Han är relativt opåverkad, men lätt illamående. Blod tryck 110/ 60; Saturationen 95 % utan syrgas; temperatur 37,1. Du vill gärna ha en snabb anamnes. Patienten har inga allergier, ingen känd hjärtsjukdom och tar inga dagliga mediciner. Han har haft 3-4 episoder av yrsel de 3 senaste dagarna och har svimmat av kortvarigt en gång tidigare i dag. Han har känt sig andfådd med ett visst tryck i bröstet i samband med att han gått i trappor under de senaste 5-7 dagarna. Ingen plötslig död i familjen. Du planerar att göra ett eosophagus EKG för att hitta P-vågor (detta skiljer på VT och olika former av SVT) och ge adenosin i fall du fortfarande inte har någon säker diagnos för att se om takykardin är AV beroende. Eosophagus EKG visar AV dissociation och diagnosen VT är nu fastställd. 4:6 Vad gör du nu? 4:7 Motivera!

27 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65-årig man som söker på grund av nypåkommen av yrsel. EKG visar en breddökad regelbunden takykardi med en frekvens på 213/min. QRS-komplexen är positiva i precordial och inferiora avledningar. Det finns möjliga retrograde P vågor med frekvens på 120 i V1 och V2. Omedelbart misstänkes monomorf ventrikulär takykardi, men om P-vågor inte syns kan en supraventrikulär takykardi med aberration inte uteslutas. Du noterar att patienten är vaken och kan prata utan andfåddhet. Han är relativt opåverkad, men lätt illamående. Blod tryck 110/ 60; Saturation 95 % utan syrgas; temperatur 37,1. Du vill gärna ha en snabb anamnes. Patienten har inga allergier, ingen känd hjärtsjukdom och tar inga dagliga mediciner. Han har haft 3-4 episoder av yrsel de 3 senaste dagarna och har svimmat av kortvarigt en gång tidigare i dag. Han har känt sig andfådd med ett visst tryck i bröstet i samband med att han gått i trappor under de senaste 5-7 dagarna. Ingen plötslig död i familjen. Du planerar att göra ett eosophagus EKG för att hitta P-vågor (detta skiljer på VT och olika former av SVT) och administrera adenosin i fall du fortfarande inte har någon säker diagnos för att se om takykardin är AV beroende. Eosophagus EKG visar AV dissociation och diagnosen VT är nu fastställd. Du kontaktar anestesi som söver patienten medan du gör en akut elkonvertering. Du får omslag till sinusrytm på första chock med 200 joule. 30 minuter senare visar ett 12 avledningars EKG negativa T vågor i avledningarna V 1 -V 4 ; EKG är i övrigt normalt. Puls 80 slag/min och blodtryck 140/70 mm/hg. Patienten mår nu bra och känner sig helt återställd. Hjärta och lungor auskulteras normalt. 4:8 Vad tror du har utlöst patientens VT? 4:9 Skall patienten lägges in?

28 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65-årig man som söker på grund av nypåkommen av yrsel. EKG visar en breddökad regelbunden takykardi med en frekvens på 213/min. QRS-komplexen är positiva i precordial och inferiora avledningar. Det finns möjliga retrograde P vågor med frekvens på 120 i V1 och V2. Omedelbart misstänkes monomorf ventrikulär takykardi, men om P-vågor inte syns kan en supraventrikulär takykardi med aberration inte uteslutas. Du noterar att patienten är vaken och kan prata utan andfåddhet. Han är relativt opåverkad, men lätt illamående. Blod tryck 110/ 60; Saturation 95 % utan syrgas; temperatur 37,1. Du vill gärna ha en snabb anamnes. Patienten har inga allergier, ingen känd hjärtsjukdom och tar inga dagliga mediciner. Han har haft 3-4 episoder av yrsel de 3 senaste dagarna och har svimmat av kortvarigt en gång tidigare i dag. Han har känt sig andfådd med ett visst tryck i bröstet i samband med att han gått i trappor under de senaste 5-7 dagarna. Ingen plötslig död i familjen. Du planerar att göra ett eosophagus EKG för att hitta P-vågor (detta skiljer på VT och olika former av SVT) och administrera adenosin i fall du fortfarande inte har någon säker diagnos för att se om takykardin är AV beroende. Eosophagus EKG visar AV dissociation och diagnosen VT är nu fastställd. Du kontaktar anestesi som söver patienten medan du gör en akut elkonvertering. Du får omslag till sinusrytm på första chock med 200 joule. 30 minuter senare visar ett 12 avledningars EKG negativa T vågor i avledningarna V 1 -V 4 ; EKG är i övrigt normalt. Puls 80 slag/min och blodtryck 140/70 mm/hg. Patienten mår nu bra och känner sig helt återställd. Hjärta och lungor auskulteras normalt. Patienten blev inlagd på hjärtavdelningen i telemetri. Utifrån anamnes med ansträngnings-utlöst dyspné och bröstsmärtor misstänker du bakomliggande ischemisk hjärtsjukdom. Det visar sig att patienten är familjärt disponerad till hjärtinfarkt, röker och har tidigare haft blodtryckssänkande behandling som han själv har slutat med då receptet tog slut. 4:10 Vilka icke fastande blodprovar beställer du? 4:11 Vilken medicinsk behandling vill du ge patienten? Motivera!

29 Du tjänstgör på akuten som medicinjour när en sköterska kommer till dig och visar dig ett EKG på en 65-årig man som söker på grund av nypåkommen av yrsel. EKG visar en breddökad regelbunden takykardi med en frekvens på 213/min. QRS-komplexen är positiva i precordial och inferiora avledningar. Det finns möjliga retrograde P vågor med frekvens på 120 i V1 och V2. Omedelbart misstänkes monomorf ventrikulär takykardi, men om P-vågor inte syns kan en supraventrikulär takykardi med aberration inte uteslutas. Du noterar att patienten är vaken och kan prata utan andfåddhet. Han är relativt opåverkad, men lätt illamående. Blod tryck 110/ 60; Saturation 95 % utan syrgas; temperatur 37,1 C. Du vill gärna ha en snabb anamnes. Patienten har inga allergier, ingen känd hjärtsjukdom och tar inga dagliga mediciner. Han har haft 3-4 episoder av yrsel de 3 senaste dagarna och har svimmat av kortvarigt en gång tidigare i dag. Han har känt sig andfådd med ett visst tryck i bröstet i samband med att han gått i trappor under de senaste 5-7 dagarna. Ingen plötslig död i familjen. Du planerar att göra ett eosophagus EKG för att hitta P-vågor (detta skiljer på VT och olika former av SVT) och administrera adenosin i fall du fortfarande inte har någon säker diagnos för att se om takykardin är AV beroende. Eosophagus EKG visar AV dissociation och diagnosen VT är nu fastställd. Du kontaktar anestesi som söver patienten medan du gör en akut elkonvertering. Du får omslag till sinusrytm på första chock med 200 joule. 30 minuter senare visar ett 12 avledningars EKG negativa T vågor i avledningarna V 1 -V 4 ; EKG är i övrigt normalt. Puls 80 slag/min och blodtryck 140/70 mm/hg. Patienten mår nu bra och känner sig helt återställd. Hjärta och lungor auskulteras normalt. Patienten blev inlagd på hjärtavdelningen i telemetri. Utifrån anamnes med ansträngnings-utlöst dyspné och bröstsmärtor misstänker du bakomliggande ischemisk hjärtsjukdom. Det visar sig att patienten är familjärt disponerad till hjärtinfarkt, röker och har tidigare haft blodtryckssänkande behandling som han själv har slutat med då receptet tog slut. Du tar Labstatus med Hb, CRP, vita, kreatinin, elektrolyter, trombocyter, blodsocker och hjärtenzymer. Med tanke på anamnesen och EKG-förändringarna (som dock kan vara sekundära till VT och elkonvertering) behandlar du patienten som om han har ett AKS (akut koronart syndrom) med ASA (trombyl), clopidogrel (plavix), lågmolekylärt heparin (klexane) och beta-blockerare (seloken). Patienten stabiliseras på din behandling och har till nästa dag inte haft bröstsmärtor eller arytmier. Blodprover visade lätt förhöjda hjärtenzymer med CKMB max på 40 µg/l men var för övrigt normala. 4:12 Vilka fasteblodprover vill du ta? 4:13 Med tanke på utredning och behandling av patientens hjärtsjukdom, vilka undersökningar ordinerar du? Motivera!

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Svar till Lungfall MEQ- 06-04-27

Svar till Lungfall MEQ- 06-04-27 Svar till Lungfall MEQ- 06-04-27 1:1 Andningsfrekvens och hjärtfrekvens. (1 p, /rätt svar) 1:2 Blodgas (då saturationen är under 91% utan syrgas). (1 p, /rätt svar) 1:3 PO2 7,0, då värden under 7,5 visar

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia. Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT 2015. 21 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT 2015. 21 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2015 21 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2012-06-04.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2012-06-04. SKRIFTLIG TENTAMEN 4 juni 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle, 6 mån 18 p 3+1+2+3+3+2+4 Nyfött barn 23 p 2+1+3+1+3+1+3+1+1+2+2+3 Inga, 82 år 25 p 3+6+2+2+1+2+2+3+2+2

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Del 5_6 sidor_17 poäng

Del 5_6 sidor_17 poäng Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 1-fråga DX2 2014-04-21 Totalt 21 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 5 sidor (Exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:... MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

a) Diagnos? b) Kompletterande provtagning? c) Behandling?

a) Diagnos? b) Kompletterande provtagning? c) Behandling? Fråga 1 Tove 18 år har varit sjuk i halsfluss några dagar. För övrigt är hon frisk. Hon gick idag till vårdcentralen och fick antibiotika i form av Kåvepenin. Trots detta har hon blivit sämre och började

Läs mer

Del 5 6 sidor 20 poäng

Del 5 6 sidor 20 poäng 6 sidor 20 poäng På akutmottagningen söker en 58-årig kvinna hemmahörande i annat län men tillfälligt på besök i Uppsala. Hon är mångårig rökare men slutade för en månad sedan. Känd lindrig KOL och allergier

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 04 11 Tid: 17.30 21.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod 1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk

Läs mer

Del 6_8 sidor_18 poäng

Del 6_8 sidor_18 poäng Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.

Läs mer

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej. Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor

Läs mer

Del 8_10 sidor_12 poäng

Del 8_10 sidor_12 poäng Du träffar Therese som är 38 årig som varit överviktig sedan barndomen. Hon har försökt med olika bantningsprogram utan att lyckas. Hon är bekymrad över sitt hälsotillstånd pga. en nyupptäckt diabetes

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

facit 2006-04-03 Skrivtid: 10.00-12.00 Nr:...

facit 2006-04-03 Skrivtid: 10.00-12.00 Nr:... Skrivning 2, VT06 facit 2006-04-03 Skrivtid: 10.00-12.00 Nr:... Lycka till! 1. En 72-årig man med lungcancer inkommer för tappning av pleuravätska. Efter ingreppet går du och tittar till patienten och

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2 Delexamination 3 Klinisk Medicin 10 april 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18.

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18. Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18. Skriv varje svar på ny sida! Skriv uppgiftens nummer och ditt kodnummer på varje sida! Om du skriver för hand: skriv inte på baksidan utan

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90. 66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag

Läs mer

2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, VT 2008 2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1 DUGGA 1 1. Du är ensam på akutmottagningen en lördag kväll och får tre patienter som kommer samtidigt. Nu gäller det att prioritera

Läs mer

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Basal spirometri och fallbeskrivningar Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen

Läs mer

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär

Läs mer

Del 3_5 sidor_15 poäng

Del 3_5 sidor_15 poäng Del 3_5 sidor_15 poäng 69-årig man inkommer till akutmottagningen efter att ha svimmat i hemmet. Hustrun berättar att maken satt och tittade på tv då han plötsligt förlorade medvetandet och ramlade av

Läs mer

Del 1_6 sidor_25 poäng

Del 1_6 sidor_25 poäng Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi

Läs mer