Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

2 Sida: 2 av 28 Dnr: Af 2010/ FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbrevet 2011 Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Ur regleringsbrevet för 2011: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom gemensamt samarbete underlätta den enskildes övergång från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. För att främja en återgång i arbete med hjälp av rehabiliteringskedjans fasta tidpunkter är det särskilt viktigt att vid behov så tidigt som möjligt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser samt underlätta omställning till annat arbete. För personer som deltar i arbetslivsintroduktionen ska myndigheterna samarbeta för att ta tillvara individens arbetsförmåga. I de fall den försäkrade, trots vidtagna åtgärder, åter blir aktuell för ersättning från sjukförsäkringen ska myndigheterna samverka för att underlätta en sådan återgång. Följande grupper ska prioriteras: personer som varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar och som kan behöva stöd för omställning till annat arbete personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan personer med aktivitetsersättning personer med tidsbegränsad sjukersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning tagit slut, inklusive de personer som har uppburit sjukersättning i form av garantiersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa de i uppdraget prioriterade grupperna med avseende på vidtagna åtgärder och resultaten av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2011, ska lämnas senast den 1 augusti En samlad redovisning för 2011 ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari 2012.

3 Sida: 3 av 28 Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Tomas Jeppsson Lena Rönnestig

4 Sida: 4 av 28 Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom samarbete underlätta den enskildes övergång från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens samarbete inom ramen för den nationella handlingsplanen och inom rehabiliteringskedjan, har haft stor betydelse för många människor som återfått sin arbetsförmåga och fått möjlighet till egen försörjning. Under åren 2005 till och med 2011 har drygt personer inom handlingsplansamverkan fått insatser varav två tredjedelar av dem som deltagit därefter gått vidare till arbete, utbildning eller fortsatta insatser hos Arbetsförmedlingen. I denna rapport beskrivs insatser och/eller resultat för samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten, samverkan kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen samt samverkan inom den nationella handlingsplanen under Insatser inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten: Försäkringskassan erbjuder kontaktmöten för dem som bedöms inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180 i rehabiliteringskedjan. Kontaktmötena genomförs tillsammans med Arbetsförmedlingen. Under 2011 har cirka personer erbjudits kontaktmöte med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Av dessa har cirka möten (30 procent) genomförts. Insatser och resultat kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen: De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen med en omfattning om maximalt tre månader. Merparten av de tjänster och metoder som Arbetsförmedlingen kan erbjuda ges av arbetsförmedlare. Insatserna är av kartläggande, utredande och vägledande karaktär. Under 2011 fick personer, kvinnor och män, programbeslut om deltagande i arbetslivsintroduktion. År 2010 var motsvarande antal personer, kvinnor och män. Av de personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion 2011 är 69 procent kvinnor och 31 procent män.

5 Sida: 5 av 28 Av de totalt personer som 2010 och 2011 fått programbeslut om arbetslivsintroduktion är det personer som kunnat följas upp till 270 dagar, eller längre, efter det att de avslutat programmet arbetslivsintroduktion. Av dessa var personer (50 procent) i arbete, i utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett program med aktivitetsstöd. Av samtliga som kunnat följas upp till 270 dagar, eller längre, efter det att de lämnat programmet arbetslivsintroduktion var personer (16 procent), i arbete. Insatser och resultat för handlingsplansamverkan: De personer som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av insatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga erbjuds arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Inflödet av nya deltagare till handlingsplansamverkan var personer 2011 jämfört med det planerade antalet , vilket innebär en måluppfyllelse på 98 procent. Totalt har personer under 2011 antingen fått arbete eller utbildning, är inskrivna på Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Andelen av samtliga deltagare i handlingsplansamverkan som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden uppgår till 68 procent deltagare (27 procent) har fått arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats under För 2010 var resultatet 28 procent. Målet för 2011 var 35 procent. Målgruppen anställda hade det bästa resultatet 2011 med 35 procent (686 personer) till arbete eller utbildning. Prioriteringen av unga återspeglas i en ökning av andelen unga i inflödet som var 20 procent av samtliga nya deltagare 2011 jämfört med 18 procent Antalet nya unga var januari till och med december personer.

6 Sida: 6 av 28 Innehåll Sammanfattning Inledning Vunna erfarenheter av samarbetet Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inför Samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten Intervju och registerstudie Samverkan kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen Programmet arbetslivsintroduktion Antal deltagare i programmet arbetslivsintroduktion Insatser Status över tid för deltagare på Arbetsförmedlingen Studie över samtliga personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns Utvecklingsarbete Samverkan inom den nationella handlingsplanen Mål och indikatorer Målgrupper Organisation Insatser och program för deltagarna Uppföljning Budgeterat anslag för samverkan kring målgrupper inom ramen för den nationella handlingsplanen Bokförda kostnader Resultat Resultat till arbete och utbildning Indikatorer Deltagare med en registrerad funktionsnedsättning Jämställdhetsintegrering Utveckling av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

7 Sida: 7 av Inledning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett väl etablerat samarbete med målet att personer ska återfå arbetsförmåga och återgå till arbete. I föreliggande rapport redovisas samarbetet kring de personer som varit sjukskrivna mellan dagar och som kan behöva stöd för omställning till annat arbete. Denna rapport redovisar även samarbetet för de personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tagit slut och som erbjuds inskrivning i programmet arbetslivsintroduktion. I rapporten redovisas slutligen det samarbete som sedan 2003 bedrivs inom ramen för den nationella handlingsplanen kring de individer med ersättning från sjukförsäkringen som är i behov av rehabiliteringsinsatser i samverkan för att ta tillvara sin arbetsförmåga. Samarbetet för dem vars dagar eller månader med ersättning från sjukförsäkringen tagit slut och samarbetet kring dem som behöver stöd mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan finansieras hos båda myndigheterna inom ramen för ordinarie förvaltningsanslag. För detta samarbete finns särskilt etablerade samarbetsformer och rutiner mellan myndigheterna i syfte att insatser ska erbjudas i rätt tid och att individen ska känna att stöd ges från båda myndigheterna i omställningsprocessen. Samarbetsformer och rutiner har framförallt funnits före att ersättning från sjukförsäkringen upphört samt för deltagare som under eller efter programmet arbetslivsintroduktion kommer eller eventuellt kommer, på grund av sjukdom, att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen. För dem vars ersättning från sjukförsäkringen upphört, tilldelas resurser inom ordinarie förvaltningsanslag utifrån en särskild fördelningsmodell framtagen av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt. Medel fördelas till arbetsförmedlingskontoren för att bedriva insatser under och efter programmet arbetslivsintroduktion. Dessa avsatta resurser uppgår för 2011 till 590 miljoner kronor. För 2010 avsattes 405 miljoner kronor. För dem som är i behov av arbetslivsinriktade insatser i samverkan under tid med ersättning från sjukförsäkringen erbjuder handlingsplansamverkan deltagaren en arbetslivsinriktad rehabilitering i nära samarbete mellan myndigheterna. Rehabiliteringen syftar till att deltagaren ska komma tillbaka till eller etablera sig i arbetslivet. Handlingsplansamverkan bygger på att det finns ett gemensamt uppdrag och gemensamma mål samt tydligt definierade målgrupper och en väl beprövad och inarbetad samarbetsprocess. Detta innebär att det över landet finns ett gemensamt och enhetligt arbetssätt med handläggare som är utbildade i processmetoden och

8 Sida: 8 av 28 att det finns ett stödjande och styrande ledarskap inbyggt i samverkansstrukturen mellan myndigheterna. De målgrupper som ska prioriteras inom ramen för den nationella handlingsplanen är unga med aktivitetsersättning, unga sjukskrivna till och med 29 år samt personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning är på väg att upphöra. För samarbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen har för miljoner kronor anslagits var tilldelningen 460 miljoner kronor. 1.1 Vunna erfarenheter av samarbetet Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inför 2012 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens samarbete inom ramen för den nationella handlingsplanen och inom rehabiliteringskedjan, har haft stor betydelse för många människor som återfått arbetsförmågan och fått möjlighet till egen försörjning. Under åren 2005 till och med 2011 har drygt personer inom handlingsplansamverkan fått insatser varav två tredjedelar av de som deltagit därefter gått vidare till arbete, utbildning eller fortsatta insatser hos Arbetsförmedlingen. Reformerna inom sjukförsäkringen har inneburit att samarbetet utvecklats och fördjupats. Samtidigt kan konstateras att stödet till individen kan förbättras ytterligare. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en övergripande viljeinriktning och förslag på förstärkt samarbete i en rapport som lämnades i maj 2011 till regeringen, Sjukskrivnas återgång i arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter I det förstärkta samarbetet kommer erfarenheterna från samarbetet hitintills att tas tillvara. I takt med att samarbetet utvecklas kommer samarbetsformerna för de olika målgrupperna i nuvarande samverkan att i grunden förändras. Utgångspunkten är att samarbeta tidigare utifrån individuella behov för samtliga personer som på grund av medicinska skäl kan ha eller riskera få en nedsatt arbetsförmåga. 2. Samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten De individer som bedöms inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180 i rehabiliteringskedjan och som kommer att få arbetsförmågan bedömd gentemot den reguljära arbetsmarknaden, ska av Försäkringskassan erbjudas ett gemensamt kontaktmöte med Arbetsförmedlingen under perioden dag Under 2011 har cirka personer erbjudits kontaktmöte. Cirka möten (30 procent) har genomförts och 1 700

9 Sida: 9 av 28 personer (37 procent) har avböjt möte. För övriga personer som erbjudits kontaktmöte finns det ett flertal anledningar till att möte inte blivit av, som till exempel att erbjuden person inte svarat på erbjudandet samt att mötet inte har hunnit gnomföras inom rätt tid. Mötet har formen av ett första konsultativt samtal, som ska ge underlag för bedömning av behovet av fortsatt stöd från Arbetsförmedlingen. Om behov finns har Arbetsförmedlingen möjlighet att utifrån en individuell bedömning erbjuda olika tjänster, som till exempel klargöra arbetsförutsättningar, vägledning till arbete och matchning till nytt arbete. 2.1 Intervju och registerstudie Försäkringskassan har genomfört en studie som belyser vilka försäkrade som erbjuds kontaktmöten samt hur de försäkrade upplever dessa möten. För att besvara vilka försäkrade som erbjuds kontaktmöte har en kvantitativ analys gjorts, baserat på sjukfall som varat mellan 91 och 181 dagar under perioden från den 1 januari 2010 till och med den 30 juni Försäkringskassan har också intervjuat 10 personer som har genomfört kontaktmöte för att få en bild av hur kontaktmötena upplevs av de försäkrade. I enbart fyra procent av sjukfallen (anställda) som varat mellan 91 och 181 dagar under den 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2011 har Försäkringskassan erbjudit ett kontaktmöte. Män erbjuds kontaktmöten i större utsträckning än kvinnor. De med förgymnasial och gymnasial utbildning erbjuds oftare kontaktmöten än de med eftergymnasial utbildning. Personer med sjukdomar i rörelseorganen erbjuds kontaktmöten oftare jämfört med övriga diagnosgrupper. De som är utrikes födda erbjuds kontaktmöte i större utsträckning än de som är födda i Sverige. Syftet med och innehållet i kontaktmötet är ofta oklart för de försäkrade, vilket kan skapa felaktiga förväntningar på vad mötet ska innehålla. Intervjupersonerna uppger också att de inte har fått någon uppföljning av kontaktmötet, vilket vissa av dem har saknat. Ett samtal från handläggaren på Försäkringskassan skulle kunna vara en bra metod för att följa upp kontaktmötet. Av intervjuerna framkommer även att de försäkrade har ett behov av individuella lösningar. Kontaktmötena uppges vara bra för att de försäkrade får information om reglerna inom socialförsäkringen och möjligheterna att orientera sig mot arbetsmarknaden, om än inte samtliga intervjupersoner anser sig få ut något konkret av mötena.

10 Sida: 10 av Samverkan kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen 3.1 Programmet arbetslivsintroduktion De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen med en omfattning om maximalt tre månader. Programmet föregås av ett överlämningsmöte där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt medverkar för att informera och förbereda deltagaren inför övergång från sjukförsäkring till Arbetsförmedlingen. Cirka 83 procent av de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen påbörjar insatser på Arbetsförmedlingen i programmet arbetslivsintroduktion. Programmet arbetslivsintroduktion anpassas efter deltagarens behov och förutsättningar. Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och metoder finns tillgängliga under programmet. Insatserna inleds alltid med kartläggande och utredande samtal. Programmet arbetslivsintroduktion syftar till att kartlägga deltagarens förutsättningar och möjligheter att ta del av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud. För flertalet deltagare är tre månaders insatser och aktiviteter inte tillräckliga för att klargöra arbetsförutsättningar och för att komma fram till en adekvat fortsatt planering. Deltagarens oro för sin ekonomi samt parallella medicinska behandlingar under tiden i arbetslivsintroduktion är vanliga exempel på faktorer som påverkar med vilken omfattning och intensitet insatser kan ges. Insatser som påbörjats under programmet arbetslivsintroduktion fortsätter för många i andra program vid Arbetsförmedlingen, till exempel i programmet fördjupad kartläggning och vägledning. För deltagare som under eller efter arbetslivsintroduktion kommer eller eventuellt kommer att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen, finns samarbetsrutiner mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Avstämningsmöte ska hållas när det är oklart av medicinska skäl om personen kan delta i ytterligare åtgärder vid Arbetsförmedlingen, eller om det framgår att fortsatta insatser inte är aktuella på grund av sjukdom. Avstämningsmöte kan även genomföras om personen avser att begära sjukpenning eller ansöka om sjukersättning. Avstämningsmöte ska även hållas när personen själv vill.

11 Sida: 11 av Antal deltagare i programmet arbetslivsintroduktion Under 2011 fick personer, kvinnor och män, programbeslut om deltagande i arbetslivsintroduktion. För 2010 är motsvarande siffror personer, kvinnor och män. Av det totala antalet personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion 2011 är 69 procent kvinnor och 31 procent män. Tabell 1. Antal personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion Totalt Kvinnor Män Totalt Insatser Merparten av de tjänster och metoder som Arbetsförmedlingen kan erbjuda ges av arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarnas insatser är av kartläggande, utredande och vägledande karaktär. Några metoder kan enbart ges av Arbetsförmedlingens specialister som arbetar konsultativt på uppdrag av ansvarig arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingens specialister är psykologer, socialkonsulenter, arbetsterapeuter/sjukgymnaster samt specialister inom områdena syn, döv och hörsel. Exempel på insatser som ges av specialister är utredningar, anpassning och utprovning av hjälpmedel, stödsamtal. Externa leverantörer ger i nära samarbete med Arbetsförmedlingen motiverande, aktiverande och bearbetande insatser, arbetsplatsförlagda aktiviteter samt insatser inom vägledning och arbetsprövning. Av de personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion 2010 och 2011 har personer (34 procent) blivit aktualiserade till specialist, varav personer påbörjat denna insats. Av de personer som blivit aktualiserade till specialist, har cirka aktualiserats under tiden i programmet arbetslivsintroduktion medan cirka aktualiserats under efterföljande programinsatser. Män och kvinnor har i lika stor utsträckning blivit aktualiserade till, samt fått ta del av, specialistinsats. Under tiden som deltagare är i programmet arbetslivsintroduktion finns möjlighet att delta i förberedande utbildning eller i arbetsmarknadsutbildning. I tabell 2, redovisas antal beslut om förberedande utbildningar (FUB) och arbetsmarknadsutbildningar. Uppgifterna avser beslut om utbildning noll till 90 dagar efter att personerna fick programbeslut om arbetslivsintroduktion, vilket motsvarar den tid som

12 Sida: 12 av 28 programmet maximalt kan pågå. Siffrorna anger antal fattade beslut och inte antal personer som fått beslut om förberedande utbildning eller arbetsmarknadsutbildning (samma person kan alltså ha fått beslut om flera utbildningar, vilket dock bedöms vara ovanligt). Det innebär att cirka tio procent av målgruppen fått ett beslut om utbildning inom tiden för deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. Av samtliga som fått beslut om utbildning var 74 procent kvinnor. Tabell 2: Antal beslut om förberedande utbildning (FUB) och arbetsmarknadsutbildning (AUB) under programmet arbetslivsintroduktion Utbildning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt FUB; Rehabtjänster FUB; Flexibla anpassningsmoduler Övrig förberedande utbildning Arbetsmarknadsutbildning Totalt Antal personer med programbeslut om arbetslivsintroduktion En stor och viktig andel av de förberedande utbildningarna är olika former av rehabiliteringstjänster, levererade av externa aktörer. Kort efter det att Arbetsförmedlingen hösten 2009 fick uppdraget att erbjuda programmet arbetslivsintroduktion till dem vars ersättning från sjukförsäkringen tagit slut, påbörjades en upphandling av rehabiliteringstjänster hos externa aktörer. Dessa fanns tillgängliga från och med andra halvåret Dessförinnan användes andra förberedande utbildningar, vilket ger en förklaring till 2010 års fördelning av antal beslut i olika utbildningar, i tabell 2. En ny upphandling av rehabiliteringstjänster har gjorts under hösten 2011, vilken innebär ungefär en fördubbling av antalet deltagarplatser, till platser (dessa platser är tillgängliga även för andra personer än deltagare i programmet arbetslivsintroduktion). Rehabiliteringstjänsterna är i vissa fall direkt anpassade för de förväntade behov som kan finnas hos de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Programmet arbetslivsintroduktion syftar till att klargöra vad som kan bli nästa steg inom arbetsmarknadspolitiken. Av det skälet är det naturligt att antalet personer som tar del av aktiva insatser såsom förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning efter programmet arbetslivsintroduktion ökar.

13 Sida: 13 av 28 Av de personer som fick programbeslut om arbetslivsintroduktion 2010, totalt personer, har personer (36 procent) till och med december 2011 fått beslut om förberedande utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Tabell 3: Antal beslut om förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning för dem som fick programbeslut om arbetslivsintroduktion Avser fram till och med 2011 Utbildning Kvinnor Män Totalt FUB; Rehabtjänster FUB; Flexibla anpassningsmoduler Övrig förberedande utbildning Arbetsmarknadsutbildning Totalt Antal personer med programbeslut om arbetslivsintroduktion Status över tid för deltagare på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen följer programmet arbetslivsintroduktion bland annat genom ett styrkortsmått som bygger på status på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats. Till och med 2011 har personer uppnått 90 dagar efter avslutad arbetslivsintroduktion. För denna grupp är det ackumulerade utfallet för åren 2010 och 2011 att 52 procent var i arbete, öppet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd eller avaktualiserade från Arbetsförmedlingen till utbildning vid mättillfälle 90 dagar efter programmet arbetslivsintroduktion. Av dessa var sex procent i arbete direkt efter programmet arbetslivsintroduktion. Målgruppens status förändras kontinuerligt varför det är relevant att följa gruppens förändringar av status över en längre tidsperiod. Av de totalt personer som 2010 och 2011 fått programbeslut om arbetslivsintroduktion är det personer som kunnat följas upp till 270 dagar, eller längre, efter det att de avslutat programmet arbetslivsintroduktion. Av dessa var personer (50 procent) i arbete, i utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett program med aktivitetsstöd. Av samtliga som kunnat följas upp till 270 dagar, eller längre, efter det att de lämnat programmet arbetslivsintroduktion var personer (16 procent), i arbete.

14 Sida: 14 av 28 Av dem som är i arbete är huvuddelen i arbete med stöd. Efter programmet arbetslivsintroduktion är män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning i arbete. Män är i högre omfattning än kvinnor i arbete med stöd medan kvinnor i större utsträckning fått arbete utan stöd eller fortsatt anställning hos tidigare arbetsgivare. De flesta deltagare som varit inskrivna i programmet arbetslivsintroduktion och som lämnar Arbetsförmedlingen av annan anledning än till arbete, gör det i anslutning till att de avslutar programmet arbetslivsintroduktion. Flertalet av dem som lämnar bedöms ha återgått till ersättning från sjukförsäkringen. Av de personer som kunnat följas upp till 270 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats har personer, (37 procent), lämnat Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete. Diagram 1. Status på Arbetsförmedlingen vid avslut av programmet arbetslivsintroduktion samt 90, 180 och 270 dagar efter avslutat program. Samtliga personer som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt personer. 100% I arbete Tillfällig automatisk kod efter avslutat program Inskriven utan aktivitetsstöd Öppet arbetslös Program med aktivitetsstöd Lämnat Af av annan anledning än arbete 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Status vid programslut Status dag 90 Status dag 180 Status dag 270 Som kan utläsas av diagram 1 fortsatte den största andelen av deltagarna, cirka 56 procent, efter arbetslivsintroduktion till ett annat program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Majoriteten, 54 procent, fortsatte i programmet fördjupad kartläggning och vägledning, vilket är ett program som vanligen används för att fortsätta de kartläggande och utredande insatser som påbörjats i programmet arbetslivsintroduktion.

15 Sida: 15 av 28 För deltagare som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion, förändras ofta deras insatser över tid. Från kartläggande insatser till mer arbetsrelaterade insatser som till exempel programmet arbetslivsinriktad rehabilitering. Andelen av dem i program med aktivitetsstöd som är inskrivna i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering ökar till att 270 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats vara 51 procent. Andelen inskrivna i programmet jobb- och utvecklingsgarantin ökar till att 270 dagar efter programmet arbetslivsintroduktion vara cirka elva procent av dem som är inskrivna i program med aktivitetsstöd. I Arbetsförmedlingens datasystem sätts en tillfällig automatisk kod när ett program avslutas under förutsättning att inget nytt programbeslut tagits i direkt anslutning till att tidigare program avslutats. I Arbetsförmedlingens ordinarie statistik redovisas personer med en sådan tillfällig automatisk kod som öppet arbetslösa. I diagram 1 har dock denna redovisningsprincip frångåtts och andelen med en tillfällig automatisk kod redovisas separat. Detta för att tolkningen av statusförändringen för målgruppen annars riskerar att bli missvisande, då cirka 38 procent av dem hade en automatisk kod direkt efter arbetslivsintroduktion. I diagram 2 redovisas status för de personer som 270 dagar efter att de lämnat programmet arbetslivsintroduktion är i arbete, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

16 Sida: 16 av 28 Diagram 2. Andel personer över tid som är i arbete, öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Samtliga som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt personer 100% Totalt Program med aktivitetsstöd Tillfällig automatisk kod efter avslutat program I arbete Öppet arbetslös 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Status vid programslut Status dag 90 Status dag 180 Status dag Studie över samtliga personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns Försäkringskassan har i en registerstudie följt flöden för dem som har lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns mellan den 1 januari (den så kallade årsskiftesgruppen) och 31 augusti De flöden som har studerats är om de försäkrade har befunnit sig i sjukförsäkringen samt om de har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen vid olika tidpunkter efter att de lämnat sjukförsäkringen. De försäkrade har följts under 14 månader, med månatliga nedslag i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerdata. Det stora flertalet (83 procent) av dem som har lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns är inskrivna på Arbetsförmedlingen en månad efter att de har lämnat sjukförsäkringen. De allra flesta av dessa är inskrivna i minst tre månader, främst i programmet arbetslivsintroduktion, med aktivitetsstöd. Andelen som deltar i arbetsmarknadspolitiska program minskar kraftigt efter tre månader, då cirka 40 procent av dem lämnar program. Merparten av dessa återgår till sjukförsäkringen på heltid och vissa återgår på deltid (med eller utan inskrivning på Arbetsförmedlingen på den andra delen). Mellan sex och fjorton månader (efter att ha lämnat sjukförsäkringen) sker inte lika anmärkningsvärda förändringar av flöden mellan

17 Sida: 17 av 28 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Men andelen registrerade på Arbetsförmedlingen fortsätter att minska något, medan andelen som återgår till sjukförsäkringen ökar. Däremot sker ett tydligare flöde inom Arbetsförmedlingen, där personer lämnar arbetsmarknadspolitiska program för arbete med stöd eller blir öppet arbetslösa, samt i viss mån får arbete utan stöd. 3.6 Utvecklingsarbete I Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen av hur stödet till den enskildes återgång i arbete ska vidareutvecklas efter finns förslag på större förändringar i samarbetet mellan myndigheterna. Nya arbetssätt ska införas under För att på ett bättre sätt kunna förbereda den enskilde för övergången till arbetslivsintroduktion föreslås bland annat att en gemensam kartläggning görs i de ärenden där ingen pågående planering inom samverkan redan finns. Kartläggningen föreslås, efter individuell bedömning, att genomföras senast sex månader innan personerna uppnår maximal tid i sjukförsäkringen. Den enskilde ska också kunna erbjudas arbetsförberedande insatser i Arbetsförmedlingens regi med ersättning från sjukförsäkringen. De nya arbetssätten syftar bland annat till att åtgärda delar av den beskrivna problematiken inför övergången till arbetslivsintroduktion. Tidigare och närmare samarbete i sjukfall förväntas också leda till att det blir färre personer som uppnår maximal tid i sjukförsäkringen. Se även kapitel Samverkan inom den nationella handlingsplanen 4.1 Mål och indikatorer Den nationella handlingsplanen för 2011 beskriver uppdrag, mål och metoder samt resurser för den samverkan som bedrivs kring de individer som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av rehabiliteringsinsatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. En deltagare skulle ha minst sex månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen för att skrivas in och få insatser. 11 Sjukskrivnas återgång i arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011.

18 Sida: 18 av 28 Målet för 2011 på nationell nivå var att minst 35 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, tolv månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. Ett antal indikatorer fastställdes i syfte att komplettera målet till arbete/utbildning. Indikatorerna skulle dels visa hur olika prioriteringar efterföljs, dels beskriva det antal deltagare som efter samverkan lämnat sjukförsäkringen och kommit närmare arbetsmarknaden eller är redo att söka arbete. De indikatorer som fastställdes var: antal nya deltagare andel nya deltagare från gruppen unga antal aktuella deltagare genomsnittstid i samverkan antal deltagare som avslutas till arbetsmarknadspolitiskt program andel deltagare som avslutas i samverkan och står som arbetssökande på Arbetsförmedlingen Samverkan har organiserats så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättning till individer följer regelverken för respektive myndighet. 4.2 Målgrupper Målgrupper i handlingsplanen 2011 var: arbetslösa med sjukersättning arbetslösa sjukskrivna arbetslösa unga med aktivitetsersättning anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Prioriterade grupper under 2011 var unga sjukskrivna till och med 29 år och unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning närmar sig sitt slut. 4.3 Organisation Försäkringskassan är organiserad i fyra verksamhetsområden; nord, syd, öst och väst. Arbetsförmedlingen är organiserad i tio marknadsområden.

19 Sida: 19 av 28 Samverkan kring individen har bedrivits lokalt i ett 60-tal samverkansområden. Ett samverkansområde är ett arbetsmarknadsområde hos Arbetsförmedlingen med tillhörande lokala försäkringscenter hos Försäkringskassan. Varje samverkansområde har upprättat en gemensam arbetsplan med volym- och resultatmål. Samverkan kring individen har skett i team mellan Arbetsförmedlingens utsedda arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga handläggare. Arbetsförmedlingens specialister har funnits som en konsultativ resurs vid behov. Till stöd för verksamheten finns även åtta samverkanssamordnare per myndighet. På nationell nivå och lokal nivå finns samverkansgrupper bestående av chefer från båda myndigheterna som ansvarar för och leder utvecklingen av samverkansarbetet. 4.4 Insatser och program för deltagarna Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam arbetsmodell, kallad Faros processtyrningsmodell, där samarbetet kring individen sker i team med ett gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan bedrivas i högst tolv månader för varje individ. En viktig utgångspunkt för samverkan är deltagarens eget ansvar och aktiva medverkan i planeringen. Många av deltagarna är dock i behov av stöd för att komma fram till en inriktning och få en arbetspraktik varför arbetsförmedlarna har en viktig uppgift i att vägleda, coacha, ackvirera platser och medverka vid kontakter med arbetsgivare för att möjliggöra arbetsprövning och anställning. Externa leverantörer används som ett komplement till insatserna inom samverkan. Exempel på insatser från privata leverantörer är motiverande, aktiverande och bearbetande insatser samt vägledning och arbetsprövning. 4.5 Uppföljning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen och inflödet i samverkan i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning. Lokalt genomförs gemensamma resultatdialoger för att följa och påverka resultatutvecklingen. En metod med en myndighetsgemensam avvikelserapportering har införts som ett stöd för att följa och påverka resultatutvecklingen. Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomisystem. För att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en jämförelse mellan åren redovisas och/eller kommenteras även vissa resultat från helåret 2010.

20 Sida: 20 av Budgeterat anslag för samverkan kring målgrupper inom ramen för den nationella handlingsplanen För 2011 anslogs 314 miljoner kronor för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt för försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. För 2010 var det tilldelade beloppet 460 miljoner kronor. Kostnader för insatser till individer tas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Fördelningen mellan myndigheterna har beräknats enligt principen att en arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen arbetar med 40 aktuella ärenden och en handläggare på Försäkringskassan arbetar med 70 aktuella ärenden i genomsnitt. Samverkansmedlen fördelades till Försäkringskassan med 114,9 miljoner kronor (motsvarande 36 procent) och till Arbetsförmedlingen med 199,1 miljoner kronor (64 procent). Antal årsarbetare inom handlingsplansamverkan var cirka 126 hos Försäkringskassan och cirka 210 hos Arbetsförmedlingen. Den ekonomiska redovisning som lämnas i denna rapport skiljer sig något ifrån den som lämnas i Försäkringskassans rapport Återrapportering samverkansmedel. Anledningen till att de ekonomiska utfall som redovisas där skiljer sig ifrån de som redovisas i denna rapport är att de båda rapporterna behandlar utfallen ur olika perspektiv. I den här rapporten redovisas de utfall som finns att avläsa inom respektive myndighet vid årsskiftet medan Återrapportering samverkansmedel endast behandlar de utfall som finns att avläsa i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Eftersom Arbetsförmedlingen rekvirerar medel för de kostnader som uppstått inom myndigheten från Försäkringskassan i efterhand innebär det att det föreligger en fördröjning fram till dess att utfallet även blir synligt i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. 4.7 Bokförda kostnader Det totala utfallet för kostnaderna för handlingsplansamverkan 2011 var drygt 676 miljoner kronor. Av denna summa har program till individen på drygt 234 miljoner kronor bekostats av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag.

21 Sida: 21 av 28 Tabell 4. Det totala utfallet för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 2011 Utfall 2010 Utfall 2011 Förvaltningskostnader Af Programkostnader Af Förvaltningskostnader FK Totalt Belopp tusental kronor. Tabell 5. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan fördelade på verksamheter. Bokförda kostnader Verksamhet Utfall Utfall Förvaltningskostnader Köp av utbildning Arbetspraktik 34 1 Start av näringsverksamhet Aktiv vägledning/platsförmedl 1 0 Arbetslivsinriktad rehab Förberedande utbildning Proj arbmarknpolitisk inriktn 7 Hjälpmedel på arbetsplatsen Personligt biträde SIUS 4 0 Kartläggning och vägledning 28 0 Jobb- & utvecklingsgarantin 0 78 Jobbgaranti för ungdomar 0 14 Arbetslivsintroduktion Respenning 17 0 Pendlingsstöd 16 0 Tolk- o utredningskostnader Skilda uppdrag mm Aktiva rehabiliteringsinsatser Lönebidrag OSA Utvecklings- & Trygghetsanställn Bidrag till arbetsgivare Aktivitetsstöd Totalt Belopp i tusental kronor.

22 Sida: 22 av 28 Tabell 6. Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen 2010 och 2011 per verksamhetsområde Verksamhetsområde Utfall Utfall Rekvirerat från Arbetsförmedlingen VO Nord VO Väst VO Öst VO Syd Övrigt Totalt Belopp i tusental kronor Resultat Resultat till arbete och utbildning Totalt har personer antingen fått arbete eller utbildning, skrivits in på Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Den procentuella andel som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden tolv månader efter påbörjad insats uppgick därmed till 68 procent, att jämföra med 71 procent (11 877) Under 2011 har deltagare (27 procent) fått arbete eller utbildning tolv månader efter påbörjad insats.

23 Sida: 23 av 28 Diagram 3. Antal personer till arbete/utbildning respektive år Resultatet varierar mellan marknadsområden och verksamhetsområden liksom mellan kvinnor och män. Tabell 7. Resultat till arbete eller utbildning 2011 i procent jämfört med 2010 fördelat per marknads och verksamhetsområde och kön Marknads- och verksamhetsområde Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Stockholm Gotland Norra Mälardalen Södra Mälardalen Öst Göteborg Halland NV Götaland Västra Svealand Väst Södra Götaland Småland Syd Södra Norrland Norra Norrland Nord Riket

24 Sida: 24 av 28 Jämför man resultaten för de olika målgrupperna har målgruppen anställda det bästa resultatet under 2011 med 35 procent (686 personer) till arbete eller utbildning tolv månader efter start i samverkan. Tabell 8. Resultat till arbete eller utbildning 2011 i procent fördelat per målgrupp och kön jämfört med Målgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med akt-ers Anst. sjukskr/ sjuk- el akt-ers Ej ersättning från FK* Totalt * Felregistrering, ej aktuell målgrupp 2010 och 2011 Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet 30 procent för män och 26 procent för kvinnor Indikatorer Inflödet av nya deltagare till samverkan var nya deltagare 2011, det planerade antalet var , vilket innebär en måluppfyllelse på 98 procent. Tabell 9. Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp 2011 Målgrupp Kvinnor Män Totalt Andel Arbetslösa med sjukersättning % Arbetslösa sjukskrivna % Arbetslösa unga med aktivitetsersättning % Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt-ers % Totalt % Prioriteringen av unga (sjukskrivna samt med aktivitetsersättning till och med 29 år) återspeglas i en ökning av andelen unga i inflödet som var 20 procent av samtliga deltagare 2011 jämfört med 18 procent Antalet nya unga var personer för I genomsnitt har deltagare varit inskrivna samtidigt i samverkan under Detta ska jämföras med det planerade antalet på vilket innebär att 95 procent av de planerade platserna har utnyttjats.

25 Sida: 25 av 28 Tabell 10. Antalet aktuella deltagare i genomsnitt 2011 jämfört med 2010 Antal deltagare Kvinnor Män Totalt Genomsnittstiden för deltagare i samverkan var 250 dagar 2011 jämfört med 279 dagar samma period Kvinnor var 2011 i genomsnitt inskrivna 250 dagar och män 250 dagar. För gruppen unga personer var inskrivningstiden i genomsnitt 254 dagar. Ett större antal deltagare med begränsat antal ersättningsdagar kvar i sjukförsäkringen (ersättning från sjukförsäkringen har krävts för att kunna vara inskriven i samverkan), kan vara en tänkbar orsak till minskningen av genomsnittstiderna mellan de båda åren. Totalt har deltagare lämnat samverkan under Av dessa har (24 procent) fått arbete eller påbörjat en utbildning vid det tillfälle då de lämnar samverkan (vilket inte är samma tidpunkt för mätning som vid resultat till arbete eller utbildning) (12 procent) personer står som öppet arbetssökande och (25 procent) har efter samverkan gått till något program på Arbetsförmedlingen. 40 procent eller av dem som har lämnat samverkan står i kategorin övrigt. Det stora flertalet av dessa har gått tillbaka till Försäkringskassan. Tabell 11. Antal per statusgrupp den dag deltagaren lämnar samverkan Statusgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbete/Utbildning Öppet arbetslösa Program Övriga Totalt Deltagare med en registrerad funktionsnedsättning Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har cirka 76 procent en registrerad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i Arbetsförmedlingens informationssystem, AIS. De dominerande funktionsnedsättningarna är rörelsenedsättning och psykisk funktionsnedsättning. Deltagare med dokumenterad och registrerad funktionsnedsättning har möjlighet att få del av särskilda insatser för funktionsnedsatta. Det kan vara anpassning av arbetsplats med arbetstekniska hjälpmedel samt olika subventionerade anställningar.

26 Sida: 26 av Jämställdhetsintegrering På uppdrag av den Nationella samverkansgruppen (NSG) påbörjades ett arbete med jämställdhetsintegrering år 2009 i syfte att utjämna könsskillnaderna i resultaten samt för att förbättra rehabiliteringsprocessen ur ett genusperspektiv. Satsningen benämns Jämnt arbetsför. Målsättningen var att det i varje arbetsmarknadsområde/lokalt försäkringscentrum skulle finnas minst en handläggare från varje myndighet med fördjupad kunskap om jämställdhetsfrågor och metoder för jämställdhetsintegrering, så kallade genusambassadörer. I respektive verksamhetsområde har uppstartskonferenser/utbildningar och två seminarium per år genomförts samt en årlig nationell konferens, den senaste med tema våld i nära relationer. Tiden mellan seminarier och konferenser har utnyttjats till att genomföra mindre kartläggningar och studier av verksamheten, studier som sedan redovisats vid ett senare seminarietillfälle. Syftet med Jämnt arbetsför är att utveckla rehabiliteringssamverkan så att lika stor andel sjukskrivna kvinnor som män kommer tillbaka till arbete efter genomförda åtgärder. Om man följer resultaten över tid har det blivit svårare relativt sett för både kvinnor och män att få arbete eller utbildning inom ramen för handlingsplansamverkan. Skillnaderna mellan kvinnor och män har dock minskat något. Tabell 12. Resultat för kvinnor respektive män Kvinnor Män % 45% % 42% % 37% % 30% % 30% I oktober 2011 genomfördes en enkätstudie riktad till alla genusambassadörer. Så gott som samtliga anser att jämställdhets- och jämlikhetsfrågor är viktiga aspekter i deras arbete. Majoriteten (70 procent) anser det vara relevant dagligdags, medan övriga inte anser så ofta som någon gång i veckan (17 procent) eller månaden (8 procent). Framför allt handlar det om att se hur föreställningar och attityder om kvinnor och män påverkar bemötandet av den försäkrade eller i planeringen av aktiviteter med den försäkrade anser mer än 94 procent av genusambassadörerna. Hälften lyfter också fram relevansen av ett jämställdhetsperspektiv i

27 Sida: 27 av 28 upphandlingar av tjänster och 70 procent ser det som en viktig aspekt av resultatuppföljningen av rehabiliteringssamverkan. 5. Utveckling av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2012 I enlighet med uppdrag i regleringsbrev har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tagit fram en övergripande viljeinriktning för ett utvecklat och förstärkt samarbete. Vårt gemensamma förslag lämnades i en rapport i maj 2011 till regeringen 2. I budgetpropositionen stödjer regeringen vår viljeinriktning om förstärkt samarbete genom att för perioden 2012 till och med 2015 föreslå att 738 miljoner kronor avsätts årligen. Vi har därmed fått gehör för att rehabiliteringsinsatser i samarbete behöver bedrivas utifrån en långsiktig strategi. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i det förstärkta samarbetet tillsammans sätta individens förutsättningar och stödbehov i centrum. Myndigheternas respektive uppdrag formar ett ramverk för samarbetet och anger såväl möjligheter som bortre gräns för respektive myndighets ansvar och åtaganden. Mål för samarbetet är att öka förutsättningarna för varje individ att finna hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning. Målgruppen är de individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl eller riskerar en sådan nedsättning och därför kan ha behov av samordnade insatser för att komma i arbete. Gemensam kartläggning är en ny form för samarbetet mellan myndigheterna som syftar till att fokusera på individens förutsättningar och behov utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Arbetsformen ska vidare bidra till att öka personens delaktighet i att finna vägar som möjliggör återgång i arbete. Grundläggande villkor är därför att individen alltid deltar i den gemensamma kartläggningen. Den gemensamma kartläggningen syftar övergripande till att ta tillvara båda myndigheternas kompetens så att den enskilde vid rätt tidpunkt ska få rätt insatser från rätt part/aktör. Vid gemensam kartläggning ska därför även 2 Sjukskrivnas återgång i arbete. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011.

28 Sida: 28 av 28 andra parter/aktörer såsom arbetsgivare och vårdgivare kunna medverka och bidra i syfte att den enskilde kan få rätt insatser för inträde och återgång i arbete. Det utvecklade samarbetet syftar till att erbjuda insatser när individen kan tillgodogöra sig dem. Det förstärkta samarbetet innebär också till skillnad från tidigare samverkansformer att både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan kalla till gemensam kartläggning. Det förstärkta samarbetets målsättning är att utgå från individens behov av insatser i samarbete och inte hur dennes aktuella försörjningsform kan se ut. Detta innebär konkret att gemensam kartläggning kommer att kunna genomföras i skeden där individen har ersättning från sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och/eller kommunens försörjningsstöd. I det förstärkta samarbetet blir det också större möjligheter att ge ett gemensamt stöd vid arbetsförberedande och arbetsrelaterade insatser under tid som ersättning från sjukförsäkringen ges. Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för samarbetet mellan myndigheterna, samordningsförbunden och andra relevanta aktörer. Under 2012 ska också samarbetet med hälso- och sjukvården och kommunerna fortsätta att utvecklas. I enlighet med uppdrag i regleringsbrev för 2012 ska effekterna av våra gemensamma insatser utvärderas, för att på så sätt ytterligare kunna utveckla vårt samarbete.