Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Rapporten omfattar första tertialet 2012

2 Sida: 2 av 26

3 Sida: 3 av 26 Dnr: Af 2011/ FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes Genom införandet av en rehabiliteringskedja har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna i de situationer där den enskilde övergår från den ena till den andra myndighetens ansvarsområde. Kunskaperna om hur rehabiliteringsinsatser påverkar den försäkrades möjlighet att utveckla arbetsförmåga och dess effekter på sjukfallslängderna är otillräckliga och behöver utvecklas. Rehabiliteringssatsningen ska därför genomföras på ett sådant sätt att verksamhetens effekter kan utvärderas vetenskapligt. Utvärderingen bör särskilt fokusera på hur insatserna påverkar arbetsförmågan och sjukfallslängderna. Effektutvärderingen ska utformas i samråd med Inspektionen för socialförsäkringen. Myndigheterna ska senast den 28 februari redovisa en plan för uppdragets genomförande inklusive hur de tillgängliga medlen avses användas och hur satsningens effekter kommer att utvärderas. En delredovisning avseende vidtagna insatser under första tertialet, ska lämnas senast den 15 juni En samlad redovisning för 2012 ska lämnas senast den 22 februari En redovisning av verksamhetens effekter ska redovisas senast den 30 april Samtliga återrapporteringar ska lämnas till regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Siri Persson Lena Rönnestig

4 Sida: 4 av 26

5 Sida: 5 av 26 Innehåll Sammanfattning Inledning Utvecklingsarbetet Gemensam kartläggning Genomförda gemensamma kartläggningar Gemensamt stöd under aktiva rehabiliteringsinsatser Arbetsförberedande insatser Arbetslivsinriktade insatser Unga med aktivitetsersättning Deltagare i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen under första tertialet Inflöde till aktiva insatser Nya deltagare i aktiva insatser fördelat på målgrupp och bakgrundsvariabler Konsultativt stöd till arbetsgivare Övriga mötesformer Samverkan enligt den nationella handlingsplanen Kriterier och mål för de personer som startade rehabiliteringsinsatser i samverkan under Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på bakgrundsvariabler Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på målgrupper Genomsnittlig tid i samverkan för de personer som får arbete eller utbildning Medelsfördelning och förbrukning Försäkringskassans förbrukning av medel första tertialet Arbetsförmedlingens förbrukning av medel första tertialet Fortsatta utvecklingsområden Effektutvärdering

6 Sida: 6 av 26

7 Sida: 7 av 26 Sammanfattning Under hela 2000-talet har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetat allt närmare våra kunder och varandra. Det har haft stor betydelse för många människor som genom insatserna återfått en arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Reformerna inom sjukförsäkringen sedan 2008 har inneburit att samarbetet ytterligare utvecklats och fördjupats. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2015 skapar fortsatt goda möjligheter att ge ett gemensamt stöd till de kunder som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering som ett led för egen försörjning. Rehabiliteringskedjan syftar till att tidigt tillvarata varje individs förmåga att arbeta och att tidigt uppmärksamma eventuellt behov av insatser för att stödja individen att utveckla sin arbetsförmåga. Med ett gemensamt stöd från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vid aktiva insatser på Arbetsförmedlingen förstärks stödet till den enskilde. Under första tertialet 2012 har myndigheterna introducerat och implementerat ett förstärkt samarbete i enlighet med den ambition som presenterades i maj Ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser är en så kallad gemensam kartläggning där individens delaktighet är centralt. I gemensam kartläggning kan även andra aktörer delta, exempelvis vårdgivare och arbetsgivare, när behov finns. Ett syfte är att individen ska få rätt insatser i rätt tid och från rätt aktör. Aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds nu även personer som har behov av arbetsförberedande insatser. Dessa kan påbörjas före det att personen lämnar sjukförsäkringen och erbjuds programmet arbetslivsintroduktion, om det är möjligt med hänsyn till medicinsk status. Antal personer som givits stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under första tertialet 2012: personer var aktuella i insatser hos Arbetsförmedlingen i april. Flertalet av dessa är personer som skrevs in i handlingsplansamverkan under 2011 och som fortsätter att få stöd under 2012 i enlighet med den planering som gjorts gemensamma kartläggningar har genomförts personer har startat i aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen. Måluppfyllelse för de personer som startade i handlingsplanssamverkan under första tertialet 2011 och som följts upp första tertialet 2012: 968 deltagare (26 procent) har fått arbete eller utbildning.

8 Sida: 8 av 26 Under första tertialet 2012 var det sammantaget personer (av totalt personer) som fått arbete eller utbildning, är inskrivna på Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som öppet arbetslösa. Andelen av samtliga deltagare som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden uppgår därmed till 67 procent. Det utvecklade samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förväntas medföra att individens behov av insatser tillgodoses mer systematiskt i varje enskilt fall än tidigare. I båda organisationerna finns en stor entusiasm och beredskap och en positiv syn på det utvecklade samarbetet.

9 Sida: 9 av Inledning Under hela 2000-talet har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetat allt närmare våra kunder och varandra. Det har haft stor betydelse för många människor som genom insatserna återfått en arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Under åren 2005 till och med 2011 har drygt beslut tagits om aktiva insatser inom handlingsplansamverkan, varav två tredjedelar av dem som deltagit gått vidare till arbete, utbildning eller fortsatta insatser hos Arbetsförmedlingen. Reformerna inom sjukförsäkringen har inneburit att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utvecklats och fördjupats. Rehabiliteringskedjan syftar till att tidigt tillvarata varje individs förmåga att arbeta och att tidigt uppmärksamma eventuellt behov av insatser för att stödja individen att utveckla sin arbetsförmåga. Den kompetens som olika aktörer besitter behöver komma individen till del. Av det skälet är utgångspunkten för att stödja individen tillbaka till arbetslivet att Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. Det innebär exempelvis även att personer som inte har pågående ersättning från sjukförsäkringen vid behov kan få del av Försäkringskassans kompetens i samarbete med Arbetsförmedlingen. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2015 skapar goda möjligheter att långsiktigt planera för gemensamt stöd till personer som behöver arbetslivsinriktade insatser för att kunna nå målet om egen försörjning. Under första tertialet 2012 har myndigheterna introducerat och implementerat ett förstärkt samarbete i enlighet med den ambition som presenterades i maj En ny samarbetsmodell har skapats där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser är gemensam kartläggning. Från den 1 februari 2012 erbjuds arbetslivsinriktade insatser även till personer vars möjlighet till deltagande i aktiva insatser är lägre än tio timmar per vecka, vilket tidigare var ett kriterium för deltagande i handlingsplansamverkan. Syftet med det gemensamma stödet i aktiva insatser är att öka individens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga. En viktig del är också att öka individens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. En helt ny konsultativ insats riktas till arbetsgivare. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan gemensamt bistå arbetsgivaren för att dennes ansvar 1 Återrapport enligt regleringsbrev 2011 Sjukskrivnas Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter Dnr Af 2010/436389, Dnr FK

10 Sida: 10 av 26 och delaktighet vad gäller rehabilitering och ansvar för den anställde ska stimuleras och bli tydligare. Syftet är att den anställdes arbetsförmåga ska kunna tillvaratas i pågående anställning. Det utvecklade samarbetet innebär att majoriteten av de personliga handläggarna och arbetsförmedlarna kommer att möta individer som är i behov av gemensamt stöd. Målet är att de personer som behöver Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans kompetens för att finna, få och behålla eller inträda i arbete ska få det. Villkor och förutsättningar under deltagande i arbetslivsinriktade insatser ska vara kända och så långt som möjligt vara förutsägbara för individen. 2. Utvecklingsarbetet I maj 2011 lämnade Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en gemensam viljeinriktning till regeringen om hur samarbetet och de gemensamma insatserna skulle kunna utvecklas för att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen för den enskilde. Sedan dess har ett gemensamt utvecklingsarbete pågått som resulterat i att myndigheterna sedan den 1 februari 2012 samarbetar kring individen utifrån en ny samarbetsmodell med start från en så kallad gemensam kartläggning. I den gemensamma kartläggningen är individens delaktighet det centrala. Utvecklingsarbetet har skett i projektform med ett flertal delprojekt som letts av ett projektkansli och med en myndighetsgemensam styrgrupp (den nationella samverkansgruppen). Kopplat till utvecklingsarbetet finns fyra utvecklingskontor. Syftet med utvecklingskontoren har varit att löpande tillföra medarbetar- och chefsperspektivet i utvecklingsarbetet och få synpunkter och dialog kring de framtagna arbetsmetoderna och samarbetsformerna. En implementeringsplan har tagits fram och under våren har gemensamma chefskonferenser hållits. Gemensamma informationsträffar har genomförts i samtliga samverkansområden. Fortsatta informations- och dialogtillfällen kommer att pågå under hela I båda organisationerna finns en stor entusiasm och beredskap och en positiv syn på det utvecklade samarbetet. Arbetet med att utforma ett gemensamt informationsstöd om samarbetet i form av broschyr till deltagare pågår. I olika situationer då Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan möter såväl rehabiliteringsaktörer som arbetsgivare, sker informationsöverföring om den samarbetsform som nu utvecklas.

11 Sida: 11 av Gemensam kartläggning För att tillgodose såväl tidiga insatser i rehabiliteringskedjan som att insatserna ska bidra till att rusta människor för inträde i arbetslivet och/eller för återgång i arbete har myndigheterna utvecklat en ny samarbetsmodell. Genom en så kallad gemensam kartläggning, där båda myndigheterna deltar och vid behov övriga aktörer såsom arbetsgivare och hälso- och sjukvård, startar samarbetet för och tillsammans med kunden. Gemensam kartläggning kan innebära flera mötestillfällen. Det är ingen ny mötesform utan ett begrepp för att planen tillbaka till arbetslivet utformas tillsammans. Mötesformen är oftast avstämningsmöte. Avstämningsmöten syftar till att klarlägga hur personens arbetsförmåga kan tas tillvara. Gemensam kartläggning syftar till att klargöra personens förutsättningar för arbete ur ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. En viktig utgångspunkt är att individen ska vara delaktig i sin rehabiliteringsprocess och att myndigheterna ska arbeta metodiskt för att stimulera/motivera till detta. Underlag exempelvis från vårdgivare, arbetsgivare, sammanfattningar av utredningar och aktiviteter hos Arbetsförmedlingen för såväl kartläggning av behov som planering av aktiva insatser ska tillvaratas. Syftet är att den information som redan finns ska användas för att effektivt nyttja resurser men också att personen ska uppleva att aktörerna samarbetar. Den gemensamma kartläggningen ska resultera i en grov planering som är utgångspunkten för ett eventuellt fortsatt gemensamt stöd. Det är först efter den gemensamma kartläggningen som eventuella insatser tar vid. För en del personer kommer det att vara aktuellt med aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen med gemensamt stöd från myndigheterna och eventuellt andra aktörer, exempelvis parallella insatser från vårdgivare. För en del personer kommer aktiva insatser i samarbete inte vara aktuellt. Exempelvis kan personen vara aktivt arbetssökande utan gemensamt stöd alternativt att enbart stöd från arbetsgivare och Försäkringskassan är aktuellt. Både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan aktualisera personer för gemensam kartläggning. Försäkringskassans ställningstagande till om en gemensam kartläggning behövs ska kunna ske när som helst i sjukfallet eller under tid med tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Även de personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst kan bli aktuella för gemensam kartläggning. Försäkringskassan tar i dessa fall ställning till om det kan finnas ett behov av att samordna rehabiliteringen tillsammans med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen initierar vid behov gemensam kartläggning då arbetssökande inte kan delta i planerade aktiviteter eller då aktivitetsbegränsningen är så omfattande att det inte är möjligt att upprätta en handlingsplan på grund av sjukdom. För de personer vars dagar med sjukpenning eller månader med tidsbegränsad sjukersättning närmar sig sitt slut ska Försäkringskassan

12 Sida: 12 av 26 senast sex månader före förmånstidens slut överväga behov av gemensam kartläggning. Avsikten är att pröva möjligheten att starta med aktiva insatser före det att ersättning upphör. Ambitionen är att ge individen en möjlighet till nyorientering och omställning före byte av förmånssystem. 3.1 Genomförda gemensamma kartläggningar Det är Försäkringskassan som registrerar genomförda gemensamma kartläggningar. För personer som har sjukpenning sker datainsamlingen via Försäkringskassans diagnos- och arbetsgivarregister (DoA). För personer som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning och för personer som initieras till gemensam kartläggning från Arbetsförmedlingen sker datafångst manuellt. Vi har valt att utelämna uppgifter om bakgrundsvariabler för den fångst som sker manuellt. Efter årsskiftet kommer dessa uppgifter för samtliga som deltar i gemensam kartläggning registreras i SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Tabell 1. Antal genomförda gemensamma kartläggningar under första tertialet 2012 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % % % >64 9 0% Tid i sjukfall under 90 dgr 230 6% dgr % 180 dgr- 1 år % över 1 år % Källa: Försäkringskassan Andelen kvinnor och män som genomfört gemensam kartläggning överensstämmer med andelen sjukskrivna kvinnor och män. Majoriteten (61 procent) av dem som deltar i gemensam kartläggning ligger inom åldersintervallet år.

13 Sida: 13 av 26 Tabellen visar också när, räknat från sjukfallets första dag, den gemensamma kartläggningen genomförs. Målsättningen är att en gemensam kartläggning ska genomföras så tidigt som möjligt i ett sjukfall. Tabellen visar att de flesta gemensamma kartläggningar under det första tertialet sker med personer som haft sjukpenning i mer än ett år. Det avspeglar en myndighetsgemensam prioritering om att personer vars tid i sjukförsäkringen närmar sig sitt slut samt personer som redan tidigare bedömts ha behov av insatser i handlingsplansamverkan, inledningsvis ska prioriteras till gemensam kartläggning. Gemensamma kartläggningar genomförs oavsett vilken ersättningsform personen har. Under det första tertialet har även 858 personer som har tidsbegränsad sjukersättning deltagit i gemensam kartläggning. 373 personer har initierats av Arbetsförmedlingen till gemensam kartläggning Dessa saknar pågående ersättning från sjukförsäkringen. Totalt sett har myndigheterna för första tertialet genomfört gemensamma kartläggningar. 4. Gemensamt stöd under aktiva rehabiliteringsinsatser Den gemensamma kartläggningen som ingång till det gemensamma stödet gäller för alla individer som är i behov av stöd oavsett ersättningsform. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för helheten och ramen. De aktiviteter som planeras inom ramen för det gemensamma stödet planeras och anpassas efter individens behov. I ett framgångsrikt samarbete krävs att handläggarna tillsammans med den enskilde känner ett gemensamt ansvar för att nå målet med insatsen. Deltagaren är den viktigaste parten i samarbetet och ska därför alltid vara i fokus i planering, uppföljning och beslut om insatser. Myndigheternas uppgift är att med ett gemensamt stöd följa den enskildes utveckling, värdera behov av nya eller parallella insatser från olika aktörer eller att med andra utgångspunkter vid behov revidera aktuell planering. Genom det kontinuerliga samarbetet är det också möjligt att ta ställning till när målet har uppnåtts och aktiviteterna därför kan avslutas alternativt avbrytas i de fall den enskilde trots anpassningar inte kan tillgodogöra sig en planerad insats. 4.1 Arbetsförberedande insatser Som tidigare nämnts erbjuds aktiva insatser före det att personen uppnått en aktivitetsnivå om 10 timmar per vecka (vilket tidigare var kravet oavsett målgrupp). Det är aktiviteter inom Arbetsförmedlingens nya tjänst arbetsförberedande insatser som erbjuds. Exempel på arbetsförberedande aktiviteter är datorträning, friskvårdsaktiviteter och ergonomi samt bearbetande insatser.

14 Sida: 14 av 26 Situationer när arbetsförberedande insatser kan vara aktuellt: Personer vars aktivitetsnivå är låg och som har behov av att utveckla en förmåga att klara grundläggande krav i arbetslivet. Personer vars motivationsnivå är låg och som inte upplever sig delaktiga i omställningen till arbete. Personer som upplever svårigheter att hantera omställning och med behov av psykologiskt stöd/bearbetning. Innehållet i de arbetsförberedande insatserna ska stimulera individens eget ansvar och delaktighet. Dagliga aktiviteter bör förekomma även om det inledningsvis i vissa fall endast rör sig om ett fåtal timmar per vecka. Deltagaren, den personliga handläggaren och arbetsförmedlaren formulerar målen för aktiviteterna och följer upp kontinuerligt med personliga möten vid behov. Arbetsförberedande insatser erbjuds i samarbete och med ersättning från sjukförsäkringen. Arbetsförberedande insatser ska kunna påbörjas före det att personen lämnar sjukförsäkringen även för dem som riskerar att uppnå maximal tid, om det är möjligt med hänsyn till aktuell medicinsk situation. De arbetsförberedande insatserna syftar till att personen ska kunna övergå till arbetslivsinriktade insatser där Arbetsförmedlingens övriga tjänster kan erbjudas. Under tid i arbetsförberedande insatser är det ofta nödvändigt och viktigt med ett samarbete med vården och andra aktörer. Vid behov och om möjligt kan de arbetsförberedande insatserna bedrivs parallellt med andra insatser. 4.2 Arbetslivsinriktade insatser Arbetslivsinriktade insatser erbjuds i samarbete och med ersättning från sjukförsäkringen direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Det kan handla om vägledning, arbetsprövning, jobbsökaraktiviteter och matchning. Deltagaren, den personliga handläggaren och arbetsförmedlaren formulerar även här målen för aktiviteterna och följer upp kontinuerligt med personliga möten vid behov. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för planering och måluppfyllelse så länge som det gemensamma stödet behövs. 5. Unga med aktivitetsersättning Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Den gemensamma kartläggningen som ingång till stöd och insatser gäller för alla personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering oavsett ersättningsform.

15 Sida: 15 av 26 Försäkringskassan ansvarar för att unga med aktivitetsersättning som har behov av rehabiliteringsinsatser uppmärksammas. Arbetsförmedlingen ansvarar för att de insatser som kan erbjudas, exempelvis inom tjänsten arbetsförberedande insatser, anpassas i den mån det behövs. Unga med aktivitetsersättning som aldrig varit etablerade på arbetsmarknaden kan behöva andra insatser än personer som varit etablerade på arbetsmarknaden. Ett arbete med att utveckla samarbetet med andra aktörer pågår också i regeringsuppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. 6. Deltagare i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen under första tertialet Inflöde till aktiva insatser Under januari 2012 var det 947 personer som startade i aktiva insatser enligt arbetssätt och kriterier för handlingsplansamverkan Den nya samarbetsmodellen med gemensam kartläggning före start i aktiva insatser startade nationellt från den 1 februari I februari var det 375 personer som påbörjade aktiva insatser. I mars ökade inflödet till 787 personer och i april var det 801 personer som påbörjade aktiva insatser. Pågående aktuella, såväl personer som startade under 2011 och nya, under första tertialet 2012 är i genomsnitt personer per månad. Som vid andra situationer då en inarbetad modell ändras kan konstateras att inflödet de första månaderna med den nya samarbetsmodellen är lägre än jämförbar period tidigare år. År 2011 var inflödet i aktiva insatser i januari 816, februari 914, mars och i april 830 personer.

16 Sida: 16 av Nya deltagare i aktiva insatser fördelat på målgrupp och bakgrundsvariabler Tabell 2. Personer som startat i aktiva rehabiliteringsinsatser under första tertialet 2012 fördelat på bakgrundsvariabler Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Sjukskriven arbetslös Ung arb.lös med aktivitetsersättning Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % 213 7% % % % Kvinnor % 123 7% % 147 8% % Män % 90 8% % % % Ålder år 20 9% 3 1% 75 33% % % år % 71 11% % % % år % 64 8% % 0 0% % år % 57 7% % 0 0% % år % 18 4% % 1 0,2% % Födelseland Inrikes födda % 180 7% % % % Utrikes födda % 33 7% % 25 5% % Funktionsnedsättning 2 Ja % 124 7% % % % Nej % 89 9% % 73 7% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 53 8% % % % Gymnasial utb % 109 7% % % % Eftergymnasial utb % 51 7% % 18 2% % Käälla: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, flik 7A1, tabell 1a I tabellen redovisas de som startar i aktiva rehabiliteringsinsatser fördelat på målgrupper och bakgrundsvariabler. Sammantaget är gruppen sjukskrivna arbetslösa den största målgruppen i aktiva insatser, 57 procent. Därefter är målgruppen anställd sjukskriven/anställd med sjukersättning eller aktivitetsersättning störst med 26 procent. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning är tio procent och lägst andel av inflödet är arbetslösa med sjukersättning, sju procent. 2 Här avses personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

17 Sida: 17 av Konsultativt stöd till arbetsgivare Erfarenheter från tidigare arbete med anställda som har deltagit i handlingsplansamverkan och i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion visar att Arbetsförmedlingens kompetens rörande hjälpmedel och anpassningar kan öka den anställdes förutsättningar att behålla sin anställning. De erfarenheterna vill Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ta tillvara genom att utveckla ett stöd med syfte att den anställde i ökad omfattning ska kunna fortsätta sin anställning. De samarbetsformer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vill utveckla med arbetsgivarna innebär att arbetsgivarens ansvar och delaktighet kring individen ska stimuleras och bli tydligare. Syftet med det konsultativa stödet är att genom samordnad insats från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen stödja arbetsgivare i anpassning och rehabilitering så att den försäkrades arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Målet med stödet är att öka den försäkrades möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet kan till exempel resultera i att arbetsgivaren påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. 8. Övriga mötesformer De mötesformer som utvecklats under åren kvarstår i situationer när personen inte har ett rehabiliteringsbehov. Ett kontaktmöte erbjuds individer där det finns risk att återgång till arbetsgivaren före dag 181 inte kan ske. Detta så att personen kan få stöd i att söka annat arbete redan under sjukskrivningstiden. Ett överlämningsmöte erbjuds individer där Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning eller ger avslag på en ansökan om sjukpenning, aktivitetsersättning eller sjukersättning. 9. Samverkan enligt den nationella handlingsplanen De individer som skrevs in i handlingsplansamverkan under 2011 fortsätter under 2012 att få stöd i enlighet med den planering som gjorts. Under 2012 följer myndigheterna de resultatmål som sattes upp för de personer som startade under Kriterier och mål för de personer som startade rehabiliteringsinsatser i samverkan under 2011 Den nationella handlingsplanen för 2011 gällde de individer som hade ersättning från sjukförsäkringen och var i behov av rehabiliteringsinsatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. En deltagare skulle ha minst sex

18 Sida: 18 av 26 månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen för att skrivas in i aktiva programinsatser hos Arbetsförmedlingen och klara ett aktivitetskrav om minst 10 timmar per vecka. Under deltagande i aktiva insatser får personen rehabiliteringsersättning. Målet för 2011 på nationell nivå var att minst 35 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, tolv månader efter påbörjad insats ska ha ett arbete eller ha påbörjat en utbildning. Mätpunkten är dag 365 efter det att personen startade i samverkan Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på bakgrundsvariabler Tabellen nedan beskriver måluppfyllelse, i arbete och utbildning, och status ett år efter start i samverkan för personer som startade i handlingsplansamverkan enligt 2011 års överenskommelse. Kolumnen i arbete eller utbildning inkluderar arbete med eller utan stöd, arbetsmarknads- eller reguljär utbildning och starta eget. I kolumnen arbetsmarknadspolitiska program inkluderas programkategorier där aktivitetsstöd kan utgå. Kategorier som anger att personen omgående kan ta ett arbete finns i gruppen öppet arbetslösa. I den gruppen ingår även kategorier som enbart visar att ett programbeslut har upphört. I gruppen övriga finns kategorier som anger att personen är förhindrad att vara aktivt arbetssökande och personer som har lämnat Arbetsförmedlingen av andra anledningar än arbete eller utbildning.

19 Sida: 19 av 26 Tabell 3. Status dag 365 efter det att personen startat i handlingsplansamverkan, första tertialet 2012, fördelat på bakgrundsvariabler Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 330 9% % % Kvinnor % % 199 9% % % Män % % 131 9% % % Ålder år 85 31% 68 25% 37 13% 86 31% % år % % 66 7% % % år % % 76 8% % % år % % % % % år % % 40 8% % % Födelseland Inrikes födda % % 277 9% % % Utrikes födda % % 53 8% % % Funktionsnedsättning Ja % % 206 8% % % Nej % % 124 9% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % % 83 8% % % Gymnasial utb % % 156 8% % % Eftergymnasial utb % % 91 10% % % Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, flik 7A2, tabell 2b Under första tertialet har 968 deltagare, 26 procent, fått arbete eller utbildning tolv månader efter påbörjad insats. Målet är att deltagaren ska få ett arbete eller utbildning. För en del personer krävs ytterligare insatser i arbetsmarknadspolitiska program före det att ett arbete är aktuellt. För andra har det gemensamma stödet resulterat i att deltagaren har en utvecklad arbetsförmåga och kan vara aktivt arbetssökande, men att anställningen ännu ej är uppnådd. Deltagaren har funnit en nyorientering med resurser och förutsättningar klara för arbetslivet. Sammantaget är det personer som antingen fått arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa vid mättillfället ett år efter start i handlingsplansamverkan. Den andel som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden tolv månader efter påbörjad insats uppgick till 67 procent (av totalt personer). Som tidigare år kan konstateras att män, 27 procent, i högre grad än kvinnor, 25 procent, når det önskvärda målet arbete eller utbildning inom dag 365

20 Sida: 20 av 26 efter det att de startade i samverkan. Kvinnor är i högre utsträckning inskrivna i program, 33 procent, än män, 30 procent vid mättillfället. Deltagare i åldersintervallet 18 till 24 år når målet arbete eller utbildning i högre grad än deltagare i gruppen 55 till 64 år. Av deltagarna är det fler inrikes födda och de når positivt resultat i högre grad än personer som är utrikes födda. Andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga når arbete eller utbildning i högre grad än personer utan funktionsnedsättning. Tabell 4. Redovisning av utfall till arbete och utbildning fördelat på bakgrundsvariabler Arbete utan stöd Arbete med stöd Utbildning Starta eget Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 255 7% % 120 3% 12 0,3% % Kvinnor 162 7% % 81 4% 9 0,4% % Män 93 7% % 39 3% 3 0,2% % Ålder år 16 6% 45 16% 23 8% 1 0,4% 85 31% år 54 6% % 54 6% 2 0,2% % år 76 8% % 24 2% 6 0,6% % år 80 8% % 15 1% 0 0,0% % år 29 5% 65 12% 4 0,8% 3 0,6% % Födelseland Inrikes födda 210 7% % 101 3% 10 0,3% % Utrikes födda 45 7% 74 11% 19 3% 2 0,3% % Funktionsnedsättning Ja 155 6% % 80 3% 10 0,4% % Nej 100 8% % 40 3% 2 0,2% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 48 5% % 41 4% 2 0,2% % Gymnasial utb % % 54 3% 5 0,3% % Eftergymnasial utb. 76 9% % 25 3% 5 0,6% % Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, flik 7A2, tabell 2b Tabellen visar att män i större utsträckning än kvinnor får arbete med stöd. Vidare framgår att deltagare i yngre åldersgrupper i högre grad har påbörjat utbildning. Redan vid åldersgruppen 35 år och över sker en andelsmässig minskning av utbildning. Antalsmässigt är det dock få personer som startar utbildning. Personer med eftergymnasial utbildning får i högre grad än deltagare med lägre utbildningsnivå arbete utan stöd.

21 Sida: 21 av Status ett år efter rehabiliteringsstart fördelat på målgrupper Målgrupper i handlingsplanen 2011 var: arbetslösa med sjukersättning arbetslösa sjukskrivna arbetslösa unga med aktivitetsersättning anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Prioriterade grupper under 2011 var unga sjukskrivna till och med 29 år och unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning närmar sig maximal tid med rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Tabell 5. Status dag 365 efter det att personen startat i handlingsplansamverkan, första tertialet 2012, fördelat på målgrupper Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 329 9% % % Anställd sjukskriven/se % % 60 8% % % Arbetslös med sjukersättning % % 31 5% % % Sjukskriven arbetslös % % % % % Ung arb.lös med aktivitetsersättning % % 42 9% % % Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, flik 7A2, tabell 2b Ungdomar med aktivitetsersättning har särskilt uppmärksammats i handlingsplansamverkan under Tabellen visar att gruppen tillsammans med dem som är anställda och sjukskrivna i högre utsträckning än övriga målgrupper når positivt resultat. Arbetslösa med sjukersättning är den grupp som i högst grad kvarstannar i arbetsmarknadspolitiska program vid dag 365 efter start i samverkan. 3 Orsaken till att denna summa inte överensstämmer med motsvarande summa i tabell 2 är för att en person som kategoriserats som PILA har utelämnats i redovisningen.

22 Sida: 22 av 26 Tabell 6. Redovisning av utfall till arbete och utbildning fördelat på målgrupper Arbete utan stöd Arbete med stöd Utbildning Starta eget Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 255 7% % 120 3% 12 0,3% % Anställd sjukskriven/se 96 13% % 24 3% 5 0,7% % Arbetslös med sjukersättning 21 3% % 13 2% 1 0,2% % Sjukskriven arbetslös 120 6% % 44 2% 5 0,3% % Ung arb.lös med aktivitetsersättning 18 4% 74 16% 39 9% 1 0,2% % Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, flik 7A2, tabell 2b Personer som deltar i samverkan och som har en anställning var i arbete utan stöd i högre grad än övriga målgrupper, till viss del på grund av att personen har kunnat återgå i arbete i pågående anställning. Gruppen unga arbetslösa med aktivitetsersättning går i större utsträckning till utbildning Genomsnittlig tid i samverkan för de personer som får arbete eller utbildning De personer som lämnade handlingsplansamverkan under första tertialet 2012 hade i genomsnitt deltagit 266 dagar i samverkan före det att de uppnådde arbete eller utbildning. Antalet dagar i samverkan före det att målet uppnåtts skiljer sig något mellan målgrupperna. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning var kortast tid i samverkan, 237 dagar, före det att de fick arbete eller utbildning. Gruppen med längst tid i samverkan före arbete eller utbildning är de personer som har en anställning, 280 dagar. 10. Medelsfördelning och förbrukning Regeringen har avsatt 738 Mkr för rehabiliteringsinsatser i samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån kända förutsättningar gjort en fördelning av dessa medel. Till kostnader för förvaltning har 365 miljoner kronor fördelats till Arbetsförmedlingen. Till Försäkringskassan har 209 miljoner kronor fördelats. För att täcka kostnader för åtgärder har Arbetsförmedlingen tilldelats 164 miljoner kronor. Under 2012 behöver ett gemensamt arbete göras för att klargöra personaloch programresurser inför 2013 och framåt utifrån uppföljningar av hur samarbetet utvecklas under första delen av 2012.

23 Sida: 23 av 26 Inför 2012 har en principiell fördelning av den totala tilldelade ramen gjorts, utifrån tre huvudområden: 1. Förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete. 2. Förvaltningskostnader för gemensam kartläggning. 3. Kostnader för program och köpta insatser under tid hos Arbetsförmedlingen Försäkringskassans förbrukning av medel första tertialet 2012 Diagram 1: Försäkringskassans förbrukning av medel första tertialet 2012 Källa: Försäkringskassan

24 Sida: 24 av 26 Tabell 7. Förbrukning av förvaltningsmedel första tertialet 2012 Verksamhet Belopp i tkr januari-april 2012 Utveckling av samarbete FK/Af VO-gemensam samverkanssamordning Kvarvarande HPL-samverkan från Insatser i samarbete med Af Gemensam kartläggning - samarbetet FK/Af Totalt Källa: Försäkringskassan Diagrammet och tabellen ovan redovisar förbrukningen av medel under perioden januari-april inom Försäkringskassan. Totalt har 56 miljoner kronor förbrukats vilket är något under planerad förbrukning. Förvaltningsmedlen finansierar huvudsakligen de personliga handläggarnas samordnande insatser i samarbetet för redan inskrivna i handlingsplansamverkan (HPL), arbetet vid gemensam kartläggning och under aktiva insatser, möten initierade av Arbetsförmedlingen samt möten med arbetsgivare i samband med konsultativt stöd. Som stöd för samarbetet finns inom varje verksamhetsområde samverkanssamordnare från vardera myndigheten som utarbetar former för en effektiv resultatuppföljning och medverkar i utvecklingsarbetet (VO-gemensam samverkanssamordning). Under perioden har mest tid använts för att ge stöd till de personer som skrivits in i handlingsplansamverkan under Under året beräknas den andelen minska och gemensam kartläggning och insatser i samarbete med Arbetsförmedlingen att öka Arbetsförmedlingens förbrukning av medel första tertialet 2012 Tabell 8. Förbrukning av förvaltnings- och programmedel första tertialet 2012 Verksamhetsområden Belopp i tkr januari-april 2012 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Aktiva rehabiliteringsinsatser Stöd till arbetsgivare Aktivitetsstöd 879 Totalt Varav förvaltning Varav program Källa: Arbetsförmedlingen

25 Sida: 25 av 26 Tabellen visar Arbetsförmedlingens förbrukade medel fördelat på förvaltning och kostnader för program och köp av aktiva rehabiliteringsinsatser under första tertialet 2012, totalt drygt 114 miljoner kronor. Stöd till arbetsgivare inkluderar de första sex månadernas subvention av lönekostnader vid beslut om lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och offentligt skyddad anställning. Förbrukningen är lägre än planerat. Rekryteringen har tagit lång tid och pågår än inom några marknadsområden. Ett skäl är den stora rekryteringsprocess som Arbetsförmedlingen genomfört för att rekrytera till övriga uppdrag inom myndigheten. Detta kommer förmodligen att generera ett anslagssparande för innevarande år med anledning av behovet att förhålla sig till aviserade resurser till kommande år. Vad gäller programmedel så har det funnits en osäkerhet vad det utökade uppdraget skulle innebära i kostnader mot bakgrund av att deltagare erbjuds insatser tidigt. Arbetsförmedlingen valde därför att låta de programbeslut som fattats 2011 löpa ut på ordinarie anslag, för att säkerställa utrymme för programinsatser i det utökade uppdraget. Detta har lett till hittills låga programkostnader på anslaget. Myndigheten räknar med ökad förbrukning i takt med att den nya samarbetsmodellen är fullt ut implementerad. 11. Fortsatta utvecklingsområden Innevarande år kommer i hög grad vara ett utvecklingsår. Som nämnts har erfarenheter och synpunkter om förändrat arbetssätt inhämtats med stöd från särskilda utvecklingskontor men även i samband med informations- och implementeringsinsatser och avstämningar både inom och mellan myndigheterna, lokalt och på nationell nivå. I den presenterade modellen finns samarbete med såväl arbetsgivare, vårdgivare och kommuner utifrån ett individuellt perspektiv. De beskrivna insatserna och samarbetsmodellen förväntas medföra att individens behov av insatser tillgodoses mer systematiskt i varje enskilt fall än tidigare. Ett viktigt strategiskt område är att fortsätta stödja verksamheten inom samordningsförbund. Myndigheterna ser att verksamma insatser som finansieras inom samordningsförbund ger andra förutsättningar för såväl samordning av viktiga aktörer som möjligheten att skapa trygghet och förutsägbarhet för individens ekonomiska situation. Speciellt arbetet för målgruppen unga med aktivitetsersättning behöver ett brett och långsiktigt myndighetssamarbete med möjlighet att finansiera insatser som inte ryms inom ordinarie ramar.

26 Sida: 26 av 26 Avsikten är att finna såväl kunskaper som samarbetsvägar som kan implementeras i ordinarie strukturer för att bättre kunna tillgodose behov hos målgruppen. 12. Effektutvärdering Förberedelserna inför effektutvärderingen fullföljs enligt plan. Under våren har aktiviteter genomförts för att information anpassad till det nya samarbetet kommer att finnas tillgängliga för utvärderingen. De geografiska områden som kommer att omfattas av experiment- respektive observationsstudien har valts ut. Arbetet kommer nu att inriktas på informationsinsatser inom myndigheterna som garanterar att studieupplägget kan fullföljas på avsett sätt.