Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Transkript

1 Dnr: 2011/13139 Dnr: Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för (17)

2 SAMMANFATTNING UPPDRAGET INLEDNING TILLÄMPNING AV DEN NATIONELLA HANDLINGSPLANEN HANDLINGSPLANEN MÅLGRUPPER ORGANISATION INSATSER OCH PROGRAM FÖR DELTAGARNA UPPFÖLJNING RESURSER BUDGETERAT ANSLAG BOKFÖRDA KOSTNADER RESULTAT INFLÖDE AKTUELLA DELTAGARPLATSER DELTAGARE MED EN REGISTRERAD FUNKTIONSNEDSÄTTNING MÅL OCH RESULTAT ALTERNATIVA INSATSER RESULTATUTVECKLING VERKSAMHETSUTVECKLING METODUTBILDNING COACHNINGUTBILDNING CHEFSKONFERENSER JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ÖVERSYN AV FAROS PROCESSTYRNINGSMODELL UPPFÖLJNING AV RESULTAT (17)

3 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett uppdrag att underlätta övergång från sjukförsäkring till arbetssökande och nytt arbete. Samarbetet för de aktuella målgrupperna från sjukförsäkringen och som finansieras med samverkansmedel beskrivs i en årlig upprättad handlingsplan. Resultat: Totalt har personer antingen fått arbete eller utbildning, skrivits in på Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Detta innebär att den procentuella andel som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden uppgår till 70 procent personer har fått arbete eller utbildning under 2010 vilket är en ökning med 327 personer jämfört med 2009 då antalet personer var Inflödet till samverkan var personer 2010 jämfört med En minskning med personer. Antal aktuella deltagare i genomsnitt var deltagare 2010 jämfört med deltagare Resultatet i procent till arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats var 28 procent på nationell nivå 2010 jämfört med 34 procent Målet var 40 procent. Målgrupperna anställda och unga hade de bästa resultaten med 34 procent respektive 32 procent till arbete eller utbildning Verksamheten och samarbetet har fortsatt utvecklas under 2010, bland annat har en översyn gjorts av samarbetsmodellen (Faros processtyrningsmodell). Den nuvarande finansieringsmodellen har inneburit minskade resurser de senaste åren. Om inte Arbetsförmedlingen hade tagit beslut om att bekosta insatser och program från ordinarie programmedel hade planerat antal deltagare 2010 fått reduceras kraftigt. De minskade resurserna har också lett till svårigheter att arbeta efter den gemensamma arbetsmodellen. På mindre orter finns det inte möjlighet att ha samverkansteam i samma omfattning och handläggare som på heltid kan arbeta med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 3 (17)

4 1. Uppdraget Uppdraget i regleringsbrevet för 2010: Försäkringskassan ska genom samverkan med Arbetsförmedlingen underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Med anledning av införandet av rehabiliteringskedjan är det särskilt viktigt att vid behov underlätta omställning till annat arbete samt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser. Följande grupper ska prioriteras: personer som varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa, personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa hur medlen för denna samverkan har använts inom respektive myndighet, uppdelat på förvaltningskostnader, kostnader för aktivitetsstöd respektive kostnader för program och insatser. Dessutom ska de i uppdraget prioriterade grupperna redovisas med avseende på vidtagna åtgärder och resultatet av dessa åtgärder. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2010, ska lämnas senast den 2 augusti En samlad redovisning för 2010 ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Redovisningen i denna rapport med diarienummer; Arbetsförmedlingen 2011/13139 och Försäkringskassan: avser den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som finansieras med samverkansmedel. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedriver denna samverkan gemensamt inom ramen för en nationell handlingsplan. 2. Inledning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett väl etablerat samarbete med ett övergripande mål att återföra personer till arbetslivet. Samarbetet beskrivs sedan 2003 i en nationell handlingsplan som uppdateras årligen. Denna återrapportering redovisar det samarbete som bedrivs sedan 2003 inom ramen för en årligt uppdaterad nationell handlingsplan. För 2010 har 460 miljoner anslagits för samverkan enligt handlingsplanen. Detta ska jämföras med 650 miljoner kronor som tilldelades samverkan under För att kunna upprätthålla verksamheten på motsvarande nivå som 2009, 4 (17)

5 beslutade Arbetsförmedlingen att alla kostnader för insatser till individer skulle bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Styrkan med handlingsplansamverkan är att kunden erbjuds en kvalificerad arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan myndigheterna och att kunden därigenom kan komma tillbaka till eller etablera sig i arbetslivet. Handlingsplansamverkan bygger på att det finns ett gemensamt uppdrag och mål samt tydligt definierade målgrupper och en väl beprövad och inarbetad samarbetsprocess. Detta innebär att det över hela landet finns ett gemensamt arbetssätt med handläggare som är utbildade i processmetoden och att det finns ett stödjande och styrande ledarskap inbyggt i samverkansstrukturen mellan myndigheterna. De målgrupper som ska prioriteras är personer som tidigt i sjukskrivningen bedöms behöva rehabilitering för att återkomma till arbetslivet, ungdomar med aktivitetsersättning och personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning upphör samt arbetslösa sjukskrivna. När det gäller målgruppen arbetslösa sjukskrivna är handlingsplansamverkan den viktigaste rehabiliteringsinsats som kan erbjudas. 3. Tillämpning av den nationella handlingsplanen 3.1 Handlingsplanen Den nationella handlingsplanen beskriver uppdrag, mål och metoder samt resurser. Den uppdateras årligen och ligger till grund för den planering som sker lokalt. Målet för 2010 är på nationell nivå att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. Den genomsnittliga tiden i samverkan ska vara längst 230 dagar En deltagare ska ha minst 6 månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen vid tiden för inskrivningen för att meningsfulla insatser ska kunna erbjudas inom ramen för Farosprocessen Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättning till individer ska följa regelverket för respektive myndighet. 3.2 Målgrupper Målgrupper i handlingsplanen 2010 är: Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna 5 (17)

6 Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Prioriterade grupper under 2010 är unga sjukskrivna till och med 29 år och unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning närmar sig sitt slut. 3.3 Organisation Försäkringskassan är organiserad i fyra verksamhetsområden; nord, syd, öst och väst. Arbetsförmedlingen är organiserad i tio marknadsområden. Detta innebär att Försäkringskassan inom respektive verksamhetsområde har att samarbeta med två eller tre marknadsområden. Samverkan kring individen bedrivs lokalt i 68 samverkansområden. Ett samverkansområde är ett arbetsmarknadsområde hos Arbetsförmedlingen med tillhörande lokala försäkringscenter hos Försäkringskassan. Varje samverkansområde upprättar en gemensam arbetsplan. Samverkan kring individen sker i team mellan Arbetsförmedlingens utsedda arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga handläggare. Även Arbetsförmedlingens specialister finns som resurs för individen vid behov. Till stöd för arbetet finns åtta samverkanssamordnare per myndighet. Samverkanssamordnarna utgör ett stöd till chefer och samverkansteam. Tillsammans med ansvariga chefer följer de upp verksamheten och verkar för enhetlighet, identifierar utvecklingsbehov och föreslår åtgärder. På nationell nivå och på samverkansområdesnivå finns samverkansgrupper bestående av chefer från båda myndigheterna som förvaltar och leder utvecklingen av samverkansarbetet. Samverkansgrupperna ska vara ett forum för generella samarbets- och utvecklingsfrågor inklusive ansvaret för handlingsplanen samt samarbetet kring överlämningsmöten, avstämningsmöten och kontaktmöten. 3.4 Insatser och program för deltagarna Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam processtyrningsmodell, kallad Faros processtyrningsmodell där samarbetet kring individen sker i team med ett gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan bedrivas i högst 12 månader för varje individ. De insatser som erbjuds är framförallt matchning, vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar och coachning. Insatserna kan erbjudas individuellt samt riktat mot en grupp av deltagare. 6 (17)

7 Många av deltagarna behöver stöd för att få en arbetspraktik varför arbetsförmedlarna ackvirerar platser och medverkar vid kontakt med arbetsgivare för att möjliggöra en praktik och anställning. Ibland kan anpassning av arbetsplatsen vara en bra åtgärd för att underlätta en anställning Detta föregås då av en arbetsplatsanalys som ligger till grund för anpassningen. Arbetsgivare kan i vissa fall få en subvention av arbetsgivaravgiften eller lönebidrag. 3.5 Uppföljning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning. Inflödet i samverkan kan också följas i detta system vilket underlättar styrning och ledning av samverkan mellan myndigheterna på alla nivåer. Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomiredovisningssystem. För att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en jämförelse mellan åren redovisas och/eller kommenteras även vissa resultat från helår Resurser 4.1 Budgeterat anslag För 2010 har medel för samverkan och finansiell samordning tilldelats genom ett regeringsbeslut. Enligt beslutet har 460 miljoner kronor anslagits avseende samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt den nationella handlingsplanen samt för försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Detta ska jämföras med 650 miljoner kronor som var det tilldelade totala beloppet under För att kunna upprätthålla verksamheten på motsvarande nivå som 2009, beslutade Arbetsförmedlingen att alla kostnader för insatser till individer bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Fördelningen mellan myndigheterna har beräknats enligt principen att en handläggare på Arbetsförmedlingen arbetar med 40 aktuella ärenden och en handläggare på Försäkringskassan arbetar med 70 aktuella ärenden i genomsnitt. Detta är en ökning jämfört med 2009, då motsvarande fördelning var 35 ärenden per handläggare på Arbetsförmedlingen och 65 ärenden per handläggare på Försäkringskassan. Denna förändring innebär att myndigheterna kan bibehålla tidigare volymer av deltagare i handlingsplansamverkan. Andelen av förvaltningsmedlen som fördelas till Försäkringskassan blir då 157 miljoner kronor vilket motsvarar 36 procent 7 (17)

8 medan Arbetsförmedlingens andel blir 280 miljoner kronor vilket motsvarar 64 procent. Antal årsarbetare inom handlingsplansamverkan är hos Försäkringskassan cirka 198 och hos Arbetsförmedlingen cirka 394. Den ekonomiska redovisning som lämnas i denna rapport skiljer sig något ifrån den som lämnas i Försäkringskassans rapport Återrapportering samverkansmedel. Anledningen till att de ekonomiska utfall som redovisas där skiljer sig ifrån de som redovisas i denna rapport är att de båda rapporterna behandlar utfallen ur olika perspektiv. I den här rapporten redovisas de utfall som finns att avläsa inom respektive myndighet vid årsskiftet medan Återrapportering samverkansmedel endast behandlar de utfall som finns att avläsa i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Eftersom Arbetsförmedlingen rekvirerar medel för de kostnader som uppstått inom myndigheten från Försäkringskassan i efterhand innebär det att det föreligger en fördröjning fram till dess att utfallet även blir synligt i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Insatser och program för deltagarna bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. 4.2 Bokförda kostnader Det totala utfallet för kostnaderna för handlingsplansamverkan 2010 är knappt 677 miljoner kronor. Av denna summa har program till individen på nära 235 miljoner kronor bekostats av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Tabell 1 Det totala utfallet för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 2010 Belopp tusental kronor Utfall 2010 Utfall 2009 Förvaltningskostnader AF Programkostnader AF Förvaltningskostnader FK Totalt (17)

9 Tabell 2. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan inklusive programmedel Bokförda kostnader 2010 i samverkan med Försäkringskassan fördelade på verksamheter. Belopp tusental kronor. Källa: Presto, Arbetsförmedlingen. Verksamhet Utfall Utfall Förvaltningskostnader Köp av utbildning Arbetspraktik Start av näringsverksamhet Aktiv vägledning/platsförmedl 1 0 Arbetslivsinriktad rehab Förberedande utbildning Proj arbmarknpolitisk inriktn 7 0 Hjälpmedel på arbetsplatsen Personligt biträde SIUS Särskilt stöd SNV Kartläggning och vägledning 28 0 Jobb- & utvecklingsgarantin 0 52 Jobbgaranti för ungdomar 0 32 Praktisk kompetensutveckling Lyft 0 0 Arbetslivsintroduktion Respenning 17 6 Pendlingsstöd Tolk- o utredningskostnader Skiljda uppdrag mm Aktiva rehabiliteringsinsatser Lönebidrag OSA Utvecklings- & Trygghetsanställn Bidrag till arbetsgivare Aktivitetsstöd Totalt (17)

10 Tabell 3. Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen för 2010 per verksamhetsområde Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan Verksamhetsområde Utfall 2010 Utfall 2009 VO Nord VO Väst VO Öst VO Syd Övrigt Totalt Resultat 5.1. Inflöde Tabell 4 a: Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Procent Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.-ersättning Ej ersättning från FK* Totalt * ej aktuell målgrupp varken 2009 eller (17)

11 Tabell 4 b: Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Procent Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.-ersättning Ej ersättning från FK* Pila* Totalt * ej aktuell målgrupp varken 2009 eller Aktuella deltagarplatser Tabell 5: Antalet aktuella deltagare i genomsnitt 2010 jämfört med Kvinnor Män Totalt Deltagare med en registrerad funktionsnedsättning Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har cirka 65 procent en registrerad funktionsnedsättning. De dominerande funktionsnedsättningarna är rörelsehinder och psykiskt funktionshinder. Deltagare med dokumenterad och registrerad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har möjlighet att få del av särskilda insatser för funktionsnedsatta. Det kan vara anpassning av arbetsplats med arbetstekniska hjälpmedel samt olika subventionerade anställningar som stöd i matchningsarbetet. 11 (17)

12 5.4. Mål och resultat Tabell 6 a: Resultat till arbete eller utbildning 2010 i procent jämfört med 2009 fördelat per Arbetsförmedlingens marknadsområde och kön Marknadsområde: Kvinnor % Män % Totalt % Kvinnor % Män % Totalt % Göteborg Halland Nordvästra Götaland Norra Mälardalen Norra Norrland Småland Stockholm Gotland Södra Götaland SödraMälardalen Södra Norrland Västra Svealand Riket Tabell 6 b: Resultat till arbete eller utbildning 2010 i procent fördelat på kön och verksamhetsområde jämfört med procent 2009 procent Verksamhetsområde: Kvinnor % Män % Totalt % Kvinnor % Män % Totalt % Nord Syd Väst Öst Riket Tabell 7 a: Resultat till arbete eller utbildning 2010 i procent och antal fördelat per målgrupp och kön Antal deltagare Resultat antal Resultat procent aktuella för mätning Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsers Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.-ers Ej ersättning från FK* Pila* Totalt * ej aktuell målgrupp (17)

13 Tabell 7 b: Resultat till arbete eller utbildning 2009 i procent och antal fördelat per målgrupp och kön Antal deltagare 2009 Resultat antal 2009 Resultat procent 2009 aktuella för mätning Målgrupp: Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.- ers Ej ersättning från FK* Pila* Totalt * ej aktuell målgrupp 2009 Tabell 8: Antal personer till arbete/utbildning respektive år Antal personer i arbete/utbildning respektive år (17)

14 Tabell 9: Totalt antal Rehabiliteringssamverkan AF/FK Resultat 12 månader efter start i samverkan Resultat arbete/ utbildning Arbete u stöd Arbete m stöd Utbildning Starta eget A-lösa Program Övriga Alternativa insatser Nästan deltagare fick insatser inom försöksverksamheten Alternativa insatser under perioden till Av deltagarna fick insatser av alternativ aktör medan personer fick insatser av Arbetsförmedlingen. Resultaten, 12 månader efter start av insatserna, visar att totalt 15,8 procent av dem som fick insatser hos alternativ aktör hade arbete eller utbildning. För kontrollgruppen, de som fick insatser av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan, hade 26 procent arbete eller utbildning. Lika många deltagare ur båda grupperna, eller 31, procent gick åter till Försäkringskassan eller var inte längre aktuella som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Däremot var betydligt fler av deltagarna hos alternativ aktör arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiskt program, 52 procent jämfört med 42 procent. Under våren 2011 kommer en effektutvärdering av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) att presenteras. 6. Resultatutveckling 2010 Totalt har deltagare fått arbete eller utbildning under 2010 vilket är en ökning med 327 personer jämfört med Dessutom har personer avslutats hos Försäkringskassan och blivit inskrivna på Arbetsförmedlingen för att antingen fortsätta utveckla sin arbetsförmåga i något av 14 (17)

15 Arbetsförmedlingens program eller för att vara anmäld som arbetssökande och därmed kommit närmare arbetsmarknaden. Tillsammans uppgår den procentuella andel som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden till 70 procent. Resultatet i procent till arbete eller utbildning är lägre 2010 jämfört med resultatet för 2009, 28 procent jämfört med 34 procent. Resultatet förbättrades dock under det andra halvåret 2010 från 27 procent till 28 procent. Jämför man resultaten för de olika målgrupperna har målgruppen anställda och målgruppen unga de bästa resultaten med 34 respektive 32 procent till arbete eller utbildning. Inflödet till samverkan var personer 2010 jämfört med personer Prioriteringen av unga återspeglas i en ökande trend av andelen unga i inflödet med en ökning från 6 till 11 procent jämfört med Det minskade inflödet och det lägre procentuella resultatet har flera orsaker. Under hösten har ansträngningarna att öka inflödet gett resultat men den kraftiga nedskärningen av samverkansmedel för 2011 som aviserades i budgetpropositionen ledde till att myndigheterna bedömde att inflödet relativt förutsättningarna för 2011 inte skulle kunna öka allt för mycket. I början på året togs resurser och kompetens från handlingsplansamverkan i anspråk för att klara det gemensamma regeringsuppdraget kring programmet arbetslivsintroduktion vilket påverkat både inflöde och resultat. Inflödet har även påverkats av att Försäkringskassan prioriterat arbetet med att bedöma rätten till ersättning och utbetalning av ersättning. Det rådande konjunkturläget med en hög arbetslöshet som medför en större konkurrens om praktikplatser och arbeten har påverkat resultatet. Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet 30 procent för män och 26 procent för kvinnor. För att uppmärksamma och på sikt komma tillrätta med skillnaden pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering. Den nuvarande finansieringsmodellen har inneburit minskade resurser de senaste åren. Om inte Arbetsförmedlingen hade tagit beslut om att bekosta insatser och program från ordinarie programmedel hade planerat antal deltagare 2010 fått reduceras kraftigt. De minskade resurserna har också lett till svårigheter att arbeta efter den gemensamma arbetsmodellen. På mindre orter finns det inte möjlighet att ha samverkansteam i samma omfattning och handläggare som på heltid kan arbeta med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 15 (17)

16 7. Verksamhetsutveckling Metodutbildning Utbildningar i Faros processtyrningsmodell har genomförts för drygt 90 handläggare inom samverkan under det första halvåret Coachningutbildning Arbetsförmedlingen har upphandlat en utbildning i coachningmetodik. Utbildningen riktar sig till arbetsförmedlare i samverkan och fyra utbildningstillfällen genomfördes hösten Coachningmetodiken kan erbjudas deltagare i samverkan och syftar till att deltagaren ska få stöd i att tillvarata sina egna resurser och drivkrafter Chefskonferenser Konferenser för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans berörda chefer har genomförts i syfte att följa upp och utveckla verksamheten. Ett tillfälle att dels ge information kring myndigheternas uppdrag och riktlinjer, dels ge utrymme att diskutera gemensamma frågeställningar. Syftet är också att förstärka samsynen kring det gemensamma uppdraget och få möjlighet att besluta om gemensamma insatser samt sprida goda exempel från samverkansarbetet Jämställdhetsintegrering Med anledning av att resultaten i samverkan generellt är lägre för kvinnor än män bedrivs sedan 2009 ett arbete för att utjämna skillnaderna och införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande inom verksamheten. Arbetet påbörjades 2009 med en generell webbaserad basutbildning i jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering och därefter har jämställdhetskonferenser genomförts i respektive marknadsområde/verksamhetsområde för cirka hälften av handläggarna. Under våren 2010 har därefter en handläggare från respektive myndighet och samverkansområde fått en fördjupad utbildning i jämställdhetsintegrering för att därefter kunna fungera som stöd till övriga medarbetare och chefer. Utbildningen följdes upp med en seminariedag i december. En jämställdhetsintegrerad verksamhet där kvinnor och män bemöts på lika villkor innebär en effektivare verksamhet med högre rättssäkerhet för individen och en högre kvalitet i handläggningen. 16 (17)

17 7.5. Översyn av Faros processtyrningsmodell En kontinuerlig utveckling sker i samarbetet mellan myndigheterna för att ta tillvara vunna erfarenheter. Som ett led i detta utvecklingsarbete genomfördes en översyn av Faros processtyrningsmodell under det första halvåret 2010 på uppdrag av den nationella samverkansgruppen. Översynen resulterade i bedömningen att det är en i grunden väl fungerande modell. Förändringarna har främst handlat om förtydliganden av vilka insatser som kan erbjudas deltagaren inom ramen för processen samt förtydligande och uppdatering av begrepp. Vissa förändringar har gjorts för att förstärka teamarbetet och uppföljningar kring deltagaren i processen. Den reviderade modellen presenterades i alla team under hösten 2010 och mottogs väl i verksamheten Uppföljning av resultat Resultaten i samverkan följs regelbundet av de båda myndigheterna. Under första halvåret 2010 har en metod med en myndighetsgemensam avvikelserapportering införts. 17 (17)